UPPSALA UNIVERSITET Dnr UFV 2013/1558 Uppdrag om vidareutveckling av e-lärande vid Uppsala Direktiv Beslutade av rektor 2013-12-17
Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 4 2Uppdraget S 2.1 Underlag och åtgärdsförslag för strategisk vidareutveckling ave-lärande vid UU _5 2.2. Utvecklingsinsatser med utgångspunkt från institutioner med verksamhet vid Campus Gotland 6 2.3 Utveckling av MOOC:ar 6 3 Arbetsgrupp 7 4 Avrapportering och referensgrupp 8 S Förankring och inspiration 8 6 Preliminär tid plan 8 3
2013-12-17 Dm UFV 2013/1558 1 Bakgrund och förutsättningar Uppsala (UU) har, liksom andra lärosäten världen över, att förhålla sig till det faktum att den ökande och breddade användningen av datorer, smarta telefoner och surfplattor skapar nya förutsättningar och utmaningar för högre utbildning och driver på utvecklingen inom e lärandeområdet. A v stor betydelse är bland annat de digitala nätverk som idag utgör en naturlig del av allt fler studenters, forskares och lärares liv. Digitala nätverk som princip och teknik avspeglas också i de öppna onlinekurser med jättelika deltagarantal (s.k. MOOC) som vuxit explosionsmiat och blivit ännu en faktor att ta ställning till. E-lärande, som här ska ses som en bred samlings beteckning för all undervisning där digitala verktyg är integrerade och en del av pedagogiken, är inte ett nytt fenomen vid UU. Det finns omfattande kunskaper om och erfarenheter ave-lärande bland lärare och vid institutioner. UU har alltid haft lärare som ligger i absoluta framkanten av utvecklingen - innovatörer och så kallade "early adopters". Bland institutionerna finns de som länge har arbetat strategiskt med e-lärande och bland annat haft betydande inslag av distansutbildningar i sitt utbud - inte minst på Campus Gotland. Parallellt och i samverkan med de initiativ som tagits av enskilda lärare och på institutionsnivå har UU gjoli riktade satsningar för att gynna utvecklingen inom e-lärande och stödja verksamheten. Det har gällt både utveckling av system (t.ex. Studentportalen) och etablering av stödresurser (som Uppsala Learning Lab, MedfarmDolT och den laborativa lärosalen i Blåsenhus) som på olika sätt har bidragit till att sprida kunskaper och erfarenheter inom UU. UU:s pedagogiska program (2009) betonar också vikten av att nyttja lämplig informations- och kommunikationsteknik "när det gynnar studenternas lärande eller underlättar kommunikationen mellan studenter eller mellan studenter och lärare". E-lärande angår med andra ord undervisningen på alla typer av kurser, såväl på campus som i ren distansutbildning. Likväl kan det konstateras att e-lärandet inte har blivit en fullständigt integrerad del av undervisningen vid UU. I nuläget finns kurser och utbildningar som har betydande inslag av e lärande, medan det knappast förekommer alls inom andra. l de fall variationen är ett resultat av noga övervägda ställningstaganden är det oproblematiskt, men i de fall e-lärande skulle kunna bidra till högre kvalitet i utbildningen men ändå inte används finns utvecklingspotential. Den internationella panelen inom ramen för projektet Kreativ utbildningsutveckling vid Uppsala 2010-2012 (KrUUt) påtalade behovet aven mer strategisk ansats för att vidareutveckla e lärandet vid UU och e-lärande utpekades tidigt som ett av tre prioriterade utvecklingsområden i samgåendet mellan UU och Högskolan på Gotland. Den snabba utvecklingen av e-lärandet gör även att många internationella aktörer lyfter frågan. Ett exempel är EU:s High Level Group on the lvlodernisation of Higher Education, vilken ger följande rekommendation (av totalt 16 rekommendationer i syfte att höja kvaliteten i högre utbildning): Higher cducation institutions - facilitated by public administrations and the EU - should support their teachers so they dcvclop the skilis for online and other forms ofteaching and 1earning opened up by the digital era, and should exploit the oppoliunities presented by technology to improve the quality ofteaching and lcarning. Ur Report to the European Commission onlmproving the qua/ity ofteaching and /eal'l1ing in Europe 's higher education institutions, June 2013 Mot bakgrund av denna nulägesbeskrivning finns ett behov av ett förnyat, sammanhållet strategiskt utvecklingsarbete vid UU som stimulerar till ökad användning ave-lärande på ett medvetet och väl avvägt sätt, dvs. på ett sätt som fungerar väl i sitt sammanhang och bidrar till studentens lärande. 4
Det övergripande målet med föreliggande uppdrag är att: stärka utvecklingen av e-iärandet vid Uppsala akademiskt, pedagogiskt, tekniskt och administrativt. 2 Uppdraget Uppdraget är att ta fram ett underlag för strategiskt beslutsfattande avseende den fortsatta utvecklingen av e-lärande vid Uppsala, inklusive konkreta åtgärdsförslag. et att i samverkan med berörda institutioner utforma och på Cmnpus Gotland testa modeller för att utveckla och kvalitetssäkra nätbaserad utbildning; och att sprida dessa erfarenheter till alla institutioner vid Uppsala. III att skapa förutsättningar för utveckling av några MOOC:ar i syfte att lära mer om denna form för kunskapsspridning. Efter genomfölt uppdrag ska föreligga ett underlag som möjliggör välgrundade strategiska beslut avseende den fortsatta utvecklingen ave-lärande vid Uppsala. Underlaget ska användas vid revideringen av det pedagogiska programmet samt i övrigt vara till nytta vid beslutsfattande och utvecklingsarbete på institutionsnivå, fakultets-/områdesnivå och snivå. samtliga institutioner som har verksamhet på Campus Gotland ha etablerat strukturer som tillåter lärare och studenter att dra maximal nytta av nätbaserade undervisningsformer på både campus- och distanskurser, både i Uppsala och i Visby. Ytterligare ett antal institutioner ska ha påbörjat eller avslutat arbetet med att utveckla sådana strukturer och samtliga institutioner ska känna till resultatet av arbetet. några MOOC:ar, vilka tillsammans speglar ets bredd, ha utvecklats och genomfölts. Erfarenheterna ska ha sammanställts så att de kan bilda underlag för beslut om framtida strategi avseende denna form för kunskapsspridning. 2.1 Underlag och åtgärdsförslag för strategisk vidareutveckling ave-lärande vid UU Ett underlag för beslut om strategisk vidareutveckling ave-lärande vid UU ska tas fram, inbegripet åtgärdsförslag. Underlaget ska omfatta en omvärldsanalys avseende e-lärande i högre utbildning och inkludera en sammanfattning avevidensbasen för effektivt e-lärande. Omvärldsanalysen ska även innefatta en inventering och jämförelse av de tekniska ramverk som utvecklas för att svara mot den högre utbildningens framtida behov. I underlaget ska också ingå en kartläggning ave-lärande vid UU, samt av befintliga resurser (pedagogiska, tekniska, administrativa, former för användm'stöd och kompetensutveckling m.m.) för utveckling och stöd. Dättill ska underlaget inkludera en inventering av såväl studenters och medarbetares önskemål som av goda exempel och pågående initiativ vid et. Vidare ska en internationell extern granskning av Uppsala s "e-iärandestatus" genomföras inom ramen för uppdraget. 5
Därutöver ska följande beaktas i arbetet: Områdes-/fakultetsnämndernas och studentkårernas förslag på åtgärder för att stimulera utvecklingen ave-lärande (återrapportering till följd av KrUUt-projektet, sker den l mars 2014) CI Universitetets IT-strategiska arbete, t.ex. Handlingsplan för IT vid Uppsala CI Revideringen av Mål och strategier för Uppsala. Förslag på beslut om revidering läggs fram för konsistoriet i j uni 2014 Initiativ om aktiva lärosalsmiljöer Arbetet i gruppen för samverkan mellan IT-avdelningen och KUUP avseende e-lärande (den så kallade salengruppen) Kunskaper och erfarenheter genererade genom utvecklingsarbetet avseende MOOC:ar, liksom arbetet med utveckling av e-lärandet vid institutioner med verksamhet på CaInpus Gotland enligt nedan På grundval av ovanstående ska utvecklingsbehov identifieras och i anslutning dättill förslag på konkreta åtgärder ges för att underlätta och stimulera vidareutvecklingen ave-lärande vid Uppsala. 2.2. Utvecklingsinsatser med utgångspunkt från institutioner med verksamhet vid Campus Gotland Projektet innebär en satsning på att utveckla organisation och arbetssätt på institutionsnivå, för att gynna och kvalitetssäkra utvecklingen ave-lärande vid uu. CaInpus Gotland används som en utvecklingsyta för detta ändamål. Dess sammanhållna campus, där samtidigt alla tre vetenskapsområden har verksamhet, ger goda förutsättningar för effektivt erfarenhets utbyte och för spridning inom hela et. el En inventering av exempel på organiserat stöd för utveckling ave-lärande, inom och utanfcir UU, används för att identifiera tänkbara modeller för institutionernas arbete. Genom särskilda projektmedel ges institutionerna möjlighet att pröva olika modeller för utveckling och kvalitetssäkring ave-lärande. Projektet är avsett att löpa under en treårsperiod. Det initieras vid CaInpus Gotland och engagerar samtliga institutioner som har verksamhet där. Resultaten från projektet återförs kontinuerligt till hela UU, och tjänar som utgångspunkt eller inspiration för andra institutioners utvecklingsarbete. Erfarenheterna från det avslutade projektet sammanfattas och fcirvaltas så att de fortsatt kan tjäna som underlag för den framtida utvecklingen ave-lärande vid Uppsala. 2.3 Utveckling av MOOC:ar Uppsala ska utveckla några MOOC:ar vilka tillsammans ska representera ets bredd. Förutom att ge möjlighet till lärande som underlag för framtida beslut, ska dessa MOOC:ar utformas så att de tillsammans kan förväntas: bidra till samverkansuppgiften genom att öka UU:s kunskapsspridning till allmänheten (bidra till en bättre värld). CI bidra till att göra UU mer känt och därmed underlätta rekryteringen av studenter såväl nationellt som internationellt. bidra till utvecklingen av undervisningen på såväl cainpus Cblended learning' /hybridlärande) som i ordinarie distans utbildning och därmed till kunskapsutvecklingen inom e-lärandeområdet bland ets anställda. 6
En anmodan om att lämna ett förslag på en MOOC per vetenskapsområde ställs till områdesnämnderna denna dag. Förslagen utarbetas i enlighet med de riktlinjer som gäller för inrättande av utbildningsprogram och huvudområden. Det innebär att förslagen utformas i relation till gängse kriterier - vilka modifierats något för att vara särskilt tillämpliga på MOOC:ar - varefter de fastställs av ansvarig områdes-/fakultetsnämnd och därefter ställs till rektor. I nästa steg sker beredning på sövergripande nivå (planeringsavdelningen och områdeskanslierna i samråd med studentavdelningen - även det i enlighet med gängse process för inrättande av utbildningsprogram och huvudområden). Eftersom MOOC:ar är oprövade vid UU ska även kvalitetsrådet höras under denna beredning. Anmodan ska även efterfråga förslag på tänkbmi tema för en eventuell fjärde MOOC, vilken ska vara utpräglat vetenskapsområdesöverskridande och dra nytta av de gemensamma resurser som finns i Uppsala och vid Cmnpus Gotland. Mot bakgrund av vetenskapsområdenas förslag ska arbetsgruppen ta ställning till om det finns förutsättningar för en sådan MOOC. Planeringsrådet för Campus Gotland och vetenskapsområdenas samverkansgrupp ska höras under denna process. Om slutsatsen blir att förutsättningarna är goda, dvs. att det finns ett lämpligt tema och en fakultetsnämnd som gärna åtar sig huvudansvaret, ställer ansvarig nämnd ett förslag till rektor i enlighet med processen för övriga MOOC:ar enligt ovan. De MOOC:ar som slutligen fastställs av rektor efter ovanstående beredning ges finansieringsbidrag hämtade ur rektors strategiska medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utöver att medverka i beredningen inför inrättande av MOOC:ar har arbetsgruppen i uppdrag att: utreda formella frågor, främst om intyg och poäng, men även andra juridiska aspekter jämföra aktörer/plattformar med avseende på för- och nackdelar och lämna förslag på två alternativ inför beslut av rektor om avtal. Förslagen ska inbegripa skattning av produktionskostnader. identifiera vilket stöd de lärarlag som utvecklar MOOC:ar behöver och omgående vidarebefordra denna information till ansvariga inom vetenskapsområden och förvaltning. formulera förslag till riktlinjer för framtida UU-MOOC, såväl för utveckling av nya MOOC:ar som för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av redan sjösatta MOOC:ar. 3 Arbetsgrupp En arbetsgrupp ges uppdraget enligt ovan. Samtliga ledamöter i gruppen utses av rektor på förslag av respektive funktion nedan. Rektor utser ordförande i arbetsgruppen. Gruppen utser en vice ordförande inom sig. Arbetsgruppens sammansättning ska vara: En ordförande och en vice ordförande: 0& Två representanter från respektive vetenskapsområde (en beslutsfattare, t ex prodekan/motsvarande, och en e-lärandekunnig person), föreslås av respektive vicerektor 0& Två studentrepresentanter, föreslås gemensamt av studentkårerna Två representanter för sförvaltningen (en beslutsfattare, t ex avdelningschef eller enhetschef, och en e-lärandekunnig person), föreslås av sdirektören Universitetsdirektören utser därutöver en sekreterare till gruppen samt ytterligare sakkunniga vilka står arbetsgruppens förfogande. Arbetgruppen kan adjungera ytterligare ledamöter vid behov. Sekreteraren biträds av ytterligare en sakkunnig. Dessa utgör sekretariat. Sekretariatet ansvarar för löpande beredning inför beslut, återkoppling i samband med seminarier och dylikt, koordination 7
mellan aktörer, riskanalyser och utarbetande aven detaljerad plan för målgruppsanpassade och samordnade aktiviteter. Enheten för kvalitetsutveckling och spedagogik bistår med administrativt stöd. Arbetsgruppen kan med fördel utse undergrupper inom sig, förslagsvis en för underlaget, en för utvecklingen av e-lärandet vid institutioner som har verksamhet vid Campus Gotland och en för utveckling av MOOC:ar. Till dessa grupper kan ytterligare expertis knytas vid behov. Arbetsgruppens uppgift blir att organisera och koordinera arbetet på bästa sätt. 4 Avrapportering och referensgrupp Arbetsgruppens ordförande och vice ordförande avrapporterar till rektor och rektors ledningsråd. Kvalitetsrådet fungerar som referensgrupp under hela arbetet. Ytterligare förankring internt vid UU sker enligt nedan. En detaljerad arbetsplan med tillhörande tidplan för uppdragets genomförande tas fram av arbetsgruppen. 5 Förankring och inspiration För att säkerställa en bred förankring, hög grad av delaktighet och starkt engagemang inom et ska arbetsprocessen vara inkluderande och ge tydliga möjligheter att komma med bidrag och påverka. Till de arbetsformer som bör bli aktuella är arbetsseminarier med olika typer av fokusgrupper som till exempel studenter, lärare med liten erfarenhet ave-lärande, lärare med stor erfarenhet ave-lärande, forskare inom e-lärande, utbildningsansvariga och pedagogiska utvecklare. Därtill bör även öppna seminarier och workshops anordnas. Möjligheten att nyttja GUL-samarbetet (LU:s, GU:s och UU:s prorektorers samarbete kvalitetsutvecklingsfrågor), U4-samarbetet och Matarikinätverket i arbetet bör prövas. En kommunikationsplan tas fram av arbetsgruppen för att säkerställa att god informationsspridning och delaktighet uppnås. 6 Preliminär tid plan En mer precis tidplan utarbetas av gruppen. 2013 November Områdes-/fakultetsnämnder, sdirektören och studentkårerna anmodas att föreslå representanter till arbetsgruppen December-januari Rektor beslutar om direktiv för vidareutveckling av e-lärandet (2013-12-17). Arbetsgrupp utses och får uppdraget. Underlag och åtgärdsjörslagjör vidareutveckling ave-lärande: Arbetsgruppen skapar sig en bild av nuläget avseende e-lärande vid UU och utarbetar en detaljerad arbetsplan (ink!. tidplan och former för genomförande av den externa granskningen). Fokusgrupper fastställs. 8
Utvecklingsarbete CG: Arbetet förankras vid berörda institutioner. Önskemål från personalen och goda exempel på institutioners arbete med e-lärande inventeras, och utvecklingsbehov identifieras både i Uppsala och vid Cmnpus Gotland. MOOC:ar: Vetenskapsområdena ombes ange inriktning och kontaktperson för en MOOC per vetenskapsområde. Förutsättningarna för en fjärde MOOC prövas. Tre-fyra MOOC:ar fastställs av rektor på förslag från fakultets-/områdesnämnder. Arbetsgruppen inleder arbetet med att utreda formella frågor och identifiera lämpliga plattformar/aktörer. Februari-mars Underlag och åtgärdsförslagfäi' vidareutveckling ave-lärande: Arbetsseminarier med fokusgrupper och öppna evenemang genomförs. Utkast till underlag utarbetas av arbetsgruppen. Utvecklingsarbetet CG: En första modell för att utveckla e-lärande på institutionsnivå tas fram i dialog med berörda institutioner. Kriterier och process för bedömning av utvecklingsprojekt fastslås. MOOC:ar: Arbetsgruppens utredning fortgår. Arbetet med kursutveckling inleds under ledning av områdenas/fakulteternas kontaktpersoner. April Underlag och åtgärdsfärslagfär vidareutveckling ave-lärande: Den externa granskningen genomförs. Utvecklingsarbete CG: Förslag på utvecklingsprojekt samlas in. MOOC:ar: Arbetet med kursutveckling fortgår. Avstämning på internat med dekanmötet (pre!. april) respektive senaten (pre!. april). Rektor fattar beslut om plattform/aktör. Maj Underlag och åtgärdsförslagfäi' vidareutveckling ave-lärande: Resultatet av den externa granskningen redovisas och underlaget färdigställs. Utvecklingsarbete CG: Beslut om utvecklingsprojekt fattas av rektor och de som erhållit medel samlas i Visby för att stmia projekten. MOOC:ar: Kursutveckling foligår. Juni Underlag och åtgärdsfärslagfär vidareutveckling ave-lärande: Slutföli uppdrag redovisas för rektor. Utvecklingsarbete CG: Samtliga utvecklingsprojekt levererar en detaljerad arbetsplan för höstens arbete. MOOC:ar: Kursutveckling fortgår. 9
Augusti-december Utvecklingsarbete CC: Utvecklingsprojekten genomförs och utvärderas. MOOC:ar: Kursutveckling fortgår. 2015 Januari MOOC:ar: MOOC:arna lanseras. Februari-juni MOOC:ar: MOOC:arna ges. Januari-december Utvecklingsarbete CC: Erfarenheter och resultat börjar överfdras till hela UU. Ev. nya modeller utvecklas och testas vid CGo. Augusti-december lvjooc:ar: MOOC:arna utvärderas som underlag för beslut om eventuellt folisatt arbete med att utveckla MOOC:ar. Utvecklingsarbete CC: Erfarenheter och resultat tillvaratas inom hela UU. 2016 Utvecklingsarbete CC: Erfarenheter och resultat tillvaratas inom hela UU. 10