Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014

Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Innehåll Innehåll... 2 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Sammanfattning... 6 Förslag på övergripande åtgärder... 7 Elevernas trivsel och mående... 8 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling... 23 Undervisningens och utbildningen kvalité... 26 IKT i undervisningen... 34 Inflytande och ansvar... 38

Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. På samtliga skolor finns det även gymnasiesärskola. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Gymnasiesärskolan har tills nu legat utanför detta kvalitetsarbete. Skollagen är dock tydlig med att skyldigheten att ha ett systematiskt kvalitetsarbete rör alla skolformer. Som ett led i att påbörja ett kvalitetsarbete på huvudmannanivå även inom gymnasiesärskolan har Elevbarometern anpassats något för att även eleverna på de nationella programmen inom denna skolform ska kunna ge sin bild av hur verksamheten fungerar. Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Det arbetet kommer att påbörjas när den nya rektorn med ansvar för särskolan både på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet börjar i mars. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport.

Kvalitetutvecklaren träffar rektorerna med ansvar för gymnasiesärskolan och tillsammans görs en analys av resultaten. Eftersom antalet elever är så pass få är det inte möjligt att ta fram svar på programnivå utan att det blir möjligt att identifiera dem. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektorerna får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor.

Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 36 av 44 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 81 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen på gymnasiesärskolan, inte det individuella programmet. Av de svarande på enkäten har 41,7 procent varit tjejer och 58,3 procent killar. Könsfördelningen på de olika skolorna skiljer sig rejält vilket vi kan se i diagrammet nedan. Bland de svarande på Kattegattgymnasiet finns det endast killar, medan det bara finns 1 kille på Sannarpgymnasiet. På Sturegymnasiet är könsfördelningen jämnast. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. Frågorna har kunnat besvaras med ja eller nej, eller möjligheten att kryssa i olika alternativ på vissa frågor. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Då eleverna är så pass få anges både faktiska tal och procentvärden i tabellerna som delats upp per kön och per skola. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras.

Sammanfattning Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern för gymnasiesärskolans nationella program ger en riklig information kring hur elever upplever sin skolsituation idag. I kommande kapitel finns en kortare beskrivning kring varje fråga i enkäten. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut särskilt. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs 91,7 procent av de svarande eleverna i skolan. Tre elever trivs inte i skolan. Alla elever utom en trivs med sina lärare. En fjärdedel av eleverna har dock angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 47,2 procent av eleverna anger också att de känner sig trötta på lektionerna. Ett glädjande resultat är att ingen av de 36 svarande eleverna angett att de använt sig av droger någon gång under det senaste året. Kränkningar och likabehandling Tre elever har angett att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. Alla av dessa har angett att de blev mobbade av en annan elev på skolan. Det vill säga, inte av någon av sina klasskamrater eller av personal. Utbildningens och undervisningens kvalité Överlag är eleverna nöjda med utbildningen. De saker som sticker ut något är att eleverna inte upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer, i samma grad som för övriga frågor inom detta område. Här har 10 av eleverna svarat nej. 25 procent av eleverna (9.st) är också rädda för att svara fel på lektionerna. IKT i undervisningen 86,1 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen. 94,4 procent anser att deras lärare använder det i sin undervisning. Inflytande och ansvar En dryg fjärdedel av eleverna, 22,2 procent anser att lärare och personal inte lyssnar på dem. Frågan är formulerad som att personal och lärare lyssnar på eleverna, trots att de inte alltid får som de vill. 22,2 procent är då en allt för hög siffra. Överlag upplevs mentorsträffar och utvecklingssamtal som bra.

Förslag på övergripande åtgärder Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den första i sitt slag och kommer framöver att bli årligt återkommande. Det ger en möjlighet att följa resultatens utveckling över tid på samma sätt som sker med Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan. Däremot är elevunderlaget betydligt mindre. Det gör också att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndbeslut. På samma sätt som rektorerna för den ordinarie gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder behöver rektorerna för gymnasiesärskolan göra. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Verksamheten ska särskilt analysera varför 22,2 procent av de svarande eleverna upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2014 ska tas fram till nämnden.

Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan 91,7 procent av de svarande eleverna har angett att de trivs i skolan. 8,3 procent (3 st.) har svarat att de inte gör det. Av de tre som inte trivs i skolan är det två killar och en tjej. Av de som inte trivs i skolan så kan vi se att detta är fördelat med en elev per skola. Det verkar med andra ord inte som att det är något som är särskilt förekommande för en enhet.

Jag trivs med mina klasskamrater 86,1 procent av eleverna trivs med sina klasskamrater. 13,9 procent av eleverna, vilket i detta fall utgör fem elever, har svarat att de inte trivs med sina klasskamrater. Vi kan se att de framförallt är killar som inte trivs med sina klasskamrater, 19 procent (4 st.) av killarna har svarat nej på frågan, jämfört med 6,7 procent (1st.) av tjejerna. I diagrammet till vänster kan vi se att tre av de som inte trivs med sina klasskamrater finns på Kattegattgymnasiet, och en på respektive Sturegymnasiet och Sannarpgymnasiet.

Jag trivs med andra elever på skolan En överväldigande majoritet, 94,4 procent av de svarande eleverna trivs med andra elever på skolan. 5,6 procent, eller två st. har svarat att de inte gör det. De två elever som svarat att de inte trivs med andra elever på skolan är båda killar. Alla tjejer verkar trivas med andra elever på skolan. De två killarna som inte trivs med andra elever på skolan återfinns på Kattegattgymnasiet.

Jag trivs med mina lärare 97,2 procent av eleverna har svarat att de trivs med sina lärare. Det motsvarar alla svarande utom en, vilket är ett mycket gott betyg till personalen. Med hänsyn till att det kan bli möjligt att identifiera berörd person vid en vidare information så presenteras detta resultat endast på övergripande nivå.

Jag trivs på raster Eleverna trivs på rasterna. 97,2 procent av eleverna har svarat ja på frågan. En elev har svarat nej. Den elev som svarat nej är tjej och finns på Sturegymnasiet, vilket framkommer i diagrammet till höger och diagrammet nedan.

Jag känner mig ofta orolig i skolan 8,3 procent av de svarande eleverna har angett att de ofta känner sig oroliga i skolan, vilket motsvarar tre elever. Bland de tre som svarat att de ofta känner sig oroliga i skolan så är en kille och två tjejer. Två av eleverna som svarat att de ofta känner sig oroliga i skolan finns på Sturegymnasiet och en på Kattgattgymnasiet.

Jag känner mig ofta orolig i klassrummet En elev, (2,8 procent) har svara att denne ofta känner sig orolig i klassrummet. Denna elev är kille och finns på Kattegattgymnasiet.

Jag känner mig ofta orolig för att jag går i särskolan En fjärdedel av eleverna har angett att de ofta känner sig oroliga för att de går på särskolan. Det utgör i praktiken nio elever. Vi kan se att 7 av de 9 elever som angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan är pojkar. De 9 eleverna finns också utspridda på alla enheterna, tre på Sturegymnasiet, fem på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpgymnasiet.

Jag sover bra på nätterna 80,6 procent av eleverna har svarat att de sover bra på nätterna. Nästan en femtedel, 19,4 procent har dock svarat att de inte gör det. I diagrammet till höger kan vi se att gällande denna fråga så är det ingen större skillnad mellan könen. Ungefär lika stor andel av tjejerna som killarna sover gott på nätterna. Vi kan se att eleverna på Sannarpgymnasiet alla sover gott på nätterna. Å andra sidan är de också den skola med minst elever.

Jag känner mig trött på lektionerna 47,2 procent av eleverna (17 st.) har angett att de känner sig trötta på lektionerna. 52,8 procent (19 st.) har svarat att de inte känner sig trötta. I diagrammet till höger kan vi se att det är en stor skillnad mellan könen. Av killarna har 61,9 procent svarat att de känner sig trötta på lektionerna, medan samma siffra bland tjejerna endast är 26,7 procent. Den könsfördelning som vi såg ovan får ett genomslag på skolnivå. Vi kan se att 9 av eleverna som svarat att de känner sig trötta på lektionerna återfinns på Kattegattgymnasiet, medan 8 finns på Sturegymnasiet.

Jag äter bra och hälsosamt 88,9 procent av eleverna tycker att de äter bra och hälsosamt, medan 11,1 procent (4 st.) inte anser det. 9,5 procent av killarna och 13,3 procent av tjejerna anser att de inte äter bra och hälsosamt. Tre av eleverna som angett att de inte äter bra och hälsosamt finns på Sturegymnasiet och en på Kattegattgymnasiet.

Jag rör på mig flera gånger i veckan 75,0 procent av eleverna har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 25,0 procent har angett att de inte gör det. Ungefär lika stor andel killar som tjejer har angett att de rör på sig flera gånger i veckan, 76,2 procent jämfört med 73,3 procent. Vi kan också se att det inte är några större skillnader mellan de olika skolorna. Det är ungefär lika stor andel elever på respektive skola som svarat att de inte rör på sig flera gånger i veckan.

Jag har en bra fritid 91,7 procent av de svarande eleverna upplever att de har en bra fritid. 8,3 procent (3 st.) anser inte det. Två tjejer och en kille anser att de inte har en bra fritid. I diagrammet nedan kan vi se att två av dem finns på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

Jag har personer att prata med när jag behöver någon En stor majoritet av eleverna, 94,4 procent har angett att de har någon att prata med om de behöver någon. Två elever har dock angett att de inte har det, vilket givetvis kan påverka hur de fungerar i skolan också. Av de två som angett att de inte har någon att prata med om de behöver någon är en kille och en tjej. Dessa finns på Sturegymnasiet och Kattegattgymnasiet.

Jag har använt droger någon gång under det senaste året (inte alkohol, cigaretter eller snus) Ingen av de 36 svarande eleverna har angett att de har använt droger någon gång under det senaste året, vilket är mycket glädjande.

Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag vet vad likabehandling betyder 75,0 procent av eleverna har svarat att de vet var likabehandling betyder. 25,0 procent av eleverna (9 st.) har svarat att de inte vet vad det är. Fem av tjejerna och fyra av killarna har svarat att de inte vet vad likabehandling betyder. I diagrammet till höger så kan vi se att Sannarpgymnasiet sticker ut genom att fem av sju elever svarat att de inte vet vad likabehandling är för något. Det betyder inte nödvändigtvis att de på skolan inte arbetat med likabehandlingsfrågor, men eleverna känner uppenbarligen inte till ordet. Tre av eleverna på Kattegattgymnasiet har svarat att de inte vet och en elev på Sturegymnasiet.

Jag har blivit illa behandlad eller mobbad sedan jag började gymnasiet 8,3 procent (3 st.) av eleverna har svarat att de har blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började gymnasiet. Det är en högre andel än inom den ordinarie gymnasieskolan. Två killar och en tjej upplever att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började gymnasiet. En av dessa finns på Sturegymnasiet och två på Kattegattgymnasiet, enligt diagrammet nedan. Vi kan också se att ingen av eleverna som går på Sannarpgymnasiet har svara ja på frågan. Så även om eleverna inte vet vad likabehandling betyder så verkar de befinna sig en bra arbetsmiljö utan kränkningar.

Jag har blivit illa behandlad eller mobbad av Alla tre eleverna som svarat att de har blivit illa behandlade eller mobbade har angett att de blivit det av en annan elev på skolan. Inte av sina klasskamrater eller av personal. Var blev du illa behandlad eller mobbad? En av de som blivit utsatta har blivit det via SMS eller Internet, en till och från skolan och en i klassrummet.

Undervisningens och utbildningen kvalité Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till i kurser I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. 83,3 procent av eleverna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurser. 16,7 procent (6 st.) anser att deras lärare inte gör det. 81,0 procent av killarna och 86,7 procent av tjejerna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurserna. Vi kan se att de sex eleverna som upplever att deras lärare inte informerar dem om hur de ligger till i kurserna finns tre på Kattegattgymnasiet, två på Sturegymnasiet och en på Sannarpgymnasiet.

Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också få information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. Detta är minst lika viktigt inom gymnasiesärskolan som gymnasieskolan. 88,9 procent av eleverna upplever att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 11,1 procent (4 st.) anser att de inte gör det. Överlag ett gott resultat. Bland de fyra elever som inte tycker att lärare talar om vad de ska göra för att lära sig mer så är tre killar och en tjej. Vi kan se att dessa fyra elever är rätt jämt fördelade mellan skolorna. Två finns på Sturegymnasiet, en på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpgymnasiet.

Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förvätningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 88,9 procent av eleverna tycker att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. Fyra av eleverna anser inte det. Av dessa fyra är det tre som är killar och en som är tjej. De är även jämt fördelade mellan skolorna. Två finns på Sturegymnasiet, en på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpgymnasiet. Det är inte helt osannolikt att det är samma elever som svarat nej på föregående fråga, även om det inte nödvändigtvis är fallet.

Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 72,2 procent av eleverna upplever att deras lärare uppmuntrar dem att samarbete med andra elever för att lära sig mer. 27,8 procent (10 st.) anser inte det. Fem killar och fem tjejer anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Det betyder att en något större andel av tjejerna än killar anser det. Även här finns eleverna fördelade på alla enheter. Fyra på Kattegattgymnasiet, tre på Styregymnasiet och tre på Sannarpgymnasiet anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att arbeta med andra elever för att lära sig mer.

Jag får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna 80,6 procent av eleverna upplever att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. 19,4 procent (7 st.) elever upplever att de inte får göra det. Fem killar och två tjejer upplever att de inte får komma med egna idéer på lektionerna. Av dessa så är tre av eleverna på Sturegymnasiet, tre på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Av de svarande eleverna anser 75,0 procent att de inte är rädda för att svara fel på lektionerna. 25,0 procent (9 st.) har angett att de är rädda för att svara fel. Bland dessa 9 är fem pojkar och fyra tjejer. Andelsmässigt är det alltså relativt jämt mellan könen. gällande denna fråga Vi kan också se att de som svarat ja på frågan finns på alla enheterna. Tre på Sturegymnasiet, fyra på Kattegattgymnasiet och två på Sannarpsgymnasiet.

Jag har fått det stöd jag behöver i skolan 86,1 procent av eleverna har svara ja på frågan om de fått det stöd som de behöver i skolan. 13,9 procent (5 st.) har svarat att de inte fått det. Bland de elever som angett att de inte fått det stöd de behöver är det 19,0 procent bland killarna (4 st.) och 6,7 procent (1 st.) bland tjejerna. Som vi kan se nedan är dessa relativt jämt fördelade mellan de tre skolenheterna.

Mina lärare vet vad jag har svårt med 8,9 procent av eleverna upplever att deras lärare vet vad de har svårt med. 11,1 procent (4 st.) anser att de inte vet det. Vi kan se en skillnad mellan könen. Alla tjejerna tycker att deras lärare vet vad de har svårt för, medan fyra av killarna inte tycker att de vet det. Dessa fyra killar är spridda på alla enheterna med två på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

IKT i undervisningen Mina lärare använder dator eller ipad i undervisningen Nästan alla elever, 94,4 procent har angett att lärarna använder dator eller ipad i undervisningen. 5,6 procent (2 st.) har angett att deras lärare inte gör det. Dessa två är en kille och en tjej och de finns på Sturegymnasiet och Kattegattgymnasiet.

Jag använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen 86,1 procent av de svarande eleverna har svarat att de använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen. 13,9 procent (5 st.) av eleverna har angett att de inte gör det. Fyra killar och en tjej har svarat nej på frågan. Av dessa finns tre på Kattegattgymnasiet och två på Sturegymnasiet.

I skolan använder jag Vi kan se att bland de elever som svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervinsingen så är det framförallt dator från skolan, 22 st. (71,0 procent) och ipad från skolan, 19 st 61,3 procent) som de använder sig av. En ganska stor andel av eleverna använder sig också av sina smartphones/mobiler, 48,4 procent. I diagrammen till höger och nedan så anges talen endast i faktiskta tal och inte procent. Vi kan se att killarna till övervägande del svarat att de använder sig av dator från skolan, medan tjejerna har svarat ipad från skolan. Förklaringen till detta kan vi se i diagrammet nedan. Kattegattgymnasiet har valt att satsa på datorer till sina elever, medan Sturegymnasiet och Sannarpgymnasiet valt att satsa på ipad.

I skolan använder jag ofta min ipad eller dator... När det gäller vad det digitala verktyget används till så kan vi se att det vanligaste är att söka information. Där efter kommer användandet av sociala medier som Facebook, Youtube mm. 54,8 procent av eleverna använder den till att strukturera upp sin vardag med kalender, påminnelser mm. 45,2 procent till att göra anteckningar. Endast 22,6 procent avvänder sig av Fronter. Mellan könen är det vissa skillnader. Tjejer använder i större utsträckning än killar sitt verktyg till Fronter, till kalender och påminnelser samt till skolappar. Mellan de olika skolorna är det inga stora procentuella skillnader mellan hur eleverna använder sina digitala verktyg. Kattegattgymnasiet sticker ut på det sättet att där använder ingen av eleverna Fronter eller skolappar. Eftersom de valt att satsa på datorer istället för ipad är det sistnämnda inte så konstigt, då appar inte är aktuellt då.

Inflytande och ansvar Lärare och personal lyssnar på mig, även om jag inte alltid får som jag vill 77,8 procent av de svarande eleverna anser att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de vill. 22,2 procent, vilket motsvarar 8 elever anser dock att lärarna inte gör det. Det är en rätt stor del av eleverna som upplever att de inte blir lyssnade på. Som vi kan se i diagrammet till höger så är det framförallt killar som anser att lärarna och personal inte lyssnar på dem. 33,3 procent (7 st.) jämfört med 6,7 procent (1 st.) av tjejerna. Kattegattgymnasiet har fem av eleverna som upplever att lärare och personal inte lyssnar på dem. Motsvarande siffra på Sturegymnasiet är en och på Sannarpsgymnasiet två.

Mina lärare låter oss utvärdera kurserna Tre fjärdedelar av eleverna, 75,0 procent anser att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 25,0 procent (9 st.) anser att det inte är så. Något större andel killar än tjejer anser att lärarna låter dem utvärdera kurserna. 28,6 procent jämfört med 20,0 procent. Vi kan se att störst andel av elever som inte tycker att deras lärare låter dem utvärdera kurserna finns på Sannarpsgymnasiet, 42,9 procent. Dessa utgör tre elever. På Kattegattgymnasiet är det fyra elever och på Sturegymnasiet två.

Jag tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra 88,9 procent av de svarande eleverna tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra. 11,1 procent (4 st.) tycker inte det. 85,7 procent av killarna tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra, jämfört med 93,3 procent av tjejerna. Av de elever som inte tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra så finns två på Sturegymnasiet, en på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 91,7 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. 8,3 procent (3 st.) tycker inte det. Av de tre eleverna som inte tycker att utvecklingssamtalen är bra var det två killar och en tjej. Killarna går på Kattegattgymnasiet och tjejen på Sturegymnasiet. Glädjande är att 100 procent av eleverna på Sannarpgymnasiet tycker att utvecklingssamtalen är bra. Dock är det ju en stor procentandel av eleverna som anser det på de båda andra skoloran också.

Jag tar ansvar för mitt skolarbete 94,4 procent av de svarande eleverna anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. 5,6 procent (2 st.) anser att de inte tar ansvar för sitt skolarbete. Dessa två elever är killar och återfinns på Kattegattgymnasiet.