Kvalitetsredovisning år 2003 Lunds förskolor och grundskolor

LUNDS KOMMUN Centrala skolkansliet maj 2004 Kvalitetsredovisning år 2003 Lunds förskolor och grundskolor Innehåll 2 FÖRORD 3 INLEDNING 13 KAPITEL 1: NATIONELLA PROV ÅRSKURS 5 OCH ÅRSKURS 9 20 KAPITEL 2: ARBETSSÄTT OCH ARBETSFORMER I GRUNDSKOLAN 43 KAPITEL 3: HUR HAR LÄROPLANENS SYN PÅ BARNS LÄRANDE FÅTT GENOMSLAG I FÖRSKOLAN? 66 KAPITEL 4: BARNFRI TID I FÖRSKOLAN 69 KAPITEL 5: FRISKOLOR 75 APPENDIX: RAPPORT FRÅN PEDAGOGISKA ÄMNESRÅDET I MATEMATIK 1

Förord Sedan 1997 krävs att varje kommun och skola upprättar årliga kvalitetsredovisningar för skolverksamheten. Lunds kommun har sedan år 2000 även upprättat samlade kvalitetsredovisningar för förskoleverksamheten. I Ekonomi och verksamhetsplan 2003 2005 med budget 2003 fick barn- och skolnämnderna i uppdrag att i den kommungemensamma kvalitetsredovisningen redovisa: För grundskolan: Arbetssätt och arbetsformer Resultat nationella prov i åk 5 och 9 För förskolan: Hur har läroplanens syn på barns lärande fått genomslag i förskolan? Barnfri tid. Arbetet med kvalitetsredovisningen har ägt rum inom Kvalitetsgrupp förskola och skola, en projektgrupp bestående av barn och skolnämndernas utvecklingsledare samt projektledare från centrala skolnämnden. I ett särskilt kapitel sammanfattas kvalitetsredovisningar från fristående skolor. Friskolorna har hittills inte medverkat i det kommungemensamma arbetet på samma sätt som kommunala skolor. Inför sammanställningen av 2003 års kvalitetsredovisning inbjöds emellertid friskolorna att skicka in sina redovisningar. Fyra skolor hörsammade inbjudan. Någon motsvarande inbjudan till de enskilda förskolorna utgick inte. Som appendix ingår även slutrapport från pedagogiska ämnesrådet i matematik (CS 03/0121). Rapporterna från barn- och skolnämnderna har sammanställts och redigerats av centrala skolkansliet. Lars Stålrup, utbildningskansliet har sammanställt material till kapitel 1 och 5. Rabert Berg har varit redaktör. 2

Inledning Lund är en framstående utbildningskommun. Inom förskoleområdet har kommunen gått i täten och idag finns god tillgång på platser, små barngrupper och hög personaltäthet. Enskilda förskolor har i betydande omfattning etablerat sig i Lund. Samlad skoldag med nära samverkan mellan fritidsverksamhet och skola kom tidigt till stånd. Skolbarnomsorgen betraktas idag som en integrerad skolverksamhet. I flertalet nationella redovisningar av kvalitet och betygsgenomsnitt tillhör Lunds grundskolor det absoluta toppskiktet. Grundskolan som är den största utbildningsverksamheten, omfattar drygt tusen elever per årskull (årskurserna 1 9 samt förskoleklass). Cirka 700 elever går i fristående grundskolor. Av eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 3 är över 90 procent inskrivna i skolbarnomsorg. I åk 4 och 5 är 40 procent inskrivna i fritidsklubbsverksamhet. Gymnasieskolan i Lund är väl utbyggd och attraktiv; 40 procent av eleverna kommer från andra kommuner och vuxenutbildningen har hög tillgänglighet och visar goda resultat. Cirka hälften av kommunens nettokostnader, och hälften av antalet anställda, är kopplade till utbildningssektorn. Utbildningsresultat I kapitel 1 redovisas resultat från nationella prov i årskurserna 5 och 9. Som en koppling till detta beskrivs här kommunens utbildningsresultat utifrån några olika perspektiv. Avsikten är att stimulera diskussionen inom Lunds skolväsende. Lunds genomsnittliga meritvärde har förbättrats under de senaste fem åren (tabell 1). Till grund för meritvärdena ligger en värdering av betygen på så sätt att för betyget G ges 10 poäng, VG 15 poäng och MVG 20 poäng. En elev som inte nått uppnåendemålen i ett ämne får 0 poäng i 3

meritvärdessammanställningen. Skolor/kommuner med många 0-poängare missgynnas av denna värderingsmodell. Som jämförelse återges också Malmös värden. Som framgår av tabellen är Lunds meritvärde cirka 20 procent bättre än Malmös. Tabell 1 (meritvärde) 1999 2000 2001 2002 2003 Medel Lund 225 230 230 231 232 230 Malmö 194 194 193 198 197 195 I tabell 2 redovisas landets Top 15 -kommuner vad gäller utbildningsresultat. Notera att det bland de femton kommunerna endast är Lund som inte tillhör kategorierna förortskommun eller glesbygdskommun. Tabell 2; Genomsnittliga meritvärden för Top 15-kommunerna. (Skolverket 2003) alla flickor pojkar Danderyd Förortsk. 243,7 254,6 233,2 Lomma Förortsk. 234,3 234,2 234,4 Lidingö Förortsk. 233,3 247,4 216,8 Nacka Förortsk. 232,4 242,4 223,6 Lund Större stad 231,6 240,7 222,4 Pajala Glesbygd 228,7 257,0 207,3 Arjeplog Glesbygd 227,6 234,4 218,6 Lysekil Mindre k. 227,5 234,0 221,4 Vellinge Förortsk. 225,0 236,0 213,1 Sotenäs Mindre k. 223,5 233,3 216,1 Sorsele Glesbygd 223,3 233,5 214,8 Vindeln Glesbygd 223,3 244,1 204,4 Hjo Mindre k. 222,2 242,0 203,1 Partille Förortsk. 221,7 232,3 211,7 Sunne Mindre k. 221,6 233,9 208,0 Ett annat kvalitetsvärde representeras av andelen elever med behörighet till gymnasiestudier (dvs. elever med minst betyget G i ämnena svenska/svenska 2, engelska och matematik). Att Malmö är en kommun med många elever med låga betyg framgår av tabell 3. 4

Tabell 3; Andel elever med gymnasiebehörighet. (andel;%) 1999 2000 2001 2002 2003 Medel Lund 95 95 95 95 95 95 Malmö 81 80 79 81 80 80 Det är intressant att notera stabiliteten i värdena. Lund har genomgående cirka 20 procent bättre meritvärde (tabell 2) och cirka 20 procent högre andel behöriga (tabell 3). Det innebär att i Lund har var tjugonde elev inte gymnasiebehörighet, och i Malmö var femte. Men aggregerade jämförelser mellan två så olika skolkommuner som Lund och Malmö kan rymma överraskningar. I tabell 4 jämförs andelen flickor som har betyget MVG i ett antal ämnen i grundskolan. Fastän det är ett faktum att flickor genomgående redovisar bättre betyg än pojkar i alla nationella sammanställningar, måste det ändå ses som eftersträvansvärt med en så jämställd betygsfördelning som möjligt. Av tabellen framgår att betygsskillnaderna till flickornas fördel genomgående är mindre i Malmö än i Lund. Har läroplanens övergripande jämställdhetsmål svårare att hävda sig i en kommun med höga kvalitetssiffror som Lund än i Malmö med mer mediokra utbildningsresultat? Tabell 4; Jämförelse mellan pojkars och flickors andel MVG. (andel;%) Malmö pojkar MVG flickor MVG skillnad Lund pojkar MVG flickor MVG Bild 9 26 +17 15 40 +25 Engelska 13 19 +6 26 33 +6 Hemkunskap 8 28 +20 8 37 +29 Idrott och h. 26 17-9 35 28-7 Matematik 9 9 0 17 18 +1 Musik 13 23 +10 19 34 +15 Svenska 10 21 +11 14 31 +17 skillnad 5

Grundskolans kostnad Kostnaden per elev i grundskolan i Lund är 71 tusen kronor. Det är 7 tusen kronor mer än medelvärdet i riket. Det kan uttryckas som att Lunds grundskoleverksamhet kostar 77 miljoner kronor mer än vad den skulle göra om elevkostnaden vore genomsnittlig. Men samtidigt är det viktigt att konstatera att kostnaden per invånare för grundskolan är lägre än genomsnittet (10,8 tkr i förhållande till 12,4 tkr). Av Lunds befolkning på cirka 100 tusen invånare är 10,3 procent i åldrarna 7 15 år. Som jämförelse kan nämnas att Lomma har 13,7, Helsingborg 11,1 och riket i sin helhet 11,8 procent 7 15-åringar. Varför är då kostnaden per elev i grundskolan så hög Lund? Det kan finnas olika förklaringar, men ett inte allt för spekulativt antagande kan vara att det existerar ett samband mellan kostnad för skolverksamheten och resultat när eleverna lämnar grundskolan i årskurs 9. Det genomsnittliga resultatet för Lund, räknat som meritvärde, är 231 poäng. Motsvarande värde för större städer är 204 p. Ett annat kvalitetsmått är andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet för studier på gymnasieskolan; dvs. minst betyget G i ämnena svenska, engelska och matematik. Andelen behöriga elever i Lund är 95 procent, i större städer 90 procent. Kostnaden per elev skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner. I tabell 5 redovisas ovan nämnda kvalitetsvärden för ett antal kommuner: Tabell 5; Jämförelse mellan några kommuner. Kostnad/elev (tkr) Meritvärde (poäng) Gy-behörighet (%) Lund 71 231 95 = 307 kr Helsingborg 56 196 85 10 % Kristianstad 55 199 89 10 % Malmö 68 197 81 +10 % Lomma 58 229 97 20% Större städer 63 204 89 = 309 kr riket 64 205 89 = 312 kr Kostnad per poäng (se förklaring i text) 6

Kommunerna i tabell 5 är alla större städer utom Lomma som hänförs till kategorin förortskommuner. Genom att dividera kostnaden per elev med meritvärdet får man en fiktiv medelkostnad per poäng. I grova drag betalar Lomma per poäng 20 procent mindre, Helsingborg och Kristianstad 10 procent mindre och Malmös drygt 10 procent mer. Däremot överensstämmer såväl större stöder som riket i sin helhet med Lunds kostnad per poäng: Lund 307 kr, större städer 309 kr och riket 312 kr per poäng. En viktig kostnadsfaktor är personaltätheten. Lund har 8,7 lärare per 100 elever i grundskolan. Det är cirka en person mer än medeltalet för större städer vilket motsvarar en teoretiskt sett högre kostnad på cirka 11 procent. Sammanfattningsvis: Lunds grundskola är dyrare än andra större städers grundskolor, har mer personal och uppnår betydligt bättre resultat. Bakom detta ligger ett politiskt vägval som rimligen motsvarar lundabornas syn på vikten av utbildning och kunskap. Betygsskillnad mellan ämnen Tabell 6; Betygsmedelvärde per ämne i grundskolan i åk 9 år 2003. Matematik Teknik NO Moderna språk, språkval SV SO Hemkunskap Musik Engelska Bild Idrott och hälsa slöjd Moderna språk, elevens val Modersmål 10 11 12 13 14 15 16 17 medelvärde (betyg VG = 15) Normalt får elever i grundskolan betyg i 16 ämnen. Utifrån dessa räknas ett meritvärde fram som eleven använder när han eller hon söker till 7

gymnasieskolan. Men det går också att räkna fram medelvärde per ämne. I tabell 6 redovisas ämnenas medelvärde för hela Lunds kommun. Skillnaderna mellan ämnenas betygsmedelvärden är, som synes i tabell 6, stora: från matematikens drygt 14 till modersmålsundervisningens 16,5 poäng. Man bör beakta att både Modersmål och Moderna språk, elevens val är ämnen som inte läses av alla elever. Det allmänna ämne som har högst medelvärde är slöjd med drygt 15 poäng, vilket innebär att eleverna i genomsnitt kan sägas ha betyget VG+. Jämställdhet I skolans läroplan fastslås att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Man skriver: Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Tabell 7; Lunds grundskolor; andel MVG för pojkar respektive flickor, år 2003. 60 50 procent 40 30 20 pojkar_mvg flickor_mvg 10 0 Bild Engelska Hemkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Svenska Läroplanen framhåller också att lärare i skolan ska se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, och att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. 8

Men även om skolan i allmänhet eftersträvar jämställdhet i enlighet med måldokumentens krav så finns det ett område som i ett jämställdhetsperspektiv framstår som problematiskt; betygen. I tabell 7 redovisas andelen pojkar respektive flickor som erhöll betyget MVG i slutbetyget i åk 9 vt. 2003 i Lund. Skillnaden mellan könens resultat i tabell 7 framgår tydligt när den redovisas på detta sätt. Särskilt ämnena bild, hemkunskap, musik och svenska tycks stimulera flickor till goda prestationer i större grad än pojkars. Modersmål, som bara läses av en mindre andel elever, har som synes både hög andel MVG och liten skillnad mellan könen. Ämnet förefaller ha hittat en metod att både stimulera pojkar och flickor till goda prestationer. Idrott och hälsa har ungefär samma könsfördelning, men på lägre nivå. Könsskillnader i betyg är dock ett generellt problem. I tabell 8 återges motsvarande rikssiffror sorterade efter skillnad i spalt 4. Idrott och hälsa är enda ämnet där andelen pojkar med MVG är större än andelen flickor. Tabell 8; Riksgenomsnitt. (andel MVG; %) pojkar flickor skillnad Hem- och konsumentkunskap 9 29 20 Bild 8 25 17 Svenska 8 22 14 Moderna språk, elevens val 25 38 13 Religion 10 22 11 SO 14 23 10 Biologi 11 20 9 Musik 11 20 8 Geografi 10 18 8 Slöjd 11 19 8 NO 11 18 7 Samhällskunskap 12 19 7 Engelska 14 21 6 Historia 14 20 6 Kemi 11 15 4 Matematik 11 13 2 Fysik 13 15 2 Teknik 10 11 1 Idrott och hälsa 25 17-8 Ibland kan bilden av en företeelse förändras drastiskt när man betraktar den på mindre avstånd. I tabell 9 redovisas, som exempel, motsvarande 9

jämförelser för Östratornskolans avgångselever vårterminen 2003. Skillnaderna i ämnena Idrott, Svenska och Hemkunskap kan ses som extrema. I idrott har mer än hälften av pojkarna MVG, men bara var femte flicka. Men när man lämnar den aggregerade nivån med hela kommuners resultat, kan det vara riskfyllt att redovisa procent. I Östratornskolans fall rör det sig sammanlagt om 66 elever, varav 29 är pojkar. Det kan ju faktiskt ha slumpat sig så att bland de 29 pojkarna är över hälften mycket bra i idrott men till exempel väldigt dåliga i svenska. Tabell 5; Östratornskolan; andel MVG för pojkar respektive flickor, år 2003. Andel MVG, pojkar resp. flickor 60 55 procent 50 40 30 20 10 21 44 31 46 10 39 21 pojkar_mvg flickor_mvg 26 21 24 28 11 46 0 Bild Engelska Hemkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik Svenska (andel MVG; %) pojkar flickor skillnad Svenska 11 46 35 Hem- och konsumentkunskap 10 39 29 Bild 21 44 23 Engelska 31 46 15 Matematik 21 26 5 Musik 24 28 4 Idrott och hälsa 55 21-34 Andel pojkar respektive flickor med betyget MVG på Östratornskolan sorterat efter skillnad. Endast i ämnet Idrott och hälsa är pojkarnas andel större än flickornas. Ovanstående redovisning beskriver ett bristområde i skolan som är så omfattande att det i realiteten blivit till något av en osynlig vit fläck. Grundfrågan är naturligtvis: Vad i grundskolans sätt att undervisa i de flesta ämnena missgynnar pojkar? En faktor kan vara dålig anpassning till elevernas grad av mognad, eller bättre uttryckt; en bättre anpassning till flickornas mognadsgrad. Under senare år har resultat framkommit som 10

visat att svagpresterande elever, främst pojkar, missgynnas av skolans krav på självständigt ansvarstagande för det egna lärandet. Kan det vara så att hela pojkgruppen missgynnas av skolans pedagogiska metod idag? Fritidshemmen i grundskolan I kapitel 2 redovisas diskussioner kring arbetssätt och arbetsformer för att åstadkomma en gemensam pedagogisk verksamhet i grundskola och fritidshem. I sammanfattningen från BSN Öster framhålls bland annat: Pedagogerna anser att eleverna har den kontinuitet och det sammanhang som samverkan mellan grundskola och fritidshem syftade till. Förskolans läroplan I kapitel 3 redovisas diskussioner kring frågeställningen: Hur har läroplanens syn på lärande haft genomslag i förskolan? Den bild som framtonar av förskolan är övervägande positiv. Upplevelsen är att läroplanen bidrar till förskolans utveckling på ett värdefullt sätt. Men, som det uttrycks i avsnittet från BSN Norr: yttre omständigheter som till exempel personalbrist och brist på tid till pedagogisk planering hindrar iland pedagogerna från att fullfölja intentionerna i läroplanen. Barnfri tid i förskolan Enligt förskolans läroplan ska verksamheten planeras i förhållande till de uppställda målen. Möjligheter till gemensam planering på barnfri tid tillmäts stor betydelse inom förskoleverksamheten. I kapitel 4 redovisas en undersökning som visar att barnfri tid finns på samtliga förskolor i olika omfattning. Friskolor I kapitel 5 redovisas utdrag ur fyra friskolors kvalitetsredovisningar. De fyra skolorna är Freinetskolan, Lunds Montessorigrundskola, Maria Montessoriskolan och St Thomas skola. 11

Matematikrådets rapport Det av förvaltningscheferna utsedda matematikrådet menar att resultaten i matematik är beroende av attityder, förutsättningar, kompetens och intresse. Ämnesrådets rekommendationer för att utveckla arbetssätt och lärande i matematik handlar om mer positiva attityder till matematik satsning på riktad fortbildning kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan pedagoger utarbetande av progressionsmodeller. 12

KAPITEL 1 Nationella prov vt 2003 Årskurs 5 För skolår 5 tillhandahålls nationella ämnesprov i engelska, matematik och svenska/svenska 2. Proven i engelska är utarbetade vid Göteborgs universitet, i matematik vid Lärarhögskolan i Stockholm och i svenska vid Uppsala universitet. Utgångspunkten vid konstruktionen av proven är läroplanens syn på kunskap och lärande, kursplanerna i respektive ämne och ämnenas uppnåendemål. Provuppgifterna överensstämmer med läroplanens mål och är granskade av lärare och andra experter. Tillsammans med lärarens kontinuerliga iakttagelser av elevens utveckling utgör ämnesproven ett gott underlag för att bedöma om eleven nått de mål som ska ha uppnåtts vid slutet av femte skolåret. Läroplanen betonar en helhetssyn på elevers kunskapsutveckling. Många provuppgifter har därför flera godtagbara lösningar. Det finns både uppgifter som elever ska lösa individuellt och uppgifter som ska lösas i grupp. Avsikten med ämnesproven är att mäta elevers kunskaper oavsett hur dessa har uppnåtts. Till skillnad mot lärarens egna prov som ofta mäter i vad mån eleven tillgodogjort sig ett visst stoff, bygger inte ämnesproven på ett visst undervisningssätt eller vissa läromedel. Insamling av resultat För insamlingen av resultat från proven i årskurs 5, våren 2003 i Lunds kommun, gällde att för de tre ämnena skulle anges: Hur många elever hade deltagit i respektive ämnesprov ( ant ) Hur många hade vid en samlad bedömning inte uppnått målen ( ej_g ) 13

Hur många av dem som inte uppnått målen bedömdes vara i behov av särskilt stöd (dvs. kraftfullt och kvalificerat stöd) under sin fortsatta skolgång för att klara att nå godkäntnivån i åk 9 ( S_stöd ). I tabellen nedan redovisas 22 skolors resultat med 880 elever av det sammanlagda antalet på cirka 1000. Bortfallet beror på sen inrapportering och bristande rutiner. Stickprov som gjorts tyder på att bortfallet inte avviker från tendensen i det redovisade materialet. Tabell 1 BSN Antal inskrivna elever skola engelska svenska matematik ant ej G s stöd ant ej G s stöd ant ej G s stöd n Svenshög 19 14 0 0 19 7 7 19 2 2 n Odarslöv 18 18 2 1 18 0 0 18 1 0 n Ladugårdsm. 15 15 3 2 15 3 2 15 0 0 n Hubertusgården 47 47 1 1 47 1 1 47 1 1 n Vallkärra 19 19 4 3 19 4 4 19 3 1 n Lovisaskolan 45 45 4 4 45 3 3 45 3 3 n Lerbäckskolan 58 54 0 0 58 3 3 58 3 3 n Fågelskolan 75 75 8 8 74 12 12 75 6 6 s Mårtenskolan 35 35 0 0 35 0 0 35 0 0 s Munspelets skola 15 14 1 1 15 3 1 15 3 1 s Vårfru och Apel 60 59 1 1 60 1 1 60 2 2 s Östratornskolan 35 33 0 0 33 1 1 33 1 1 s Järnåkraskolan 48 48 0 0 48 5 3 48 10 5 s Tunaskolan 56 56 5 3 56 5 2 56 6 5 s Flygelskolan 26 26 2 2 26 0 0 26 3 3 s Vikingaskolan 44 44 5 4 44 8 5 44 7 4 s Klostergårdssk. 35 35 2 2 35 6 5 35 4 3 ö Byskolan 51 49 4 6 49 2 4 51 2 2 ö Genarps ro 62 61 12 10 61 6 6 61 9 7 ö Revinge skola 8 8 1 1 8 1 1 8 2 2 ö Hagalundskolan 55 54 5 4 55 5 0 54 3 3 ö Nyvångskolan 54 54 1 1 55 6 6 55 0 0 Lund totalt 880 863 61 54 875 82 67 877 71 54 (%) (9%) (6%) (9%) (8%) (8%) (6%) Bsn Norr 296 287 22 19 295 33 32 296 19 16 Bsn Söder 354 350 16 13 352 29 18 352 36 24 Bsn Öster 230 226 23 22 228 20 17 229 16 14 14

Bedömning Enligt lärarnas professionella bedömningar, såsom de redovisas i tabell 1, behöver 54 av 880 elever "kraftfullt och kvalificerat stöd" under sin fortsatta skolgång i årskurserna 6, 7, 8 och 9 för att klara uppnåendemålen i engelska i årskurs 9. I ämnena svenska och matematik är motsvarande behov 67 respektive 54 elever. Procentuellt kan detta uttryckas som att 8 9 procent av eleverna i årskurs 5 i Lunds skolor inte uppnår målen och att två tredjedelar av dem behöver fortsatt särskilt stöd. Det går således att förutspå ett behov av resurser för kraftfullt och kvalificerat särskilt stöd för ett 20-tal barn per ämne och barn och skolnämnd, utom i svenska på norr där resursbehovet motsvarar ett 30-tal barn. Observera att det inte av siffrorna går att utläsa i vad mån det rör sig om elever med stödbehov i mer än ett av ämnena; det behöver därför inte handla om 60 individer per barn och skolnämnd. Inför kommande resursdiskussioner kan således det rullande behovet av resurser för särskilt stöd i dessa tre ämnen beskrivas som i tabell 2 (antalet elever per årskull är cirka 1000). Tabell 2; Antal elever med behov av extra resurser. (antal) engelska svenska matematik Åk 6 60 70 60 Åk 7 60 70 60 Åk 8 60 70 60 Åk 9 60 70 60 Jämförelse med tidigare år Vid jämförelse med resultaten från tidigare år kan det konstateras att innevarande års resultat är klart bättre (tabell 3). Om det innebär att en reell förbättring, eller att årets prov varit lättare, går inte att direkt klarlägga. Man får helt enkelt utgå från att varje års prov, av den centrala skolmyndigheten bedöms ge en god bild av elevers prestationer i förhållande till kursplanernas innehåll och anda. 15

Tabell 3; Jämförelse med tidigare års resultat (Lunds totalt). (andel ej_g ; %) Eng. Sv. Ma. 1998 16% 18% 20% 1999 10% 14% 14% 2000 13% 19% 10% 2001 13% 15% 15% 2002 13% 10% 15% 2003 9% 9% 8% 16

Nationella prov vt 2003 Årskurs 9 Enligt Skolverkets samlade rapport rörande nationella prov i åk 9 vårterminen 2003 uppnådde 90 procent av eleverna i landet målet i delprov A i svenska, dvs. provbetyget Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) eller Mycket Väl Godkänd (MVG). För ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk och engelska gavs delprovsbetyg, medan det för matematikprovet gavs ett samlat provbetyg. I respektive delprov A, B och C i engelska uppnådde 97, 93 och 95 procent målen. I matematik uppnådde 90 procent av eleverna målen, men siffrorna för matematikprovet måste tolkas med stor försiktighet, eftersom både delprov B och delprov C fanns på Internet före provdatum, samt att bortfallet var extremt stort. För ämnesprovet i svenska och engelska gavs tre delprovsbetyg, medan det för matematikprovet gavs ett samlat provbetyg. I följande översiktliga sammanställning av provresultaten per skola för Lund har delproven sammanräknats till ett gemensamt medelvärde per ämne. Det ligger en viss grad av osäkerhet i detta förfarande då delproven avser att mäta olika sidor av kunskaperna i respektive ämne. Men med den reservationen, som drabbar alla skolor lika, kan jämförelser göras. Notera att Lerbäckskolan inte kunnat redovisa sina resultat och att Fäladsgården inte genomförde nationella prov i matematik. I tabellerna nedan jämförs skolornas resultat dels utifrån resultaten från nationella proven och dels dessa resultat i förhållande till de ämnesbetyg som skolorna delat ut vid terminsslutet. 17

Tabell 1 Svenska NP = nationella prov Slut = slutbetyg i grundskolan (poäng) NP_sv Slut_sv relation Tuna 16,2 15,8-0,4 Östratorn 15,4 14,9-0,5 Svane 14,8 15,7 +0,9 Järnåkra 14,1 15 +0,9 Vikinga 14,1 12,9-1,2 Gunnesbo 14 14 0 Nyvång 13,6 13,8 +0,2 Killebäck 13,2 13,5 +0,3 Fågelskolan 13,1 12,9-0,2 Svalebo 13 13 0 Fäladsgården 12,4 12,8 0,4 Lerbäck saknas Kommentarer I nationella proven i svenska hade tre skolor, Tuna, Östratorn och Svane, bättre medelvärde än de övriga. Ytterligare tre skolor, Järnåkra, Vikingaskolan och Gunnesbo, hamnade på 14 betygspoäng i genomsnitt eller mer. Både Östratorns och Vikingaskolans resultat kan uppfattas som oväntat goda. Vad gäller relationen mellan NP-resultat och slutbetyg är det intressant att konstatera att Svane och Järnåkra ökade betygen mest, medan Vikingaskolan och Östratorn istället minskade betygssnitten. Vikingaskolans minskning är större än de andra skolornas.. Tabell 2 Engelska NP = nationella prov Slut = slutbetyg i grundskolan (poäng) NP_en Slut_en relation Tuna 17 16,6-0,4 Östratorn 16,5 16,1-0,4 Svane 16 16,2 +0,2 Järnåkra 15,8 15,9 +0,1 Fågelskolan 15,4 13,5-1,9 Vikinga 15,3 14,6-0,7 Fäladsgården 15 13,3-1,7 Gunnesbo 14,9 14,8-0,1 Nyvång 14,7 14,5-0,2 Killebäck 14,2 13,8-0,4 Svalebo 13,2 12,5-0,7 Lerbäck saknas Kommentarer I nationella proven i engelska var det samma tre skolor som i svenska, Tuna, Östratorn och Svane, som redovisade bättre medelvärde än de övriga. Även Järnåkra tillhörde toppskiktet. Skillnaderna mellan NP-resultat och slutbetyg var för vissa skolor större än i svenska. Fågelskolan och Fäladsgården sänkte slutbetygen med nästan två poäng. Nio skolor av elva sänkte betygen, medan bara två skolor höjde dem. 18

Tabell 3 Matematik NP = nationella prov Slut = slutbetyg i grundskolan (poäng) NP_ma Slut_ma relation Järnåkra 14,5 14,7 0,2 Tuna 14,5 14-0,5 Svane 14,1 13,5-0,6 Fågelskolan 13,6 11,9-1,7 Östratorn 13,6 14 +0,4 Nyvång 13,4 13,1-0,3 Vikinga 13,2 13-0,2 Gunnesbo 12,8 12,6-0,2 Killebäck 12,7 11,8-0,9 Svalebo 12,6 12,3-0,3 Lerbäck saknas Fäladsgården saknas Kommentarer I matematik redovisade Järnåkra och Tuna bäst medelresultat. Men medan Järnåkra höjde betygen så sänkte Tuna dem med en halv poäng. Fågelskolans sänkning med 1,7 poäng är störst. Kanske spelade kunskapen om att resultaten funnits på Internet in vid bedömningen av nationella provets i matematik värde? Ranking På grundval av resultaten i de nationella proven kan skolorna rankas utifrån platssiffrorna i ovanstående tabeller (Tuna med placeringarna 1 + 1 + 2 får alltså platssiffra 4). Fäladsgården, som bara genomförde två av tre ämnesprov, skulle i denna lista hamna näst sist om matematikresultatet hade varit jämförbart med resultaten i de andra ämnena. 1. Tuna 4 poäng 2. Järnåkra 9 2. Svane 9 2. Östratorn 9 5. Vikinga 17 6. Fågelskolan 18 7. Nyvång 22 7. Gunnesbo 22 9. Killebäck 27 10. Svalebo 31 VAD KAN EN RANKINGLISTA SÄGA OSS? Vilka skolor som klarar sig bra i förhållande till andra. Var stöd- och utvecklingsresurser behöver sättas in i ett hela kommunen-perspektiv. Vilka skolor som är på väg uppåt respektive neråt i listan. Hur man i ett resultatbaserat resursfördelningssystem skulle kunna fördela extra resurser. 19

KAPITEL 2 Fritidshemmen i grundskoleverksamheten Inledning Kommunfullmäktige beslutade att barn och skolnämnderna i samband med kvalitetsredovisning för förskolan och grundskolan år 2003 skulle rapportera om "Arbetssätt och arbetsformer i grundskolan". Kvalitetsgruppen, bestående av barn och skolnämndernas utvecklingsledare, konkretiserade uppdraget till att avse fritidshemmens delaktighet i grundskoleverksamheten, särskilt beträffande skolår F till 3 med inriktning på Arbetssätt och arbetsformer. Grundtanken var att genom kartläggning och gruppvisa diskussioner i arbetslag undersöka hur pedagogerna arbetar för att utveckla en gemensam pedagogisk verksamhet som kan upplevas som en helhet för barnen. Mål för fritidshemmen som del i skolan Fritidshem tillkom på 1960.talet. Det första utbildningen för fritidspedagoger startades 1964 och 1977 blev utbildningen högskolemässig. Från 2001, då lärarutbildningarna förändrat sina utbildningar markant, läser de flesta pedagogikstuderande en gemensam baskurs och väljer därefter specialområden. Då förskollärar- och lärarutbildningarna traditionellt har haft högre status än fritidspedagogutbildningen har yrkesidentiteten ibland påverkats 20

av yrkets närhet till skolan så att de egna specialiteterna, dvs. barns och ungdomars tillvaro på fritiden, ibland kommit i skymundan. 1. I grundskolans läroplan (Lpo 94) framhålls att läroplanen omfattar såväl grundskola som förskoleklass och fritidshem. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Fritidshemmet ska bidra till att målen uppnås. Det betonas att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. I samarbetet ska särskilt elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas. I Lunds kommuns skolplan beskrivs samverkan mellan skola och fritidshem på följande sätt Förskoleklass och skola i kombination med fritidshem bildar tillsammans en heldagsskola där barnets utveckling och lärande utgör en pedagogisk helhet för barnet. Det understryks i skolplanen att skollokalerna i förskoleklass och i årskurs 1-3 ska vara anpassade för integrerad skol- och fritidshemsverksamhet så att förskolans utvecklingspedagogik och skolans inlärningspedagogik kan sammanvävas till en helhet. Arbetslagen ska bestå av förskollärare, grundskollärare samt fritidspedagoger som arbetar gemensamt. Fritidshemmet ska betraktas som ett frivilligt komplement till skolan. Ett ursprung till tanken på integration mellan fritidshem och skola fanns i SIA-utredningen 1976. I Lund startade försöksverksamhet med "samlad skoldag" och "fria aktiviteter" 1978. I verksamheten arbetade skola, fritidshem och annan fritidsverksamhet (till exempel bibliotek) sida vid sida. Undersökningsprocess Undersökningsprocessen bestod av två steg under hösten 2003: Kartläggning Samtal i arbetslag utifrån gemensamt diskussionsunderlag. 1 Calander 1999 i Fritidspedagog eller lärare, en studie kring yrkesval av A Hippinen, Lärarhögskolan, Sthlm. 2002 21

Kartläggning I kartläggningsprocessen inkom svar från 24 skolor. Elevunderlaget var sammanlagt 2700 barn i årskurserna F 3. Utifrån detta underlag kan nedanstående bild av fritidshemmen ges: I Lunds kommuns grundskolor går 3900 elever i förskoleklass och årskurs 1 3 I fristående skolor går cirka XXX elever i förskoleklass och årskurs 1 3 I genomsnitt är fritidshemmen öppna 10 timmar och 45 minuter per dag Elevnärvaron före och efter skoltiden varierar mycket. Fritidshemsverksamheten i Lunds kommun är med några få undantag lokalintegrerad med grundskolan De personalkategorier som förekommer i fritidshemmen är grundskollärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Den sammanlagda personaltätheten sedd över hela dagen uppgår till 13,5 pedagoger/lärare per 100 elever Fördelat på verksamheterna "skola" respektive "fritidshem" blir personaltätheten följande: Antalet inskrivna barn per pedagog i fritidshemmen anger Skolverket till 22,8 Fritidshemspersonalen har på alla skolor barnfri tid för planering och förberedelser. Tiden varierar mellan 12 och 2 timmar per vecka. Medelvärdet är 8 timmar per vecka Baserat på ovanstående uppgifter kan antalet lärare i årskurserna F 3 beräknas till 207 och antalet pedagoger till 330 av dem är 83 procent, dvs. cirka 3300, inskrivna i fritidshem. av dem är omkring 300 elever inskrivna i fristående fritidshem. de flesta öppnar 6:30 eller 7:00 och stänger 17:00 eller 17:30. Klockan 7:45 på förmiddagen är i genomsnitt 16 procent av fritidshemsbarnen närvarande på fritidshemmet. Klockan 15:30 på eftermiddagen är i genomsnitt 75 procent närvarande. också den pedagogiska verksamheten bedrivs integrerat. 39 procent av personalen utgörs av lärare 61 procent utgörs av pedagogisk personal i övrigt (dvs. fritidspedagoger, förskollärare eller barnskötare). Av denna grupp är cirka hälften fritidspedagoger. observera att då är samtliga elever även icke-fritidshemselever inräknade. skolverksamhet: 5,3 lärare per 100 elever (samtliga elever). Det kan jämföras med Skolverkets uppgift om 8,7 lärare per 100 elever för Lunds grundskolor i sin helhet. fritidshem: 10 pedagoger per 100 elever (endast inskrivna elever). men i denna undersökning är antalet inskrivna barn per pedagog 10,0. det innebär att personalen i genomsnitt använder 20 procent av arbetstiden till planering. den senare siffran stämmer emellertid dåligt överens med de uppgifter kommunen lämnat i redovisningen av Wärnerson-pengarna år 2003. Där anges sammanlagt 176 tjänster i fritidshemmen, dvs. 154 färre. I samma redovisning anges 944 lärare i hela grundskolan och 73 lärare/pedagoger i förskoleklass. 22

I oktober 2003 fanns 10 545 elever i årskurserna F 9 om antalet multipliceras med den ovan angivna lärartätheten (8,7) så pekar resultatet på 918 lärartjänster Skolverket redovisar för år 2002 att Lunds kommuns sammanlagda kostnad per elev i grundskolan var 76,8 tkr. I det angivna värdet är de sammanlagda kostnaderna för grundskola, förskoleklass och fritidshem sammanräknade. Man bör observera att fritidshem i detta fall omfattar verksamhet för elever i åldern 6-12 år, dvs. även fritidsklubbar. Den totala grundskolekostnaden för Lund var 833 mkr Av Skolverkets redovisning framgår att andelen inskrivna elever i fritidshem i Lund är 14 procent högre än riksgenomsnittet. (Lund: 87 %, riket: 73 %). Också i fritidsklubbarna är andelen iskrivna högre i Lund (Lund: 21 %, riket: 9 %) men i Wärnerson-redovisningen anges 944 lärartjänster i grundskolan och 73 tjänster i förskoleklass, sammanlagt 1017. Mycket talar sålunda för att ett hundratal pedagoger i fritidsverksamheten i åk F 3 i själva verket betraktas och bokförs som lärarpersonal verksamma i skolverksamheten. Detta påverkar kostnadsredovisningen för grundskola respektive fritidshem. Liksom kommunens nyckeltal. Medelvärdet för riket är 69,2 tkr. om Lunds kostnader motsvarat det nationella medelvärdet skulle totalsumman varit 82 mkr lägre, dvs. 751 mkr. självklart påverkas kommunens totalkostnad för skolverksamheten av den omfattande fritidshemsverksamheten. Kommentar Lärare och fritidspedagoger ska samverka i skolan på samma sätt som lärare och förskollärare samverkar i förskoleklassen. För fritidspedagoger framstår denna samverkan ibland som krav på anpassning till skolundervisningens villkor. I praktiken kan det dessutom hända att fritidspedagogernas insats blir assistentliknande i rena undervisningssituationer. Detta beskrivs ibland som att fritidspedagogerna ansvarar för praktiska aktiviteter medan lärarna svarar för de teoretiska. Att det dessutom kan vara frestande för skolledningen att förlägga fritidspedagogernas lekaktiviteter och sociala träning till efter "skoltiden" framgår av följande röst från BSN Söder ur nästa avsnitt med samtal med arbetslag: Fritidshemsverksamheten består mer av passning nu för tiden man är ensam om för många barn. Fråga: Hur kan fritidspedagoger uppleva sig vara ensamma med för många barn i organisation där skola i kombination med fritidshem tillsammans bildar en heldagsskola och arbetslagen ska bestå av lärare och fritidspedagoger som arbetar gemensamt? Även om det är många elever borde man inte behöva uppleva sig som ensam! 23

Redovisning av samtal i arbetslag BSN Norr Utvecklingsledaren träffade 3 6 pedagoger per rektorsområde för samtal rörande nedanstående målsättningar och frågeställningar utifrån dessa mål. Samtalen varade cirka 2 timmar per grupp. Ett rektorsområde besvarade frågorna skriftligt. BSN Norrs mål inom området är: En god lärande miljö. Varje barn ska vistas i en trygg miljö, där han/hon kan utvecklas individuellt och tillsammans med andra. Varje barn ska i mycket hög grad känna trivsel i den verksamhet han/hon befinner sig i. Varje barn ska uppfatta verksamheten stimulerande och därigenom utveckla sin självkänsla och lust till fortsatt lärande. Alla inom BSN Norrs verksamhetsområde ska i mycket hög grad känna att de blir bemötta med respekt. Kränkande särbehandling ska aktivt motarbetas. Samverkan mellan grundskola och fritidshem ska bygga på en helhetssyn på barns utveckling och lärande. Hur gör ni så att olika sidor av elevernas utveckling/lärande kommer till sin rätt? Pedagogerna ser positivt på att ha olika yrkeskompetenser i arbetslaget. Individuella behov hos eleven skapar behov av olika metoder och man försöker hela tiden utgå från barnets nivå. De olika yrkesinriktningarna betraktar olika sidor av eleven vilket innebär att man tillsammans ser hela individen. Vanligt förekommande är att man delar klasserna i större och mindre grupper. Oftast sker det i form av praktiskt arbete i mindre grupp (till exempel rörelse eller bild) som leds av fritidspedagogen, medan läraren har teoretiskt arbete i större grupp. Man försöker ta tillvara personliga kompetenserna, men oftast utförs praktiska uppgifter av fritidspedagogerna. Ofta får fritidspedagoger ta hand om social träningen, men en gemensam helhetssyn och ett gemensamt förhållningssätt finns så gott som alltid. 24

Alla pedagoger bidrar på så sätt till helheten. Man uppfattar exempelvis matematiska problem som vägning och mätning på ett annat sätt när man följt elevens ansträngningar även på det teoretiska planet. Den praktiska matematiken kan därigenom stärka den teoretiska. Hur stimulerar ni varje elevs mångsidiga utveckling/lärande? Smågrupper används för att alla ska bli sedda. En förutsättning är att man arbetar flexibelt och varierar efter behov. Pedagogerna försöker ta tillvara barnens intressen och använda barnens egna frågeställningar, utflykter ger idéer och skapar inspirationskällor. Pedagogerna försöker delge eleverna sina egna erfarenheter, tankar och kunskaper inom de områden som behandlas. Några arbetslag har haft gemensam fortbildning om inlärningsstilar. Det tar dock lång tid att arbeta sig samman och man pekar på vikten av gemensam planering. Genom samarbete mellan grundskola och fritidshem ska eleverna uppleva kontinuitet och sammanhang i skolan Hur förhindrar ni att fritidshemmets egenart suddas ut i denna kontinuitet? Fritidspedagogerna menar att man måste vara observant och bevaka sin fritidspedagogroll så att man inte bli extralärare under skoldagen. Skolstrukturen blir gärna dominerande integreringen har ännu inte funnit sin rätta form. Det är lättare att styrka yrkesidentiteten när fler klasser samarbetar. Fritidshemmet tar lätt över skolans stress med schemabunden verksamhet. Men barn och vuxna orkar inte med organiserade former hela dagen. Dessutom går eleverna ofta till annan organiserad verksamhet efter fritidshemmet. Det har därför blivit friare verksamhet av erbjudandekaraktär på eftermiddagarna. Fritidshemmens eftermiddagsdel är numera mindre styrd och har färre organiserade aktiviteter än tidigare. Fritidspedagogerna betonade vikten av ha möjligheter till paus och/- eller barnfri tid innan eleverna kommer på eftermiddagen. Utan tillfälle till paus är det lätt att bränna ut sig. Samarbete mellan olika fritidsavdelningar finns inte som innan; tid, ork och lust saknas oftast. Förslag från samtalsgrupperna: En person bör vara huvudansvarig för fritidshemmet medan andra kan arbeta mer integrerat med skolan. Det är bra om fritidshemmet har annan lokal än skolan, både personal och elever behöver byta miljö. På vilket sätt skiljer sig grundskolans och fritidshemmets roller och uppdrag? 25

För grundskolans del är det följande ord som ofta förekommer: undervisning, kunskaper, läroplan, uppnå målen, skolplikt och obligatoriskt. Från fritidshemmens sida förekommer ord som: frivillig form, allmänna råd, rekommendationer, omsorg, service och social träning. Man poängterar dock det gemensamma ansvaret att uppfylla målen och det gemensamma uppdraget med fostransbiten. Föräldrar är oftast positiva till samarbetet skola-fritidshem. Grundskolans och fritidshemmens aktiviteter ska komplettera varandra så att det blir en väl avvägd balans i elevernas skoldag. Hur planerar ni verksamheten så att utmaningar och avkoppling, lärande och lek, kompletterar varandra? Via sina grundyrkesroller försöker man skapa variation, undvika helklass och har grupperingar med skilda inriktningar. Fritidshemmen kan anpassa sin eftermiddagsverksamhet efter vilka aktiviteter skolan har haft under dagen. Långsiktig planering sker, men det blir oftast planering för stunden. Upplevelsen av att planeringstiden inte är tillräcklig bör vara förklaring till denna åsikt Vilka deltar i planeringen? Sker den på barnfri tid? Planeringen sker på barnfri tid, men det kan vara svårt att schemalägga planeringstiden man vill men kan inte! Det är också svårt att både vara med i skolans arbetslag och fritidshemsarbetslaget. På en arbetsplats har man ett specialavtal: 30 timmars arbete med barn, 5 timmars planering (skola och fritids) samt 5 timmars kvällsmöte, utvecklingssamtal och/eller reflektion. Det ger ork för att arbeta i olika grupper, vilket ger mindre antal sjukskrivningar! När äger planeringen rum och hur ofta? En gång i veckan är den vanligaste planeringstiden. Tidsmässigt varierar det från 1 timme per vecka till 1 timme och 40 minuter per vecka. Ibland läggs tiden mot en lektion i musik eller idrott, som då hålls av annan pedagog. Någon använder kvällar när så behövs. För andra blir det snabba möten i korridorer. Några har avsatt 15 min varje dag för fritidsdelen. Överlag tycker man att det behövs mer planeringstid, tid för reflektion och tid att fixa. Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare ska samverka i arbetslag Fungerar samarbetet friktionsfritt i arbetslag? 26

Ett övervägande antal pedagoger svarar ja. På något ställe är det dock skilda åsikter: inställning, personkemi och att man måste vara beredd att släppa på delar av sitt yrke är några åsikter som framkommer. Har de olika pedagogerna liknande pedagogiskt synsätt? Flest ja-svar, men ibland skymtar en tveksamhet. Kan ni ta tillvara varandras professionella erfarenheter och synsätt? Här ser man möjligheter och de flesta svarar jakande på frågan. Finns det en samsyn på barns utveckling och lärande? Oftast finns det en samsyn, men man uttrycker det också i termer av att det kan bli bättre. På en arbetsplats verkar det vara en laddad fråga. Ibland uppstår det problem när det är många outbildade på fritidshemmen. Har ni gemensam fortbildning? Här skiljer det sig en del. Ibland är det gemensam fortbildning, ibland yrkesvis. Någon uttrycker vikten av riktad fortbildning till fritidspedagoger. Tidsmässigt skiljer det sig åt, från någon enstaka gång till en dag per år eller ibland 2 3 dagar per år, främst kring värdegrundsfrågor, reflektion, planering och Portfolio. Fritidshemmen ska vara lokalintegrerade med grundskolan Är lokalerna anpassade både för grundskolans och fritidshemmets verksamhet? En knapp majoritet svarar ja, men har vissa tillägg. Oftast upplevs lokalerna som för små. Vissa moment upplevs som störande ( man måste alltid plocka bort det man håller på med ). Om lokalen är anpassad underlättar det kreativa lösningar och synsätt. Den knappa minoriteten upplever att fritidshemmen har förlorat lokalmässigt på integrationen man saknar de små vrårna och man kan inte låta grejer ligga framme. Finns det brister i lokalerna och/eller utomhusmiljö? I de fall som brister nämns, påpekas saknad av grupprum eller att man har dåliga sådana. Större och friare rum efterlyses. Oftast upplevs skolgårdsmiljön som bra, men i några fall är det för stor asfaltsyta. Hur används utemiljön som stöd för elevernas utveckling och lärande? Visserligen menar man att utemiljön kan användas bättre för utveckling och lärande, men många goda exempel ges ändå: hälsorunda, utedagar varje vecka, fysiska studier, naturstudier, träning i grovmotorik, lugna vrår, gröna skolgårdar, miljöarbete, idrott och kreativ lek. 27

Skolans ledning Tar skolledningen tillvara fritidshemspersonalens kompetens och erfarenheter i ett hela skolan -perspektiv? Ett klart JA noteras på denna fråga. Några tillägg görs dock: avtalet ligger i fatet och krånglar till det hela och fortbildning ligger oftast på eftermiddagarna. Uppmärksammar skolledningen fritidshemmets problem i lika stor utsträckning som grundskolans? På denna fråga varierar svaren mycket. Från kanske fritidshemmet mer än skolan till ser inte ledningen så ofta. Man tog också upp exempel på fritidshemsproblem som inte uppmärksammas i lika hög grad som skolans problem, till exempel: för stora grupper, svårt med vikarier, mer personal behövs, resurserna är skolinriktade och problemen med loven. Finns separat ekonomi för fritidshemsverksamhet? I de flesta fall finns separerade ekonomier. En del uttrycker det som om separat ekonomi är nödvändigt för att man ska kunna göra viktiga aktiviteter inom fritidshemmets verksamhetsområde (till exempel utflykter och läger). Övriga tankar från de intervjuade Skoltiden tar över både i tid och i ork. Barnen har förändrats, det är mer sociala problem nu och barnen är mer trötta. Trots det är de ännu mer uppskruvade. Fritidshemsverksamheten består mer av passning nu för tiden man är ensam om för många barn. I stället för att ordna gemensamma aktiviteter, får man erbjuda aktiviteter i mån av barnens intresse. Bedömning De olika pedagogiska professionerna har närmat sig varandra i helhetssynen på elevernas utveckling och lärande men samarbetet mellan yrkesgrupperna försvåras på grund av brist på gemensam planeringstid. Man använder sig till stor del av varandras professionella erfarenheter. Ett aktivt samarbete i arbetslag kan ge en bättre pedagogisk samsyn. Planeringstiden utgör en grundbult i det pedagogiska samarbetet. Fritidspedagogerna har fått en stärkt ställning inom skolans verksamhet, men har förlorat en del av sin profil inom fritidshemsverksamheten. 28

Lokalmässigt är man relativt nöjd medan utemiljön kan användas pedagogiskt i större utsträckning. BSN Söder Undersökningen syftar till att besvara frågan hur pedagogerna arbetar för att utveckla en gemensam pedagogisk verksamhet som innebär en helhet för barnen. Kvalitetsuppföljning på Vikingaskolan och Vårfruskolan Undersökningsmetoden har utgått från av utvecklingsledarna genomförda intervjuer med arbetslag på Vikingaskolan och Vårfruskolan under november 2003. Arbetslagen har på förhand fått ett diskussionsunderlag för att ge möjlighet till förberedelsearbete. Diskussionsunderlaget tar upp aspekter kring lokaler, skolans ledning, samverkan, balans, kontinuitet och helhetssyn. Syfte: Undersökningen syftar till att besvara frågan hur pedagogerna arbetar för att utveckla en gemensam pedagogisk verksamhet som innebär en helhet för barnen. 1. Fritidshemmen ska vara lokalintegrerade med grundskolan. Är lokalerna anpassade både för både grundskolans och fritidshemmets verksamhet? Finns det brister i lokalerna och/eller utomhusmiljön? Hur används utemiljön som stöd för elevernas utveckling och lärande? Vikingaskolan: Personalen menade att det saknas smårum men ser det som positivt att ha närheten till varandra mellan skola och skolbarnsomsorgen. Utomhusmiljön används frekvent bland annat till olika teman, gemensamma för skola och skolbarnsomsorg. Önskemål finns om upprustning av skolgården bland annat med fasta bord och bänkar. Negativt är dock att dessa bänkar förmodligen skulle bli samlingsplats för ungdomar kvällsoch nattetid. 29

Vårfruskolan: Personalen upplever att man har lämpliga lokaler för skolverksamhet men fritidshemmen har brist på smårum. Utomhusmiljön är mycket bra pedagogisk miljö, men resterna från nattens besökare är ibland inte så trevliga att komma i kontakt med till exempel använda kanyler, krossade glasflaskor och använda preventivskydd. Cykelförbudet på skolgården respekteras inte heller av elever och andra. Mycket fin pedagogisk miljö i övrigt på skolgården som stimulerar till gemensamma projekt. Barnen har utedag en gång i månaden tillsammans med både lärare och fritidspedagoger. 2. Skolans ledning. Tar skolledningen tillvara fritidshemspersonalens kompetens och erfarenheter i ett hela skolan-perspektiv? Uppmärksammar skolledningen fritidshemmets problem i lika stor utsträckning som grundskolans? Finns separat ekonomi för fritidshemsverksamheten? Vikingaskolan: Helt allmänt framkom det att man var nöjd med skolledningens stöd. Det är positivt med möjligheten till eget ansvar inom arbetslaget. Man får stöd vid behov. Det finns separat ekonomi för skolbarnsomsorgen. Vårfruskolan: Det har skett en positiv utveckling med tillvaratagandet av fritidshemspersonalens kompetens och erfarenhet i ett hela skolan perspektiv. Skolledningen uppmärksammar fritidshemmets problem i lika stor utsträckning som grundskolans. Arbetslaget har hand om en del pengar knutna direkt till verksamheten (material och pedagogiska inköp). Skolledningen har hand om ekonomin i övrigt. Man ser inte uppdelningen som något större problem. 3. Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare ska samverka i arbetslag. Fungerar samarbetet friktionsfritt i arbetslaget? Har de olika personalkategorierna liknande pedagogiska synsätt? Kan ni ta tillvara varandras professionella erfarenheter och kunskaper? Finns det en samsyn på barns utveckling och lärande? Har ni gemensam kompetensutveckling? 30

Vikingaskolan: Av diskussionen framkom att samarbetet upplevdes som i det stora hela positivt. Det är dock svårt att få kontinuitet i arbetet eftersom förändringar i organisationen sker inför varje läsår bland annat på grund av tjänstledigheter etc. Det är lokalernas begränsning och utformning som eventuellt kan var ett hinder för samarbetet. Önskemål finns att ett arbetslag så långt som möjligt ska vara intakt från F-3. Genomgående hävdades att man har framarbetat ett gemensamt pedagogiskt synsätt där man tar hänsyn till varje yrkeskategoris profession. Dock är det mycket beroende på varje enskild person hur det fungerar. Arbetslaget har både gemensam och enskild kompetensutveckling. Det framkom att vid vikariebehov gick fritidspedagogerna ofta in som vikarie för lärarna. Däremot gick lärarna sällan eller aldrig in som vikarie inom barnomsorgen efter skoltid. Vårfruskolan: Arbetet fungerar bra i arbetslaget. Man har samma synsätt oavsett utbildningsbakgrund. Arbetslaget har bara jobbat ett år tillsammans men upplever att man arbetar med att tillgodose barnens behov tillsammans. De olika personalkategorierna har samma grundsyn. Skolan har fått MÅL 3-pengar där man arbetar vidare med värdegrundsdiskussioner. Personalen tillvaratar varandras kompetenser. Ser inte varandra som konkurrenter utan kompletterar varandra. Det finns en tydlig samsyn hos personalen på barns utveckling och lärande. De har delvis gemensam kompetensutveckling genom MÅL 3 och Naturskolan. Det är svårt med gemensam kompetensutveckling i allmänhet eftersom skoltiden respektive skolbarnsomsorgen alltid kräver sin personal. 4. Grundskolans och fritidshemmens aktiviteter ska komplettera varandra så att det blir en väl avvägd balans i elevernas skoldag. Hur planerar ni verksamheten så att utmaningar och avkoppling, lärande och lek, kompletterar varandra? Vilka deltar i planeringen? Sker den på barnfri tid? När äger planeringen rum och hur ofta? Vikingaskolan: Svårt att hitta tid för gemensam planering. Det sker oftast spontant eller på lunchtid. Ett hinder är att många arbetar deltid. Önskemål finns om möjlighet till gemensam planering en gång per vecka under barnfri tid. 31