Riktlinje för utredning, diagnostik, behandling och stöd till barn och unga 0-18 år med språkstörning i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Riktlinje för utredning, diagnostik, behandling och stöd till barn och unga 0-18 år med språkstörning i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Landstingets hälso- och sjukvård samt förskola, skola, elevhälsa och skolhälsovård inom Örebro läns kommuner Sidan 2 av 23 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Se bilaga 1 Vilgot 2012-10-01 Ansvarig för revidering (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Version nr Reviderad datum Vilgot 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Aktuella verksamheter inom kommun och landsting... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Viktiga styrdokument... 4 Beskrivning av målgruppen... 4 Ansvar... 6 Barn- och elevhälsa ett gemensamt ansvar... 6 Kommunens ansvar... 7 Landstingets ansvar... 8 Implementering, uppföljning och revidering... 10 Ansvarsfördelning - Vem ansvarar för vad?... 11 Bilaga 1: Arbetsgrupp... 21 Bilaga 2: Flödesschema... 22 2
Riktlinje för utredning, diagnostik, behandling och stöd till barn och unga 0 18 år med språkstörning i Örebro län Inledning Denna riktlinje är antagen av tjänstemannagruppen Vilgot den 21 september 2012 och gäller verksamheter för barn och unga 0-18 år inom kommuner och landsting i Örebro län. En arbetsgrupp bestående av representanter för länets kommuner (länsdel samt Örebro kommun) och aktuella verksamheter inom landstinget (bilaga 1) har ansvarat för att ta fram underlag till riktlinjen. Verksamhetschef Håkan Hjelm, Barn- och ungdomshabiliteringen har varit ordförande och verksamhetsutvecklare Kerstin Brandell, Habilitering och hjälpmedel, ÖLL, har varit sekreterare i arbetsgruppen. Arbetet har bedrivits hösten 2011 våren 2012. Underlag utgörs av lagar, förordningar och andra styrinstrument för aktuella verksamheter inom hälso- och sjukvården och förskola/skola samt interna styrande dokument för utformning av innehåll i utredning, diagnostik, behandling och stöd till barn och unga med språkstörning. Tidigare framtagna dokument/riktlinjer som berör samverkan specifikt för denna målgrupp och som använts som underlag/referensmaterial är: Riktlinjer för handläggning av neuropsykiatriska tillstånd och närbesläktade funktionsnedsättningar hos barn och unga upp till 18 år i Örebro län, Barncentrum, ÖLL, 2008 Hjälpredan Örebro län, Guide till stöd och insatser för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, område Tal, språk och kommunikation. Aktuella verksamheter inom kommun och landsting De verksamheter som berörs är i första hand: Inom landstinget Barnhälsovården(BHV) Barn- och ungdomsmedicinska kliniken(bum) Logopedi- och foniatri/logopedmottagningar(usö, Kga, Lindesberg) Barn- och ungdomshabiliteringen(buh) Inom kommunen Förskola och skola Elevhälsa Skolhälsovård (medicinsk kompetens inom elevhälsan) Som ett komplement till kommunens egna resurser finns Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning genom: specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag SPSM:s, liksom socialtjänstens insatser till barn, unga och föräldrar har inte inkluderats i dessa riktlinjer. 3
Syfte Säkerställa att insatserna och deras genomförande motsvarar barnets/ungdomens och familjens behov Utgöra stöd och vägledning för verksamheterna i arbetet med att fullfölja sina uppdrag Säkerställa att insatserna samordnas mellan huvudmän och verksamheter på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt Bidra till att skapa en helhetsbild av utrednings-, behandlings- och stödprocessen Mål Barn och unga med språkstörning bosatta i Örebro län ska, utifrån sina individuella behov, erbjudas samordnade insatser av god kvalitet, så att de tillförsäkras en uppväxt på lika villkor. Barn och unga med språkstörning bosatta i Örebro län ska ges lika möjligheter som andra barn och unga till framtida goda levnadsförhållanden och ett självständigt liv med full delaktighet i samhällslivet. Viktiga styrdokument Förutom Hälso- och sjukvårdslagen och Skollagen (2010:800) styrs landstingets och kommunernas verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning av: Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (t ex målen om full delaktighet och jämlikhet för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning) FN:s Barnkonvention Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige SKL:s handlingsplan för att stärka implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter Regionalt program för social välfärd 2012-2015 Beskrivning av målgruppen Målgrupp för denna riktlinje är barn och unga 0 18 år med språkstörning bosatta i Örebro län. Språkstörning kan enligt Nettelbladt/Salameh (2007) beskrivas och graderas utifrån tre olika nivåer, lätt språkstörning, måttlig språkstörning och grav/mycket grav språkstörning: Lätt språkstörning innebär uttalsproblem, vilka ofta men inte alltid är av övergående natur Måttlig språkstörning innebär mera uttalade problem med fonologi (språkljud) och lätta till måttliga problem med grammatik Grav/mycket grav språkstörning innebär omfattande problem inte bara med fonologi och grammatik utan också problem med ordförråd och språkförståelse. Om barnet har problem med språkförståelse brukar även barnets förmåga att samspela med andra påverkas. Mycket grav språkstörning innebär ett mycket begränsat tal och stora svårigheter att förstå språk. 4
Generell språkstörning är det begrepp som används i diagnosmanualen (ICD-10) för att beskriva barn med en grav problematik som omfattar både språkförståelse och språklig uttrycksförmåga. Ca 2 % av alla barn i en årskull har en grav eller generell språkstörning. Barn med språkstörning är inte är någon homogen grupp. De språkliga svårigheterna kan yttra sig på olika sätt hos olika individer. Hos en del barn ligger tyngdpunkten främst på den expressiva sidan medan andra barn kan ha stora svårigheter med att tolka och bearbeta verbal information. Språkstörningen kan också ändra karaktär över tid men den underliggande problematiken finns ändock kvar. En grav språkstörning är bestående ända upp i vuxen ålder. Det är ett osynligt funktionshinder som fortfarande är relativt okänt för många. Språkstörning innebär ofta en komplex problematik med olika tilläggssvårigheter Barn med språkstörning kan exempelvis ha svårigheter med motorik, perception, arbetsminne och koncentrationsförmåga. Många barn med språkstörning får senare i skolåldern läs- och skrivsvårigheter och även matematiksvårigheter. Förutom påverkan på inlärning får språkstörningen också sociala konsekvenser. Vid vissa diagnoser inom NPF(neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) t ex ADHD är språkstörning ett vanligt tilläggsproblem. Det kan även finnas viss överlappning mellan språkstörning och autismspektrumstörning. Senare forskning i Sverige har visat att så många som drygt 60 % av de barn som fått en tidig diagnos grav språkstörning i förskoleåldern senare i 7-8- årsåldern får en neuropsykiatrisk diagnos t ex ADHD, autismspektrumstörning och/eller svag begåvning. Barn med tidig diagnostiserad språkstörning som identifierats via språkscreening vid 2½-3år förefaller således ofta ha en komplex neuropsykiatrisk problematik i tidig skolålder och de har en ökad risk för kvarstående språksvårigheter samt läs- och skrivsvårigheter. Vid 2½ års ålder sker språkscreening av alla barn på BVC i syfte att fånga upp barn med språkstörning. Forskning har visat att det går att identifiera barn med grava språkavvikelser redan vid 2½- 3 årsålder. Sedan år 2010 används inom Örebro läns landsting en evidensbaserad metod (enligt Miniscalco) för språkscreening med tydliga kriterier för vidareremittering till logoped. BHV har utarbetade rutiner för att identifiera barn med tal- och språkavvikelser samt kriterier för remiss till logoped. Även vid 4- årskontrollen ingår en tal- och språkscreening av alla barn. Ca 10 % av alla barn, d v s ca 300 barn i länet, identifieras per år varvid flertalet (250) remitteras för utredning vid logopedmottagning. En annan siffra som presenterats är att 6 % av varje årskull 0 6 år (ca 3 000 barn) har kvarstående problem, vilket är lika med 180 barn i Örebro län. Motsvarande siffra för grav språkstörning är 2 % d v s 60 barn. En del barn med språkstörning upptäcks först i skolåldern, ofta i samband med läs- och skrivsvårigheter och inlärningsproblem i skolan. Efter utredning via elevhälsoteamet kan de remitteras vidare till logoped för fördjupad utredning av språk-, läs- och skrivförmåga. Det kan i vissa fall var svårt att särskilja specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi från språkstörning. Det händer att skolbarn som remitterats till logoped med frågeställning dyslexi efter 5
utredning får diagnosen språkstörning, eventuellt i kombination med dyslexi. Om utredningen vid logopedmottagning visar på neuropsykiatrisk problematik eller annan funktionsnedsättning återremitteras barnet till BHV/BVC för remiss till BUP(BNP) alternativt BUM(barn- och ungdomskliniken). Ansvar Barnet/elevens behov ska alltid vara i centrum och därmed vägledande för alla åtgärder och insatser. Alla barn och unga som är i behov av särskilt stöd ska få sina behov utredda och tillgodosedda. Detta ska alltid ske så skyndsamt som möjligt och utan onödig fördröjning. Föräldrarna har huvudansvar för sitt barn men kommun och landsting har ett delansvar för olika områden och insatser enligt lagar och förordningar. Med barnets optimala utveckling som mål krävs samverkan och samarbete mellan föräldrar, huvudmän och verksamheter. För fungerande samverkan måste alla parter ta sitt fulla ansvar och kan inte hänskjuta ansvar till någon annan aktör. Dessa riktlinjer tydliggör att: Huvudmännen, genom egna insatser och i samverkan med varandra, och i enlighet med gällande lagstiftning och sina respektive uppdrag ska ansvara för att barnets/ungdomens behov tillgodoses. Barn och ungdomar med språkstörning samt deras föräldrar ska erbjudas den hälso- och sjukvård och det stöd de behöver vid rätt tidpunkt och från den verksamhet som bäst kan tillgodose deras behov. Insatser och åtgärder till barn, ungdomar och föräldrar ska vara samordnade såväl mellan huvudmän som verksamheter. Insatserna ska vara av hög kvalitet och erbjudas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Insatserna ska erbjudas med hög tillgänglighet och alla onödiga avbrott i utrednings-, behandlings-, stödprocessen ska undvikas. Barn- och elevhälsa ett gemensamt ansvar Med syfte att tillgodose att insatser för barn och unga samordnas mellan verksamheter och huvudmän har kommuner och landsting inom Örebro län en lång tradition av samverkan. Inom flera områden finns olika former av överenskommelser och riktlinjer som tydliggör hur detta ska ske och vem vilken huvudman som har ansvaret för olika insatser. Inom några områden/specifika målgrupper har även förekommit tillskapande av gemensam organisation för ett visst syfte. Ett sådant exempel är de barnhälsoteam för förskolebarn som tillskapats inom flera av våra kommuner/länsdelar. Barn- och elevhälsans omfattning, uppdrag och arbete Barnhälsoteam för barn i förskoleålder 0 5 år omfattar förskolechef, specialpedagog, psykolog, kurator, BVC-sjuksköterska och BVC- läkare (i första hand barnläkarkonsult). Elevhälsan inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola omfattar rektor, 6
specialpedagog, skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och studie- och yrkesvägledare. Barn och elevhälsan ska utifrån barns och elevers perspektiv och deras rätt till delaktighet och inflytande arbeta med (ex): Samt: Att stödja och stärka barns och elevers utveckling mot förskolans och skolans mål Att utveckla lärandemiljöerna utifrån barns och elevers behov. Utredningar och funktionsbeskrivningar och i skolan vara ett stöd i arbetet med åtgärdsprogram samt vägledning inför framtida studier och yrken. Barn-, elev- och föräldrakontakter, konsultation, handledning och utbildning av personal Utvecklingsfrågor, kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering av barn- och elevhälsan Främjande, förebyggande och åtgärdande insatser på organisations-, grupp- och individnivå Förebyggande för att främja en god psykisk hälsa bland barn och unga. Möte i barn- och/eller elevhälsoteamet sker regelbundet, i regel ca 1 gång/månad. Var och en inom teamet kan efter medgivande från vårdnadshavare väcka frågor/ärenden i teamet. Behovet av samordning är av central betydelse. Exempel på frågor som kan diskuteras i barn- och elevhälsoteamet: Behov av utredning och stöd i förskola/skola kring specifikt barn Vilken kompetens och vilka resurser som krävs för att tillgodose respektive behov Remiss till verksamhet/profession Dokumentation sker av var och en i teamet i sina respektive system. Efter åtgärd/insats sker återkoppling och uppföljning i teamet. Barn- och elevhälsoteam finns idag (2012) inom länets samtliga kommuner förutom i ett fåtal i norra länsdelen. Där pågår dock ett arbete för att etablera liknande samverkansformer. Kommunens ansvar Kommunens ansvar för förskola och skola regleras av Skollagen (2010:800). Andra viktiga styrdokument är: Läroplan för förskolan (Lpfö 98) reviderad 2010 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(lgr11) Läroplan för grundsärskolan(lgrsär) Läroplan för Gymnasieskolan. Med förskola avses den pedagogiska verksamhet som enligt skollagen anordnas av skolväsendet och som ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Förskola erbjuds barn from 1 års ålder då föräldrarna förvärvsarbetar, eller studerar, eller om barnet har eget behov på grund av familjens situation i övrigt eller behöver särskilt stöd i sin utveckling. Allmän avgiftsfri förskola erbjuds alla barn 3-5 år 525 7
timmar per år. Barn till föräldralediga eller arbetslösa erbjuds from ett års ålder förskola 15 timmar i veckan. Med skola avses förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Särskilt stöd i förskolan Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd (8 kap 9 skollagen). Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.(läroplanen för förskolan 2010) Särskilt stöd i skolan Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd (3 kap 8 skollagen). Elevhälsa För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa med specialpedagogiska, psykosociala, psykologiska och medicinska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. En del kommuner har också utöver det som lagstiftningen kräver inrättat barn- och elevhälsa för förskolan ofta i samverkan med barnhälsovården(se ovan). För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skolhälsovårdens uppdrag i skolan Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan med omvårdnadsrespektive medicinsk kompetens. Skolsköterskan och skolläkaren arbetar gemensamt med skolhälsovårdens målsättning att främja elevernas hälsa och utveckling. Landstingets ansvar Hälso- och sjukvården styrs av Hälso- och sjukvårdslagen(hsl). Av hälso- och sjukvårdslagen 2 framgår att målet för hälso- och sjukvården är en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Den som har det största behovet skall ges företräde till vården. 8
Av 3 b HSL framgår att landstingen ska erbjuda habilitering och rehabilitering, hjälpmedel för funktionshindrade och tolktjänst för döva och hörselskadade. Personer som tillhör personkretsen för LSS har också rätt till rådgivning och annat personligt stöd enligt 9.1 LSS (Lagen om stöd och service). Ansökan om rådgivning och annat personligt stöd ställs till LSS-handläggaren, ÖLL. Interna dokument som är styrande är (ex): Örebro läns landstings vision och värdegrund Örebro läns landstings handikappolitiska program Handlinsplan för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns landsting Respektive förvaltnings årliga överenskommelser med respektive styrande nämnd Landstingets årliga verksamhetsplan samt respektive förvaltnings och verksamhets årliga verksamhetsplan Riktlinjer, rutiner, vård- och habiliteringsprogram adekvata för området Generellt för landstingets verksamheter gäller att de agerar i nära samverkan med familjen och andra huvudmän och aktörer som ger insatser till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. En förutsättning för insatser är att barnet/ungdomen tillhör verksamhetens uppdrag och målgrupp. Barnhälsovården Barnhälsovården ska främja barnens hälsa, utveckling och trygghet, genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, samt upptäcka och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn. Dessutom ska man uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Alla förskolebarn ska ha tillgång till och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovårdens program. Besöken på barnavårdscentralen (BVC) är frivilliga och avgiftsfria och föräldrarna har möjlighet att fritt välja barnavårdscentral. BVC-läkaren och BVC-sjuksköterskan medverkar med medicinsk kompetens i den del av kommunernas barn- och elevhälsa som berör förskolebarn. Barn- och ungdomsmedicin(bum) Barn och ungdomsmedicins huvuduppgift är att bedriva vård enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) vilket innebär att BUM utreder och behandlar barn och ungdomar med neurologiska och somatiska symtom/sjukdomar. Det kan ske akut eller efter remiss från annan vårdgivare eller vid behov efter hänvändelse av vårdnadshavare. Logopedi- och foniatri/logopedmottagning Logopeder utreder, diagnostiserar och behandlar barn, ungdomar och vuxna med tal-, språk- och kommunikationsnedsättningar samt sväljningssvårigheter. Vissa diagnosgrupper utreds även av foniater/specialistläkare på Logopedi och foniatri, ÖNH-kliniken, USÖ. Förskolebarn med tal- och språkstörning utreds och behandlas av logoped vid länets tre logopedmottagningar. Skolbarn, ungdomar och vuxna kan remitteras till logoped för utredning av språkstörning/dyslexi i enlighet med fastställda riktlinjer. Logoped kan efter utredning vid behov förskriva hjälpmedel för språk-, läsoch skrivstöd till barn, ungdomar och vuxna med språkstörning eller grav dyslexi enligt riktlinjer. 9
Habilitering och hjälpmedel Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel har flera verksamheter vars uppdrag är habilitering, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt deras familjer och närstående. Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) ger stöd till barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrum, förvärvad hjärnskada, hörselskada, rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada och vissa medicinska funktionsnedsättningar. En förutsättning för insatser är att barnet/ungdomen är aktuell inom verksamheten d v s utredd och remitterad av annan verksamhet samt bedömd dels tillhöra målgruppen, dels ha behov av kontinuerliga insatser från BUH. Barn med funktionsnedsättning som ingår i BUH:s uppdrag, som också har en språkstörning, får del av insatser från logoped och övriga professioner i teamet. Det kan röra sig om insatser för tal, språk och kommunikation. BUH kan finnas med för att ge information om barnets/ungdomens funktionsnedsättning och medverka vid samordnad planering. BUH kan ge behandling, råd och stöd kring barnets kommunikationsutveckling. Vid behov av AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) ansvarar BUH för utredning. Familjen har tillgång till utbildning, handledning och stöd i utformningen och användning av valda kommunikationssätt. BUH förskriver hjälpmedel för kommunikation. Barn med enbart språkstörning tillhör enligt nuvarande uppdragsbeskrivning inte BUH:s målgrupp. Hjälpmedel Mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting finns en samverkansöverenskommelse vilken klargör huvudmännens ansvar för hjälpmedel i skolan. I överenskommelsen definieras vad som avses med personliga hjälpmedel, pedagogiska hjälpmedel och vad som avses med grundutrustning. Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel. Ansvaret för grundutrustning är i huvudsak kommunens. Ansvaret för att tillhandahålla pedagogiska hjälpmedel åvilar även det kommunen. Flödesschema Se bilaga 2. Implementering, uppföljning och revidering Huvudmännen ansvarar för att denna riktlinje blir känd och tillämpas inom respektive ansvarsområde. Riktlinjen ska regelbundet följas upp och vid behov revideras. Tjänstemannagruppen Vilgot ansvarar för att detta sker. En första uppföljning görs år 2014. 10
Ansvarsfördelning - Vem ansvarar för vad? Barn i förskoleåldern (0-5 år) Behov/insatser Ansvarsfördelning Screena/upptäcka Initiera insatser Förskola Förskolan ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Läroplan för förskolan 2010 Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Skollagen (2010:800) Barnhälsoteam BHV/BVC BUM Logopedi och foniatri/logopedmottagning Väl utarbetade rutiner finns för identifiering av de barn som ska remitteras till logoped vid 2½ och 4- års kontroller på BVC. Barnhälsovårdens handbok Vid avvikelse på språkscreening lyfts ärendet av BVC på Barnhälsoteamet efter föräldrars medgivande. Där kartläggs och planeras vidare åtgärder. Föräldrar som känner oro erbjuds läkarkontakt. BUM ska vid misstanke om tal och/eller språkstörning och med föräldrars samtycke delge BVC. BUM delger med föräldrars samtycke BVC. BUH Barn och unga som uppvisar tecken på språkstörning aktualiseras hos logopeden i habiliteringsteamet. Logopeden/specialpedagogen i teamet initierar en kontakt med pedagog/specialpedagog i förskolan för en gemensam kartläggning. 11
Utreda (kartlägga/ bedöma)/remittera Barnets individuella svårigheter utreds av en eller flera av barnhälsoteamets professioner. Vid behov vidareremitteras barnet till logopedmottagning, läkare med specialitet barnneurologi (BUM) eller BNP-mottagning (BUP). Barn med grav eller komplex problematik bedöms av läkare med specialitet barnneurologi (barnneurolog) och sjukgymnast. Efter remiss utreds tal, språk och kommunikation av logoped. Efter kartläggning utreds barnet av logoped i samverkan med pedagog/specialpedagog i förskolan. Diagnostisera Behandla/ge habiliteringsinsatser Kring enskilda barn med komplex problematik kan samverkan mellan BUM (barnneurolog) och logopedmottagning vara aktuell. Vid behov utesluter eller diagnostiserar läkare med specialitet barnneurologi bakomliggande somatiska orsaker och/eller associerade tillstånd. Vid språkstörning ställer logopeden diagnos och bedömer art och grad av svårigheter Logoped ger vid behov och i samverkan med föräldrar råd och behandling. Vid behov av TAKK (Tecken som alternativ och/eller kompletterande Logopeden ställer diagnos på de barn som har en pågående vårdkontakt och ingår i BUH:s uppdrag. BUH kan göra bedömningar av barnets tal språk och kommunikation samt genomföra utredning inför val av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation). 12
Tillgodose behov av hjälpmedel Ge stöd i lärosituationen Förskolechef är enligt samverkansöverenskommelsen mellan ÖLL och Örebro läns kommuner ansvariga för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel Förskolechef ansvarar för att barnet ges det stöd som deras speciella behov kräver i förskolan. 8 kap 9 skollagen. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Skollagen, 8 kap. Stödinsatser kan t ex vara konsultation/ kommunikation) ansvarar logopedmottagning för introduktion till barn och vårdnadshavare. Vid uttalat behov av TAKK kan vårdnadshavare erbjudas utbildning via BUH. Logopeden kan delta vid planering och samordning av insatser runt barnet i samråd med föräldrar samt ge information och råd till pedagogisk personal utifrån barnets språkstörning.. Landstinget är enligt samverkansöverenskommelsen mellan ÖLL och Örebro läns kommuner ansvariga för personliga hjälpmedel. BUH kan i enlighet med gällande regelverk förskriva, tillhandahålla och ge handledning kring personliga hjälpmedel för kommunikation. Vid behov genomförs även översyn och justering av personliga hjälpmedel. Efter kompletterande utredning/test återförs resultatet till föräldrar och förskola. 13
handledning till personal, anpassning av lokaler, bemanning och barnantal. Ge stöd till föräldrar Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. BVC sjuksköterskan och/eller BHV psykologen kan vid behov ge stöd till föräldrar Logopeden ger information och råd till föräldrar utifrån barnets språkstörning. Vid logopedbehandling är föräldrar aktivt delaktiga i behandlingen BUH erbjuder rådgivning och stöd utifrån funktionsnedsättningen. Läroplan för förskolan 2010 Planera och samordna insatser Samverkan sker vid behov mellan förskola och logopedmottagning och i förekommande fall BUH. Barnhälsoteam tillsammans med förskolechef ansvarar för planering och samordning av insatser. Förmedlar vidare utredningsresultat från BUM och samverkar med aktuell förskola. Logoped kan i samråd med förälder ge information om barnets språkstörning, behov och pedagogiska konsekvenser samt medverka vid samordnad planering. Inför start i förskoleklass överförs information från logoped vid logopedmottagning i enlighet med Barncentrums riktlinjer, Tal- och språkstörning, se länklista. BUH kan initiera och medverka i planering och samordning av insatser runt barnet. Inom BUH upprättas för varje barn/ungdom i samverkan med barnet/ungdomen och vårdnadshavare en individuell habiliteringsplan (IHP) som innehåller mål, insatser och ansvarsfördelning. Vid behov och efter medgivande från föräldrar kan personal från förskola/barn och elevhälsa erbjudas delta i planering av insatser för barnet. BUH kan med stöd av SOSFS 2008:20 vid behov kalla till övrig involverad verksamhet 14
Följa upp Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Förskolechef ansvarar för att följa upp behovet av särskilt stöd. BVC följer upp barnet enligt BHV:s riktlinjer. Logoped följer regelbundet upp barnets språkliga utveckling med kontroller i enlighet med riktlinjer. Behandling ges vid behov och i samverkan med föräldrar. Samverkan sker med aktuell förskola/ specialpedagog vid behov. inom hälso- och sjukvård och socialtjänst till samordnad individuell planering. Habiliteringsinsatserna följs regelbundet upp genom de individuella habiliteringsplanerna (IHP). 15
Barn i skolåldern (6 18 år) Behov/insatser Ansvarsfördelning Screena/upptäcka Skola Minst en gång per termin ska lärare, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling ska stödjas. Detta dokumenteras i en individuell utvecklingsplan IUP. Elevhälsa/ Skolhälsovården BUM BUM ska vid misstanke om tal och/eller språkstörning och med föräldrars samtycke delge skolhälsovården. Logopedi och foniatri/logopedmottagning BUH Barn och unga som uppvisar tecken på språkstörning med en pågående vårdkontakt inom BUH aktualiseras hos logopeden i habiliteringsteamet. Utvecklingssamtalet ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3kap 9 skollagen Initiera insatser Skolan ska tillämpa metoder som rekommenderas av skolverket för att följa upp elevens tal- och språkutveckling. Om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, skall detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Logopeden/specialpedagogen i teamet initierar en kontakt med specialpedagog i skolan för en gemensam kartläggning 16
elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd skall även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. För elever med språkstörning i skolan bör det finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens inom området tal, språk, läs- och skriv utveckling. Utreda (kartlägga/ bedöma)/remittera Om en utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd i skolan ska han eller hon ges ett sådant stöd och åtgärdsprogram utarbetas. Skollagen, kap 3, 8 och 9. Så snart skolan uppmärksammat att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska behovet utredas. Syftet är att reda ut vad i skolsituationen som förorsakar en elevs svårigheter för att bedöma vilka åtgärder som skolan behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Det är viktigt att skolan anlitar extern kompetens om man själv inte förfogar över den nödvändiga utredningskompetensen. Se Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (ny kommer, mars 2012). Skolan ska ha tillgång till elevhälsa som med sina olika professioner kan bidra med sina kompetenser i utredning av elevers behov av särskilt stöd. Vid behov vidareremitteras eleven av Skolhälsovårdens läkare alternativt psykolog till logopedmottagning, läkare med specialitet barnneurologi eller BNPmottagning (BUP). Barn med grav problematik utreds av läkare med specialitet barnneurologi och sjukgymnast. Vid frågeställning grav eller generell tal- och språkstörning kan logopedmottagning göra utredning efter remiss från Skolhälsovården/elevhälsa. För remisskriterier se respektive mottagnings hemsida. Kring enskilda barn med komplex problematik kan samverkan mellan läkare med specialitet i barnneurologi och logoped vid logopedmottagning vara aktuell. Efter kartläggning utreds barnet av logoped i samverkan med specialpedagog i skolan. Diagnostisera Vid behov utesluter eller diagnostiserar Vid språkstörning ställer logopeden diagnos och Logopeden ställer diagnos på de barn och ungdomar som 17
Behandla/ge habiliteringsinsatser läkare med specialitet barnneurologi bakomliggande medicinska orsaker och/eller associerade tillstånd bedömer art och grad av svårigheter. har en pågående vårdkontakt och ingår i BUH:s uppdrag. BUH kan göra bedömningar av barnets tal språk och kommunikation samt genomföra utredning inför val av AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) Tillgodose behov av hjälpmedel Ge stöd i lärosituationen Rektor är enligt samarbetsöverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting ansvarig för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel i skolan. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapsmål som minst ska uppnås eller för att komma tillrätta med andra svårigheter i sin skolsituation. Skollagen 3 kap. 8 och 10, se länklista. Elevhälsans personal kan vara ett stöd i utformande av lärmiljön som främjar elevens språkutveckling. Landstinget är enligt samverkansöverenskommelsen mellan ÖLL och Örebro läns kommuner ansvariga för personliga hjälpmedel. Logopedmottagning kan efter utredning förskriva kompensatoriska hjälpmedel för språk- läsoch skrivstöd enligt riktlinjer. Logopeden ger efter utredning och i samråd med föräldrar information om språkstörningen och dess pedagogiska konsekvenser samt rekommendationer och förslag på åtgärder. BUH kan tillhandahålla och ge handledning kring personliga hjälpmedel för kommunikation. Vid behov genomförs även översyn och justering av personliga hjälpmedel Efter kompletterande utredning/test återförs resultatet till föräldrar och skola. 18
Elevhälsoteamens olika kompetenser kan vara ett stöd i utformandet av lärmiljön utifrån elevens behov. Ge stöd till föräldrar SPSM erbjuder kompletterande specialpedagogiskt stöd om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningen till skolans ledning och till berörd personal. Skolhälsovården och/eller elevhälsan kan vid behov ge stöd till föräldrar. Logopeden återger resultatet av utredningen till barn/ungdom och föräldrar samt ger information om språkstörningen samt råd och rekommendationer. BUH erbjuder rådgivning och stöd utifrån funktionsnedsättningen. Planera och samordna insatser För elever med diagnosen språkstörning finns behov av fortsatt planering och samordning av insatser under hela skoltiden mellan landstingets logopedmottagningar, kommunens skolor och dess elevhälsa. Logopeden erbjuder ett samrådsmöte med föräldrar och skola efter avslutad logopedutredning för information och återkoppling av resultatet samt rekommendationer vad gäller stödinsatser utifrån språkstörningen. Vid behov förskrivning av hjälpmedel för språk-, läsoch skrivstöd enligt riktlinjer. BUH kan på vårdnadshavarens uppdrag initiera och medverka i planering och samordning av insatser runt barnet/ungdomen. Inom BUH upprättas för varje barn/ungdom i samverkan med barnet/ungdomen och vårdnadshavare en individuell habiliteringsplan (IHP) som innehåller mål, insatser och ansvarsfördelning. 19
Vid behov och efter medgivande från föräldrar kan personal från förskola/barn och elevhälsa erbjudas delta i planering av insatser för barnet. Följa upp För skolelever med upprättade åtgärdsprogram skall det framgå hur åtgärderna ska följas upp och åtgärdas samt utvärderas. Se även; Läroplan för grundskolan 2011, Övergång och samverkan. Logoped följer upp förskrivna hjälpmedel i enlighet med riktlinjer. BUH kan med stöd av SOSFS 2008:20 vid behov kalla till övrig involverad verksamhet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst till samordnad individuell planering. Habiliteringsinsatserna följs regelbundet upp genom den individuella habiliteringsplanen (IHP) som upprättas i samverkan med barnet/ungdomen och vårdnadshavare. Förklaring: Rosa = kommunen Blått = landstiget Lila = gemensamt 20
Bilaga 1: Arbetsgrupp Verksamhetschef Samordnare Barn och elevhälsa Specialistläkare Håkan Hjelm Lena Carlsson Heléne Buciuto Barn- och ungdomshabiliteringen Örebro kommun Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, USÖ Hakan.hjelm@orebro.se lena.carlsson@orebro.se Helene.buciuto@orebroll.se Tel:019-6022841 Tel:019-212168 Tel:019-6023334 Verksamhetsutvecklare Leg psykolog Rektor centralt skolstöd Kerstin Brandell Soile Leino Karin von Stedingk Habilitering och hjälpmedel Örebro kommun Örebro kommun Kerstin.brandell@orebroll.se soile.leino@orebro.se karin.von.stedingk@orebro.se Tel:019-6027269 Tel:019-212381 Tel:019/213220 Logoped Specialpedagog tal- och språk Ann-Catrin Göthlin Eva Hillerbrand Ann Johanson Nora kommun Logopedi och foniatri Askersunds kommun (saknas övriga kontaktuppgifter, USÖ ann.johanson@askersund.se deltog under del av arbetet) Eva.hillerbrand@orebroll.se Tel:0583-82022 Tel:019-6021457 Enhetschef Vårdutvecklare Specialpedagog tal- och språk Moa Pellrud Maria Lind Ninni Påhlsson Barn- och ungdomshabiliteringen Barnhälsovården Karlskoga kommun Moa.pellrud@orebroll.se Maria.lind@orebroll.se ninni.pahlsson@karlskoga.se Tel:019-6022806 Tel:019-6027028 Tel:0586-61467 21
Bilaga 2: Flödesschema 22
23