En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationer www.pwc.se 1-2014 Vd-rollen rekryterare: Nya krav på toppchefen 3Systembolagets vd: Nöjdare kunder färre affärer CEO Survey: Carola Lemne Ökad optimism [s.10] Näringslivets nya husläkare Demografi n talar för SCA [s. 12] Heta incitament [s. 25] Stenas story [s. 28]
Ledare Anders Lundin Stormvarning på toppen 2 Agenda Läs Agenda i din Iphone och Ipad. Sök i Appstore på PwC Agenda+ eller skanna nedan QR-kod. FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: TOBIAS OHLS I mitten av 90-talet byttes knappt en tiondel av börsens vd:ar ut varje år. Under senare tid har var sjätte vd fått lämna chefsstolen årlijen. +årda siĉror på det som månja redan konstaterat det blåser hårda vindar på toppen. 3ernilla 3etrelius.arlberJ fors kare på +andelshöjskolan s.ïó menar att det blåser hårdare från pera håll: )rån medierna från en aktivare styrelse och från medarbetare som begär mer. $gendas tema är den här gången vd rollen. 9i har träĉat vd:ar från de mest skiftande miljöer: från det internationella storbola get SCA:s Jan Johansson som brottats med svag konjunktur men som har demograon i ryggen s.ïð via Svenskt 1äringslivs till trädande vd Carola /emne s.ò till Systembolagets 0agdalena Gerger som ska lyckas med konststycket att göra kunderna nöjdare och samtidigt sälja mindre. 9i har också tittat på den all deles speciella situation som det innebär att vara vd för ett famil jeföretag som startats av ens pappa. Läs gärna den öppenhjärtiga intervjun med Stenas 'an Sten 2lsson på sidan ðö. 0en oavsett i vilken miljö man verkar förändras kraven på vd:n. Chefsrekryterare och forskare s.ïó och ðð tycks vara eniga om några saker: kommunikation och förmåga att motivera andra blir viktigare framtidens vd måste också ha en mer holistisk syn på företagande där inte minst samhällsansvar ökar i betydelse. )rågan är hur ett breddat ansvar och ökat tryck från olika intressegrupper går att förena med dagens redan pressade vd situation. %olagen är knappast betjänta av en snabbare cirkula tion på vd posten spåren av kvartalskapitalismens glansår kring år ðîîî förskräcker. y(n väldigt bra dag är när ett möte blir inställt och man plöts ligt får några timmar övery säger Carola Lemne i intervjun. Jag tror att många inte bara vd:ar kan känna igen sig i det. Anders Lundin Ansvarig utgivare anders.lundin@se.pwc.com www.pwc.se 1-2014
1-2014 Innehåll [s. 4] Hon tar över Svenskt Näringsliv Agenda har träffat Carola Lemne, ny vd för Svenskt Näringsliv. [s. 10] Global optimism bland vd:ar Världens vd:ar tror på tillväxt, visar PwC:s CEO Survey. [s. 12] SCA:s vd tror på en renare värld Åldrande befolkning och ökat välstånd talar för SCA. [s. 15] Vd:n som allkonstnär En mer holitisk syn på företagande ställer nya krav på vd-rollen. [s. 18] Gerger tänker på procenten Så fi ck Systembolaget Sveriges nöjdaste kunder. [s. 22] Chefrekryterarnas bästa tips Egenskaperna som framtidens vd måste ha. [s. 28] Från skrot till storbolag Dan Sten Olsson om 40 år i Stenasfären. [s. 33] Familjernas revansch Familjeföretagens långsiktighet har fått en renässans. [s. 35] Hellre Mora än Kina Läs om företagen som fl yttar hem från lågkostnadsländer. FOTO: PETER JÖNSSON [18] Systematiskt ledarskap Bra chefskap handlar främst om tre saker: närhet, engagemang och en tydlig målbild. Magdalena Gerger I VARJE NUMMER: Ledare [2] Notiser [9, 14] Skrifter [42] Redovisning [44] Skatt [46] Krönika [48] Nästa nummer av Agenda kommer ut i juni. [4] [15] [44] [35] FOTO FRÅN VÄNSTER: PETER JÖNSSON, ISTOCKPHOTO & ØYVIND LUND Prenumerera utan kostnad! Vill du ha en egen prenumeration av Agenda? PwC:s tidning Agenda utkommer tre gånger per år. Du får den kostnadsfritt. Mejla till agenda@se.pwc.com. Agenda finns även som app till din Iphone och Ipad. Använd QRkoden till vänster och ladda ned Agenda+. www.pwc.se/agenda 1-2014 www.pwc.se PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med 3 800 medarbetare på 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 184 000 medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag ger vi ut tidningen MyBusiness Magazine. www.pwc.se Redaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Susanne Eriksson, susanne.eriksson@se.pwc. com, tel 010-213 31 35 Produktion: Appelberg, www.appelberg.com Projektledare: Elisabeth Nore, Appelberg, Redaktör: Cecilia Vinell, Appelberg Grafisk form: Appelberg Omslagsfoto: Peter Jönsson Tryckeri: Trydells Utgivning: Tre gånger per år Upplaga: 16 000 Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com Agenda 3
I maj 2014 tar Carola Lemne över som vd för Svenskt Näringsliv. Som vd och koncernchef för Praktikertjänst rankas hon redan idag som en av de viktigaste kvinnorna i svenskt näringsliv. TEXT KARIN ARNELL FOTO PETER JÖNSSON Hon ska vårda svenskt näringsliv 4 Agenda www.pwc.se 1-2014
1-2014 www.pwc.se Agenda 5
Carola Lemne GÖR: Vd och koncernchef för Praktikertjänst AB. BAKGRUND: Började som narkosläkare i Stockholm. Därefter har hon jobbat inom den internationella läkemedelsindustrin, bland annat som klinisk forskningschef i Sverige, Europa och USA. Var tidigare vd för Danderyds sjukhus. Parallellt med det har hon forskat och är docent i klinisk hypertoniforskning vid Karolinska institutet. STYRELSEUPPDRAG: Getinge AB, Investor AB, Svenskt Näringsliv och styrelseordförande vid Uppsala universitet. FAMILJ: Make, dotter och två katter. BOR: Stockholm FRITID: Laga god mat och dricka dito viner, helst i goda vänners sällskap. Dansar gärna tango, böcker och musik fyller tiden som blir kvar. FÖREBILD: Min förebild är sammansatt av många av de fantastiska människor jag träffat genom åren svårt att peka ut någon specifik. 6 Agenda www.pwc.se 1-2014
En viktig uppgift som vd är att vara utrikesminister och ägna sig åt sådant som förbättrar villkoren för branschen. Drivkraften är att bidra till att saker som jag tycker är viktiga blir lite bättre än de var när jag satte igång, säger hon. Carola Lemne tillträder sin nya tjänst som vd på Svenskt Näringsliv mitt i valrörelsen. En viktig fråga då blir förstås att se vad som är akut att ta tag i ur det perspektivet. Ett annat viktigt område är att på djupet lära sig att förstå företagarnas behov och utmaningar, och se till att vårt arbete och vår samlade kompetens satsas på de mest angelägna frågorna. Carola Lemne är narkosläkaren som blev blodtrycksforskare, forskningschef, vd för anderyds sjukhus och styrelsepro s innan hon för sex år sedan tillträdde som vd på Praktikertjänst, den största koncernen inom privat hälso- och sjukvård och tandvård i Sverige. Att hon har en personlig erfarenhet av alla utmaningar i att driva företag framgångsrikt tror hon är en väldigt nyttig erfarenhet då hon vet hur det är på riktigt. Min bakgrund som forskare har förhoppningsvis lärt mig att söka kunskap, utforska många vinklar av samma problem, och att föra ett faktabaserat resonemang. Hur får Sverige ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt näringsliv? Jag tror att en av de allra viktigaste hörnstenarna är förståelsen för hur framgångsrikt företagande är själva grundvalen för vår välfärd och vårt svenska samhälle. Med den förståelsen brett förankrad blir många andra faktorer rätt självklara. När vi trä as på det nyrenoverade huvudkontoret i centrala Stockholm har det gått nästan två veckor sedan vi bestämde tid för intervjun. Lång tid för många journalister, men inte för Carola Lemne. En hastig titt i hennes turkosa lofax visar att den är i princip fullbokad med möten, ända fram till. Särskilt styrelser måste lägga sin tidsplan långt i förväg. Lite fånigt, men enda sättet för att det ska funka. Även om ett arbetsår är sig likt, då hon gör i stort sett samma saker år från år, är den ena dagen aldrig den andra lik. Arbetstiden varierar från timmar till det dubbla. Jag är absolut ingen arbetsnarkoman, men att räkna timmar har aldrig känts relevant, säger hon. Kalendern visar däremot att Carola Lemne lägger ungefär lika mycket tid på internt som externt arbete. En viktig uppgift som vd är att vara utrikesminister och ägna sig åt sådant som förbättrar villkoren för branschen. Resten av tiden är man inrikesminister och ska skapa förutsättningar internt för att folk ska kunna göra sitt jobb. Så ofta som möjligt försöker hon promenera till och från kontoret ett avbrott som ger möjlighet att bearbeta tankar. Trots att hon under tiden som narkosläkare lärde sig att vara morgonpigg är hon inte särskilt förtjust i tidiga morgnar. Jag försöker att inte planera några möten före nio. yker det upp något akut nns då alltid timmen innan, alternativt städar En dag med Carola Lemne 07.00 Vaknar om jag har tur och inte måste upp tidigare av någon anledning. 08.15 Går hemifrån har privilegiet att kunna gå till jobbet för det mesta. 09.00 Första mötet börjar och sedan avlöser de varandra under dagen. 12.00 Lunch i personalmatsalen, på stan med externa samtals partners eller en snabb tugga vid datorn om tiden inte räcker till. 17.30 Om det inte är någon kvällsaktivitet i jobbet (vilket det nog är ungefär 50 procent av kvällarna) vandrar jag hem genom kvälls-stockholm köper kanske lite middagsmat på vägen eller fyller på brödförrådet hos favoritbagaren. 18.00 Hemma. Dryftar dagens händelser med min man, om han är hemma, läser jobbpapper, rensar lite bland mejlen som jag inte hann med under dagen, gör hushållssaker, spelar piano en liten stund. 19.00 Äter middag. 21.00 Tar ett träningspass på crosstrainern samtidigt som jag tittar på exempelvis Bones, The Mentalist, National Geographics naturprogram eller History Channel. 23.00 Börjar dra ihop sig för läggdags. 1-2014 www.pwc.se Agenda 7
Lobbyarbetet för att förbättra villkoren för branschen är något som är högt prioriterat för Carola Lemne i sin roll som vd för Praktikertjänst. jag mejlen och sorterar det värsta innan olika interna och externa möten avlöser varandra. Det är också mycket lobbyarbete när det gäller exempelvis vinst i vården. Det är frågor som kan slå hårt mot företaget och dess anställda egenföretagare. Även om Carola Lemne sällan hinner ka med medarbetarna är det ingen som tvekar att titta in på hennes rum där dörren står öppen mellan mötena. Hur är en bra arbetsdag? Det är en dag med möten som man känner leder någonstans. En väldigt bra dag är när ett möte blir inställt och man plötsligt får några timmar över att arbeta ostört med sådant som annars måste göras hemma, exempelvis tänk och a ärsplaner. Jämfört med sina tidigare jobb tycker hon det mest slående är att likheterna är större än skillnaderna. Alla miljöer där jag har rört mig är expert organisationer med högt utbildade människor med stark drivkraft. Sättet att leda är också detsamma, det vill säga det går inte att peka med hela handen. Carola Lemne säger att hon aldrig har planerat sin karriär och att det är här och nu som är det viktigaste. Men sedan hon av en tillfällighet ck sitt första chefsjobb på ett läkemedelsbolag har hon nslipat de ledaregenskaper som sannolikt också bidragit till att hon hamnat på Veckans A ärers lista över de mäktigaste kvinnorna i näringslivet. Själv beskriver hon sig som entusiasmerande, inkluderande och uppföljande. Andra kan nog uppfatta mig som krävande men inte elak. Jag är bra på att måla bilden dit vi ska och få folk att vilja gå dit tillsammans. Kommer du som vd för Svenskt Näringsliv att ha extra fokus på vårdföretag? Jag kommer självklart att företräda hela näringslivet. Jag har ju erfarenhet från stora och små företag, såväl globala som lokala, inom vården och tillverkande industri och hoppas att det ska vara en bra bas för mitt kommande jobb. Svenskt Näringsliv Bildades 2001 och är den ledande företrädaren för svenskt näringsliv. De 49 medlemsorganisationerna (arbetsgivarförbund och branschorganisationer) har i sin tur drygt 60 000 medlemsföretag med omkring 1,5 miljoner anställda. Praktikertjänst GÖR: Är det största privatdrivna vårdföretaget i Sverige. Verksamheten rymmer tandvård, hälsooch sjukvård från Vittangi i norr till Trelleborg i söder. ÄGARE: Ägs av cirka 2 100 tandläkare, läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra som själva arbetar i företaget. GRUNDAT: 1960 ANSTÄLLDA: Cirka 9 000 OMSÄTTNING: Cirka 9 miljarder kronor. ANTAL MOTTAGNINGAR: Cirka 1 700 verksamheter och 13 dotterbolag. 8 Agenda www.pwc.se 1-2014
Noterat Strukturomvandling i energibranschen Energibranschen står inför stora utmaningar. En rapport från PwC visar att tre av fyra beslutsfattare i energisektorn anser att decentraliserad elförsörjning utmanar i energisektorn.. Läs mer om undersökningen 13th PwC Annual Power and Utilities Survey på www.pwc.se/publikationer Volvos helhetsgrepp gav pris Volvokoncernen har fått PwC:s pris för Bästa bolagsstyrningsrapportering. Juryn imponerades särskilt av hur Volvo har tagit ett helhetsgrepp för att förmedla bolagets ambitioner att skapa värde för sina olika intressenter. Volvokoncernens kärnvärden är kvalitet, säkerhet och omsorg för miljön. För fortsatt framgång är det av stor betydelse att vi med hjälp av en sund bolagsstyrning kan skapa en förtroendeingivande relation till samtliga våra intressegrupper, inte enbart aktieägarna, säger Olof Persson, Volvos vd och koncernchef. Priset har delats ut sedan 2005 och årets jury bestod av Sussi Kvart, Lars-Erik Forsgårdh, Meg Tivéus och Sophie Nachemson- Ekwall. Läs mer i Agenda+ 252 miljarder dollar väntas den sammanlagda intäktsökningen för världens mest innovativa företag bli under de närmaste fem åren jämfört med 93 miljarder dollar för de minst innovativa. Källa: Global Innovation Study, PwC Innovativa företag spår 60-procentig tillväxt Världens mest innovativa företag förutspår en intäktstillväxt på över 60 procent de närmaste fem åren, vilket motsvarar en totalsumma på över 250 miljarder dollar. Det visar PwC:s undersökning Global Innovation Survey 2013 som kartlägger kopplingen mellan företagens innovationskraft och lönsamhet. Innovationsklimatet på företagen blir allt mer viktigt. Undersökningen visar att det nns en tydlig koppling till tillväxt ju mer strukturerat och fokuserat innovationsarbetet är. Det handlar inte längre enbart om att di erentiera produkter och tjänster, innovationsarbetet bör prioriteras i alla bolagets dimensioner, från a ärsmodeller till kundarbete, säger David Skov som arbetar på PwC med ansvar Läs mer i Agenda+ för rådgivning kring innovationsfrågor. Samhällsutvecklarna programmet som tycker till Samhällsutvecklarna är PwC:s webb-tv-program med samhället i fokus. I programmet om hållbara a ärer ger Stina Billinger, hållbarhetschef på SPP, sin syn på hållbara investeringar och Fredrik Franke från PwC talar om betydelsen av att mäta e ekterna av hållbarhetsarbetet. Se programmet på www.samhallsutvecklarna.se. Stina Billinger Fredrik Franke 1-2014 www.pwc.se Agenda 9
Världens vd:ar ser ljusning Företagsledare världen över ser betydligt ljusare på framtiden idag än för ett år sedan. Trots en på global tillväxt och en vilja att anta de nya utmaningar som väntar. TEXT: SUSANNA LINDGREN ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO länder med bäst tillväxtpotential under de närmaste fem åren nns Indonesien, Mexiko, Thailand, Turkiet och Vietnam. Närmare en tredjedel av företagsledarna väljer dock att satsa på redan etablerade marknader. Endast procent planerar att investera i nya geogra- ska områden. 40 % 14 % Läs hela rapporten i Agenda+ PwC:s globala årliga vd-undersökning visar en betydligt mer optimistisk syn på framtiden än fjolårets rapport. Sakta men säkert har företagen bytt position från överlevnad till tillväxtläge. Årets rapport, som presenterades under World Economic Forum i Davos i januari, visar att det nu FRÅGA: Hur säker är du på tillväxt i din egen verksamhet, respektive tillväxt i världsekonomin under kommande tolv månader? 36 % 18 % 44 % 39 % Tror på tillväxt i den egna verksamheten. Tror på tillväxt i den globala ekonomin. handlar mindre om att ta skydd mot ekonomisk motvind och mer om att blicka framåt. Att procent av de tillfrågade företagsledarna tror på tillväxt i den globala ekonomin under de följande tolv månaderna innebär mer än en fördubbling jämfört med. I Norden är optimismen ännu högre. är tror procent på ökad global tillväxt, men endast procent tror på det egna företagets tillväxt. Globalt tror procent på ökade intäkter för det egna företaget. Var tillväxten kommer att ske är inte entydigt. Om förra årets rapport visade en tilltro på tillväxtekonomierna tror er idag på redan utvecklade ekonomier, speciellt som utvecklingen bromsat in i era av tillväxtländerna. Intresset för USA har ökat och många tror på Tyskland och Storbritannien som lovande marknader. På tio i topp-listan över Liksom tidigare år bygger rapporten på svar från drygt företagsledare från olika branscher i länder. Ur rapporten utkristalliserar sig era globala trender som anses få stor inverkan på företagen de närmaste fem åren. I det längre perspektivet ser vi att teknikutveckling, demogra och förändring av den ekonomiska maktbalansen tar alltmer plats på företagsledarnas agendor, säger Peter Nyllinge, Territory Senior Partner och vd för PwC Sverige. procent ser den tekniska utvecklingen som en av de största utmaningarna, där den digitala ekonomin, big data, mobila enheter och sociala 2012 2013 2014 Källa: PwC:s 17:e CEO Survey 10 Agenda www.pwc.se
3 globala trender som kommer att påverka ditt företag Teknisk utveckling Demografisk förändring Förändringar i den globala ekonomin Drygt 1 300 av världens företagsledare listar vilka trender som kommer att påverka dem mest de kommande fem åren. Källa: PwC:s 17:e CEO Survey medier får en allt större betydelse. procent av företagsledarna pekade på globala förändringar i den ekonomiska maktbalansen som den trend som har störst inverkan på det egna företaget. procent lyfte fram de demogra ska förändringarna. Urbanisering i kombination med att befolkningstillväxten minskat eller avstannat helt i vissa länder är två faktorer som innebär en omdisponering av världens arbetskraft, något som även kommer att påverka möjligheten att rekrytera kvali cerad personal liksom konsumtionsmönstren. Det är tydligt att jobbfrågan är väldigt central för företagsledarna. älften av dem planerar att öka antalet medarbetare under året. Samtidigt kvarstår oron för att hitta rätt kompetens, vilket två av tre företagsledare ser som en risk för den egna tillväxten, säger Peter Nyllinge. I Norden svarar procent att de vill nyanställa och procent ser bristen på kompetent arbetskraft som ett hot mot företagets tillväxt. Närmare hälften av vd:ar från Norden anser att regeringen borde prioritera satsningen på kvali cerad arbetskraft. Endast procent anser att den egna regeringen har lyckats. Dessa globala trender innebär enligt rapporten både möjligheter och utmaningar. När de geogra- ska, sociala och politisk sammanhangen kring hur människor bor och arbetar är i förändring måste även företagen förändras. Tre fjärdedelar av företagsledarna säger sig också ha både behov och vilja att se över sin verksamhet, även om få verkligen har påbörjat förändringsprocessen. Att det nns en strävan efter ökad långsiktighet framgår också av rapporten. Generellt vill företagsledarna jobba med längre tidsramar, på minst tre till fem år. Av rapporten framgår också att allt er företagsledare oroar sig över olika regeringars försök att balansera reformer med tillväxt. verreglering toppar listan över potentiella hot mot företagstillväxt och är något som oroar procent procent i Norden. Skuldtyngda regeringars försök att hantera skyhöga underskott har grumlat utsikten under de senaste fyra åren och det är er som oroar sig för detta idag än tidigare. Även om marknaden fortfarande är skakig och kantas av orosmoln kan rapporten summeras med att glaset under de tolv månader som har gått sedan den förra undersökningen ändrats från halvtomt till halvfullt. CEO Survey KONTAKT Peter Nyllinge Tel: 0709-29 30 60 e-post: peter.nyllinge @se.pwc.com PwC:s globala undersökning CEO Survey genomförs årligen. Rapporten för 2014, Fit for the future Capitalising on global trends, är den sjuttonde i ordningen och presenterades under World Economic Forum i Davos den 21 januari. Resultaten baseras på 1 344 enkätsvar och 34 djupintervjuer med företagsledare i 68 länder. Undersökningen ägde rum under fjärde kvartalet 2013. Hela rapporten kan laddas ner på www.pwc.se. www.pwc.se Agenda 11
SCA Skogs- och hygienföretaget SCA har en utmanande konjunktur de kom- - - TEXT WILLY SILBERSTEIN FOTO SCA SCA:s vd Jan Johansson är inte särskilt optimistisk om världsekonomin de kommande åren. Orsaken är främst att konsumtionstillväxten är liten i nyckelländer som USA, Tyskland och på många andra håll. Vi ser en trist marknad, säger han något sammanbitet. En möjlig källa till fortsatt oro är risken för nya politiska kriser. Länder som varit i kris, vi pratar om exempelvis Grekland, Spanien, Italien, men kanske också Frankrike, är fortfarande osäkra nationer som kan ställa till med problem. Om Jan Johansson skulle leverera en prognos som sträcker sig tre år framåt i tiden, nns dagens oroshärdar kvar. Ett exempel är att riksbanker på olika håll fortfarande pumpar in stimulanser i form av nya pengar. Men vad händer när den stimulansen försvinner? Förr eller senare måste ju dagen komma då tryckpressarna slås av och marknaderna ska klara sig på egen hand. Lite tröst nns ändå. Kina är ett exempel för den som vill se lite hopp i bägaren, liksom några andra länder i Sydostasien. Visserligen har tillväxttakten stannat av en del. Men den ligger likafullt på betryggande sju procent i Kina. Andra tillväxtmarknader har visserligen ingen tvåsi rig tillväxt, men den är ändå rätt god på sina håll i Asien och Sydamerika. SCA tyngs av vad som redan idag är ett problembarn, nämligen papper för tryck. Vi läser som bekant allt mindre på papper och alltmer på surfplatta eller dator. Vi kommer till en punkt då tidningsföretags ekonomi inte håller därför att människor inte är beredda att betala så mycket att mediebolagen får täckning för sina kostnader. Det kan mycket väl komma inom fem år och påverkar självklart efterfrågan på tidningspapper. Dock kan Jan Johansson trösta sig med att SCA har andra och större produkter med bättre utsikter. Det gäller exempelvis 12 Agenda www.pwc.se
Kampen om talangerna har hårdnat. Jan Johansson, vd för SCA sågade trävaror, pappersmassa och, inte minst, hygienprodukter. I takt med att världens befolkning blir allt äldre ökar behovet av hygienprodukter. Och de behövs såväl i goda som ekonomiskt dåliga tider och SCA slipper därmed stora konjunktursvängningar. Samtidigt blir världen allt rikare. Vilket gör att allt er konsumenter kan efterfråga SCA:s produkter. Demogra påverkar inte bara efterfrågan. En annan aspekt som många diskuterar är hur det påverkar jakten på duktiga medarbetare. Kampen om talangerna har hårdnat och det lär bli tu are i takt med att kullarna som kommer ut på arbetsmarknaden minskar. För SCA handlar det om att tänka globalt. Vi behöver inte rekrytera i Sverige så mycket som vi gjorde tidigare. Vi letar efter talanger varhelst de nns. Några länder som kommer upp i mitt huvud är Mexiko, Kina och Indien som kan förse Europa med många smarta människor. Vi ser ju också att i många länder anstränger sig unga för att få en utbildning just för att kunna ytta till andra, rikare länder. Detta kan vi utnyttja. Ett annat område som upptar en hel del tankar för Jan Johansson är politiken och, som han tycker, dess brist på förståelse för näringslivet. Det blir svårt om vissa länder kan konkurrera tämligen fritt, utan alltför många begränsningar. Medan andra, i Sverige och EU, blir alltmer bakbundna av regler och skatter. På senare tid har vi fått nya förslag till bestämmelser inom europeiska unionen. Medan länder som Kina och USA kan fortsätta att konkurrera utan dessa fördyrande regler. Det säger sig självt att det här på sikt blir allvarligt för oss inom EU. Vill vi dra in de exportintäkter som Sverige behöver krävs fortfarande en framgångsrik industri som exporterar bra produkter. Titta på Storbritannien, jag har aldrig tidigare sett ett land som likt dem anstränger sig så för att få tillbaka tillverkningsindustri. Det är ett exempel som svenska politiker borde titta på för att lära sig att vårda det som nns här. Inte minst när det gäller klimatfrågan brukar politiker ha en hel del synpunkter och förslag till regleringar. För SCA, som för många andra företag, är klimatet en tu utmaning. SCA släpper ju bland annat ut en hel del koldioxid vilket belastar miljön. Men samtidigt planterar vi skog som fångar upp koldioxiden. Det tycks dock politiker och många andra glömma. Därför krävs en politik som gör det gynnsamt att plantera skog, för det gynnar också miljön. En annan stor förändring globalt är urbaniseringen. Städer växer och landsbygd avfolkas. Det påverkar oss mycket, vi måste ju nå konsumenterna. Vad vi ser är att konsumenterna i städer beter sig ganska lika i olika länder. Det är viktigt för oss. Med alla dessa och många andra förändringar hur ser då SCA ut om fem år? Vi kommer att bli ett starkare företag, med stor tillväxt bland konsumenter. Vi kommer att ha nya produktkategorier och en starkare position på tillväxtmarknaderna än vad vi har idag. Läs mer i Agenda+ www.pwc.se Agenda 13
Noterat Finansiellt styrelseforum välbesökt mötesplats Våren 2013 startade PwC Finansiellt styrelseforum, en mötesplats där styrelseledamöter trä as och diskuterar aktuella frågor. Rollen som styrelseledamot i nansiella bolag har blivit allt mer komplex och krävande inte minst med anledning av de stora regelverksförändringarna. Temat för vår andra trä i november var de förändringar som kommer att ske vad gäller regler för bolagsstyrning och vad detta får för konsekvenser på styrelsens arbete, sammansättning och ansvar, säger Anneli Gran vist från PwC, moderator och ansvarig för forumet. Bland talarna på forumet fanns Cecilia ern vist, chefsjurist på Swedbank, och Gustaf Rent hog, vd på Söderberg och Partners. Nästa trä äger rum under våren 2014. Rapport om hållbarhet PwC:s hållbarhetsrapport 2012 2013 tar upp hållbarhet utifrån segmenten marknad, medarbetare, samhällsengagemang och miljö och klimat. Som marknadsledare i revisionsbranschen är PwC med och bidrar till samhällets utveckling. ållbarhet för oss på PwC innebär att vi driver vår egen a är på ett hållbart sätt och att vi är en katalysator för ett hållbart samhälle i stort, säger Catarina Ericsson, vice vd och ansvarig för hållbarhetsfrågor på PwC. PwC:s hållbarhetsrapport finns i Agenda+ och att ladda ned på www.pwc.se/corporate-responsibility Se även PwC:s film Fyra trender om hållbarhet i Agenda+. Läs mer i Agenda+ Revisorns roll i bolagsstyrningen Revision utgör en bärande del av bolagsstyrningen och är viktig för förtroendet på kapitalmarknaden. Flera skäl bidrar till att revisorns roll är under omvandling: ökad internationell reglering, standardisering samt utvecklingen inom redovisningsområdet. I en studie från SNS har de tre redovisningsforskarna Bino Catas s, Niclas ellman och Christopher umphrey tittat på revisionens förutsättningar och utmaningar. Ett problem som diskuteras är att revisorsyrket har utvecklats mot en alltmer likriktad praxis, inte minst beroende på branschens egen strävan mot internationell harmonisering med gemensamma standarder. En slutsats är att det nns ett utrymme för revisorskåren att ta initiativ som främjar innovation och ökar förståelsen för vad som de nierar en god revision. Tax matters Sveriges skatteblogg I oktober lanserades skattebloggen Tax matters. Syftet är att ge de senaste nyheterna inom skatteområdet och därmed underlätta för Sveriges företagare att hålla sig direkt uppdaterade med aktuell information. Magnus Johnsson är ansvarig för Tax Services på PwC. Med Tax matters gör vi det smidigt och lätt för kunder och intressenter att ta till sig fakta, kunskap och erfarenhet inom skatteområdet. Vi har tittat på omvärlden och lyssnat på vad våra kunder efterfrågar och det har visat att vi måste dela med oss ytterligare av vår erfarenhet och kompetens. Vi vill också vara än mer tillgängliga och hjälpa våra kunder att spara tid genom att samla relevant skatteinformation på ett ställe, säger han. Börja prenumerera här: taxmatters.pwc.se. Dialog Ett enkelt sätt att ha koll. Anmäl dig till PwC:s nyhetsbrev på www.pwc.se/dialog 14 Agenda www.pwc.se 1-2014
Ökad press på vd Snabbt vända ett företag, föra sig i medier, stå för TEXT LARS-GUNNAR WOLMESJÖ FOTO ISTOCKPHOTO Andel börsföretag som bytt 25,7 24,7 24,3 23,9 8,4 9,9 12,2 16,8 15,5 18,8 20,1 17,2 18,2 17,6 16,4 12,2 17,3 17,0 16,9 Drygt vart sjätte börsföretag byter vd under ett år, en nivå som stabiliserats efter en turbulent topp kring ITboomen och börskraschen runt år 2000. 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 Källa: SIS Ägarservice (statistiken lades om 2005 och noteringen för 17 månader långa perioden 2004 maj 2005 har här räknats om till årstakt). 1-2014 www.pwc.se Agenda 15
Förr blev ofta ingenjörer vd. Sen kom ekonomerna. MISSA INTE! Pernilla Petrelius Karlberg tipsar i sin krönika på sidan 48 hur vd:ar kan hantera sociala medier. Det är Olof Persson som levererar resultat, inte Volvo. Det är inte lätt att leva i den världen som vd, sa Ericssons förre chef Carl- Henric Svanberg i ett tal när Årets ledare utsågs i november. Hur trycket från o entligheten förändrat vd-rollen har studerats av Pernilla Petrelius Karlberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hennes avhandling heter Den medialiserade direktören, som ligger till grund för skriften Vd under press. Vd-rollens förändring är en av de stora saker som hänt, säger hon. Hennes exposé börjar med andra halvan av -talet, där en börs-vd till en början ck större manöverutrymme genom ökat ägande av passiva institutioner. Men, här sker nu en ändring, på senare tid har dessa visat större intresse för ägarstyrning och samhällsansvar. Ägarna tar mer plats. Vd utmanas i sin roll uppifrån. Maktbalansen har också ändrats mellan vd och styrelse, där det nu 10 trender som påverkar Anonymiserat ägande Demokratiserat arbetsliv Tuffare medier Breddat aktiesparande Kortsiktigare finansmarknader Komplexare omvärld Ökad internationalisering Större koncerner Ökat samhällsansvar Professionellare styrelser ofta sitter personer som är just styrelsepro s till yrket. Här kom en kulturkrock i dagen när Volvo PV:s vd Stefan Jacoby sparkades efter kon ikt med styrelsen. Hans-Olov Olsson, styrelsens vice ordförande, har i Dagens industri förklarat att Jacoby från hemlandet Tyskland var van vid större mandat mot styrelsen och inte hade distans till vd-rollen. Pressen uppifrån på vd har sin motsvarighet från andra hållet, enligt Pernilla Petrelius Karlberg. Sedan lång tid pågår en utveckling mot att ge mer makt åt medarbetare, att delegera. Så vi har även en maktförskjutning underifrån. Till detta kommer en allt intensivare mediebevakning från slutet av -talet. Det sammanföll med avreglerade nansmarknader och uppmuntrat fondsparande som gjorde svenskarna till världens mesta aktieplacerare. Företagens ledare blev ett nytt kändisfält. Därmed kom ett krav på vd att förstå hur medier arbetar. Det var på gott och ont för en enskild vd. Med IT-boom och börskrasch runt millennieskiftet gick man snabbt från hjälte till skurk. Ökat börsintresse gjorde att mediernas fokus försköts. Det blev ett tydligt ägarperspektiv där vd förväntades lyfta fram företagets Vd vid 50 Genomsnittliga åldern 2013 för en vd i 231 svenska börsföretag var 51,3 år, för styrelsens ordförande 61,1 år. Vd:ns snittålder i de 33 mest omsatta börsföretagen 1997 var 51,8 år. Källor: SIS Ägarservice, SvD, egna beräkningar. värden. Däremot skrevs inte mycket om vad bolagen egentligen gjorde. För vd:ar som kom från produktionen, ingenjörer, blev det en kulturkrock att tala om nansiella frågor och inte om vad bolagen gör. Men här pågår nu en ny omsvängning mot en mer holistisk syn på hur verksamheter och värderingar hänger ihop, anser Pernilla Petrelius Karlberg. Aktieägarnas perspektiv nns kvar men har satts in i ett större sammanhang. Hon har kunnat se utvecklingen i samtal med styrelseledamöter som rekryterar vd. Förr blev ofta ingenjörer vd. Sen kom ekonomerna. Nu med globaliseringen nns även ett behov av humanister som kan röra sig över era fält. I år har Pernilla Petrelius Karlberg varit medförfattare till Föredöme eller fördömd?, som driver tesen att medierna blivit en moralisk domstol. Det får stora följder för organisationer och ledare. På en vd växer kraven att hänga med i samhällsdiskussionen och veta vilka moraliska aspekter som kan dyka upp i mötet med medierna. Med detta riskerar vi att få en ängslan för negativ uppmärksamhet. Det kan göra att vd avstår från beslut som inte går att lätt förklara i medierna. Det kan få förödande konsekvenser på sikt. Till detta kommer att som ansiktet utåt bära moralen i sin egen person. Om man då blir en hjälte och får positiv uppmärksamhet visar forskningen att det nns risk för hybris. Att istället bli fördömd, en skurk, kan vara otroligt tungt att uppleva, säger Pernilla Petrelius Karlberg, som känner till era fall där topprekryteringar hejdats för att den tilltänkte inte vill leva som o entlig person. 16 Agenda www.pwc.se 1-2014
De nådde toppen snabbt Har Pia Sundhage något gemensamt med en börsvd? Ola Jönsson Bergström och Carl-Johan Björklund har undersökt saken i 100 svenska ledare berättar. Olof Faxander, nu vd för Sandvik, blev 2006 vd för SSAB vid 35 års ålder. Claes Dahlbäck var 31 när han 1978 blev vd för Investor. Susanna Campbell var 38 år när hon våren 2012 tillträdde som vd för Ratos. Pehr G Gyllenhammar, 35 år när han 1970 övertog vd-posten i Skandia från sin far Pehr Gyllenhammar Sr och 36 när han efterträdde svärfar Gunnar Engellau i Volvo. Passion förenar Är en börs-vd annorlunda än andra ledare? Frågan går till Ola Jönsson Bergström, som ihop med Carl-Johan Björklund genomlyst näringsliv, offentlig sektor, kultur och idrott i boken svenska ledare berättar. De fann sju gemensamma nämnare: passion, självinsikt, driv, lagbygge, tydlighet, delaktighet, mod. Och att kommunikation är ledarskapets viktigaste verktyg. Men det nns också olikheter. Alla har den kortsiktiga presssen, men företagsledare i stora bolag känner av det mer. De ska leverera kvartalsrapporter. Tydlighet är extra viktigt för ett storföretags vd. De måste vara ännu bättre på att kommunicera syftet med verksamheten. Vart är vi på väg? Och varför är det viktigt? Om målet bara är si och så mycket pengar till aktieägarna, kanske medarbetarna inte hoppar ur sängen på morgonen. Folk måste känna sig delaktiga och att det nns något viktigt i det de gör. Att samverka mer brett med det omgivande samhället har ändrat vd:s roll över tiden. Intressenterna blir er och mer mångfacetterade. Vd måste också kunna kommunicera långsiktighet och hållbarhet, ha ett engagemang för att göra gott i samhället och inte bara för investerare. Styrelserna är mer professionella idag med ledamöter som har till yrke att arbeta på den nivån. Om relationen mellan vd och styrelse är bra, borde det göra livet lättare för vd att ha kompetenta ledamöter. Men det kan vara olika hur vd upplever det. En del kanske tycker att det var skönare på tiden med det trygga gänget av ja-sägare. Det är svettigare med ledamöter som har egna åsikter. Jämfört med andra länder är det typiskt för Sverige att sträva efter konsensus. Men i intervjuerna för boken har era vd:ar varit inne på vikten av ryggrad när det är dags för genomförande även om det är tu t för människor. Vi lyssnar in i Sverige. Men när vi kör, så kör vi. Det är kanske mindre så i andra länder därför att de inte lyssnat in tillräckligt från början, säger Ola Jönsson Bergström. Färre vd:ar i styrelsen Avlägsen är den tid när Pehr G Gyllenhammar styrde Volvo som både koncernchef och styrelsens ordförande. Nu är två av tre vd:ar inte ens ordinarie ledamot i styrelsen. Bland stora företag är vd invald i styrelsen för Ericsson, Atlas Copco, Volvo, SHB och SEB. Men vd är inte styrelseledamot hos exempelvis H&M, Nordea, Telia Sonera och Swedbank. Andel börsföretag där vd är ordinarie i styrelsen, 2007 2013 År Procent 2007 49,7 2008 46,6 2009 45,0 2010 42,4 2011 42,9 2012 40,4 2013 36,4 Källa: SIS, Ägar service samt egna beräkningar. 1-2014 www.pwc.se Agenda 17
Jag är svimfärdigt stolt Under Magdalena Gergers ledning har Systembolaget blivit Sveriges bästa serviceföretag. Med bättre service hoppas hon sälja mindre. TEXT GÖRAN LIND FOTO PETER JÖNSSON XXX 18 Agenda www.pwc.se www.pwc.se Agenda 1-2014 18
1-2014 www.pwc.se Agenda 19
I detaljhandeln får man återkoppling direkt om det man gör fungerar. Det passar min mentalitet. Magdalena Gerger GÖR: Vd Systembolaget FÖDD: 1964 FAMILJ: Man, två barn BOR: I Danderyd KARRIÄR: Senast Arla Foods, Vice President, Marknad och Innovation och Färskvaror. Dessförinnan Nestlé, chef kaffedivisionen i England och ICI Paints, marknadsdirektör i England. Sjätte plats 2012 på Veckans Affärers lista över Sveriges 125 mäktigaste kvinnor. STYRELSEUPPDRAG: Husqvarna, Institutet för Näringslivsforskning. FRITID: Längdskidor och slalom på vintern, skärgården på sommaren och matlagning med vänner och familj. FAVORITRESEMÅL: Alperna och mina hemtrakter i Jämtland. ÄTER GÄRNA: Renskav med svamp och rödlök är en favorit. DRICKER: Just nu gärna varm äppelmust och alkoholfri ale. Eller en riesling, helst ekologisk. NYLIGEN LÄST: Sandmannen av Lars Kepler och 438 dagar av Martin Schibbye och Johan Persson. LYSSNAR HELST PÅ: Ljudböcker. MEDIEVANOR I URVAL: Lyssnar på P1, tittar på SVT Agenda och läser matlagningstidningar. DOLD TALANG: Hittar bra svampställen. Och är helt OK på att laga svamprisotto. Gladare chef får man leta efter, skrev tidningen Chef när Magdalena Gergers egenskaper som ledare testades för några år sedan. Glädjen verkar bestå efter snart fem år som vd för Systembolaget. När Agenda trä ar henne på Systembolagets huvudkontor vid Kungsträdgården i Stockholm är det omedelbara intrycket en stark positiv energi. Hon verkar gilla sitt jobb. Och att bli intervjuad om det. Nu är ju inte glad chef nödvändigtvis samma sak som bra chef. Men Chefs test gav henne höga betyg. För mig handlar bra chefskap främst om tre saker: närhet, engagemang och en tydlig målbild. Då kan medarbetarna ta ett stort eget ansvar. Jag har mindre och mindre på min egen actionlista, mitt jobb handlar i allt större utsträckning om att leda genom andra. För att skapa närhet måste man vara duktig på att kommunicera och det är något som Magdalena Gerger verkar gilla i olika former. Jag älskar faktiskt att stå på scen. Hon införde också tidigt frukostmöten på huvudkontoret för att alla skulle veta vad som var på gång. I dialogen blir det bättre, säger hon men tillägger att närhet måste skapas metodiskt för att bli framgångsrik. Man måste hela tiden fråga sig varför jag ska vara där och vem som egentligen behöver vara med på mötet. Karriären har varit tämligen spikrak för Magdalena Gerger. Efter uppväxten i Jämtland gick hon Handelshögskolan och därefter har hon axlat allt tyngre chefsroller, senast som vice president, Marknad och Innovation och Färskvaror, på Arla Foods. Dessförinnan som chef för Nestlés ka edivision. I detaljhandeln får man återkoppling direkt om det man gör fungerar. Det passar min mentalitet. Det har också varit viktigt att jobba med något som jag är engagerad i, något jag kan stå för, till exempel var frågor kring hållbarhet och CSR viktiga under tiden på Nestlé. Systembolaget är i allra högsta grad detaljhandel. Men en alldeles särskild sådan. När Magdalena Gerger tillträdde som vd var hon den första chefen någonsin från näringslivet. Högt på agendan stod därför inte helt förvånande att ytta fokus från interna processer till kunden. God service till alla i Sverige var målet, ett mål som alla anställda i Systembolaget skulle jobba emot. 20 Agenda www.pwc.se 1-2014