Den värderande analysen

Relevanta dokument
Introduktion till argumentationsanalys

IPF 2: Argumentationens struktur

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

1. Öppna frågans argument

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

2/13/11. Argumentationsanalys. Användningsområden. Användningsområden. Användningsområden. Okej det är viktigt, men hur gör man då?

Moralisk oenighet bara på ytan?

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys?

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

du har rationella skäl att tro.

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

FIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

I redovisningen utifrån marknadsdomstolens dom skall följande områden täckas in:

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Kapitel 4. Scanlon tar också upp problemet om moralens omfång d.v.s. frågan om vilka varelser som vi har moraliska skyldigheter mot.

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Rekonstruktion av argument

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande semantik II

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 10

KUNSKAP är målet med filosofiska argument, inte (i första hand) att övertyga.

Logik: sanning, konsekvens, bevis

7. Moralisk relativism

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Politisk teori Viktoria Stangnes 733G Politisk teori 2 promemoria

Får man säga vad man vill på nätet?

Utformning av resultatdiskussion

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Etik och argumentation ett arbetsmaterial

Subjektivism & emotivism

Missförstånd KAPITEL 1

Icke- deskrip+v kogni+vism

Moralfilosofi. Föreläsning 6

733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 9

Öppna frågans argument

Vi tre Fegis! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Moralfilosofi. Föreläsning 4

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 16

LPP i religion ht. 2015

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET?

Rätten att få vara privat på nätet

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Orsakerna till den industriella revolutionen

Rätten att få vara privat på nätet

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Moralfilosofi. Föreläsning 4

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Kapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Introduktion till argumentation. 1. Retorik & dialektik 2. Ståndpunkt & argument 3. Argumentationsanalys 4. Argumentformer 5. Fallasier & evaluering

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Kursplan för SH Samhällskunskap A

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 %

MNXA09 vt13. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Kursboken (Chalmers) var intressant och relevant för kursen

Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt

Varför studera det här? Gymnasieelevers skriftliga argumentation. Skillnader mellan att argumentera på ett första- och ett andraspråk

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

Transkript:

Den värderande analysen 1

En premiss är ett implicit eller explicit påstående i argumentationen som tillsammans med argumentet är avsett att utgöra skäl för tesen. Varje argument har en premiss. Men man behöver bara skriva ned premisser i den beskrivande analysen när (i) författaren nämner premissen explicit och (ii) när författaren argumenterar för eller emot premissen. 2

Den beskrivande analysen Den värderande analysen Man tolkar vilka argument som ingår i en argumentation och hur argumenten förhåller sig till varandra. Tanken är att argumentationen ska bli så strukturerad, överskådlig och lättfattlig som möjligt. Beskrivningen är medlet. Man utgår ifrån vad man kommit fram till i den beskrivande delen och tar sedan ställning till om argumenten i argumentationen är hållbara och relevanta. Värderingen är målet. 3

Vi läser följande i en arg insändare: Muhammed Ali är opålitlig, han är ju muslim. En beskrivande analys av argumentationen ser ut så här: T: Muhammed Ali är opålitlig P1: Muhammed Ali är muslim. I en värderande analys tar vi ställning till om P1 är ett bra argument för T. Närmare bestämt så frågar vi oss om P1 är hållbart och relevant. 4

För att göra det skriver vi ut premissen till P1. Alltså: T: Muhammed Ali är opålitlig P1: Muhammed Ali är muslim. lp1: Muslimer är opålitliga eller Att Muhammed Ali är muslim talar för att han är opålitlig. När vi tar ställning till hållbarheten hos P1 frågar vi oss: Har jag rationella skäl att tro att P1 stämmer? Om svaret på den frågan är ja så är P1 hållbart, om svaret är nej så är P1 ohållbart. När vi tar ställning till relevansen hos P1 frågar vi oss istället: Har jag rationella skäl att tro att lp1 stämmer? Om svaret på den frågan är ja så är P1 relevant, om svaret är nej så är P1 irrelevant. 5

T: Vi bör legalisera droger i Sverige för vuxna. P1: Så länge det inte skadar någon annan, bör man som vuxen ha rätt att göra vad man vill. lp1: Att bruka droger skadar inte någon annan. Hållbarhetsdiskussionen här handlar om huruvida vi människor verkligen bör ha rätt att göra vad man vill så länge det inte skadar andra. Relevansdiskussionen, däremot, handlar om huruvida lättare drogbruk skadar andra eller inte. 6

Många argument är ganska oklara till sin natur. I sådana fall bör man tänka på att precisera innehållet i argumenten. Exempel: T: Sverige var ett bättre samhälle för femtio år sedan. P1: Sverige var mer jämlikt för femtio år sedan. Ifall P1 är hållbart och relevant hänger på hur ordet jämlikt i P1 ska förstås. Om författaren själv inte har förklarat detta är det din uppgift, i egenskap av argumentationsanalytiker, att göra en tolkning/precisering av vad som avses. 7

T: Sverige var ett bättre samhälle för femtio år sedan. P1: Sverige var mer jämlikt för femtio år sedan. lp1: Det är önskvärt med jämlikhet eller Att Sverige var mer jämlikt för femtio år sedan talar för att Sverige var ett bättre samhälle för femtio år sedan. H: Hållbarheten hos P1 handlar om hur det här med jämlikhet bör förstås. Om man för det första tolkar jämlikhet som att alla medborgare i samhället har samma lagstadgade rättigheter så skulle jag säga att P1 är ohållbart. 8

För femtio år sedan saknade t.ex. homosexuella rättigheter som andra hade och kvinnor hade inte rätt till fri abort. Förstår vi däremot jämlikhet i bemärkelsen inkomstskillnaderna är inte så stora så ligger det mer i P1. Har på olika håll läst att Sverige, i detta avseende, blivit mer ojämlikt under de senaste årtiondena och anser mig därför ha rationella skäl att tycka att P1 är hållbart. 9

R: Om vi utgår från den senare, rimligare, tolkningen av jämlikhet så skulle jag säga att det finns både sådant som talar för och emot lp1. Mindre inkomstskillnader leder å ena sidan till mindre avundsjuka och brottslighet i samhället, å andra sidan har inkomstskillnaden den fördelen att de motiverar människor att anstränga sig mer. I ett samhälle där alla tjänar mer eller mindre lika bra är det lätt hänt att vi människor inte skulle sporras på samma sätt utan istället bli förslappade. Av denna anledning vill jag hävda att P1 är någorlunda relevant (= lp1 stämmer någorlunda.) 10

A. Acceptera inte argument på grund av att gillar tesen. Det kan finnas vettiga teser som det argumenteras för ett ovettigt sätt. T.ex.: Jorden är rund. Det har jag drömt. Ett dåligt argument är antingen ohållbart eller irrelevant, det är det du bör fokusera på. B. Din kritik av premisser bör vara substantiell. Man kan inte avfärda ett argument genom att konstatera att argumentet är oklart till sin natur. (Jmf. s. 8-9.) Då får man tolka/precisera argumentet. 11

Inte heller sådant som, Tja, vem vet?, Vem är författaren att avgöra om detta är sant?, Det där är bara ett subjektivt omdöme duger som värdering av argument. Istället ska du ta varje argument du värderar på allvar. C. Tänk på skillnaden mellan hållbarhet och relevans. Hållbarheten handlar om huruvida du har rationella skäl att acceptera argumentet (P1). Relevansen har att göra med huruvida du har rationella skäl att acceptera premissen (lp1). 12