Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009
Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009
Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Örnsköldsviks kommun 1 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Karin delius Telefon (dagtid) E-postadress 0660-88691 karin.jadelius@ornskoldsvik.se Befattning Utvecklingschef 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 9 Projektnummer 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 13 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 10 13 12 12 12 9 13 11 15 Antal flickor 13 15 8 14 4 10 13 10 17 2.3 Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? 10 3. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Karin delius Telefon (dagtid) E-postadress 0660-88691 karin.jadelius@ornskoldsvik.se Befattning Utvecklingschef
4. Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Det har visat på behov av utveckling i stort och varit en grund för val av utvecklingsstrategi Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? Den räcker som grund med kompletterade diagnoser, självskattning och dialog Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet Genom kontaktlärargrupper i resp.skolområde har matematiken lyfts och behoven inventerats.
5. Mål Syfte och mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. Synliggöra målen i taluppfattning för både läraren och eleverna Utmana rådande föreställningar om matematiskkunskapsutveckling och hitta nya sätt att undervisa. Fördjupa det utvecklingsarbete som pågår i kommunen. Vi som ingått i matematikprojektet ska fungera som piloter på respektive skolor 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.
6. Genomförda insatser Genomförande 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Kompetensutveckling med litteratur och uppgifter som ska utföras i respektive klass. Handledning, föreläsningar av Ulla Johansson och via föreläsningar på matematikbiennalen. Erfarenhetsutbyte mellan deltagarna i projektet. 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 9 st Kommentera eventuella avvikelser Inga 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) 17 dagar à projektledare (2st) - deltagande lärare 15-20 dagar till träffar, litteraturstudier, planering för att genomföra ålagda och frivilliga uppgifter som ingått i projektet. - elever ca 1-2 timme/vecka - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) Ca 5-10 timmar. Förskolelärare, fritidspedagoger och andra lärare som jobbar på projektskolorna. 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. Mycket tid har lagts på att arbeta med taluppfattning. Som lärare har vi arbetat mycket med delar av strävansmålen men vi har inte i lika hög utsträckning jobbat med att synliggöra målen för eleverna. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Positiva: Ullas förelsäsningar. Besök på matematikbiennalen. Handboken Att förstå och använda tal. Det laborativa material som köpts in till skolorna. Det negativa var att projekttiden var för kort - vi önskar en fortsättning. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Projekttiden var för kort. Svårt att finna tid tillsammans ute på skolorna för att sprida projektet till andra. Skolledningen ansvar att stödja och organisera spridningsträffar otydligt på flera håll. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Vi kan inte påverka projekttiden, men hoppas på en fortsättning. 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Ökad kunskap ger ökad måluppfyllelse. Att delta i matematikbiennalen. Material för att börja bygga upp en matematikverkstad ute på projektskolorna. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet?
Taluppfattning 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet. Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin taluppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning samt kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivet 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga De har varit delaktiga genom att få testa olika laborativa material, genomfört diagnoser, pratat matematik samt skattat sig själv. 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera Inte samarbete men utbyte av erfarenheter. - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera, matematiksatsningarna drivs, följs upp och sprids på alla skolområden i samverkan med förvaltningen i syfte att få en mer likvärdig skola - uppmärksammats i media? Kommentera,en helsidesartikel i lokaltidningen(örnsköldsviks Allehanda 30 sept-09) "Satsning på matte i Ö-vik" - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera
Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Lärare: Loggböcker, självskattning Elever: Diagnoser som genomfördes med eleverna i början och slutet av projektet, sammanställning av diagnosresultat åk 1-9, självskattning. 10.2 Vilka resultat har ni funnit? Elevers lärande: Vi ser att resultatet har förbättras hos eleverna. De har också blivit bättre på att prata matematik och delge varandra matematiska tankar och strategier. Resultatet på diagnoserna har förbättrats. Vi ser att självbilden hos eleverna påverkar resultatet. En elev med god självbild har större möjligheter att utveckla sina matematiska kunskaper. De områden som eleverna visar svårigheter i är generellt samma områden på de båda diagnoserna. I vissa klasser ser vi att attityden till matematik har förändrats från tråkigt, svårt och personligt misslyckande till viktigt, roligt när man arbetar mer laborativt och PRATAR matematik. Pedagogers lärande: Vi har blivit mer medvetna om målen. Vi har utvecklat och förändrat vårt sätt att tänka kring matematik. Det i sin tur har påverkat hur vi arbetar med eleverna. Teorin har på ett bra sätt kopplats till praktiskt arbete som vi direkt kunnat använda med eleverna. Vi har fått bättre verktyg; konkret material, pedagogisk litteratur, föreläsningar, pedagogiska diskussioner och praktiska tips så att vi har kunnat utveckla vår undervisning och vårt förhållningssätt. Vi vågar arbeta mer varierat och inte bara förlita oss på matematikboken. Egna skolan: Matematik har hamnat högre upp på agendan bland kollegor i flera projektskolor. Projektet har gett ringar på vattnet och skapat intresse hos andra kollegor. Kommunalt: Ökat erfarenhetsutbyte mellan skolområderna. 10.3 Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet Det är viktigt med uppföljning och fortsättning för att projektet ska utvecklas och spridas till andra pedagoger och elever. Skolledningens stöd för att förverkliga intentionerna med utvecklingsarbetet är av avgörande betydelse. 11. Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Vi har nått målet med att synliggöra målen i taluppfattning i stor utsträckning både för oss själva och hos eleverna. Vi har i hög utsträckning nått målet med att utmana rådande föreställningar hos deltagande pedagoger vilket har gjort att vi hittat nya sätt att undervisa. I mån av tid har vi fungerat som matematikpiloter på våra skolområden och delvis nått målet. Övrigt: Vi har fått en större medvetenhet kring strävansmålen men om det leder till ökad måluppfyllesle och självtillit är svårt att avgöra då projektet pågått för kort tid. 11.2 På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel
Vår syn på matematikundervisning har förändrats under utvecklingsprojektet: Arbetar ännu mer målinriktat Vi har fått ökad tilltro till vår egen pedagogiska kompetens vilket har gjort att man t ex har vågat släppa matematikboken i större utsträckning. Matematikämnet har blivit mer kommunikativt mellan både lärare-lärare, lärare-elev och elev-elev. Vikten av scanna av barnen för att se vad de kan och utifrån det bygga vidare. Vikten av att lägga tid på taluppfattning. Matematiskt kvalitetsarbete kräver tid och måste få ta tid. 11.3 Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Erfarenhetsutbyte - att bolla tankar, idéer och inspireras av andra Arbetar målinriktad med taluppfattning - när problemet är inringat har vi fått en säkerhet och ett verktyg vilket gör att man vågar satsa på att reparera och förebygga. Allt laborativt material som vi fått till skolorna har ökat vår möjlighet att variera och utveckla undervisningen. Att vi fått tid, möjlighet och resurser till analys, reflektion och utveckling. Ett fantastiskt genomtänkt upplägg av våra projektledare med kunnig och inspirerande föreläsare, Ulla Johansson (Skellefteå) samt en tydlig röd tråd genom hela projektet (material, uppgifter och uppföljningar). Att vi har haft två utomstående projektledare, kommunens matematikutvecklare, som prioriterat tid för att driva projektet framåt. 11.4 Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Kort förberedelse tid från Skolverkets beslut till start. Vissa praktiska problem, svårt att få den ordinarie undervisningen att fungera när man som lärare ska fortbilda sig. Brist på tid och organisation för att sprida erfarenheter och kunskaper vidare på skolan/skolområdet. 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Fortsättning av utvecklingsarbetet ser olika ut på våra skolor. På en av skolorna planerar man att genomföra en studiecirkel i uppbyggnad av en matematikverkstad. På andra skolor kommer man att arbeta med att bygga upp matematikverkstäder kopplade till strävansmålen. Andra skolor kommer att utveckla matematikprojektgrupper på skolan.
Utvärdera undervisningen mer grundligt t ex med hjälp av resultaten av de nationella proven. Ökad medvetenhet har gjort att man kritiskt granskar sin verksamhet och ser nya möjligheter att utveckla sin matematikundervisning. 12.2 Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa Enighet i chefsgruppen om behov av fortsatt satsning. Statliga resurser söks för att förverkliga utvecklingsarbetet 12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)? Vi pedagoger som deltagit i projektet har fått ett förändrat förhållningssätt och naturligtvis kommer vi att vidareutveckla de erfarenheter vi fått så att vi på sikt kommer att äga sättet att tänka och arbeta med matematik. Vi kommer att fortsätta att arbeta med diagnoser utifrån handboken Förstå och använda tal. Vi hoppas få tid och pengar att lära oss att använda det laborativa materialet på bästa sätt. 12.4 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Det är nödvändigt att utgå från eleverna och att undervisningen är utmanade, varierande och intressant. Kursplanerna, nationella prov och diagnoser utgör grund för att skapa en röd tråd från åk 1-9 på respektive skola. 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Viljan att sprida det vidare finns men det är viktigt att vi pedagoger äger det och har stöd hos skolledningen. Planerna ser olika ut på olika skolor. Matematikutvecklarna planerar att inför hösten låta projektdeltagarna berätta om projektet för andra lärare på en s.k. lärstämma - ett forum/mötesplats där lärare i kommunen kan utbyta erfarenheter 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Det vore önskvärt att man är flera pedagoger från resp. skola som driver ett utvecklingsarbete framåt i matematik. I projektet har tid varit avsatt så att vi kunnat läsa litteratur, förbereda, analysera och reflektera vilket är en förutsättning för att bedriva ett utvecklingsarbete. Vi har haft tid att läsa litteratur på vår ordinarie undervisningstid. Vi har alltså haft vikarie i våra klasser för våra träffar och vårt eget arbete. God framförhållning behövs med avseende på hur mycket tid och resurser som finns tillgänglig för att kunna planera upplägget för den enskilde deltagaren och dess skola. Viktigt att förankra projektet i arbetslag och skolledning. Det är berikande att driva ett projekt med representanter från alla årskurser och olika skolområden. Det har inneburit att vi kommit bort från diskussioner på individnivå då vi inte känner till varandras elever. Fokus har istället varit på det pedagogiska.
Bra att träffarna inte ägde rum på någon enskild skola