Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Ylva Mattsson Sydner Associate Professor Department of Food, Nutrition & Dietetics Uppsala University
Matvanors tillkomst och utformning kan relateras till vad som är praktiskt och symboliskt meningsfullt för människor i en bestämd kultur Maten och måltiden är en del av vår identitet och sociokulturella tillhörighet - men också så vardagligt självklar att vi tar den för given
Vi internaliserar kulturella traditioner till något som inte kan separeras från den egna identiteten varje kultur har ett system av normer och värderingar som vi använder oss av utan att för den skull reflektera över vad det är vi gör och varför Vad vi betraktar som mat, hur vi tillreder den, Hur vi intar en måltid - rummet, tidpunkt, dukning, samtal - kulinariska regler Det allra mesta av den mat vi äter - äter vi i form av måltider och de regler och ritualer vi har kring detta blir påtagliga först när de bryts emot
Varje människa är socialt förankrad i en viss miljö och människan bygger sin sociala identitet med hjälp av vissa värderingar, normer och föreställningar förbundna till den miljön Mat är en viktig symbol för identitet och kulturell tillhörighet
Sjukhus en kontrast mot hemma
Patienters upplevelser av mat på sjukhus är holistiskt Men matens kvalitet (smak, utseende, doft, näring m.m.) och service vid måltiderna betyder mycket not only food and service quality, but also a range of subjective, symbolic elements (Echter & Brent Ritchie 1991) Kultur är, skapas och upprätthålls av att människor interagerar med varandra med hjälp av symboler För att något ska vara en symbol krävs dock en gemensam uppfattning om dess betydelse
Symboler kan vara materiella objekt (glas, dukning m.m) Symboler kan också vara beteendet (bordskick, bemötande m.m.) Alla symboler är meningsfulla annars är det inga symboler En symbol är ett tecken som för alla berörda i sammanhanget har en given betydelse en kollektiv mening En del symboler har en positiv mening andra en negativ
Måltider kan ge Känslan av trygghet och tillhörighet Struktur åt dagen Känslan av oberoende och kontroll över dagliga val Amarantos et al 2001
Ett traditionellt centralstyrt mathanteringssystem ersattes med ett lokalt bemannat kök på en sjukhusavdelning där cancersjuka barn behandlades. Denna förändring ändrade måltidens status från att vara instrumentella situationer, som bara handlade om att svälja mat, till sociala situationer med betydelse. D.v.s. maten hade fått en annan mening i och med att det skapades en social måltid. Lotte Holm 1997
Viktiga symboler var: Gemensamma måltider - matsal - även föräldrarna äter Flexibelt matsystem med valmöjlighet -föräldrarna fick laga mat i avdelningsköket Exponering -frukt och annat tilltugg stod framme på borden - nybakad kaka på eftermiddagen Tillträde till porslin och glas - fick använda porlin och glas istället för papper och plast
Family-style mealtime Nijs 2006 Dukning (dukar, glas och porslin) Karottservering Två rätter (valmöjligheter)
Plejehemmet Lotte I Köpenhamn is run with highest respect for the old persons and the staff and don t have higher costs than other homes for elder people, they have only redistributed the costs. For example they can have a small glass of Bayle s instead of sleeping pills and they eat pork fry with potatoes and peas at Sundays and they use napkins instead of bibs
Idealet är inte bara hur måltiderna är utformade och vad som serveras -Utan snarare att maten och måltiderna är en betydande del av vård och omsorg. Baserade på önskemål från patienten
Möjligheten att välja livsmedel, maträtt, tidpunkt, sällskap. Att maten och måltiden har status i sjukhusorganisationen, vilka yrkesgrupper som involveras Måltidsmiljön hur det ser ut porslin och glas (färg och form), vilka servetter, sjukhusattiraljer Måltidsmiljön vad görs måltiden i centrum eller parallella aktiviteter