Verksamhetsplan version 2 Verksamhetsplanen korrelerar till mål och strategier i Skolplanen. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplanen avser verksamheter som har Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad 2012-06 - 26 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.
Förord Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter utgår från och styrs av ett flertal nationella och kommunala styrdokument, bland annat skollag, läroplaner och skolplan. Målen för barn och elever anges i de nationella dokumenten. Verksamhetsplanens innehåll Kristianstad kommuns skolplan för 2012-2018 innehåller fem strategier för ökad måluppfyllelse. Verksamhetsplanen konkretiserar strategierna som verksamheterna ska använda för att barn och elever ska nå målen. Verksamhetsplanen är beslutad av förvaltningschefen och beskriver de centrala insatser som erbjuds inom respektive strategi. Denna plan som är version 2 är vidareutvecklad utifrån diskussioner på flera nivåer och som sedan bearbetats, konkretiserats och sammanställts i den strategiska ledningsgruppen. Vilka berörs av verksamhetsplanen? Verksamhetsplanen omfattar alla medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen och ska - inom planens givna ram - anpassas och kommuniceras efter varje verksamhets specifika situation med fokus på strävan efter realisering av de nationella kunskapsmålen. Av naturliga skäl tar verksamhetsplanen i första hand sikte på innehållet i de pedagogiska verksamheterna, det vill säga barns och elevers utveckling och lärande. Förskola och skola Förskolechef och rektor ska utifrån analys av verksamhetens uppföljning och utvärdering, efter samråd med skolchef, välja insats utifrån någon eller några av de fem strategierna. Insatser kan väljas bland de centrala alternativ som framgår av verksamhetsplanen, genomföras genom egen försorg på skolområdet eller på förskolan/skolan eller genom externt stöd. Utvecklingsavdelningen och Stöd- och Hälsoenheten kan ge förslag på externt stöd, hjälpa till med att förankra insatser utifrån forskningsresultat samt vara ett stöd i planeringen av insatserna. Levande dokument Verksamhetsplanen ska ses som ett gemensamt utvecklingsdokument som med tiden kompletteras med ytterligare skrivningar för att nå målen. Av den anledningen revideras verksamhetsplanen vid behov och utgör, tillsammans med skolplanen och de nationella styrdokumenten, en naturlig del i respektive verksamhets systematiska kvalitetsarbete. Denna andra verksamhetsplan fokuserar på konkreta centrala insatser som samordnas av barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsavdelning. Konkretiseringarna av strategierna har ytterligare utvecklats och fler centrala insatser beskrivs. 2
Kopplingar till Systematiskt kvalitetsarbete Det är väsentligt att verksamhetsplanen realiseras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete (BUSK) som påbörjats och kontinuerligt arbetas med i verksamheterna. Chefernas ansvar och medarbetarnas ansvar Varje chef ska kommunicera höga förväntningar på medarbetarna och framhålla goda exempel på framgång i verksamheterna. Det kommunikativa ledarskapet och ledarskapet i rummet är en betydande framgångsfaktor som gynnar lärandet. Ett flexibelt användande av resurser, såväl ekonomiska som personella, ska stimuleras. Varje chef ska även stimulera till en utveckling av nya organisationsmodeller i syfte att öka måluppfyllelsen. Chef och medarbetare ska skapa goda relationer för ett förtroendefullt samarbete i en inbjudande miljö där vikt läggs vid att få barn och elever fokuserade. Högt ställda förväntningar på såväl medarbetare som barn och elever stimulerar till goda resultat. Förvaltningschef 3
Strategi Kommunikativt ledarskap För att nå bättre resultat kommunicerar förskolechefer och rektorer såväl verksamhetens som den enskilde medarbetarens uppdrag genom att offensivt utmana, utveckla och följa upp. Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Skollagen (SFS 2010:800) 2 Kap. 9 Konkretisering och insatser Förskolechef och rektor ska ha en mycket god förmåga att kommunicera verksamhetens uppdrag. De ska vara trygga och äga mod att utöva ett tydligt och utmanande ledarskap. Förskolechef och rektor ska tydliggöra skolans mål och få en uppslutning kring dessa mål hos medarbetarna. Kommunikationen ska kännetecknas av fokus på mål och lärande. En framgångsrik förskolechef eller rektor ska initiera och delta i diskussioner om vad som ger bäst förutsättningar för barns och elevers lärande. De ska ha en god inblick i utbildningens innehåll och ge medarbetarna återkoppling och bekräftelse. Förskolechef och rektor ska skapa gynnsamma förutsättningar för delaktighet och inflytande samt i dialog med medarbetarna fördela ansvar och befogenheter. Varje ledningsgrupp ska enas kring hur beslut och policys ska kommuniceras inom organisationen. Det är väsentligt att sträva efter ett gemensamt förhållningssätt som är tydligt och inger trygghet kring hur uppdraget ska utföras. Centralt organiserade insatser som erbjuds för förskolechefer och rektorer är: Individuell handledning Handledning i grupp Föreläsning om kommunikativt ledarskap Utbildning i kommunikation kring förvaltningsövergripande beslut och policys Stöd i att finna former för att utarbeta, renodla och nyttja informationskanaler för viktiga beslut Kontinuerliga samtal där goda exempel lyfts i ledningsgruppen ska genomföras under skolchefs ansvar 4
Strategi Ledarskap i rummet Varje lärare har ett eget professionellt ansvar för att erövra ledarskapet i rummet samt utveckla arbetssätt och metoder för barngruppens/elevernas kunskapsutveckling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 5 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Skollagen (SFS 2010:800) 3 Kap. 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollagen (SFS 2010:800) 5 Kap. 3 Konkretisering och insatser Barn och elever ska ges bästa möjliga förutsättningar för sitt lärande, därför måste undervisningen ledas och genomföras på ett professionellt sätt. För att leva upp till styrdokumentens krav krävs dels att lärarna har god förmåga att leda barngruppen/klassen dels att lärararna har god förmåga att arbeta med det didaktiska uppdraget, dvs planera, genomföra, följa upp, utvärdera samt utveckla och revidera undervisningen. Lärarna ska utöva ett tydligt ledarskap som skapar goda relationer och trivsel. Lärarna ska ha höga förväntningar på barn och elever och utmana dem i deras lärande. Lärarna ska agera så att alla barn och elever uppfattar att han/hon kan lyckas nå målen i utbildningen. Lärarna ska vara medvetna om att de utgör den enskilt viktigaste faktorn för barns och elevers lärande. Rektor och förskolechef har ett särskilt ansvar för att ha en nära dialog med respektive lärare kring hur ledarskapet i rummet ska utövas. Centralt organiserade insatser som erbjuds lärare är: Kompetensutveckling om ledarskap i rummet Handledning enskilt eller i arbetslag av didaktiker Handledning och/eller konsultation av medarbetare från skolområdets elevhälsa och/eller Stöd- och hälsoenheten Utbildning i enlighet med plan för LUF 5
Strategi Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av den enskilde medarbetarens insats och resultat är avgörande för hög måluppfyllelse. Resultat följs upp och utvärderas för grupp, klass och elev. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs Kap 4 4 Skollagen Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Lpfö 98 s 16 Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Lgr 11 s. 11 Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. Gy 11 s 8 Konkretisering och insatser Förskolechef och rektor äger bra verktyg för, och en god förmåga att, följa upp och utvärdera resultat. Centralt organiserade insatser som erbjuds är: Framtagande och implementering av verktyg till skolledare för feedback, t ex underlag från barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete (BUSK). Utbildningsinsats för skolledare hur uppföljning och utvärdering av den enskilde med arbetarens insats och barns och elevers resultat kan genomföras Utbildningsinsats för skolledare kring individuell lön i relation till uppdraget Underhåll, utveckling och utbildning av beslutstödssystem, BOB 6
Strategi Inkludering På varje skola integreras specialpedagogisk kompetens i klassens ordinarie undervisning. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap 4 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Skollagen (SFS 2010:800) 3 Kap. 7 Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd, utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utveck las så långt som möjligt. Lpfö 98 s 5 En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Lgr 11 s. 8 En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. Gy 11 s. 6 Konkretisering och insatser Inkludering bygger på ett förhållningssätt som innebär att alla barn och elever ska bli professionellt bemötta. Alla elever ska ha en känsla av samhörighet och delaktighet, vilket ställer stora krav på hur arbetet organiseras. Det innebär att undervisningen ska planeras utifrån barnens och elevernas behov, och att det finns en tilltro till allas möjligheter att lyckas. Inkludering är inte en metod, utan undervisningen genomförs olika beroende på givna förutsättningar. Lärare, specialpedagog och speciallärare ska ta gemensamt ansvar utifrån sina olika kompetenser att planera den ordinarie undervisningen. Detta innebär att alla elevers sätt att lära ska bli tillgodosedda. Alla lärare ska omfattas av ett inkluderande förhållningssätt och ska ha tillräcklig specialpedagogisk kompetens förvärvad genom fortbildning och samarbete med specialpedagoger och speciallärare. Inkludering skolan anpassar sig efter barns och elevens förutsättningar! 7
Strategi Inkludering fortsättning från s 7 Centralt organiserade insatser som erbjuds är: Utbildningsinsats för skolledare Skoldatatek/alternativa verktyg - utbildning och stöd till nyckelpersoner i verk samheterna Handledning av didaktiker Handledning och/eller konsultation av medarbetare från skolområdets elev hälsa och/eller Stöd- och hälsoenheten 8
Strategi Språkutveckling Såväl elevernas läs- och skrivförmåga som övrig språkutveckling stimuleras genom metodutveckling, baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskola ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. - utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. - utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Lpfö 98 s 10 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Lgr 11 s.13 Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling. Gy 11 s.11 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Skollagen kap 8 10 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om Skollagen kap 10 7 s 57 (grundskola) och kap 15 19 s 86 (gymnasieskola) Konkretisering och insatser Elevers språk-, läs- och skrivutveckling har avgörande betydelse för hur väl de lyckas nå målen i alla skolans ämnen. Ett tidigt strukturerat språkutvecklande arbete är därför nödvändigt, liksom att förskola och skola kan ge elever med annat modersmål än svenska goda möjligheter till att utvecklas i såväl sitt modersmål som i svenska språket. Internationell och nationell forskning* med fokus på läsning, andraspråksinlärning och meningsskapande visar på nödvändigheten av en språkinriktad undervisning i alla ämnen. Centralt organiserade insatser som erbjuds är: Utbildningsinsats för förskolans personal i språklig medvetenhet Utbildningsinsats för lärare i grundskola och gymnasieskola, avseende språkinriktad undervisning, där språk- och ämnesinnehåll behandlas parallellt Skoldatateket/alternativa verktyg - utbildning och stöd till nyckelpersoner i verksamheterna Handledning och/eller konsultation från Stöd- och hälsoenheten Lässtimulerande insatser med stöd av bibliotek i samarbete med Skolbibliotekscentralen Utbildningsinsats kring det didaktiska arbetet med barn och elever med annat modersmål än svenska 9
Bilden illustrerar att allt hänger samman. De nationella styrdokumenten ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. De kommunala styrdokumenten speglar de nationella och således ska samtliga involveras i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Förskolechef och rektor ska hålla alla i sin hand. Verksamhetsplanen är ett viktigt redskap för hur målen ska nås. Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete BUSK 10
Denna sida kan användas för egna anteckningar. 11
Verksamhetsplanen har i sin konkretion av Kristianstad kommuns skolplans strategier för ökad måluppfyllelse tagit utgångspunkt i framför allt: How the world s most improved school systems keep getting better - McKinsey. Visible Learning - Hattie. Analys Öppna jämförelser - Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2009. Rapporter från Skolinspektionen. Kvalitetsredovisning - Barn- och utbildningsförvaltningen 2010. Diskussion och analys - referensgrupper inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Version 2