Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013 Agneta Öjehagen Expert i pågående riktlinjearbete Professor psykosocial forskning, Lunds universitet
Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Utgår från bästa tillgängliga kunskap och utgör vetenskaplig grund i evidensbaserad praktik Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet
Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning för beslutsfattare i kommuner och landsting (organisation, fördelning resurser) Centrala rekommendationer gruppnivå med konsekvensbeskrivning Indikatorer för uppföljning Vetenskapligt underlag Sökbar databas på webben Patient/brukarversion
Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE - rekommendationer Forskare gör vetenskaplig bedömning Representanter från professionen MÄTA & FÖLJA UPP
Prioriteringar - rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden som kan betecknas som andrahandsval där det vetenskapliga stödet är ofullständigt/motstridigt och det finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Åtgärder endast i forskning Icke-göra
Områden i riktlinjerna Alkohol, narkotika, läkemedel Medicinska test Bedömningsinstrument Läkemedelsbehandling, läkemedelsassisterad (LARO) Psykosocial behandling (manualer, kräver utbildning) Ungdomar Samsjuklighet - psykisk sjukdom (behandling) Psykosociala stödinsatser
Alkohol - läkemedelsbehandling Disulfiram Naltrexon Akamprosat Nalmefen
Psykosociala behandlingsmetoder alkohol - vuxna Motivationshöjande behandling (MET) 12-stegsbehandling Kognitiv beteendeterapi (KBT) Community Reinforcement Approach (CRA) Parterapi i tillägg till annan missbruksbehandling Web-baserad behandling behövs flera studier
MET (Motivational Enhancement Therapy) utgår från metodiken i motiverande samtal manual för innehållet i 4 sessioner inleds med bedömning, blodprov, som återkopplas terapeuten icke argumenterande, beaktar personens egen syn på dryckesbeteendet samtal om alkoholens roll + fördelar, nackdelar nu och på sikt
Kognitiv beteendeterapi arbetar med tankar, känslor, reaktioner och beteenden missbruket känna igen risksituationer, hantera dessa träna in nya för hållningssätt till alkohol, hemläxa, rollspel handskas med inre, yttre påfrestningar förebygga och bryta återfall
12-stegsprogram acceptera hjälplöshet inför beroendet, som ses som en sjukdom undervisning om missbruk/beroende, förbättring i 12 steg stöd av personer som blivit nyktra återfallsprevention, familjeinriktning
CRA Community Reinforcement Approach för personen viktiga faktorer i omgivningen (relationer, arbetsliv, fritid m.m.), som äventyras vid fortsatt missbruk, tydliggörs för att förstärka benägenheten till förändring av missbruket kombinerar beteendeanalys (kartläggning av vad som utlöser drickandet, och dess konsekvenser), färdighetsträning, återfallsprevention, jobbcoachning, familjerådgivning och stödjande samtal
Psykosociala behandlingsmetoder ungdomar Kort intervention (MI/MET) MET/KBT Functional family therapy (FFT), Brief Strategic Family Treatment (BSFT), Multidimensional Family Therapy (MDFT) Adolescent Community Reinforcement Approach (ACRA), Assertive Continuing Care (ACC)
Psykiatrisk samsjuklighet Alkoholberoende - mer än fördubblad risk för psykisk sjukdom under livet enl. epidemiologiska och kliniska studier. Flesta behandlingsstudier - svår psykisk sjukdom Fortf. få behandlingsstudier vid samtidig ångest, depression. Behov av samordning
Evidensbaserad praktik Vårdens resurser Expertens erfarenhet Patienten: Behov Preferenser Forskningsevidens Jenicek M. 2006. Evidence-based medicine Medical Science Monitor, 12, 241-251
Tidsplan riktlinjerna Publicering preliminär version slutet av mars 2014 Regionala seminarier april-juni Slutversion mars 2015