Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Relevanta dokument
Analys av kodnings kvalitén avseende kodning Slutenvård på Akutsjukhusen inom SLL Olafr Steinum, Stig Hagström Leif Sjöman Malmö 17 Mars 2016

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig

Anvisningar för klassificering av akut appendicit

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Anvisningar för kodning av akut appendicit

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Anvisningar för kodning av vårdåtgärder

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikakompendium

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pär Lindgren Johan Petersson

Kodning av sepsis enligt ett nytt synsätt. Infektion Biokemiskt påvisad sepsis ( äkta SIRS?) Fysiologiskt påvisad Sepsis (SIRS)

Patientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kodningskvalitet i Patientregistret

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Resistensläge i öppenvård:

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Multiple choice frågor

Resistensläge i öppenvård:

Kodningskvalitet i Patientregistret

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista Uppdaterad

Antibiotikaresistens i blododlingar

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Mekanismer för antibiotikaresistens

Patientenkät. Tre delar. Patientdata. Antibiotikabehandlingsdata. Tecken och symptom på infektion

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

Antibiotikaresistens i blododlingar

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Patientregistret Utvecklingsplan Föreskriftsändring Kodningskvalitet

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Kommentarer till resistensläget 2012

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

INFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Information om Socialstyrelsens beredskapslagring av antidoter och infusionsvätskor

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Diagnoskodning infektionskliniken

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens i blododlingar

Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En injektionsflaska innehåller cefuroximnatrium motsvarande 250 mg, 750 mg respektive 1500 mg cefuroxim.

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

/786. Förordning om smittsamma sjukdomar /786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Att följa upp förskrivning av antibiotika i primärvård, en vägledning. Förskrivning relaterad till diagnos enligt MIRA klass 2

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Mycket mensvärk kan bero på endometrios

Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod

MRB Multiresistenta bakterier

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Antibiotikaresistens

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Transkript:

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Version 1.0 Artikelnummer 2015-12-28 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2015

Förord Klassifikationsverksamheten vid Socialstyrelsen har tagit fram en lista med diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnoser. Listan är skapad för att dels underlätta för användare och dels för att man i journalsystemen ska kunna lägga in spärrar mot användningen av dessa diagnoskoder som huvuddiagnos. Det finns fler diagnoser som inte bör användas som huvuddiagnos men vi har valt att i ett första steg endast publicera de som inte ska användas som huvuddiagnos. Listan innehåller koder på avsnitts-, kategori-, subkategori- och fördjupningsnivå. Listan kan även laddas ner i Excel-format från Socialstyrelsens webbplats.

Diagnoskoder som inte ska användas som huvuddiagnos Kod B95-B98 B95 B95.0 B95.1 B95.2 B95.3 B95.4 B95.5 B95.6 B95.7 B95.8 B96 B96.0 B96.1 B96.2 B96.3 B96.4 B96.5 Bakterier, virus och andra infektiösa organismer Dessa kategorier används inte som primärkoder (huvuddiagnoser) utan endast som tilläggskoder (bidiagnoser) när man önskar att ange den infektiösa organismen (ellerorganismerna) som orsakar sjukdomar som klassificeras på annan plats Streptokocker och stafylokocker som orsak till sjukdomar som Streptococcus et staphylococcus morbum alibi classificatum provocantes Streptokocker grupp A som orsak till sjukdomar som klassificeras Streptokocker grupp B som orsak till sjukdomar som klassificeras Streptokocker grupp D som orsak till sjukdomar som klassificeras Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) som orsak till sjukdomar som Andra specificerade streptokocker som orsak till sjukdomar som Icke specificerade streptokocker som orsak till sjukdomar som Staphylococcus aureus som orsak till sjukdomar som Andra specificerade stafylokocker som orsak till sjukdomar som Koagulasnegativa stafylokocker Icke specificerade stafylokocker som orsak till sjukdomar som Vissa andra specificerade bakterier som orsak till sjukdomar som Alii organismi bacteriales morbum alibi classificatum provocantes Mycoplasma pneumoniae som orsak till sjukdomar som Klebsiella pneumoniae som orsak till sjukdomar som klassificeras Escherichia coli som orsak till sjukdomar som klassificeras under i Haemophilus influenzae som orsak till sjukdomar som Proteus (mirabilis) (morgagni) som orsak till sjukdomar som Pseudomonas (aeruginosa) som orsak till sjukdomar som DIAGNOSKODER SOM INTE SKA ANVÄNDAS SOM HUVUDDIAGNOS 5

Kod B96.6 B96.7 B96.8 B96.8B B96.8C B96.8W B97 B97.0 B97.1 B97.2 B97.3 B97.4 B97.5 B97.6 B97.7 B97.8 B98 B98.0 B98.1 Bacteroides fragilis som orsak till sjukdomar som klassificeras Clostridium perfringens som orsak till sjukdomar som klassificeras Andra specificerade bakterier som orsak till sjukdomar som Utesluter: Helicobacter pylori B98.0 Acinetobacter som orsak till sjukdom som klassificeras i andra Stenotrophomonas som orsak till sjukdom som klassificeras i andra Annan specificerad bakterie som orsak till sjukdom som Virus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Organismi virales morbum alibi classificatum provocantes Adenovirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Enterovirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Coxsackievirus ECHO-virus Coronavirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Retrovirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Lentevirus Onkovirus Respiratoriskt syncytialvirus som orsak till sjukdomar som Reovirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Parvovirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Papillomvirus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Andra virus som orsak till sjukdomar som klassificeras i andra Humant metapneumovirus Andra specificerade infektiösa organismer som orsak till sjukdomar som klassificeras annorstädes Helicobacter pylori [H.pylori] som orsak till sjukdomar som klassificeras annorstädes Vibrio vulnificu som orsak till sjukdomar som klassificeras annorstädes 6 DIAGNOSKODER SOM INTE SKA ANVÄNDAS SOM HUVUDDIAGNOS

Kod R57.2 R65 R65.0 R65.0 R65.1 R65.2 R65.3 R65.9 V01-X59 X60-X84 X85-Y09 Y10-Y34 Y35-Y36 Y40-Y84 Y85-Y89 Y90-Y98 Septisk chock Denna kod skall inte användas som primärkod (huvuddiagnos) utan endast som tilläggskod (bidiagnos) till den infektion som utlöser en septisk chock Systemiskt inflammatoriskt svars-syndrom Syndroma responsoria inflammatoria systemica Systemic inflammatory response syndrome [SIRS] Denna kategori skall aldrig användas som primärkod. Kategorin är avsedd som tilläggskod vid multipelkodning för att identifiera tillståndet oavsett orsak. Kod från annat skall anges som primärkod för att ange orsak eller underliggande sjukdom Systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom [SIRS] av infektiöst ursprung utan organsvikt Systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom [SIRS] av infektiöst ursprung utan organsvikt Systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom [SIRS] av infektiöst ursprung med organsvikt Svår sepsis Systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom [SIRS] av icke infektiöst ursprung utan organsvikt Systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom [SIRS] av icke infektiöst ursprung med organsvikt Systemiskt inflammatoriskt svarssyndrom [SIRS], ospecificerat Olycksfall Avsiktligt självdestruktiv handling Övergrepp av annan person Skadehändelser med oklar avsikt Polisingripande och krigshandling Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död Bidragande faktorer som har samband med yttre orsaker till sjukdom och död, vilka klassificeras annorstädes Förlossningsutfall Z37 Denna kategori är avsedd för användning som tilläggskod för att identifiera förlossningsutfall i moderns journal Z37.0 Enkelbörd, levande fött barn Z37.0A Enkelbörd, levande fött barn, graviditetslängd < 22 veckor Z37.0B Enkelbörd, levande fött barn, graviditetslängd 22 27 veckor Z37.0C Enkelbörd, levande fött barn, graviditetslängd > 28 veckor Z37.1 Enkelbörd, dödfött barn Z37.1A Enkelbörd, dödfött barn, graviditetslängd < 22 veckor Z37.1B Enkelbörd, dödfött barn, graviditetslängd 22 27 veckor DIAGNOSKODER SOM INTE SKA ANVÄNDAS SOM HUVUDDIAGNOS 7

Kod Z37.1C Enkelbörd, dödfött barn, graviditetslängd > 28 veckor Z37.2 Levande födda tvillingar Z37.3 Tvillingar, en levande född, en dödfödd Z37.4 Tvillingar, båda dödfödda Z37.5 Annan flerbörd, alla barn levande födda Z37.6 Annan flerbörd, någon eller några barn levande födda Z37.7 Annan flerbörd, alla barn dödfödda Z37.9 Förlossningsutfall, ospecificerat Enkelbörd UNS Flerbörd UNS Z51.5 Palliativ vård Z53 Kontakt med hälso- och sjukvården för specificerade åtgärder som ej genomförts Utesluter: Ej genomförd vaccination (Z28.-) Z53.0 Åtgärd ej genomförd på grund av kontraindikation Z53.1 Z53.2 Åtgärd ej genomförd på grund av patientens beslut av trosskäl eller grupptryck Åtgärd ej genomförd på grund av patientens beslut av andra och icke specificerade skäl Z53.8 Åtgärd ej genomförd av andra specificerade skäl Z53.9 Åtgärd ej genomförd, icke specificerat skäl U04 U04.9 U82-U85 U82 U82.0 U82.1 Svår akut respiratorisk sjukdom [SARS] Severe acute respiratory syndrome [SARS] Svår akut respiratorisk sjukdom [SARS], ospecificerad Som primärkod anges J12.8 och som tilläggskod U04.9 U82-U85 Resistens mot antimikrobiella och antineoplastiska läkemedel Dessa kategorier används inte som primärkoder utan endast som tilläggskoder när man önskar att ange resistens, okänslighet och refraktära egenskaper hos ett tillstånd (infektion eller tumör) mot antimikrobiella och antineoplastiska läkemedel Resistens mot betalaktamantibiotika Tilläggskod (B95-B98) kan användas, för att identifiera den infektiösa organism som utvecklat resistens mot betalaktamantibiotika Resistens mot penicillin Resistens mot: Amoxicillin Ampicillin Resistens mot meticillin Resistens mot: Kloxacillin Flukloxacillin Oxacillin 8 DIAGNOSKODER SOM INTE SKA ANVÄNDAS SOM HUVUDDIAGNOS

Kod U82.2 Resistens på grund av betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL) U82.8 Resistens mot andra betalaktamantibiotika U82.9 Resistens mot ospecificerat U83 Resistens mot andra antibiotika Tilläggskod (B95-B98) kan användas för att identifiera den infektiösa organism som utvecklat resistens mot andra antibiotika U83.0 Resistens mot vankomycin U83.1 Resistens mot annat vankomycinrelaterat antibiotikum U83.2 Resistens mot kinoloner U83.7 Resistens mot två eller flera antibiotika U83.8 Resistens mot annat specificerat, enstaka antibiotikum U83.9 Resistens mot ospecificerat antibiotikum Resistens mot andra antimikrobiella läkemedel Tilläggskod (B95-B98) kan användas för att identifiera den infektiösa U84 organism som utvecklat resistens mot antimikrobiella läkemedel Utesluter: Resistens mot antibiotika (U82-U83) U84.0 Resistens mot antiparasitära läkemedel Resistens mot kinin och liknande ämnen U84.1 Resistens mot antimykotiska läkemedel U84.2 Resistens mot antivirala läkemedel U84.3 Resistens mot läkemedel mot tuberkulos Resistens mot tuberkulostatika Resistens mot två eller flera antimikrobiella läkemedel U84.7 Utesluter: Enbart resistens mot två eller flera antibiotika (U83.7) Resistens mot andra specificerade antimikrobiella läkemedel U84.8 U84.9 Resistens mot ospecificerade antimikrobiella läkemedel Läkemedelsresistens UNS Resistens mot antineoplastiska läkemedel U85 Innefattar: Okänslighet mot antineoplastiska läkemedel Tilläggskoder för hjärtinfarkt Anmärkning Dessa koder har tillkommit för att möjliggöra klassificering enligt de nya U98 internationella definitionerna av fem olika typer av hjärtinfarkt (se Läkartidningen2008;105(16):1192-3). De kan endast användas som tilläggskoder vid kodning av morbiditet. Som primärkod anges då kod från kategorierna I21-I22 med kod från U98 som tilläggskod. U98.1 Hjärtinfarkt, typ 1 U98.2 Hjärtinfarkt, typ 2 U98.3 Hjärtinfarkt, typ 3 U98.4A Hjärtinfarkt, typ 4a U98.4B Hjärtinfarkt, typ 4b U98.5 Hjärtinfarkt, typ 5 Källa: ICD-10-SE 2015 DIAGNOSKODER SOM INTE SKA ANVÄNDAS SOM HUVUDDIAGNOS 9