MfÅA 20.1.2012 xx.x.2010 www.abo.fi/meddelanden NR xx 01 ingen It-proj vän ekt av Effektivitetens visades på ideologi ict showroom Per Johan Brahe-prisvinnare Jakobsson har Patrik läst Hagman tre böcker säger som att ligger han på har de gjort amerikanska allting "fel". bestsellerlistorna. normer, vill Enligt rådande säga. Google trivseln tillåter vid anställda akademin att bara under fundera lupp Samarbete En trevlig eller föds en bäst jobbig när de arbetsplats? anställda får fria I arbetsklimatsundersökningen bara på Google där var det åsikter- är händer. Se na fritt om fram ÅA att mest hitta positiva. på nytt. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Ingen vanlig metmask Masken Marenzelleria har en positiv inverkan på ekologin i Östersjön Någon patentlösning på havets problem är den inte
START MfÅA INNEHÅLL NR 1/2012 02 Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Michael Karlsson, red.(tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) 215 4693 e-post: nicklas.hagen@abo.fi Roger Norrgård, red. (vikarie) tfn (02) 215 4715 e-post: roger.norrgard@abo.fi WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) 215 4882 e-post: peter.siegfrids@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) 324 7452 e-post: ari.nykvist@abo.fi ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo. Telefax: (02) 251 7553 E-POST meddelanden@abo.fi WWW www.abo.fi/meddelanden ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) 215 4124 e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är 4 800 ex. ISSN 0359-8632 Åbo 2012 i väntan på gäster Skärgårdscentrum Korpoström ligger i onödig vinterdvala. Läs mer på sidan 14 Kalms konstverk får byggas 3 En välkommen främling 4 Han har gjort allting "fel" 6 Oförändrad utdelning trots finanskris 8 frågor & svar Var ska ÅA finnas? Högskoleverksamhet finns nu runtom i Svenskfinland. En livlig debatt blossade upp i medierna efter ett förslag om att skära ner de svenskspråkiga högskolornas verksamhetsorter till Helsingfors, Vasa och Åbo. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen, vad vittnar uppståndelsen om? Det blev en alltför stor publicitet kring en individs åsikter. Saken är inte så stor i sig, kanske det vittnar om olyckliga ordval. Är du överraskad? Det har blivit en stor mediecirkus i svenskspråkiga medier medan det inte nämnts ett ord i de finska, vilket tyder på att det kanske inte var en så stor sak. Men det ingick en förolämpning mot en del av finlandssvenskarna som jag tycker var osaklig. Jag är mest rädd för att det har skadat Åbo Akademis renommé. Personalen trivs vid ÅA 10 Filosofer prövar ny företagsmodell 12 Veckans skribenter: Stefan Willför och Anna Sundberg 20 Men man måste väl få uttala sig? Man får uttala sig. Vi har en sakkunnig organisation med experter inom många områden och det är naturligt att de yttrar sig i olika frågor. Men när det kan tolkas som att man talar i ÅA:s sak ska man göra klart att man uttalar sig som privatperson eller expert. Det är styrelsens ordförande eller rektor som yttrar sig i ÅA:s officiella linje. Vem är det i slutändan som bestämmer var ÅA håller till? ÅA:s styrelse. Visst har Undervisnings- och kulturministeriet en roll i diskussionen men att bestämma verksamhetsorterna hör till universitetens autonomi och var vi är aktiva bestäms av styrelsen.
aktuellt konstverk Miljökonstverket bakom Sibeliusmuseet har fått ny luft under vingarna. Verket ska uppmärksamma Åbo Akademis donatorer i medelinsamlingen och hedra Per Kalm. KalMS konstverk får byggas Det på senare tid omdebatterade naturkonstverket Per Kalm revival kommer att byggas. Det stod klart när byggnadsnämnden gav grönt ljus för att en aningen nerbantad version av parken anläggs runt Per Kalms ek bakom Sibeliusmuseet. Vi är nöjda över att vi fick ett positivt beslut. Ändringarna i planen, som gjorts i samråd med konstnären Jan-Erik Andersson, godkändes, säger intendent Ulrika Grägg vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Anledningen till att byggnadsnämnden inte godkände den ursprungliga planen var att den yttre geometriska ramen i mörklila färg ansågs främmande i landskapet. Delegationen för stadsbildsärenden önskade att den tas bort för att inte störa utsikten från andra sidan ån eller skymma fasaden på Sibeliusmuseet. per kalms ek ska utgöra stommen i konstverket bakom Sibeliusmuseet. De röda pergolaornamenten kommer till stor del att döljas av rosenbuskar och andra växter. Snabbt framåt Nu kommer arbetet att gå framåt i rask takt. Målsättningen är att verket färdigställs under våren 2012. Man har redan gjort en del grävningsarbeten på platsen och allt har skötts enligt givna direktiv för att inte riskera att rötterna på Kalms ek skadas. Allt har gjorts med nära kontakt till Landskapsmuseet och Åbo Stads trädexpert, säger Grägg. Eftersom det används godkända arbetsmetoder, maskiner samt jord- och grustyper för att skydda det känsliga trädet kunde byggnadsnämnden godkänna att projektet fortsätter. Historiskt utseende Istället för den yttre geometriska ramen kommer parken nu att ha två cylindrar som placeras på motsatta sidor av parken. På cylindrarna kommer det att finnas information om donatorerna och konstverket. Även de ursprungliga pergolaornamenten kommer att finnas kvar. Huvuddelen av verket utgörs av historiska växter som fanns i Per Kalms ursprungliga trädgård som har legat på samma plats. De yttre växtbänkarna pryds av hedersdoktorernas rosor. Mellan de inhägnade växtbänkarna kommer det att anläggas sandgångar. Text Roger Norrgård Noterat Ny prorektor Styrelsen för Åbo Akademi har utsett professor Mikko Hupa till andra prorektor för akademin. Hupa, som är professor i oorganisk kemi, efterträder professor Kaisa Sere som avgått på grund av sjukdom. För samma mandatperiod är professor Christina Nygren- Landgärds första prorektor och rektor för Åbo Akademi i Vasa, och professor Malin Brännback tredje prorektor. Prorektorerna ska bland annat befrämja Åbo Akademis samhällskontakter. Budgeten klar Styrelsen för Åbo Akademi har godkänt akademins budget för 2012. Den totala omsättningen går på drygt 105 miljoner euro, av vilka cirka 40 miljoner är extern finansiering. Nytt tryckeri Framför dig har du första numret av MfÅA som är tryckt på vårt nya tryckeri. Under år 2012 kommer MfÅA att tryckas av Tammerprint i Tammerfors. 03
östersjön marinbiologi Den främmande masken Marenzelleria har visat sig göra ekologisk nytta i Östersjön. Det kryllar av masken, som klarar sig i syrefattigt vatten och gör det syrerikare. En välkommen främling 04 Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria har påvisats förbättra syrehalten och ha en positiv inverkan på ekologin i Östersjön. Innan vi lägger ner reningsverken är det ändå bäst att lägga band på entusiasmen. Masken i sig är en kul grej som visar att saker kan fungera på ett oväntat sätt om de sker i rätt ögonblick. Men någon patentlösning på Östersjöns problem är den inte, säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi. I Östersjön finns tre olika arter av släktet Marenzelleria, av vilka två är vanliga i den finska skärgården medan en finns längre söderut. Exakt hur de har kommit hit är oklart, men de verkar trivas: maskarna har spritt sig runtom Östersjön och finns i såväl djupare som grundare, samt kallare som varmare vatten. Joanna Norkko är en av huvudförfattarna till artikeln som har visat Marenzellerias positiva effekt på Östersjön. Masken klarar sig i vatten med låg syrehalt. Den finns också i områden där vi tidigare haft syrebrist, vilket visar att den kan kolonisera sådana områden. Vi hoppas att den ska hjälpa till att förbättra syrefattiga miljöer så att också andra arter ska kunna klara sig där, säger Norkko. Vi har inte undersökt om maskarna konkurrerar ut andra arter men det verkar som om de hittat sin plats och att ekosystemet anpassat sig efter dem. Vi kan hur som helst inte bli av med den, Marenzelleria är Det kryllar av Marenzelleria-maskar på botten av Östersjön. Det är inte ovanligt med cirka tiotusen stycken per kvadratmeter. numera en permanent del av Östersjöns fauna. Sparar pengar Maskens funktion kan, lite förenklat, förstås med hjälp av grundläggande kemi. I havsbottnar i syrefritt vatten finns fosfor i löslig form, vilket gör att fosforn kommer ut i vattenmassorna och göder till exempel alger. Marenzelleria-masken luckrar upp havsbotten då den gräver gångar åt sig. I samma veva kommer mera syrerikt vatten in i sedimentet och hjälper till att binda fosforn i fast form. Även om Marenzelleria inte är någon allomfattande räddning för Östersjön så kan den komma att ha en konkret ekonomisk nytta. Masken kan nämligen förbättra den positiva effekten av reningsverk ytterligare något som vanligtvis anses vara för dyrt. När vi effektiverar reningsverk kommer vi i ett skede till en punkt där det blir mycket dyrt att ta nästa steg. Men om man lyckas rena vattnet så att masken kan komma in så binder den mera fosfor än vad man kunde göra genom att effektivera reningsverket. På det sättet kunde man potentiellt spara stora pengar och uppnå ett ekosystem i bättre balans, säger Bonsdorff. En välkommen gäst Marenzelleria-maskarna blommade upp i Östersjön för cirka 25 år sedan och kom till Finland i början av 1990-talet. De blir vanligtvis mellan fem och sju centimeter långa, är slamätare och lever nergrävda i leran.
I de områden där maskarna finns är det inte ovanligt att det förekommer runt tiotusen stycken per kvadratmeter. Masken har larver i vattnet som kommer till bottnen på våren. Det mesta jag har räknat till i ett prov är cirka 400 000 larver per kvadratmeter, säger Norkko. Annars är det mycket man ännu inte vet om Marenzelleria-masken. Man vet till exempel inte exakt vad den äter, om fiskarna har lärt sig äta den, eller hur den har kommit till Östersjön. Det är inte helt uteslutet att den funnits här tidigare, men varit sällsynt. Eftersom den klarar sig i låga syrehalter, skulle Östersjöns syrebrist ha gett den ett fönster att blomma upp då andra arter vikt undan. Främmande arter klarar sig oftast inte i en ny miljö om inte omgivningen först rubbats och ses därför som något negativt. Invandrararterna blir därför ett slags symbol på att ekosystemet är ur balans. Det här är den första främmande art som finns överallt i Östersjön, kanske med undantag av havstulpanen som kom hit för cirka 150 år sedan. När det kommer en främmande art är förväntningsvärdet att det måste vara farligt så det är kul att visa motsatsen, säger Bonsdorff. Det är viktigt att man som ekolog inte låser sig vid en tolkning innan man prövat olika alternativa förklaringsmodeller. Text Nicklas Hägen Foto Vincent Westberg omslag antti koli östersjön behöver all HJÄlp den KAN få I Östersjön finns det syrebrist på en yta som motsvarar Danmarks och Estlands sammanlagda storlek. Syrebrist är sex gånger vanligare i dag än det var för hundra år sedan. Från att under början av 1900-talet ha omfattat en yta på högst 10 000 km 2 under korta perioder handlar det nu om 50 000 70 000 km 2 under långa perioder. Östersjön mår inte bättre i dag än den gjorde för 25 år sedan. Klimatförändringen medför ytterligare ett stort hot och om vi inte gör något kommer Östersjön att må jättemycket sämre om 25 30 år, säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi. Som jag ser det är syrebristen det största hotet. Gift- och oljeutsläpp är förstås farligt men det går ännu att hantera. Men vi kväver systemet och det skrämmande är att vi gör det också längs kusterna. Östersjön mår inte bättre i dag än den gjorde för 25 år sedan. Forskningen når fram Det positiva är enligt Bonsdorff att forskningen går framåt. Beslutsfattarna lyssnar bättre och forskningen når också bättre resultat. Forskningen når beslutsfattarna. När vi till exempel gav ut boken Itämeren tulevaisuus (sv. Östersjöns framtid ) 2010 blev vi uppmanade att se till att alla riksdagsledamöter fick var sitt exemplar. Och när forskningen går framåt kan vi också ge bättre råd, säger Bonsdorff. Artikeln om Marenzelleria-masken har fått gott om publicitet och till exempel noterats i tidskriften Nature Geoscience. Den är ett resultat av samarbete över såväl nations- som ämnesgränserna. Inom institutionen för biovetenskaper är nästan alla framgångsrika forskare och forskningsgrupper involverade i stora internationella projekt. Framgången bygger på att man samlar kompetens och utbyter erfarenheter, säger Bonsdorff. Internationellt samarbete är en styrka för en liten institution som vår. Men utan de individer vi har inom ämnet vid Åbo Akademi och de nätverk vi ingår i skulle vi inte vara framgångsrika. Folk vill samarbeta med oss, vårt varumärke är jättestarkt. Johanna Norkko arbetade ännu vid Åbo Akademi när hon skrev artikeln om Marenzelleria-masken, men hon arbetar numera vid Helsingfors universitets zoologiska station i Tvärminne. Samarbetet med Åbo Akademi kommer ändå att fortsätta och fördjupas. Enligt Erik Bonsdorff är ett samarbete utanför det egna universitetet givet om det sedan sker med till exempel miljömyndigheter eller andra universitet. Största delen av ledningen vid Tvärminne zoologiska station består av alumner från Åbo Akademi. Vårt samarbete har varit bra och som jag ser det kommer det bara att bli bättre. Det är till exempel helt onödigt att vi båda köper samma utrustning när vi kan använda varandras, och det är klokt att samarbeta både inom undervisning och inom forskning. Text nicklas hägen 05
per brahe-priset patrik HAGMAN Det är motståndet mot effektivitetstänkandet och forskningen i en miljö som bygger på tillit, som Patrik Hagman ser som orsakerna till sin framgång. Han har gjort 06 allting "fel" Per Brahe-priset år 2011 går till teologie doktor Patrik Hagman. Stiftelsen för Åbo Akademi delar årligen ut Per Brahe-priset till en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd. Patrik Hagman, vad tror du att har gjort dig till en framgångsrik och lovande forskare? Om jag har varit framgångsrik är det antagligen för att jag inte gått med på den rådande effektivitetsideologin. Jag har på många sätt gjort allting fel enligt de rådande normerna. Kan du beskriva närmare vad du menar? Det tog sju år att bli magister i teologi. Jag studerade först statskunskap och media och tog ett års paus för jobb. När jag fann teologin gick det i och för sig snabbt, men det var tack vare de erfarenheter jag fått av att göra annat innan dess. Men även ämnet för min avhandling gick helt i motsats till idén om kritisk massa. Ämnet jag valde, den tidiga kristna asketismen, visste ingen här något om. Det innebar att jag måste skapa egna frågeställningar och att jag själv måste ta ställning till vad som är intressant. Vad skulle du säga att är de viktigaste förutsättningarna för att kunna göra de val du gjort? Här på ämnet etik med religionsfilosofi finns en genuin frihet och vilja att hjälpa varandra, istället för att konkurrera med oss själva eller någon annan. Det gör att miljön här är väldigt kreativ. Det beror i sin tur på att professor Tage Kurtén har en bra klar idé om sitt ledarskap som inte går ut på att kontrollera utan på att ge förtroende för det man håller på med. Och det finns en bra stämning bland forskarna. Det handlar inte om att vi alla sysslar med samma saker, men det finns en tillräcklig samsyn för att vi ska förstå varandra och kunna lära oss av varandra. Hur syns det här i jobbet som forskare? När jag jobbade med min avhandling och gick på konferenser blev folk intresserade för att jag inte höll mig inom strikta disciplinsgränser utan tog min avhandling in på de områden jag själv såg som relevanta. Många var avundsjuka på det här eftersom de inte, på grund av kontrollerande professor eller rigida akademiska uppfattningar, kunde göra så. Det som det här ämnet uppmuntrar till är att lyfta blicken för att se hur olika frågeställningar och synsätt hör samman. Och vad det innebär att inta det ena eller andra perspektivet. Mitt forskningsområde går mycket ut på att se samband mellan tidig kritisk asketism och nu aktuella politiska frågor. När jag insåg att det gick att göra den kopplingen började det hända saker. Det man behöver är en miljö där sådant kan göras. Det här är inte en
07 Årets vinnare av Per Brahepriset, Patrik Hagman, säger att ingen spännande forskning tenderar att göras när man försöker använda en formel för att snabbt och effektivt skriva avhandling. bohemisk idé. Det är bara insikten att man inte kan använda en formel för att generera intressant forskning. Det är annars en lockelse inom den akademiska världen man försöker hitta en formel för hur man snabbt och effektivt gör en avhandling. Det går förstås att skriva sådana avhandlingar men inget spännande tenderar att hända i sådan forskning. Grundbegreppet i Tage Kurténs forskning är tillit. Det märks också i den miljö vi har. Jag behöver inte försvara det jag gör för någon. Jag känner inget tryck från omvärlden. Om jag får för mig att jag måste satsa tre månader på att läsa Yoder får jag stöd för att göra det. Om jag får för mig att jag måste satsa tre månader på att läsa Yoder får jag stöd för att göra det. För icke-teologer framstår teologi ofta som något världsfrånvänt, och ser man på vad en del teologer sysslar med kan det inte var helt fel slutsats, men vad skulle du själv säga att teologin ger dig? Det ger mig verktyg att se över vilka föreställningar vi rör oss med i världen vi lever i. Vad är det för självklara premisser vi har när vi beskriver hur vår värld fungerar? Det man till exempel kan visa är att också marknadsliberalismen är en teologi, ett val att se saker på ett visst sätt. Att tro att konkurrens är det naturliga tillståndet, att konkurrensen därför skulle vara ett neutralt eller objektivt sätt att se på världen och på varandra grundar sig inte på någon empiri. Det är intressant att se på hur olika teologier formas genom historien. När man ser på vilket sätt de utvecklats och varifrån de kommer kan man se varför saker ser ut som de gör idag. Hur ser du din uppgift som akademiker? Det kan låta provocerande, men låt mig citera Stanley Hauerwas. Han säger ungefär: Jag är inte intresserad av att lära er tänka själv. Jag vill lära er tänka som jag. Jag brukar säga att jag också vill lära studenterna tänka som Stanley Hauerwas. Det låter som motsatsen till det du sade om tillit tidigare. Det kan låta så. Men det jag försöker säga är att det inte är godtyckligt vilket sätt att tänka man omfattar. Professor Tage Kurténs sätt att visa tillit är ett sätt att se världen och att lägga fram den. Det är bra om andra också omfattar det sättet att se världen. Det handlar om att föra in studerandena i en specifik tradition, ett specifikt sätt att tänka. Det är bara om man kan ta avstamp i ett sådant specifikt perpektiv som man på allvar kan tänka kritiskt om världen. Text & foto Marcus Prest
ekonomi stipendier Högskolestiftelsen i Österbotten delar i år ut minst lika mycket i bidrag och stipendier som i fjol. Med en ny vd och styrelseordförande vid rodret. 08 Oförändrad utdelning trots finanskris Av den årliga avkastningen delar Högskolestiftelsen i Österbotten ut en större andel i bidrag och stipendier än många andra stiftelser. Men så sköts också bland annat administrationen av bara en anställd. Från och med i år är den personen den nya vd:n Katarina Heikius som efterträder Håkan Anttila. Anttila har gått i pension, men fortsätter som styrelseordförande för stiftelsen. Heikius är ekonomiemagister från Hanken i Vasa och har bland annat arbetat med aktiehandel, försäljning och kommunal utveckling. I det här jobbet har jag nytta av mina kunskaper i och erfarenheter från kapitalförvaltning, byggbranschen och via mitt senast jobb som utvecklingschef i Korsholms kommun även kunskaper i planering, koordinering och resultatstyrning, säger Katarina Heikius. Alla bitar på plats Hon arbetade i mitten av 90-talet på Hanken i Vasa med fortbildning och märker nu hur hon har saknat universitetsvärlden och hur alla bitarna i hennes karriär faller på plats i det nya jobbet. Det är lätt att leda ett välskött bo med stora möjligheter och utmaningar i att kunna bidra till hela regionens utveckling. Det är ju bra om allt fler österbottniska unga hittar allt fler utbildningsalternativ i sin egen region och lika bra om studerande från andra regioner som börjar studera i till exempel Vasa trivs så bra att de sedan blir kvar i Österbotten. Så hoppas jag det går till exempel med den nya DI-utbildningen i Vasa. Efter bara ett par veckor på sin nya arbetsplats, är Heikius nöjd med balansen mellan arbetsuppgifterna i att dels förvalta och dels förkovra kapitalet och att samtidigt sköta om stiftelsens utdelning. En nära och pågående dialog med ÅA ser hon som mycket viktig så att stiftelsen vet vad som är på gång och vad som man på ÅA behöver och vill satsa på. Därför vill jag gärna bli informerad till exempel per e-post och telefon om vad som är på gång och kommer mycket gärna och bekantar mig med olika ämnen, utbildningar, forskningsområden och enheter vid ÅA i Vasa. Bra mix på utdelningen Precis som i fjol delar Högskolestiftelsen i år ut allt som allt kring 850 000 euro. Det förvaltade kapitalet växte i fjol och avkastningen väntas inte minska allt för mycket i år. Dessutom har stiftelsen en ordentlig buffert som hjälper den att hålla upp utdelningssumman till och med under några magra år. Vi har en ganska så bra mix på utdelningen just nu. Jag ser alltså inga orsaker att göra radikala ändringar på den. Vi har ett stabilt läge med en stabil utdelningsstrategi
09 katarina heikius är ny vd för Högskolestiftelsen i Österbotten. som torde ge en viss trygghet åt både studerande, forskare och anställda vid ÅA, konstaterar Heikius. Det att Högskolestiftelsens utdelning i relation till avkastningen hör till de högsta i landet, handlar också om att det i Finniläs fond som är stiftelsens överlägset största, finns hårda och entydiga krav på hur mycket av avkastningen som ska delas ut. Också i ekonomiskt sämre och osäkra tider består en av stiftelses viktigaste uppgifter i att dela ut så mycket stöd, bidrag och stipendier som möjligt. Kapital- och fastighetsförvaltning är bara medel för att dela ut så mycket pengar som möjligt och får inte vara huvudmålet med en stiftelse. Men visst, både utdelningssumman, avkastningen och kapitalet bör växa år för år. Högskolestiftelsen är enligt Heikius en välskött stiftelse med liten organisation. Stiftelsen har möjlighet att ta emot flera donationer. Stiftelsens målsättning är att donationerna ska förvaltas så bra som möjligt för att kunna ge maximal utdelning. De som vill understöda den svenskspråkiga högskoleutbildningen och forskningen i Österbotten kan kontakta Heikius. Framtida utbildningsbehov styr En hel del gamla projekt fortsätter och en del nya inleds i år. Satsningen på DI-utbildningen i energi- och miljöteknik fortsätter och fr.o.m. i år donerar vi dessutom 60 000 euro per år fram till 2016 som en delfinansiering för en donationsprofessur i ämnet. PF:s slöjdpedagogiska center, Wasa Institute for Research on Leaderships (WIRL) forskning och utveckling inom området ledarskap och det engelskspråkiga magisterprogrammet i freds- och konfliktforskning är andra större projekt vi stöder. I år inleder också forskarskolan Befolkning, hälsa och välfärd vid socialvetenskapliga institutionen sin femåriga arbetsperiod bland annat med hjälp av Högskolestiftelsen. Media City vid ÅA i Vasa erhåller fortsatt stöd för sitt test- och utvecklingslaboratorium. Summan för mindre enskilda stipendier och bidrag är i år 125 000 euro och ansökningstiden för dem pågår fram till 3 februari. På sikt vill Katarina Heikius gärna sätta en egen prägel på stiftelsen och då kan det till exempel handla om en fortgående framtidsanalys. Vilka sorts högskoleutbildningar behöver vi i Österbotten i framtiden och i vad och hur ska man utbilda österbottniska unga för att förbättra livsbetingelserna i vår region de följande 5 10 åren? Vi bör ha en bra framförhållning i en allt snabbare föränderlig värld och skaffa oss en sorts fingertoppskänsla för hur högskoleutbildningen och forskningen i Österbotten borde se ut om några år, säger Katarina Heikius. Text & foto Ari Nykvist
personal trivsel Anställda ger arbetsklimatet vid Åbo Akademi både ris och ros. Arbetet är motiverande och intressant, men många saknar mera öppenhet i beslutsfattandet. Personalen trivs vid ÅA 10 Mitt arbete är viktigt, utmanande och intressant. Så tycker majoriteten av ÅA:s anställda i arbetsklimatundersökningen 2011. På vitsordsskalan 1 5 fick personalen bedöma påståenden inom åtta olika temaområden som berör deras vardag på arbetsplatsen, bland annat chefsarbete, arbetsgemenskap och motivation. Medeltalet för ÅA som helhet landade på 3,5, vilket tangerar medeltalet för de universitet som gjort undersökningen. Det är inget dåligt resultat och åtgärder som under de senaste åren har gjorts för att förbättra arbetsklimatet syns framför allt på enhetsnivå. Bland annat chefsarbetet får bättre vitsord nu än tidigare. De anställda känner att de kan lita på och tala öppet med sina chefer. Att anställda överlag trivs bra vid akademin syns också på att akademin har en väldigt låg omsättning av personal, säger personalkoordinator Malin Siimes. Det finns alltid rum för förbättring Under 2012 kan alla enheter ansöka om medel för att förbättra sitt arbetsklimat. Skillnaderna mellan enheterna är stor på vissa områden och på det här sättet vill man uppmuntra utvecklingsprojekt som förbättrar arbetstrivseln. enligt den senaste arbetsklimatsundersökningen mår personalen vid Åbo Akademi bra. personalkoordinator Malin Siimes tror att det här bland annat avspeglas i en låg omsättning av personal. De saker som bedöms mest kritiskt vid akademin är framför allt informationsgången och mötespraxisen samt öppenheten i beslutsfattande och personalens möjlighet att påverka beslutsfattandet. Inför organisationsreformen ordnades en hel del torgmöten och infotillfällen och det höjde vitsordet för informationsgången tillfälligt, men nu sjönk vitsordet till samma nivå som 2007. Missnöjet mot universitetets ledning beror till stor del på att anställda tycker att det finns brister i öppenheten och därmed att de saknar möjlighet att påverka beslut. Många tycker också att strategin för universitetet är oklar. I undersökningen framgår också att åtta procent av akademins anställda har upplevt att de blivit mobbade eller trakasserade på arbetsplatsen. Det här är inte en hög siffra, men åtta procent är ändå åtta procent för mycket. Tidigt ingripande Många anställda efterlyser också klarare rutiner för hur olika problemsituationer på arbetsplatsen ska behandlas.
Akademin har handlingsplaner för hur olika situationer på arbetsplatsen ska bemötas. Utmaningen är att realisera planerna i praktiken. För att komma igång med det arbetet kommer information och utbildning att ges till ÅA:s ledare. Ny för i år är handlingsplanen för tidigt ingripande. När någon har varit sjukanmäld en längre period eller om det går att upptäcka mönster i sjukfrånvaron ska den närmaste chefen diskutera med personen om anledningen till frånvaron. Alla problem har inte med sjukdom att göra. Det kan också röra sig om till exempel oklara arbetsuppgifter, för stor arbetsmängd eller konflikter i arbetsgemenskapen. Det här handlar inte om kontroll utan det är ett sätt för arbetsgivaren att bry sig om sina anställda. Det ska bli en rutin att samtala med chefen så att onödiga besvär och lidande för den enskilda kan undvikas och så att riskerna för onödiga bekymmer i arbetsgemenskapen minimeras. På det här sättet hoppas man snabbare kunna ingripa förebyggande mot sjukledigheter som enkelt kunde förebyggas. Om en person till exempel inte har kompetens att utföra en återkommande uppgift så kan det leda till stress som gör att personen alltid sjukanmäler sig vid den tidpunkten. Det här kan enkelt åtgärdas med fortbildning, bara problemet upptäcks. De årligen återkommande utvecklingssamtalen är också ett sätt att följa upp arbetshälsa, ork, kompetens och arbetsklimat. Arbetsklimatet vid Åbo Akademi har sedan 2003 undersökts med två års intervaller. Den senaste rapporten hittar du på: https://www.abo. fi/personal/media/4826/arbetsklimatetar20011.pdf. text & foto roger norrgård Noterat CLL i Åbo hemma igen Centret för livslångt lärande - Åboenheten (CLL) har flyttat in i sina nyrenoverade utrymmen i Arken. Enhetschef Tina Engblom är nöjd med de nya utrymmena. Nio månader har vi varit på Stapelgatan 7 nere vid färjan. Vi är jätteglada över att äntligen vara tillbaka på campusområdet där vi hör hemma. De nyrenoverade utrymmena känns ljusare och fräschare. I de gamla utrymmena fick personalen astmatiska symptom. I den nya lokalen har en hel del förändrats. Linoleummattan är borttagen och istället har vi fått en mjuk textilmatta i arbetsrummen och auditorierna. Mineralullsplattorna i taket är också åtgärdade och det finns inga mineralullspartiklar i luften längre. Personalen planerar även en återinflyttningsfest. Den 14 februari ordnar CLL öppet Staten ger ÅA 34 miljoner Nu är det klart att Åbo Akademi totalt får drygt 34 miljoner euro av staten på basis av universitetets medelinsamling under 2010 och 2011. Mellan 1.1.2010 30.6.2011 samlade Åbo Akademi in totalt 13,6 miljoner euro i privata donationer och staten betalar ett belopp som motsvarar 2,5 gånger den insamlade summan. ÅA är på en fjärde plats i insamlingen jämfört med de övriga universiteten. Aaltouniversitetet toppar listan med 200 miljoner euro och får således ungefär 492 miljoner euro av staten. Pengarna placeras i fonder och vinsten används för universitetets verksamhet. Tina Engblom är nöjd med renoveringen av CLL:s utrymmen. hus kl. 14 17. Några i personalen ställer ut sina alster och vi bjuder på tilltugg. Vad säger ni om att flytta en gång till? Absolut nej. Det var bra med första flytten för det gav tillfälle att städa bort sådant som samlats längs med åren, men en flytt tar såpass mycket arbetstid och energi att man nog inte vill göra det igen på några år. Text & foto Roger Norrgård Åbo stöder forskare Åbo stad delar ut tio ettåriga forskarstipendier i anslutning till stadens stadsforskningsprogram. Tre forskare med anknytning till ÅA får pengar för sina projekt. De är Henrik Serup Christensen som får 24 500 euro för postdocforskning kring hur man kan anpassa modeller för deltagande demokrati på lokalnivå i Finland och Maija Karjalainen vid statsvetenskapliga institutionen som får 21 500 euro för forskning kring den roll som kommunala folkomröstningar och medborgarinitiativ spelar i demokratier. Också Johan Meriluoto vid offentlig förvaltning vid ÅA får 21 500 euro för projektet Möjligheter och barriärer för IT-politik i kommunerna. 11