ad er a d g vi l a Re pp u Regionalt trafikförsörjningsprogram 2013 2015 med utblick mot 2025 1
Innehåll Kollektivtrafikens roll för regional utveckling Regionala styrdokument Vision och värdegrund Gävleborgs avgränsningar och strategiska val Nationellt övergripande mål Politiska mål i landstinget för regional kollektivtrafik Kvantifierade mål till 2015 med utblick mot 2025 Utvecklingsmöjligheter Beslut om allmän trafikplikt Tillköp Trafikplan Verksamhetsplan Uppföljning 2
Inledning Den 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft i Sverige om nytt huvudmannaskap för den regionala trafiken (SFS 2010:1065). Den nya lagen är anpassad till EU:s regelverk för kollektivtrafik, där resenärens behov skall sättas i centrum när kollektivtrafiktjänster utformas. Kommersiell trafik som kan bidra till att öka utbudet av trafik skall också kunna etableras. Enligt lagen skall det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet som är huvudman för trafiken. I Gävleborgs län beslutades att det är landstinget som ska vara huvudman och ansvarig för den regionala kollektivtrafiken. Genom en skatteväxling med länets kommuner övertog landstinget det ekonomiska ansvaret för trafiken. Myndigheten skall enligt lagen upprätta trafikförsörjningsprogram som regelbundet ses över samråda med intressenter besluta om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska drivas i offentlig regi och upphandlas. Lagen har förändrats från 2012 så att den numera omfattar även kollektivtrafik på vatten, trafik över nationsgräns vad gäller vardagsresande samt möjligheten för en kommun att genom tillköp och avtal med den regionala kollektivtrafikmyndigheten kunna erbjuda en billigare och bättre trafik för resenären. Kollektivtrafiken organiseras genom förvaltningen X-trafik som organisatoriskt placerats under landstingsstyrelsen. Kollektivtrafikfrågor bereds av ett särskilt utskott, Trafikutskottet. I september 2012 fastställde landstingsfullmäktige Trafikförsörjningsprogram för Gävleborg län för perioden 2013 t o m 2015 med utblick mot 2025. Programmet innehåller landstingets vision, värdegrund och mål för 2015 för kollektivtrafiken samt anger strategier för att nå målen. Programmet innehåller dessutom förklarande beskrivningar om den regionala kollektivtrafiken, serviceresor, kommersiell trafik, lagstiftning och regelverk nulägesbeskrivningar av trafik, trafikinfrastuktur och resande samrådsprocesser och dialoger. Underlaget för trafikförsörjningsprogrammet med bilagor finns tillgängligt på www.lg.se och www.xtrafik.se. 3
Detta reviderade trafikförsörjningsprogram är en mer lättillgänglig version med ett antal kompletteringar. Programmet presenteras i ett mer komprimerad format. Nulägesbeskrivningar av olika trafikslag, trafikutbud med tåg och buss samt infrastruktur finns redovisade i trafikförsörjningsprogram 2012. Under 2015 kommer arbetet med ett program för nästa programperiod att påbörjas. Tre regionala styrdokument har tagits fram och beslutats av Region Gävleborg efter behandlingen av Trafikförsörjningsprogrammet: Infrastrukturprogram för Gävleborgs län Regional utvecklingsstrategi (RUS) Länstransportplan 2014-2025. Trafikförsörjningsprogrammets koppling till dessa redovisas därför i detta komplement. Landstingets mål när det gäller resande (Mål 1) och miljö (Mål 7) har formulerats om: Mål 1 om resandeutveckling på 5 procent per år under programperioden har ersatts av ett mål om fördubblad marknadsandel fram till 2030 i förhållande till annat motoriserat resande. Ett ökat resande är inget självändamål och resan det är dessutom konjunkturberoende. Andelen resande beskriver ett bättre hela resan perspektiv och är ett mål som branschens partersamverkan antagit. Mål 7 om användning av fossilfritt drivmedel i kollektivtrafiken har anpassats till Landstinget Gävleborgs beslutade miljöstrategiska mål. Under avsnittet 10 Genomförande och ekonomi beskrivs: Samråd och dialog med länets kommuner, Region Gävleborg och Trafikverket Trafikpliktsbeslut om tåg-och busstrafik Beslutade tillköp från kommuner Utökade samråd med resenärer, näringsliv och kommersiella aktörer Planerat regelverk för tillgång till terminaler Planerat erbjudande till kommersiella aktörer Landstingets Trafikplan Verksamhetsplanering Ekonomi Programförändringarna har remitterats till länets kommuner, Region Gävleborg och Trafikverket region mitt. Den reviderade upplagan av trafikförsörjningsprogrammet antogs i sin helhet i samband med landstingsfullmäktige den 22 oktober 2014. 4
Kollektivtrafikens roll för regional utveckling Ett livskraftigt Gävleborg förutsätter att det finns en väl fungerande kollektivtrafik i länet. Den utgör en motor för att skapa utveckling och tillväxt genom att många människor kan använda kollektivtrafiken för att ta sig till och från arbete och utbildning. Kollektivtrafikens roll att även erbjuda människors resor för handel, nöje och besöksaktiviteter behöver förstärkas i ett hållbart samhälle. Behov och förutsättningar förändras ständigt vilket innebär att även kollektivtrafikens innehåll och utformning hela tiden måste anpassas. Om fler väljer att åka kollektivt minskar miljö- och klimatpåverkan. För att minimera denna blir det också viktigt att successivt minska andelen fossila bränslen och energiförbrukningen i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken måste också göras tillgänglig så att personer med olika funktionsnedsättningar kan resa. Trafikföretagen, som har stor erfarenhet och kunskap om kollektivtrafikens vardag, måste få möjlighet att medverka i utvecklingen av kollektivtrafiken. I ett nära samarbete med näringslivet kan behovet av arbetskraft i högre grad säkerställas genom goda kommunikationer. En utbyggd järnvägsinfrastruktur är en förutsättning för att den regionala tågtrafiken ska kunna utvecklas. Behovet av mer utvecklade planerings- och beslutsunderlag för kollektivtrafik ökar. Kunskap om hur kollektivtrafiken ska planeras och integreras för att skapa förutsättningar för ett sammanhållet trafiksystem och ett resande över länsgräns måste ständigt förbättras. Den nya kollektivtrafiklagen ger förutsättningar att göra kollektivtrafiken till ett verktyg för länets utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet blir den naturliga utgångspunkten för att förena det regionala ansvaret för kollektivtrafiken med det lokala ansvaret för stads- och bebyggelseplaneringen och därigenom stärka förutsättningarna för en infrastruktur som ger kollektivtrafik möjligheter att utvecklas. De konstateranden som förs fram i det regionala trafikförsörjningsprogrammet stämmer överens med de regionala styrdokument som har tagits fram och beslutats av Region Gävleborg. 5
Regionala styrdokument Följande regionala styrdokument har beslutats av Region Gävleborg efter att trafikförsörjningsprogrammets fastställts. Dokumenten finns i sin helhet att hämta från och är sammanfattade på regionförbundets hemsida www.regiongavleborg.se. Infrastrukturprogram för Gävleborgs län Programmet lyfter fram behov och brister när det gäller arbetspendling, kompetensförsörjning och näringslivets transporter. De viktigaste transportstråken för Gävleborgs läns utveckling anges och prioriteras. Följande transportstråk har enligt programmet störst betydelse för utvecklingen i Gävleborgs län: E4/Ostkustbanan, (Umeå)-Sundsvall-Gävle- Uppsala-Arlanda-Stockholm Gävle hamn E16/Bergslagsbanan, Gävle-Sandviken-Hofors- Falun/Borlänge (-Göteborg) Norra Stambanan riksväg 83/godsstråket i Bergslagen, (Trondheim)-Östersund-Bollnäs- Gävle (-Stockholm)/ Avesta (-Göteborg) Bergslagsdiagonalen, riksväg 50, (Jönköping-) Falun/ Borlänge-Ovanåker-Bollnäs-Söderhamn (-Hudiksvall) Riksväg 84, Hudiksvall-Ljusdal-Sveg/Funäsdalen Landstinget Gävleborg har genom X-trafik utbud av regionaltåg och busstrafik på delar av samtliga prioriterade stråk. Dessa utgör till stor del stommen i den regionala trafiken mellan länets orter och över länsgräns. Regional utvecklingsstrategi (RUS) Den regionala utvecklingsstrategin är ett regionalt styrdokument som visar inriktningen för Gävleborgs utvecklingsarbete för att skapa välfärd och livskraft. Detta arbete ska ske genom samverkan mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Exempel på områden som behandlas är näringslivsutveckling, kommunikationer, infrastruktur, bostäder, kultur, miljö, utbildning, sysselsättning och andra offentliga tjänster. RUS ska således fungera som ett paraply för andra regionala utvecklingsarbeten, exempelvis det regionala miljömålsarbetet, landsbygdsprogram, kulturplan och länsplan för transportinfrastruktur. RUS ska bland annat: beakta de regionala förutsättningarna; ange inriktning och prioriteringar; beakta målen för en hållbar utveckling; redovisa åtgärder för att uppnå regional utveckling. Det regionala utvecklingsarbetet ska ha sin utgångspunkt i RUS och resurser för regionalt utvecklingsarbete ska fördelas utifrån prioriteringarna i RUS. 6
Den regionala utvecklingsstrategin utgör ett stort stöd för de strategier och utvecklingsområden som beskrivs i detta trafikförsörjningsprogram. Länstransportplan 2014-2025 Länstransportplanen är ett politiskt dokument som fastställer åtgärdsplaneringen för länet som antogs av Region Gävleborg 2013. Ambitionen i planen för regional infrastruktur är att skapa ett transportnät som ökar tillgängligheten för länets invånare och besökare. Målet är ökad regional tillväxt genom insatser och åtgärder som möjliggör ett mera hållbart resande inom regionen och över länsgränserna. Ett viktigt fokus ligger på utveckling av kollektivtrafiken. Högre standard och kortare restider gör att funktionella arbetsmarknadsregioner i och utanför länet kan växa ihop på ett långsiktigt hållbart sätt. I synnerhet tåg är då det transportsätt där en betydande restidsförkortning är möjlig. Ett betydande fokus läggs även på förbättrade förutsättningar för gående och cyklister i ett helaresan perspektiv för att fler grupper i samhället ska ha möjlighet att resa. Detta oavsett kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning eller tillgång till fordon. Länstransportplanen ses över varje år och revideras vart fjärde. 7
Vision och värdegrund Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Landstinget Gävleborg har beslutat om ett politiskt måldokument för mandatperioden 2011-2014. Måldokumentet Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg är ett viktigt politiskt verktyg för att styra mot en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Landstinget bidrar genom sitt uppdrag och sina verksamheter till en god miljö och ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. En positiv utveckling i länet fordrar en inriktning som gynnar nyetableringar, utveckling av företag, en utbyggd och väl fungerande väg- och järnvägsinfrastruktur, goda möjligheter till utbildning och forskning samt ett rikt kulturliv. Ett av uppdragen är att bedriva regional kollektivtrafik och där kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att ge förutsättningar till ett livskraftigt Gävleborg. Med de transportpolitiska målen som utgångspunkt har kollektivtrafikbranschen enats om visionen att medborgare och resenärer ska uppleva att kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Landstinget ställer sig bakom branschens vision och anser att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Visionen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet i Gävleborg är: Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg - där kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Den värdegrund som landstingets verksamheter vilar på och är vägledande för det arbete som bedrivs omfattar följande ordpar: Professionalism och ansvar Respekt och ödmjukhet Öppenhet och ärlighet 8
Gävleborgs avgränsningar och strategiska val Gävleborgs avgränsningar Nedanstående punkter är Gävleborgs avgränsningar för det regionala trafikförsörjningsprogrammet: Gävleborgs län Resor över länsgräns i de starka pendlingsstråken Kollektivtrafik som ingår i regionala kollektivtrafikmyndighetens åtagande Kommersiell trafik Serviceresor Gävleborgs strategiska val Landstinget väljer att satsa på och prioritera regional kollektivtrafik i: Starka pendlingsstråk Områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval Stråk som bidrar till en funktionell arbetsmarknad Starka pendlingsstråk är stråk med trafik under alla veckans dagar. I de starka pendlingsstråken trafikerar tät linjetrafik med buss, X-tågen, Tåg i Bergslagens tåg till och från Gävleborg, Upptåget till och från Gävleborg. Exempel på områden är städer med stadstrafik eller sträckor där det finns förutsättningar att öka det kollektiva resandet. För att säkra en basförsörjning i länet är utgångspunkten dagens kollektivtrafik. Trafiken kan t.ex. vara med linjelagd busstrafik eller med förbeställd taxi och den kan vara samordnad med annan samhällsbetald trafik. Landstinget Gävleborg vill säkerställa ett basutbud om tre förbindelser från orter med omkring 200 invånare (SCB:s lägsta definition för tätort). Landstinget kommer att beakta lokala förutsättningar i samverkan med berörda kommuner vid planering av den regionala landsbygdstrafiken. Landstinget har för avsikt att utreda förutsättningarna för att skapa en likvärdigt utformad anropsstyrd trafik (flextrafik) i länet. Trafikförsörjningen kan komma att förändras på grund av ändringar i t.ex. skolorganisationen, befolkningsförändringar eller andra omständigheter. Landstingets ambition är att i ett tidigt skede ha dialog med kommunerna vid förändringsbehov samt att kommunerna meddelar förändringar som kan påverka kollektivtrafikens förutsättningar så tidigt som möjligt. 9
Nationellt övergripande mål Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Politiska mål i landstinget för regional kollektivtrafik Politiska mål i Landstinget Gävleborg för regional kollektivtrafik mandatperioden 2011-2014 är att Kollektivtrafiken utgör en större andel av trafikvolymen; Mer arbets- och studiependling sker med kollektiva färdmedel; Tillsammans med omgivande län underlätta länsöverskridande resande. 10
Kvantifierade mål till 2015 med utblick mot 2025 11
Mål 1: Resandeutveckling Kollektivtrafikens marknadsandel i Gävleborgs län skall fördubblas till år 2030 jämfört med 2006 i förhållande till annat motoriserat resande. Strategi för att nå målet: Fortsatt arbete för att säkra tillgången till god infrastruktur Fortsätta att utveckla trafiken i starka pendlingsstråk och områden där kollektivtrafiken kan vara ett förstahandsval Göra det enkelt att resa Öka kunskapen om kollektivtrafiken; Arbeta för att fler resenärer kan göra anslutningsresor (matartrafik, kopplade resor) till och från starka pendlingsstråk och övriga områden där kollektivtrafik är tillgänglig. Mål 2: Kundnöjdhet Resenärer och allmänhet ska uppleva att kollektivtrafiken motsvarar deras förväntningar. Detta mäts genom bland annat Kollektivtrafikbarometerns nöjdkundindex (NKI) som ska öka från dagens 66 till 70 procent. Utveckla modell för att tillgodose och fånga upp nuvarande och potentiella kunders synpunkter och behov Resenärerna ska uppleva att Serviceresor motsvarar deras förväntningar. Mål 3: Effektivare trafik Avsikten är att mäta fordonsutnyttjande i förhållande till resandet när Trafikanalys har utvecklat nationella modeller att mäta personkilometer i förhållande till resande för buss och tåg. I avvaktan på utvecklat underlag mäts effektiviteten i kollektivtrafiken med stöd av kabinfaktor (beläggningsgraden) för buss och tåg. Strategi för att nå målet: Fortsätta utveckla trafiken i samverkan med trafikentreprenörerna för att skapa effektivare trafiklösningar Tidtabell och fordonsplanering i samarbete med trafikentreprenörerna Arbeta för att förbättra infrastrukturen tillsammans med kommunerna och Trafikverket Jobba för att öka resandet när det finns ledig kapacitet ombord Öka samordning av serviceresor. Strategi för att nå målet: Vara lyhörd och tillgodose kundernas behov av kollektivtrafik och serviceresor 12
Mål 4: Tillgängliga bytespunkter Säkra tillgängligheten vid terminaler och centrumhållplatser samt hållplatser längs de starka pendlingsstråken. Mål 6: Trafiksäkerhet Ingen ska dödas eller allvarligt skadas i kollektivtrafiken. Målet ska uppfyllas årligen. Strategi för att nå målet: Arbeta systematiskt utifrån den inventering som finns i bilaga 4, Tillgänglighet till terminaler och centrumhållplatser. Samarbeta med Trafikverket, Region Gävleborg och kommuner för prioritering av bytespunkter. Mål 5: Tillgängligheten i bussar ska öka Tillgängligheten i bussar ska öka till minst 96 % för låggolvsbussar och 100 % för ramp/ lift, rullstols- och barnvagnsplats. Strategi för att nå målet: Informera resenärer och förare om förutsättningarna. Informera på X-trafiks hemsida vad som gäller vid resa med rullstol/hjälpmedel. Ange på X-trafiks hemsida och i tidtabell vilka bussar som har låggolvsentré. Strategi för att nå målet: Kontinuerligt informera om vikten av att anpassa hastigheten. Aktivt arbeta med trafikmiljön. Säkra kunskaper om incidenter och trafikfarlig miljö. Arbeta stadigvarande för att säkra trafikmiljön med särskild inriktning mot barn och ungdomars resor. Mål 7: Miljö Landstinget Gävleborg ska vara bland de 25 % bästa bland landsting och regioner enligt nationell ranking när det gäller användning av fossila drivmedel i regional busstrafik. Strategi för att nå målet: Ställa krav i avtalen om fossilfri energi. Samverka med berörda intressenter för att säkra tillgången till fossilfri energi/drivmedel och infrastruktur. 13
Mål 8: Jämställdhet Både kvinnor och män upplever att kollektivtrafiken är trygg och att trafiken kör bästa vägen. Kollektivtrafiken är trygg ska öka från dagens 78 till minst 85 procent för kvinnor och för män från dagens 82 till minst 85 procent. Kollektivtrafiken går bästa vägen ska öka från dagens 55 till minst 60 procent för kvinnor och för män från dagens 53 till minst 60 procent. Strategi för att nå målet: Arbeta med kommuner och Trafikverket för att trygga hela resan. Vara lyhörd och tillgodose kundernas behov av kollektivtrafik och förändringar i denna. Utblick mot 2025 En viktig förutsättning för en utvecklad kollektivtrafik är behovet av ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet. I Gävleborg är det främst de kapacitetsbrister som finns på Ostkustbanan sträckan Gävle-Sundsvall som hämmar tågtrafikens utveckling. För Gävleborgs län innebär det mycket stor påverkan på den regionala tågtrafiken. Brister finns även på Norra Stambanan och på Bergslagsbanan. På väg är det främst framkomligheten i städerna och vid resecentrum/stationer som påverkar busstrafiken negativt. Med en utbyggd kapacitet på järnvägen och satsningar på framkomlighet i städer finns stora möjligheter att kollektivtrafikens konkurrensfördelar ökar vilket leder till ett ökat resande. Ambitionen är att tåg- och busstrafiken har utvecklats i länet fler väljer att resa med buss och tåg i de starka pendlingsstråken restiden med tåg och buss har minskat kollektivtrafikens pålitlighet och relevans har förbättrats den kommersiella trafiken har utvecklats och utgör en större andel av den regionala kollektivtrafiken än idag. 14
Utvecklingsmöjligheter Utvecklingsmöjligheterna för kollektivtrafiken kan sammanfattas i tre strategiska områden: Infrastruktur Infrastruktur Trafik Stödfunktioner Det råder enighet om att en väl fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att kunna ordna en bra och attraktiv kollektivtrafik. Det råder också enighet om vilka områden det måste läggas fokus på Dessa områden kommer att finnas med i det årligen återkommande arbetet att upprätta verksamhetsplan med tidsatta aktiviteter. Järnvägsinfrastrukturen och dess kapacitet Strategiska väginvesteringar Framkomligheten i städernas centrala delar 15
Bytespunkternas kapacitet, tillgänglighet och attraktivitet Pendlarparkeringar (cykel och bil) Samhällsplanering i ett kollektivtrafikperspektiv. Trafik En grundläggande förutsättning för att människor skall kunna resa med buss och tåg är att trafiken är relevant, d.v.s. att den är möjlig att utnyttja genom restid, turtäthet och punktlighet. När det gäller utvecklingen av trafikutbudet i den regionala trafiken har det i dialogen framkommit en samordnad syn på inriktningen Översyn av linjenät och utbud i städerna (mer grundläggande i Hudiksvall, Bollnäs och Sandviken) Komplettering och utveckling av trafiken längs de starka stråken och intilliggande regioner Utveckla X-tågen och busstrafik där behov och efterfrågan finns Den regionala kollektivtrafiken relevans ska förbättras Översyn av trafikförsörjningen på mindre orter i länet Säkra trafikutbudet under lov och helger Harmonisera utbudet och förutsättningarna för den yttäckande trafiken (Flextrafik) Skapa förutsättningar för utveckling av den kommersiella trafiken Linjelagd färdtjänst/sjukresa där det finns resandeströmmar och områden Koppla färdtjänst/sjukresa mot tillgänglig allmän kollektivtrafik Öka resandet av färdtjänstberättigade och sjukresenärer i allmän kollektivtrafik. Stödfunktioner information, marknadsföring och försäljning Den andra grundläggande förutsättningen för att människor skall vilja resa är att man har kunskap om trafiken och möjligheterna att resa. Därför behövs aktiviteter för att förenkla resandet, köp av färdbevis och möjligheten att få information så långt det går öka kunskapen om kollektivtrafiken och utbudet förbättra informationen vid störningar och trafikhändelser utveckla biljettsamverkan mellan trafikslag och över länsgräns. 16
Genomförande och ekonomi Samråd och dialog Länets kommuner, Region Gävleborg och landstinget har tidigare kommit överens om hur samverkan och samråd ska utformas för att skapa samsyn om kollektivtrafikens utvecklingsbehov och säkerställa att trafikförsörjningsprogrammet, samhällsplanering och fysiska åtgärder planeras tillsammans. Samråd och dialog genomförs i följande former Politiskt samråd mellan företrädare för den politiska ledningen i landstinget och respektive kommun. Chefsdialog mellan chefstjänstemän i kommun och landsting Trafikforum mellan landstingets tjänstemän och ansvariga tjänstemän för kollektivtrafik och samhällsbyggnad i kommunerna, Trafikverket och planupprättaren på Region Gävleborg. Lokala dialogmöten med närvaro av kommunens olika sektorer, X-trafiks handläggare av trafikutveckling, strategisk utveckling, infrastrukturfrågor samt berörda trafikföretag. Fokus på trafik och samhällsbyggnad. Arbetsgrupper mellan kommun, landstinget och trafikföretag för att lösa lokala identifierade problem och utvecklingsfrågor. Samverkan mellan landstinget, Region Gävleborg och Trafikverket i infrastrukturfrågor sker genom gemensamma möten på strategisk nivå och avstämningsmöten om investeringar i infrastruktur. Detta arbete kommer att föränd- ras när regionförbundet upphör den 1 januari 2015 och verksamheten integreras med Landstinget Gävleborg. Samrådsmöten med intillliggande regioner sker kontinuerligt. När det gäller tillgänglighet för funktionshindrade sker återkommande möten både med representanter för länets handikapporganisationer och tillsammans med Trafikverket inom region mitt. En särskild tillgänglighetsansvarig har utsetts inom förvaltningen X-trafik. En fördjupad dialog med resenärer, näringsliv och kommersiella aktörer inom kollektivtrafikområdet framstår som angelägen. Följande aktiviteter kommer att genomföras från landstingets sida med start 2014 Träffar med representanter för olika resenärsgrupper. Även icke-resenärers åsikter är värdefulla. En dialog med intresseorganisationen Resenärsforum är etablerad sedan tidigare. Ett utvecklat samråd med näringsliv och företag för informationsutbyte och möjligheter till samverkan. Både på strategisk nivå och på kund/arbetstagarnivå. Fördjupade kontakter med de kommersiellt verksamma trafikföretagen för att undersöka förutsättningarna för utökad kommersiell trafik och samverkan med den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 17
X-trafik har sedan många år öppnat terminaler och hållplatser för den kommersiella busstrafiken. Det sker utan konflikter om utrymmet utom vid vissa storhelger. X-trafik har också sett till att det utvecklats strategiska hållplatslägen längs nya vägsträckningar i starka stråk som för närvarande endast utnyttjas av kommersiella aktörer. Det finns dock anledning att ta fram ett regelverk för att ha beredskap för ett större inslag av kommersiell trafik. Regler för tillgång till terminaler och hållplatser kommer att tas fram i närtid i ett särskilt dokument i samråd med bussnäringen. X-trafik har sedan många år ett erbjudande till kommersiell trafik, framförallt expressbusstrafik, att samordna information vid terminaler. Ett erbjudande som bussföretagen anammat. Ett vidgat erbjudande till kommersiella aktörer att ta del av X-trafiks informations-, försäljnings- och kundservicekanaler kommer att tas fram i närtid. Ekonomi Sett ur nationellt perspektiv och i förhållande till våra grannlän så förvaltas skattebidraget väl i Gävleborgs län. På kostnadssidan har entreprenörsersättningen ökat under flera år. Även i framtiden är det kostnadsökningen i trafikutbudet som är den stora utmaningen. Ökade kostnader ska balanseras med att kunna erbjuda resenärer en attraktiv hållbar trafik och en bra prisbild för resor i Gävleborgs län. 3500 Skattebidrag/invånare 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Stockholm Uppsala Värmland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Riket 18
50 Trafikostnad per utbudskilometer, år och län 2012 40 30 20 Stockholm Uppsala Värmland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Riket 10 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kollektivtrafikens samhällsnytta och fortsatta utredningsbehov Landstinget har för avsikt att fortsatt utreda och analysera kollektivtrafikens samhällsnytta. Behovet av samhällsnyttobeskrivningar som underlag ör beslut framförs nationellt hos kollektivtrafikansvariga och hos myndigheter som är ansvariga för infrastruktur. Det finns även i övrigt behov av att utreda förhållande som påverkar möjligheterna att utveckla kollektivtrafiken och öka resandet. Män och kvinnors förhållande till att resa med kollektivtrafiken behöver utredas och klargöras i syfte att skapa en kollektivtrafik som svarar mot mäns som kvinnors behov. Ett särskilt underlag om pendling mellan orter i länet och angränsande län kommer att tas fram. Ett sådant material kommer tydligare att visa på behov av kollektivtrafik än den traditionella beskrivningen av pendling över kommungräns. 19
Beslut om allmän trafikplikt Trafikplan Landstinget Gävleborg har som regional kollektivtrafi myndighet beslutat om allmän trafikplikt inför två upphandlingar. Dels regional landsbygds- och stadstrafik med buss i Hälsingland och dels den regionala tågtrafiken på sträckorna Gävle Ljusdal och Gävle- Sundsvall. Avtalen startade den 14 juni 2014 och gäller i tio år. Tillköp I enlighet med lagen om kollektivtrafik har i fyra fall framställningar om tillköp ställts till landstinget. Landstingsfullmäktige har beslutat och avtalat om tillköp av Fria resor för skolungdom i Söderhamns kommun Fria resor för skolungdom i Hudiksvalls kommun Fria resor vissa tider för medborgare som är 65 år och äldre i Gävle kommun Tillköp av bussturer på linje 95 Gävle Harkskär i Gävle kommun Landstinget Gävleborg har beslutat om en planeringsordning som utmynnar i en trafikplan som fastställs av landstingsfullmäktige i senare delen av april året före verksamhetsåret. Planen anger förändringar i trafikutbudet som tidsatts och de ekonomiska förutsättningarna. I planen anges också de förutsättningar i form av utvecklad infrastruktur som är planerade vilka behövs för att genomföra förändringarna. Detta sker genom en avstämning med Trafikverket, Länstrafikplanen och den kommunala planeringen för infrastruktur och samhällsbyggnad. Landstinget Gävleborg har det fulla ekonomiska ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och sjukresor. Landstinget Gävleborg ansvarar också för tillståndsgivningen vad gäller färdtjänsten och riksfärdtjänst i Hofors, Bollnäs, Ockelbo och Söderhamns kommuner. 20
Verksamhetsplan X-Trafik har under slutet av 2013 reviderat sin befintliga affärsplan och ersatt den med en verksamhetsplanering som vilar på landstingets vision, mål och syften. Uppdraget är att utveckla och samordna särskild och allmän kollektivtrafik för så många människor som möjligt för ett hållbart resande. Verksamhetsplanen har delats in i fyra områden: Ekonomi, samhälle, medarbetare och kund. Till dessa områden är ett antal aktiviteter knutna där varje aktivitet har ett prestationsmål (KPI). Genom att uppnå eller överträffa prestationsmålet så uppfyller man även uppdraget. Detta är den första måltavlan och det är den som är närmast medarbetarna. Varje aktivitet och prestationsmål följs upp och utvärderas kontinuerligt så att man ser att man arbetar med rätt prestationsmål. Den bortre måltavlan symboliserar effektmålet (KRI) och ledningen följer dessa mått för att säkerställa att de arbetar med rätt prestationsmål. Genom detta uppnås uppdraget samt i slutändan även visionen. Följande urval av effektmål kan nämnas: Marknadsandel i förhållande till andra motoriserade färdmedel Andelen fossilfria km i allmän kollektivtrafik med buss Nöjd kundindex för resenär i allmän och särskild kollektivtrafik Kabinfaktor (andel utnyttjade sittplatser) Tillgänglighet Trygghet Antal resor med buss och X-tåg I Kollektivtrafikbarometern, en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning, redovisas en ökning av markandsandelen för kollektivtrafiken i Gävleborgs län med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Det som mäts är hur stor andel av befolkningen som under intervjudagen använde sig av kollektivtrafik och taxi i förhållande Marknadsandel i % Jan - dec 2013 Jan - dec 2012 Förändring procentenheter Marknadsandel i % allmän kollektivtrafik 15,1 14,6 0,5 21
till det privata motoriserade resandet som huvudsakligt färdmedel vid dagens första resa. län. Att öka marknadsandelen är det viktigaste målet för verksamheten. Gävleborg med en ökning på 0,5 procentenheter till 15,1 procent hamnar som femte plats efter Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala Uppföljning Trafikförsörjningsprogrammet kommer att revideras under 2015. Målen och strategierna kommer kontinuerligt att följas upp och utvärderas. Uppföljningen syftar till att säkerställa att uppsatta mål nås och att strategierna följs och att de upplevs som rimliga. Målen avser all kollektivtrafik och inkluderar även kommersiell trafik om och när en sådan etableras. Uppföljningen ska dokumenteras i en uppföljningsrapport. Rapporten kommer att användas som underlag för regelbundet återkommande samråd och dialogmöten med berörda intressenter. Rapporten kommer att bidra till att kunskapen om kollektivtrafiken ökar och utgöra ett viktigt underlag för påkallade och nödvändiga förändringar av kollektivtrafikens innehåll. 22
23
Den 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft i Sverige om nytt huvudmannaskap för den regionala trafiken (SFS 2010:1065). Den nya lagen är anpassad till EU:s regelverk för kollektivtrafik, där resenärens behov skall sättas i centrum när kollektivtrafiktjänster utformas. Kommersiell trafik som kan bidra till att öka utbudet av trafik skall också kunna etableras. Trafikförsörjningsprogrammet med bilagor finns tillgängligt på www.lg.se och www.xtrafik.se. www.lg.se/smg 24