Redovisning av miljöledningsarbetet Dnr: 2014/99-1.2

Relevanta dokument
Hållbarhetsmål

Redovisning av miljöledningsarbetet Dnr: 2015/59-1.1

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Linnéuniversitetet, Kalmar/Växjö

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Mötesdatum Rektors beslutsmöte

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning samt följebrev bifogas

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

Ma l, ma luppfyllelse och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Stockholms konstnärliga högskola

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Göteborgs universitet

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hållbar utveckling Handlingsplan Fastställd på kommittémöte

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Sjöfartsverket

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Linnéuniversitetet

Miljöledning i staten 2016

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sjöfartsverket

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Tydliggöra BLR:s informationsresurser om hållbar utveckling i databaser, litteratur, länksamlingar etc. till studenter på alla nivåer på HB.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Mälardalens högskola

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Tillväxtverket

Måluppfyllelse Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden , inklusive årlig uppföljning av /24/2014 Högskolan i Borås Birgitta Påhlsson

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Hållbar utveckling Handlingsplan 2014

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Sida: 2 av 20 Redovisning av Miljöledningsarbetet Avdelningen Infrastruktur Enheten Strategi

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Högskolan i Borås

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöledningssystem/- arbete

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöredovisning 2014

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Läkemedelsverkets miljöarbete 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 vid Göteborgs universitet

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Studierektor Inom ramen för institutionens budget

Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Beslut om Linköpings universitets miljömål

Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Uppsala universitet

Sjöfartsverkets redovisning av arbetet med miljöledning 2011

Miljöprogram

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

Extern redovisning av miljöledningsarbetet vid Mälardalens högskola 2015

Byråns interna miljöarbete

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket

Transkript:

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Dnr: 2014/99-1.2

Beslutat av: Beslutsdatum: Dnr: Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1: Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Miljöpolicy Policy för hållbar utveckling (Dnr 2010/3035) Linnéuniversitetet präglas av att hållbar utveckling ingår som en integrerad del i verksamheten på alla nivåer och i alla delar av organisationen. Det innebär att Linnéuniversitetets utbildning, forskning, samverkan och administration utvecklas i balans med naturens förutsättningar. Utbildningen säkerställer studenters professionella och personliga utveckling samt aktiva delaktighet i arbetet för de globala värdena. Det innebär att Linnéuniversitetets studenter och alumni har grundläggande kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att omsätta dessa inom sin egen disciplin. Lärare och forskare deltar aktivt i debatt och annan samhällskommunikation i frågor som rör hållbar utveckling. Universitetet är öppet för omgivningens önskemål om utbildning och behov av ny kunskap inom området. Universitet har gedigen och aktuell kompetens inom alla områden som rör hållbar utveckling. Det innebär att Linnéuniversitetets anställda fortlöpande utvecklar sin egen kunskap och förmåga att sprida metoder, synsätt och handlingar som bidrar till hållbar utveckling. Universitetet är ett föredöme i att sköta hållbarhetsfrågor i den dagliga verksamheten. Det innebär att Linnéuniversitetet är en socialt attraktiv arbetsplats, som använder sina resurser på ett uthålligt sätt och som förebygger problem såväl i den yttre miljön som i arbetsmiljön. Universitetet utvecklar kontinuerligt sina mål för hållbar utveckling och arbetet kvalitetssäkras genom extern revision. Det innebär att processerna och 2 (14)

strukturen följer god professionell praxis och ledningssystemet är certifierat enligt ISO 14001 eller EMAS. Universitetet värnar om öppenhet och dialog kring sina miljömässiga och sociala ambitioner genom att årligen redovisa sina resultat inom området. Linnéuniversitetet önskar samma öppenhet från leverantörer och samarbetspartners. Miljöutredning En miljöutredning har genomförts under 2013. Aktiviteter med miljöpåverkan Betydande direkt påverkan: tjänsteresor, energiförbrukning, farligt avfall, användning av kemikalier, resursförbrukning. Betydande indirekt påverkan: utbildning, forskning, inköp/upphandling. Miljömål Särskilda hållbarhetsmål har tagits fram och som gäller under perioden 2013-2015. 1 Varje område har både övergripande mål och delmål. Delmålen kan ses som ett led i att uppfylla de övergripande målen. Följande värdering har gjorts av arbetsinsatserna och graden av måluppfyllelse; Uppfyllt, delvis uppfyllt, ej uppfyllt samt påbörjats eller är under planering. Saknas uppgifter har det också angetts. Övergripande organisation och ansvarsfördelning Linnéuniversitets organisation och ansvarsfördelning för arbetet med hållbar utveckling ska vara tydlig och arbeta med den breda tolkningen som omfattar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet (HL 1 kap, 5 och SFS 2009:907). Tydliggöra Rektors och Universitetsdirektörens delegationsordningar och vad de delegationsordningarna innebär för arbetet med hållbar utveckling i verksamheten. Uppfyllt. Ansvarig: Rektor, Universitetsdirektör. 1 Dnr: LNU 2012/393 2 (5) 3 (14)

Utbildning Linnéuniversitetet ska vara en viktig positiv drivkraft för ökad kunskapsuppbyggnad inom hållbar samhällsutveckling. Alla studenter ska ha möjlighet att möta perspektivet hållbar utveckling under sin utbildning. För programstudenter ska perspektivet hållbar utveckling ingå i utbildningen (HL 1 kap, 5 ) Öka andelen självständiga arbeten (motsvarande examensuppsatser) med inriktning mot hållbar utveckling jämfört med 2012 års nivå. Ej uppfyllt. Uppsatser med hållbar utveckling eller sustainable development som sökord ser ut att ha minskat från 2012 års nivå. Det bör dock påpekas att alla 2013 års uppsatser förmodligen inte är inrapporterade då denna rapport skrivs och trenden är därför preliminär. Ta fram sökbegrepp för bibliometriska mätningar av självständiga arbeten (motsvarande examensuppsatser) med inriktning mot hållbar utveckling i DIVA. Ej uppfyllt. Arbetet med detta är påbörjat 2014. Redovisa hur programutbildningar integrerar hållbar utveckling med anknytning till sitt ämnesområde samt formulerar lärandemål i relevanta kurser. Delvis uppfyllt. Det har under 2013 gjorts en kartläggning av hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet där förekomsten av hållbar utveckling i programutbildningar ingår. Det har däremot inte redovisats hur lärandemål formuleras i relevanta kurser. Utveckla valbara kurser och/eller temadagar för studenter inom hållbar utveckling. Ej uppfyllt. En temadag för hållbar utveckling planeras under 2014. 4 (14)

Ansvariga: Fakultetsstyrelser(motsvarande), Universitetsbiblioteket Inom utbildningar med en ojämn könsfördelning bland studenterna ska det finnas handlingsplaner för ökad rekrytering av det underrepresenterade könet. Ej uppfyllt. Det har gjorts vissa åtgärder för ökad rekrytering av det underrepresenterade könet, men det finns inte någon handlingsplan. Informera om universitetets arbete för hållbar utveckling vid introduktion av nya studenter. Ej uppfyllt. Ansvariga: Fakultetsstyrelser(motsvarande) Forskning och samverkan Linnéuniversitetet ska vara en viktig positiv drivkraft för ökad kunskapsuppbyggnad inom hållbar samhällsutveckling. Alla forsknings- och samverkansprojekt ska kunna redovisa i vilken mån projektet främjar hållbar utveckling. (HL 1 kap, 5 ). Målet finns även med i Plan för Lika villkor 2013 men bidrar också till universitetets sociala hållbarhet. Öka inslaget av hållbar utveckling inom forskningen vid Linnéuniversitetet. Uppgift saknas. Det har under 2013 bildats en miljöforskningsgrupp vid Fakulteten för samhällsvetenskap och det har där även anställts en professor i miljörelaterad sociologi. Denne professor anordnade under året en workshop med internationella gäster i syfte att skapa ett forskarnätverk inom detta område. Det går dock inte att fastställa om inslaget av hållbar utveckling inom forskningen har ökat då det saknas en sådan sammanställning. 5 (14)

Ta fram sökbegrepp för bibliometriska mätningar av doktorsavhandlingar och forskningspublikationer för att kunna identifiera arbeten med inriktning mot hållbar utveckling. Ej uppfyllt. Arbetet med detta är påbörjat 2014. Anordna behovsanpassade kompetensutvecklingstillfällen för lärare och forskare med fokus på respektive ämnes områdes betydelse för hållbar utveckling. Delvis uppfyllt. En kurs i hållbar utveckling för lärare vid Linnéuniversitetet började planeras under 2013. Kursen kommer att ges hösten 2014. Ansvariga: Fakultetsstyrelser(motsvarande), Universitetsbiblioteket Inom projekt med externa parter ska dokumentation finnas över hur projektet bidrar till hållbar utveckling med avseende på jämställdhet, mångfald, integration, ekonomi samt miljö. Ej uppfyllt. Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Fakultetsstyrelser(motsvarande), Samverkansavdelningen (motsvarande) Allmänna mål Upphandling och inköp Universitetet skall ständigt förbättra miljökraven och det sociala ansvarstagandet vid anskaffning av varor och tjänster. 6 (14)

I alla upphandlingar ska upphandlare ställa frågan om bästa alternativ avseende miljö och sociala aspekter enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Uppfyllt. Upphandlare följer Miljöstyrningsrådets kriterier Utveckla ett system för att dokumentera och redovisa andel upphandlingar/inköp med miljökrav respektive krav på socialt ansvarstagande. Delvis uppfyllt. Sedan tidigare har andelen upphandlingar med miljökrav redovisats. Ett nytt e-handelssystem som kommer att införas under 2014 kommer göra det lättare att dokumentera och redovisa alla inköp med miljökrav. Ett system som visar socialt ansvarstagande är ännu inte utvecklat. Anordna intern utbildning i att ställa och redovisa miljökrav och krav på socialt ansvarstagande för upphandlings- och inköpsansvariga. Ej uppfyllt. Öka andelen upphandlingar och inköp med miljökrav och krav på socialt ansvarstagande med minst 10 % i andel kontrakt jämfört med 2012. Områden där sådana krav inte är relevanta undantas. Ej uppfyllt. Andelen minskade under 2013. Alla inköpare/beställare ska kunna se miljöprioriterade val vid inköp/beställningar via universitetets e-handelssystem. Ej uppfyllt. Med det nya e-handelssystemet som införs 2014 kommer detta att bli möjligt. Ansvariga:Dekaner/Prefekter/avdelningschefer Ekonomiavdelningen (motsvarande), 7 (14)

Mötesplatser Öka attraktiviteten som lärosäte genom att skapa en student- och medarbetarmiljö med stor mångfald där människors olikheter i kompetens, bakgrund, perspektiv och erfarenhet tas tillvara. Skapa mötesplatser som workshops, föreläsningar, nätverk och diskussionsforum för studenter och medarbetare i syfte att främja det tvärvetenskapliga arbetet med hållbar utveckling. Ej uppfyllt. Arbetet med att skapa mötesplatser för studenter och medarbetare vid Linnéuniversitetet har inletts och flera sådana tillfällen planerar man att arrangera under 2014. Tjänsteresor Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande) Öka effektiviteten i universitetets tjänsteresor och transporter samtidigt som klimat- och annan miljöpåverkan minskar. Minska de totala utsläppen av fossil CO2 från resor i tjänsten (undantaget långa flygresor, över 50 mil) med minst 10% jämfört med 2012. Uppfyllt. Utsläppen minskade med 12,8% under 2013 jämfört med 2012. Öka andelen distansmöten med externa kontakter med 20% jämfört med 2012. Redovisas årligen per enhet. Uppgift saknas. Implementera rekommendationerna i Linnéuniversitetets Mötes-och resepolicy på alla enheter. Ej uppfyllt. 8 (14)

Redovisning av bränsletyp för privata bilar i tjänsten införs i Primula. Ej uppfyllt. Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Personalavdelningen, Ekonomiavdelningen Lokaler och teknik Effektivisera energianvändningen i och minska miljöpåverkan från lokaler och teknikanvändning. Genomför energivandringar i alla byggnader tillsammans med fastighetsägare och brukare med avsikt att ta fram energiplaner för effektiviseringsåtgärder på både kort och lång sikt. Ej uppfyllt. Energivandringar planeras för 2014. Ansvariga: Lokal-och serviceavdelningen Ta fram möjligheter och användarinstruktioner för central avstängning av datorer, skärmar och tillbehör när de inte används. Delvis uppfyllt. Vad gäller skrivarmiljön styrs många skrivare/kopiatorer centralt och går in i strömsparläge efter en minut. De skrivare som ligger utanför detta system planeras att fasas ut. Alla universitetsägda datorer ska under 2014 utrustas med Windows 7, vilket har bättre energisparscheman än föregångaren. Antal fysiska servrar har minskat kraftigt de senaste åren då servermiljön till stor del har virtualiserats. Detta medför minskad elförbrukning. 9 (14)

Universitetets standardsortiment av IT-utrustning ska innehålla den bästa utrustningen ur miljöperspektiv. Delvis uppfyllt. Det mesta av universitetets IT-utrustning köps in via inköpstjänsten Visum. Man följer här de statliga ramavtalen. Ansvariga: IT-avdelningen Kemikalie-och avfallshantering Minimera risker i arbetsmiljö och yttre miljö genom säker hantering. Substitution av miljö-och hälsofarliga kemikalier så långt det är möjligt. Fasa ut minst 5 miljö-och hälsofarliga kemikalier per enhet som berörs. Uppgift saknas. Det saknas en fullständig förteckning över vilka kemikaler som förekommer på universitetet. Rensa alla kemikalieförråd så att endast de kemikalier som används lagras. Ej uppfyllt. Kontrollera att rutiner för hantering av farligt avfall är uppdaterade i förhållande till senaste lagkrav. Ej uppfyllt. Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Lokal-och serviceavdelningen 10 (14)

Del 2: Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter: 1731,81 Antal kvadratmeter lokalyta: 131721m2 LOA 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid/kg och Kg CO2/årsarbetskraft Kg CO2 Totalt 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Flygresor under 50 mil 150 532 161 730 134 050 87 88 73 Bilresor 213043 260 350 259 595 124 142 142 Tågresor 8,06 7,30 8,42 0,004 0,004 0,005 Bussresor 21100 19 001 23 198 12,18 10,37 12,67 Maskiner och övriga fordon 76498,4 72 334 83 762 11,20 39 46 Sammanlagt ovan 461181 513 422 500 613 234 280 273 Flygresor över 50 mil 1 266 722 1 181 175 1 056 510 731 644 577 Beskrivning av insamlat resultat Utsläppen från flygresor under 50 mil har minskat jämfört med 2012 men ligger på en högre nivå än 2011. Bilresandet har minskat för andra året i rad. Tågresandet har ökat med cirka 10% jämfört med 2012 och ligger stabilt över tid. De riktigt stora utsläppen kan härledas till flygresor över 50 mil. Där har vi sett en stigande trend sedan 2011. Ett ungt universitet som växer och med internationella ambitioner kan vara en viktig förklaring till ökningen. Orsaken till minskat bilåkande och ökat tågresande kan vara flera. Fusionen mellan Kalmar Högskola och Växjö universitet föranledde till en början många fysiska möten. Allteftersom organisationen utvecklats har behoven av fysiska möten minskat. Samtidigt har distansmötestekniken byggts ut kraftigt. Genom avtal med tågresebolagen har de anställda på ett enkelt sätt kunna ta sig mellan orterna genom att uppvisa en resehandling och legitimation. Hur uppgifterna är framtagna Uppgifterna är framtagna med hjälp av eget rapporteringssystem, resebolagens statistik och med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmallar. Några preciserade resultat vad gäller bussresor har varit svårt att få fram. Anledningen till detta är att universitetets ekonomisystem inte innehåller uppgifter som gör att beräkningar av koldioxidutsläppen blir tillförlitliga. 11 (14)

Bussbolaget Stensö Buss har under 2013 ändrat sitt redovisningssystem och säger sig inte längre kunna redovisa antalet körda km. Dessa problem har vi uppmärksammat internt och kommer att försöka rätta till under 2014. 2. Energianvändning Energianvändning i lokaler Energianvändning i lokaler kwh totalt 2013 2012 2011 Verksamhetsel 7 240 000 7 193 979 7 920 041 Fastighetsel 4 001 000 4 169 079 4 778 314 Värme 11 962 000 11 549 686 12 283 222 Kyla 1 654 360 1 156 113 1 008 385 Totalt 24 857 360 24 068 857 25 989 962 kwh/årsarbetskraft (1731,81) kwh/m2 (131721) 2013 2012 2011 2013 2012 2011 Verksamhetsel 4 181 3 925 4 326 55 54 59 Fastighetsel 2 310 2 274 2 610 30 32 36 Värme 6 907 6 301 6 708 91 87 92 Kyla 955 631 551 13 9 8 Totalt 14 353 13 131 14 194 189 182 194 Energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2012 2011 2010 El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Förnybar energi Förnybar energi 2013 2012 2011 12 (14)

Verksamhetsel 100% 100 % 100 % Fastighetsel 100% 100 % 100 % Värme 98% 91 % 92 % Kyla 98% 91 % 92 % Utanför lokaler % % % Totalt 99% 95 % 96 % Beskrivning av insamlat resultat Med undantag för fastighetsel visar samtliga poster en ökning, särskilt för området Kyla. En anledning till ökningen av denna förbrukning kan vara att systemet för komfortkyla byggdes ut i Växjö under 2013. En analys av den samlade förbrukningsökningen har inletts tillsammans med fastighetsägaren och var vid denna rapports färdigställande inte klar. Andelen förnyelsebar energi har under en rad år befunnit sig på en mycket hög nivå. Under 2013 kan vi se att ytterligare steg har tagits mot en fossilfri produktion av el, värme och kyla. Hur uppgifterna är framtagna Uppgifterna kommer från leverantörer. 3. Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Antal 2013 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 5 9 7 Anskaffningar totalt 7 12 7 Andel anskaffningar med miljökrav 71% 75 % 100 % Värde av upphandlingar med miljökrav Värde i kr 2013 2012 2011 Anskaffningar med miljökrav 4 400 000 34 400 000 7 800 000 Anskaffningar totalt 5 500 000 40 200 000 7 800 000 Andel anskaffningar med miljökrav 80% 86 % 100 % 13 (14)

Beskrivning av insamlat resultat Det totala antalet upphandlingar visar en vikande trend sedan 2011. Även värdet av upphandlingarna är lägre än tidigare. Den procentuella andelen av upphandlingar där det ställs miljökrav har också sjunkit något sedan föregående år. Hur uppgifterna är framtagna Uppgifterna kommer från universitetets ekonomiavdelning. 14 (14)