GEOTEKNISK UNDERSÖKNING STADSOMVANDLINGEN KIRUNA

ÖVERSIKTLIGT PROJEKTERINGSUNDERLAG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING STADSOMVANDLINGEN KIRUNA 2013-02-15

Uppdrag: Geoteknisk undersökning Stadsomvandlingen Kiruna, 245202 Titel på rapport: Översiktligt projekteringsunderlag Status: Geoteknisk utredning Datum: 2013-02-15 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Tekniska Verken i Kiruna AB Lars Johansson Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Eric Carlsson Mattias Gustavsson/Maja Örberg Eric Carlsson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Mattias Gustavsson/Maja Örberg Datum: 2013-02-15 Handlingen granskad av: Eric Carlsson Datum: 2013-02-15 Tyréns AB Köpmannagatan 1 952 34 Kalix Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2013-02-15

Inledning Föreliggande översiktliga projekteringsunderlag behandlar projekteringsförutsättningar avseende geoteknik och grundvatten för rubr. objekt. Sammanställning av tidigare och nu utförda undersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport. Det översiktliga projekteringsunderlaget utnyttjas vid fortsatt utredning och projektering. Vid upprättande av bygghandlingar, då byggnaders och anläggningars utformning är bestämd bör geotekniska uppgifter och rekommendationer, som överensstämmer med planerat grundläggningsarbete, inarbetas i den byggnadstekniska beskrivningen. Innehållsförteckning 1 Objekt... 6 2 Ändamål... 6 3 Underlag... 6 4 Styrande dokument... 6 5 Planerad/föreslagen konstruktion... 6 6 Markförhållanden... 7 6.1 Ytbeskaffenhet... 7 6.1.1 Skjutbaneområdet 3A... 7 6.1.2 Slamdammen 2A... 7 6.1.3 Stenaområdet 2B... 7 6.1.4 Området längs Linbanevägen 2C & 2D... 7 6.1.5 Området vid gruvområdet 2E... 7 6.2 Geotekniska förhållanden... 7 6.2.1 Skjutbaneområdet 3A... 7 6.2.2 Slamdammen 2A... 8 6.2.3 Stenaområdet 2B... 10 6.2.4 Området längs Linbanevägen 2C & 2D... 10 6.2.5 Området vid gruvområdet 2E... 11 6.3 Hydrogeologiska förhållanden... 11 6.3.1 Allmänt... 11 6.3.2 Hydrologi... 11 6.3.3 Grundvattenbildning... 13 6.3.4 Grundvattenströmning... 13 6.3.5 Grundvattennivåer... 14 6.3.6 Vattenkvalitet... 14 3(26)

7 Sammanställning av härledda egenskaper... 15 8 Rekommendationer... 15 8.1 Allmänt... 15 8.2 Skjutbaneområdet 3A... 15 8.2.1 Inledning... 15 8.2.2 Grundläggning... 16 8.2.3 Schaktarbeten... 16 8.2.4 Hantering av föroreningar... 16 8.2.5 Fyllningsarbeten... 17 8.2.6 Anläggning av hårdgjorda ytor... 17 8.2.7 VA-ledningar... 17 8.2.8 Grundvattensänkning... 17 8.3 Slamdammen 2A... 17 8.3.1 Inledning... 17 8.3.2 Grundläggning... 17 8.3.3 Schaktarbeten... 18 8.3.4 Hantering av föroreningar... 18 8.3.5 Fyllningsarbeten... 18 8.3.6 Anläggning av hårdgjorda ytor... 18 8.3.7 VA-ledningar... 19 8.3.8 Grundvattensänkning... 19 8.3.8.1. Bortledning av grundvatten... 20 8.3.8.2. Kompletterande utredning... 20 8.4 Stenaområdet 2B... 21 8.4.1 Grundläggning... 21 8.4.2 Hantering av föroreningar... 21 8.4.3 Fyllningsarbeten... 21 8.4.4 Anläggning av hårdgjorda ytor... 22 8.4.5 VA-ledningar... 22 8.4.6 Grundvattensänkning... 22 8.5 Området längs Linbanevägen 2C & 2D... 22 8.5.1 Grundläggning... 22 8.5.2 Hantering av föroreningar... 22 8.5.3 Fyllningsarbeten... 23 8.5.4 Anläggning av hårdgjorda ytor... 23 8.5.5 VA-ledningar... 23 8.5.6 Grundvattensänkning... 23 4(26)

8.6 Området vid gruvområdet 2E... 23 8.6.1 Grundläggning... 23 8.6.2 Hantering av föroreningar... 24 8.6.3 Fyllningsarbeten... 24 8.6.4 Anläggning av hårdgjorda ytor... 24 8.6.5 VA-ledningar... 24 8.6.6 Grundvattensänkning... 24 9 Dimensionering... 24 9.1 Beskrivning av geokonstruktioner... 24 9.2 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass... 24 9.3 Sammanställning av geokonstruktionens dimensionerande värden... 24 BILAGOR Geoteknisk karta, grundläggning, ritningsnr. 101G0202 Planritning, djup fast botten, ritningsnr. 101G0203 5(26)

1 Objekt På uppdrag av Tekniska Verken i Kiruna AB har Tyréns AB utfört en kompletterande översiktlig geoteknisk undersökning för område 2A-E och 3A enligt förfrågningsunderlag 2012-09-24, bilaga 5 Områdeskarta för undersökningar. Uppdragsansvarig för Tyréns AB är Eric Carlsson. Områdena är belägna mellan Kirunas nuvarande stadskärna och Tuolluvaara. 2 Ändamål Syftet med undersökningen är att ge underlag avseende de geotekniska förhållandena för fortsatt utredning och projektering av stadsomvandlingen. 3 Underlag I det här projekteringsunderlaget är följande tidigare och pågående undersökningar delvis inarbetade Geoteknisk- och miljögeoteknisk undersökning planområde nya Kiruna från 2011 utförd av Tyréns AB. Geoteknisk undersökning ny väg E10, Ramböll 2012 (pågående) 4 Styrande dokument Tabell 1 Styrande dokument Dokument Datum Eurokod 7, 1997 TKGeo 11 Anläggnings AMA 10 5 Planerad/föreslagen konstruktion Ny centrumbebyggelse med tillhörande markanläggningar för Kirunas nya stadskärna. Vid upprättandet av det här projekteringsunderlaget var inte stadskärnans exakta läge och utformning bestämd. 6(26)

6 Markförhållanden 6.1 Ytbeskaffenhet 6.1.1 Skjutbaneområdet 3A Området utgörs av glest bestånd av lågvuxen barrblandskog av tall, gran och björk och mindre myrar utspridda i skogsområdet. Närheten till trädgränsen märks påfallande. Block i ytan varierar över området men generellt så bedöms ytan vara normalblockig till blockfattig. 6.1.2 Slamdammen 2A Växtligheten inom området varierar. Centralt och ned mot sydvästra hörnet av dammen växer upp till midjehög risvegetation. I övrigt inom dammen förekommer sparsamt med växtlighet på anrikningssedimenten. För den norra delen av 2A som ligger utanför damminvallningen så är ytbeskaffenheten likt den på skjutbaneområdet övergående i öppen myrmark i söder. 6.1.3 Stenaområdet 2B Området består av industrimark med hårdgjorda och grusade ytor. Inom området finns flertalet byggnader. I östra delarna ansluter ett myrområde där fyllningar ligger ovan torv och fungerar som ett upplag. 6.1.4 Området längs Linbanevägen 2C & 2D Inom området är marken plan och utgörs till större delen av fyllningar med slyskog och byggnader, ytan är blockfattig. Ytorna runt industribyggnaderna är delvis hårdgjorda. 6.1.5 Området vid gruvområdet 2E Området består på den lägre nivån av fyllningar. I slänten upp på de tjockare och högre fyllningsytorna finns stenar och block i ytan. 6.2 Geotekniska förhållanden 6.2.1 Skjutbaneområdet 3A I den västra delen av området så består jorden överst av 0,1-0,2 m vegetation ovan ett 0,4-0,8 meter tjockt lager sandig siltig morän med brun färg ovan en gråfärgad sandig siltig morän. Vid skjutbanorna finns fyllningar i form av skjutvallar. Ett större myrområde finns nordväst om jaktskyttebanorna, myrområdet sträcker sig i sydväst-nordvästlig riktning och är ca 8000 m 2. Djupet till fast botten på myren varierar mellan 0,5 1,0 m under markytan. Bergfritt djup i undersökningspunkterna varierar från 2,0 till 4,0 m under naturlig markyta. I den östra delen av området består skogsmarken överst av 0,2-0,3 m skogstorv. Jorden därunder består av sandig siltig morän. Skogsmarken blir åt öster successivt lågläntare och fuktigare jämfört med i väster. Inbäddat i skogsmarken finns ett flertal myrområden i storleksordningen 2000 6000 m 2. Djup till fast botten inom myrområdena är 0,2 0,3 meter i det sydöstligaste myrområdet beläget nordväst om 7(26)

Stena industriområde. Myrområdena längre norrut har ett djup till fast botten på 0,5-1,0 m under markytan. Grundvattenytan i skogsmarken varierar mellan 0,4 1,5 meter under markytan i utförda observationer. Den östra delen av skogsmarken bedöms ha högre grundvattenyta jämfört med den västra delen. I myrområden ligger grundvattenytan i nivå med markytan. Materialtyp och tjälfarlighetsklass enl. AMA 10: Det sandiga gruset tillhör materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande. Den sandiga siltiga moränen tillhör materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande, enligt AMA anläggning 10. 6.2.2 Slamdammen 2A Området som är en gammal slamdamm för anrikningssediment från den tidigare gruvverksamheten i Tuolluvaara är i det närmaste helt plant bortsett från delar av östra området där en närliggande industri schaktat fram sediment för användning i sin verksamhet. Denna schaktning har skapat lokala höjder och svackor. Anrikningsöverskottet har transporterats dit med hjälp av ett högt vatteninnehåll och därefter sedimenterat ovan naturlig mark. Parallellt med den sydligast belägna dammvallen bortsett från det sydvästra hörnet av dammen, sträcker sig en ca 150 m bred korridor i västsydväst-ostnordostlig riktning med ungefär likartad jordlagerföljd. Längst i öster av området viker området av i nordlig riktning. Inom detta delområde består jorden överst av 0,7-3,0 m av blandkorniga sediment av sand och silt från anrikningsprocessen med enstaka decimetertjocka skikt av finkorniga sediment. De blandkorniga sedimenten underlagras av ett 0,1-1,8 m tjockt lager med finkorniga sediment. De finkorniga sedimenten underlagras i sin tur av ett 0,3-1,0 m tjockt naturligt lager komprimerad torv ovan den sandiga siltiga moränen. Största djupen till naturligt lagrad morän inom området är i öster där moränen påträffas på 5,1 meters djup. Både de blandkorniga- och finkorniga sedimenten samt även torven har markant varierande tjocklekar inom delområdet även om jordlagerföljden är ungefär den samma. Sedimenten bedöms ha mycket lös lagringstäthet inom delområdet men med inslag av lös lagringstäthet. Centralt på området och i sydvästra hörnet av dammen där risvegetationen finns bedöms finkornigheten i anrikningssedimenten öka skiktvis kontra de sydliga och sydöstra delarna. Den centralt belägna ytan är ca 3 hektar där jorden består av ett 2,0-4,0 m tjockt lager av skiktade finkorniga- och blandkorniga sediment. Sedimenten är mycket skiktade då material har sedimenterats ut i etapper till följd av utpumpningen av materialet från gruvbrytningen. Sedimenten har de minsta tjocklekarna om ca 2,0 m i sydvästra hörnet. Sedimenten har mycket lös lagringstäthet. Sedimenten underlagras av på den större delen av ytan av ett 0,6 1,4 m tjockt lager naturlig och komprimerad torv men längst i norr centralt närmast golfbanorna är torvskiktet komprimerat och bara några decimeter tjockt och i en del punkter saknas torven helt. Torven ligger ovan naturligt lagrad sandig siltig morän. Hur mycket torven har komprimerats, eller med den mer tekniskt korrekta termen konsoliderats, är svår att avgöra. För att kunna bedöma graden av konsolidering måste torvprovtagning utföras med speciell torvprovtagare med efterföljande analys i laboratorium. 8(26)

I den nordvästra delen av området på befintlig drivingrange bedöms jorden till större delen bestå av ett 1,0 1,5 m tjockt lager av blandkorniga sediment. Längst åt väster närmast dammvallen förekommer även grovkorniga sediment av sand, grus och sten. Längst i norr på ytorna utanför golfens klubbhus förekommer både 1,0-1,5 m moränfyllningar i ytan och därunder även 0,5-1,0 m finkorniga anrikningssediment. Sedimenten bedöms ha mycket låg lagringstäthet med inslag av skikt med låg lagringstäthet. Sedimenten vilar på naturlig sandig siltig morän/grusig sandig morän på ett djup på 1,0 2,5 m under markytan. Torvförekomsten är sporadisk och där den förekommer så är den komprimerad och skikten bara några decimeter tjocka. Generellt över hela dammområdet så är lagringstätheten lägre med ökat djup i vart skikt, i vissa punkter finns dock en mer konstant lagringstäthet med djupet. Bottenmoränen för hela undersökningsområdet bedöms ha hög till mycket hög lagringstäthet. Området som benämns som 2a består även av ett skogs- och myrområde väster om invallningen angränsande mot skjutbaneområdet 3a. Marken är i norr till största delen lik de skogsbeklädda delarna inom skjutbaneområdet. I söder finns ett myrområde som ligger i direkt anslutning emot damminvallningen. Myrområdet sträcker sig längs invallningen i jämnhöjd med de sydliga och centrala delarna av delområdena innanför slamdammen och har en total area på ca 7300 m 2. De skogsbeklädda delarna består av 0,2-0,3 m skogstorv ovan sandig siltig morän. Materialtyp och tjälfarlighetsklass enl. AMA 10: Parallellt med den södra dammvallen på den ca 150 m breda korridoren i västsydvästostnordostlig riktning som sedan i öster viker av i nordlig riktning förekommer överst blandkorniga anrikningssediment i materialtyp 3B, 4A och 5A och tjälfarlighetsklass 2, 3 och 4. Med andra ord varierar tjälfarligheten inom delytan högst markant mellan något tjälfarliga till mycket tjälfarliga jordarter. I det här skedet bör förutsättningarna vara att överbyggnader skall dimensioneras för mycket tjällyftande jordar till dess att mer detaljerade undersökningar i bygghandlingsskedet utförts. De finkorniga sedimenten under och insprängda i de blandkorniga bedöms generellt tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, mycket tjälfarliga jordar. Centralt på området och i sydvästra hörnet av dammen där risvegetationen finns bedöms de blandkorniga och finkorniga sedimenten tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, mycket tjälfarliga jordar. I den nordvästra delen av området förekommer överst både blandkorniga och grovkorniga sediment. De grovkorniga sedimenten längst åt väster och i norr bedöms tillhöra materialtyp 2 och 3B samt tjälfarlighetsklass 1 respektive 2, icke till något tjällyftande jordar. På delarna längre ut i dammen bedöms de blandkorniga sedimenten tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Här förekommer en mycket skarp gräns mellan ur tjälfarlighetssynpunkt mycket bra jordar övergående i mycket dåliga jordar. I detaljprojekteringsskedet måste de variationerna klarläggas. Den naturligt lagrade sandiga siltiga moränen bedöms i det här skedet tillhöra materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordarter. 9(26)

6.2.3 Stenaområdet 2B Området som i nuläget är en industrifastighet består i den västra delen av fyllning ovan naturligt lagrad sandig siltig morän med hög till mycket hög lagringstäthet. Fyllningens tjocklek varierar markant inom den västra delen av området och består av alltifrån 0,3 m till 3,4 m tjockt grusig sand. Inget vatten observerades i utförda borrhål och i det här utredningsskedet bedöms grundvattenytan normalt ligga minst 1,5 m under markytan. I den mittersta delen av området består jorden överst av fyllning, enligt undersökningspunkt S1 2m tjock grusig sand. Under fyllningen påträffades 1 m tjock torv i samma punkt. Enligt tolkning av terrängen så bestod jorden av myrmark innan ytan exploaterades. Därunder ligger naturligt lagrad sandig siltig morän med bedömd hög till mycket hög lagringstäthet. Grundvattenytan bedöms ligga i överkant torv, ca 2,0 m under markytan. Områdets östra del gränsar mot dammvallens sydvästra hörn och består av myrmark utan ovanliggande fyllningar. Torven i myrmarken bedöms vara 0,5-1,0 m tjock. Under torven bedöms naturligt lagrad sandig siltig morän ligga med hög till mycket hög relativ fasthet. Grundvattenytan bedöms ligga i nivå med markytan. Materialtyp och tjälfarlighetsklass enl. AMA 10: Grusig sandfyllning tillhör materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande jordar. Sandig siltig morän bedöms tillhöra materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordar. Torv tillhör materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande jordar. 6.2.4 Området längs Linbanevägen 2C & 2D Området består av industrifastigheter på utfyllda jordmassor över både moränmark och myrmark med mellanliggande naturlig moränmark och myrmark i ytan. Norr om Linbanevägen är det utfyllda området sammanhängande men väster om infarten (2c) och söder om vägen kan de utfyllda områdena betraktas som öar med naturlig mark synlig runtomkring. Fyllningsmassorna i området kring Linbanevägen består av grusig sand med markant varierande tjocklek om 0,5 3,0 m. Asfalt och asfaltsrester är påträffat på flertalet stället i de ytliga skikten av fyllnadsmassorna. Den grusiga sandfyllningen underlagras ibland av ett 0,5 1,5 m tjockt lager av fyllnadsmassor bestående av sandig siltig morän. Fyllnadsmassorna vilar, i större delen av området, på en naturligt lagrad sandig siltig morän med bedömd hög till mycket hög lagringstäthet. I läge för första infarten till krossanläggningen norr om linbanevägen så är ca 0,5 m torv påträffat mellan fyllningen och den naturliga moränen. Torv under fyllnadsmassorna är även påträffats under den mindre uppläggningsytan nordväst om Metsos område och rakt söder om KGS gamla anläggning, där har torvtjocklekar på ca 0,5 m till 2,5 m hittats under 2-2,5 m tjock fyllning, den större torvtjockleken finns i den södra delen av ytan. Grundvattenytan ligger ca 0,6 2,6 meter under markytan. Materialtyp och tjälfarlighetsklass enl. AMA 10: Sandig siltig morän bedöms tillhöra materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordar. Torv tillhör materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande jordar. 10(26)

6.2.5 Området vid gruvområdet 2E Området består närmast slamdammen av två utskjutande tungor av mäktiga fyllningar från norr till söder. De nordligaste delarna av tungorna kan i stora drag beskrivas som det sydöstra hörnet av dammvallen. Mellan fyllningstungorna kilar vägen från Linbanevägen in sig upp mot det gamla gruvområdet. Nivåskillnaden mellan vägen och landtungorna är som mest 5-6 m. Vägen ligger också på fyllningar så den totala tjockleken på fyllningen bedöms vara som mest ca 8-9 m. Överst på landtungorna består fyllningen av grusig sand. Ibland är lagret tunnare än 1 m. Därunder finns en övergång till en sandig siltig moränfyllning. I alla fyllningarna finns inblandning av krossrester och sprängsten. Fyllningarna underlagras av naturlig sandig siltig morän med hög till mycket hög lagringstäthet. Mellan fyllningen och moränen kan fläckvis tunna skikt av kraftigt komprimeras torv eller vegetation förekomma. I den södra delen av området nedanför fyllningstungornas släntfot består jorden överst av mindre mäktiga fyllningar. Området sträcker sig även i en liten triangelform söder om Linbanevägen och angränsar där emot ett go-kartbaneområde. Fyllningarna bedöms vara 1-2 m tjocka och utgörs blandat av grus, grusig sand och troligen därunder till och från även av sandig siltig moränfyllning. Under fyllningarna förekommer troligen komprimerad torv särskilt söder om Linbanevägen. Materialtyp och tjälfarlighetsklass enl. AMA 10: Grusfyllning och grusiga sand fyllningen tillhör materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande jordar. Sandig siltig morän bedöms tillhöra materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordar. Torv tillhör materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande jordar. 6.3 Hydrogeologiska förhållanden 6.3.1 Allmänt I detta kapitel beskrivs de hydrogeologiska förhållandena mer specifikt för område 2aslamdammen. Hydrogeologin för övriga områden beskrivs under kapitlen för geotekniska förhållanden. 6.3.2 Hydrologi Undersökningsområdet är uppdelat i två avrinningsområden som är åtskilda med en vattendelare enligt Figur 1. Det norra avrinningsområdet hör till delavrinningsområdet Mynnar i Luossajärvi (SMHI, id: 753525-169351) och det södra hör till delavrinningsområdet Ovan Pahtajoki (SMHI, id: 753422-168968). 11(26)

Mynnar i Luossajoki Ovan Pahtajoki Figur 1. Delavrinningsområden i Kirunaområdet som avgränsas med vattendelare (blå linjer) (källa: vattenwebb.smhi.se) 12(26)

6.3.3 Grundvattenbildning Nybildningen av grundvatten i området kommer från nettonederbörden, det vill säga den del av nederbörden som inte avdunstar eller tas upp av vegetation. Med hjälp av SMHI:s uppgifter om arealen samt vattenföringen i de två avrinningsområdena Mynnar i Luossajoki samt Ovan Pahtajoki har den specifika avrinningen i området beräknats till ca 360-440 mm/år. Avrinningen i ett område utgörs av både ytvatten och grundvatten. Hur stor del av avrinningen som utgörs av grundvatten beror bl. a på förhållanden som områdets terräng, nederbördens intensitet och varaktighet, samt markytans vattengenomtränglighet. Generellt gäller att grundvattenbildningen för jord i naturmark är något mindre än den specifika avrinningen. 6.3.4 Grundvattenströmning Grundvattenflödet inom utredningsområdet följer generellt topografin och grundvattendelaren bedöms i stort sett sammanfalla med den ytvattendelare som sträcker sig genom området. Grundvattenströmningen i utredningsområdet sker i huvudsak mot öst, förutom inom Slamdammen där avrinningen i huvudsak sker dels åt norr mot klarningsdammen och dels åt söder mot ett myrområde intill motorbanan. Vattendelaren och avrinningsriktningar markeras med röd streckad linje och blå pilar i Figur 2. Myrområde Figur 2. Vattendelaren i det undersökta området visas med röd streckad linje. Bedömda flödesriktningar visas med blå pilar. Den norra delen av slamdammen avvattnas dels genom ett befintligt dike som sträcker sig längs den västra sidan av slamdammsområdet ner mot den gamla klarningsdammen i nordost. Grundvattenströmningen bedöms dessutom ske genom de 13(26)

löst lagrade slamsedimenten och genom den gamla dammvallen åt nordost. Flödet bedöms ske långsamt på grund av den höga finjordshalten i sedimenten. Det är oklart hur stort grundvattenflöde som sker ut genom dammvallen åt nordost samt hur stort grundvattenflöde som kommer in till slamdammen från det högre belägna skogsområdet i väst. På golfbaneområdet finns två grävda dammar där grundvattenytan tränger fram i dagen. Periodvis kan dessa dammar bli torra. Den södra delen av slamdammen bedöms i huvudsak avvattnas genom den sandiga silten åt ett myrområde i sydost, men det är oklart hur stort grundvattenflödet är. De grövre sedimenten längs östra sidan av området bedöms kunna vara en möjlig dräneringsväg. Den låga grundvattenytan i slamdammens sydvästra hörn (TY05GW) tyder även på en möjlig dräneringsväg. Idag finns ett mindre dike längs slamdammens västra sida. Dikets exakta djup- och lutningsförhållanden har inte kunnat undersökas under snöfria förhållanden och dess påverkan på grundvattenflödena i området har därför varit svår att bedöma. Mitt på södra delen av området förekommer även en fri vattenyta på nivån ca +461. Inga slugtester eller liknande har utförts i området och slamsedimentens hydrauliska konduktivitet har därmed inte kunnat bestämmas. Grundvattenflödet bedöms dock ske snabbare i de grövre slamsedimenten (grusig sand, sand) i det stråk längs östra sidan av slamdammen där en möjlig sträckning för nya väg E10 utreds. Lokalt förekommer partier med finare slamsediment (lerig silt) som är mindre genomsläppliga vilka begränsar grundvattenflödet. 6.3.5 Grundvattennivåer Inom slamdammen finns grundvattenytan i slamsedimenten. Observerade grundvattennivåer redovisas i planritning GW01. Grundvattennivån i den södra delen av området varierar från ca +462,9 i sydväst till +457,4 i sydöstra delen av området. Detta motsvarar ca 0-1,9 m under markytan. I enstaka mindre områden med högre finjordshalt som lerig silt förekommer grundvattenytan högre lokalt (punkt D4 och D5). En fri vattenyta förekommer centralt i denna del av området. I myrområdet söder om slamdammen bedöms grundvattenytan ligga i nivå med markytan på ca + 454. I norra delen av området varierar grundvattennivån från ca +461,3 till +460, vilket motsvarar ca 1,2-1,9 m under markytan. Längst i norr dalar grundvattenytan snabbt vid vallen mot den lägre markytan norr om dammvallen. Här ligger grundvattenytan mer än 4 m under markytan. Vid jämförelse av högsta och lägsta nivåmätning i de punkter i slamdammen där mätningar även utförts vid tidigare tillfällen bedöms grundvattenytans årstidsvariation uppgå till ca 1,5 m. Nivådata saknas dock vid förväntat årsmax. i perioden maj-juni och högre grundvattennivåer än de uppmätta förväntas förekomma. Grundvattenytans nivåvariation kan därför vara större än 1,5 m. 6.3.6 Vattenkvalitet I den miljögeotekniska undersökning som Tyréns utfört tidigare (2011-11-02) i området har inga förhöjda föroreningshalter påträffats i grundvattnet i slamdammen. Resultaten baseras dock på analyser på grundvattenprover tagna vid ett tillfälle. Undersökningen bör kompletteras med ytterligare en provomgång för att få en säkrare uppfattning om 14(26)

storleken på föroreningsnivåerna. Analys bör även utföras på såväl ofiltrerat som filtrerat grundvattenprov. Analys på ofiltrerat grundvattenprov ger den totala halten förorening (partikelbundna och vattenlösliga föroreningar) i grundvattnet. På så vis kan hela belastningen på recipienten bedömas inför en eventuell avvattning av slamdammen. 7 Sammanställning av härledda egenskaper Se separat markundersökningsrapport. 8 Rekommendationer 8.1 Allmänt I det här utredningsskedet är inte byggnaders placering kända och därmed inte heller t ex gator, öppna hårdgjorda ytor, VA-ledningar och parkytor. Framtagna rekommendationer ska betraktas som generella riktlinjer i ett planskede. Generellt finns det två avgörande faktorer som måste hanteras vid exploatering av främst område 2a inom slamdammen. Den första är det faktum att inom slamdammen är en stor del av anrikningssedimenten mycket tjälfarliga. Även om en omfattande avvattning med efterföljande permanent grundvattensänkning åstadkoms så finns stor risk att vatten kapillärt transporteras upp i de tjälfarliga sedimenten med islinsbildning som följd. De hårda krav som förmodligen kommer att ställas på tjälsäkring av gator och övriga ytor innebär i sig omfattande schakt och fyllningsarbeten utöver grundförstärkningar. Den andra är att en permanent grundvattensänkning måste utföras så pass kontrollerad att torven som underlagrar anrikningssedimenten aldrig syresätts. Grundförstärkning och sättningsreducering i anrikningssedimenten bedöms vara hanterbara men de sekundära krypsättningar som syresatt torv skapar kan i bruksstadiet ge svårhanterliga skador i byggnader. Tillsammans med Tekniska Verken och Kiruna Kommun så har det även diskuterats om en fullständig urgrävning av slamdammen kan utföras. Tekniskt sett så är maskiners räckvidd mot djupet för konventionell urgrävning inom slamdammen tillräcklig men kringarbeten så som säkring av schaktslänter, ineffektivt successivt schaktarbete, borttransport av stora volymer flytande massor samt inte minst anordnande av uppläggningsytor svåra att hantera och åstadkomma. 8.2 Skjutbaneområdet 3A 8.2.1 Inledning Området som är beläget norr om kyrkogården och sträcker sig norrut med Kurravaaravägen som avgränsning i väster. Mitt i området finns en skjutbana. Områdets begränsas i norr av en väg med rundslinga, där en del byggnader finns. Området ligger i sluttning med en höjdskillnad på ca 20 m från väster till öster. Området utgörs av glest bestånd av blandskog av tall, gran och björk och mindre myrar utspridda i skogsområdet. Den största myren är belägen mellan Kurravaaravägen och 15(26)

skjutbanans norra ände. Block i ytan varierar över området men generellt så är ytan blockfattig. 8.2.2 Grundläggning Grundläggning av byggnader kommer att utföras i naturligt lagrad morän av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordarter enligt AMA Anl. 10. Myrarna inom området har begränsad torvtjocklek och grävs ur till fast botten oberoende av byggnadernas tyngd. Dränering runt byggnader ska anordnas. Området sluttar ned mot öster till gräns mot dammvallen som omsluter sediment från den nedlagda Tuolluvaaragruvan. Därmed borde avvattning av området fungera mot öster. 8.2.3 Schaktarbeten Konstaterat bergfritt djup från naturlig markyta i undersökta punkter är 2-4 m i området. Schakter för grundläggning av byggnader utan källarplan bedöms kunna utföras utan att berg påträffas med det geotekniska underlaget som finns i det här översiktliga planskedet. Vid djupare schakter som vid full tjälsäkring av hårdgjorda ytor finns en liten risk att berg tangeras innan tätare undersökningar klarlagt bergnivå. Vid ännu djupare schakter som t ex VA-schakter och för källarplan ökar risken att berget tangeras. I området så består berget överst ofta av rösberg som ibland går att schakta utan sprängning. Men för att säkert konstatera rösberg krävs utförande av provgropar med grävmaskin. Urgrävning av myrar kommer att utföras under grundvattenytan. 8.2.4 Hantering av föroreningar En miljögeoteknisk undersökning av skjutbaneområdet är tidigare utförd och redovisad i Rapport Miljöteknisk markundersökning skjutbanor Kiruna, daterad 5 oktober 2012. Rekommendationer för området framgår av den tidigare undersökningsrapporten. För att kunna använda området kring hagelbanorna för bostadsändamål bör mossa, torv samt de översta centimetrarna av moränen tas bort på ett ca 10 ha stort område kring hagelskjutbanorna. Massorna transporteras till mottagningsanläggning för förorenad jord. Området är markerat på ritning i undersökningsrapporten för skjutbanorna. På ytor som inte ska användas för bostadsändamål inom det planerade bostadsområdet, t.ex. vägar, parkeringar, snöupplag, grönytor m.m. är det inte självklart att bortgrävning av förorenat skikt krävs. Detsamma gäller för ytor som ska täckas av annat jordlager. Bedömning om hur dessa ytor ska hanteras måste göras från fall till fall och även långsiktig påverkan måste vägas in. Även åtgärder för kulvapenskjutbanorna är beskrivna i undersökningsrapport för skjutbanorna. Alla kulfång tas omhand och på älgbanan och viltmålsbanan tas även skyddsvallar för skjutmål omhand. På pistolskyttebanan krävs även avbaning av ytjord mellan skjutplats och kulfång. På viltmålbanan rekommenderas ytterligare provtagning vid skjutplatsen i samband med saneringsarbetet. För övriga områden på kulvapenskjutbanorna bedöms en noggrann avstädning vara tillräcklig. Om mycket lerduverester upptäcks vid avstädningen kan ytjorden behöva banas av innan området används för bostäder. 16(26)

8.2.5 Fyllningsarbeten Under byggnader och mot byggnader skall kapillärbrytande lager av makadam läggas enligt AMA Anl. 10, CEF.2111 respektive CEF.2112. 8.2.6 Anläggning av hårdgjorda ytor Överbyggnader för hårdgjorda ytor skall tjälsäkras för terrass tillhörande materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jord enligt AMA Anl.10. 8.2.7 VA-ledningar Ledningarna ska läggas på tjälfritt djup eller isoleras. Utförda slagsonderingar tyder på att bergytan bara ställvis tangeras vid schakt. 8.2.8 Grundvattensänkning I området förekommer myrpartier med hög grundvattenyta. Även kringliggande skogsmark är fuktig av karaktär med relativt tjock vegetation av typen skogstorv. Vid exploatering av området så kommer hårdgjorda ytor som minskar återinfiltration och djupare schakters återfyllning i t ex VA-schakter och schakter för byggnader med källarplan fungera som dräneringsvägar och på sikt bedöms grundvattenytan i området sänkas permanent. 8.3 Slamdammen 2A 8.3.1 Inledning Dammområdet omfattar ca 30 ha och delar av golfbanan ligger innanför norra dammvallen. Flygbilder visar vattenansamlingar på centrala till sydöstliga delen av området. 8.3.2 Grundläggning Parallellt med den södra dammvallen bortsett från det sydvästra hörnet på den ca 150 m breda korridoren i västsydväst-ostnordostlig riktning som sedan i öster viker av i nordlig riktning rekommenderas förbelastning i kombination med permanent grundvattensänkning. Förbelastningen ger en hållfasthetstillväxt och mindre sättningsbenägenhet i anrikningssedimenten och tillväxten påskyndas genom den permanenta grundvattensänkning som avvattningen skapar. 1-2 våningsbyggnader kan sedan grundläggas på förbelastade ytor. Förbelastningsmassorna måste hålla en kvalitet så att de går att använda till fyllningar i området. Tyngre byggnader än två våningar kan i det här utredningsskedet inte grundläggas med det här förfarandet utan då ska pålgrundläggning förutsättas. Vid pålgrundläggning måste kringliggande ytor t ex förbelastas så att inte differenssättningar bildas mellan byggnad och omgivande fyllningar. Kringliggande fyllningars tjocklek ska begränsas även om förbelastning utförts innan. Centralt på området kan också förbelastning i kombination med en grundvattensänkning tillämpas för 1-2 våningsbyggnader. I övrigt enligt ovan. På delar av det sydvästra hörnet av dammen och i den nordvästra delen av området på befintlig drivingrange bedöms förbelastning i kombination med en grundvattensänkning kunna tillämpas även för tyngre byggnader. Det handlar då om den västra randen av 17(26)

de två delområdena. Exakt var gränsen går till övergång med grundläggning enligt ovan måste klarläggas vid detaljprojektering. 8.3.3 Schaktarbeten Anrikningssedimenten är mycket löst lagrade och flytbenägna så schakter måste utföras med försiktighet. Schaktslänter får inte utföras brantare än 1:1. Vid schaktarbeten under grundvattenytan måste strikt successiv schakt i korta etapper/längder med omedelbar återfyllning tillämpas. Vid djupare schakter för t ex ovan nämnda täckdiken eller vid senare VA-läggning måste det vid detaljprojekteringen övervägas om tillfällig spont krävs för arbetsmiljökrav och effektivt byggande. 8.3.4 Hantering av föroreningar En miljögeoteknisk undersökning som även omfattade slamdammsområdet är utförd 2011 och redovisad i PM Miljögeoteknik Geoteknik och miljögeoteknik för planområde Nya Kiruna, daterad 2011-11-02 Föroreningshalter i slamdammen är låga men jorden bör inte användas ytligt på områden för odling av livsmedelsväxter eller vid bostäder och dagis, i övrigt medför halterna inga begränsningar av användningen. Om torven under slammet ska grävas bort måste den omhändertas speciellt. Eventuellt kan den återanvändas i samråd med tillsynsmyndighet eftersom torv normalt inte kan renas på metaller och inte får deponeras pga. sin höga organiska halt. 8.3.5 Fyllningsarbeten Tillfällig uppläggning samt återfyllning med befintliga anrikningssediment i t ex ledningsgravar är svår att hantera med tanke på sedimentens flytbenägenhet. Konventionell packning av återfyllda vattenmättade sediment är i stort sett omöjlig utan att fyllningsmassorna får torka ut. Uttorkning av uppschaktade massor är alltid mycket svår att åstadkomma på grund av de pressade byggtider som alltid råder. Även borttransport och uppläggning av uppschaktade anrikningssediment är svårhanterlig i och med flytbenägenheten. När väl sedimenten lastats upp på flak blir de i praktiken flytande. Under byggnader och mot byggnader skall kapillärbrytande lager av makadam läggas enligt AMA Anl. 10, CEF.2111 respektive CEF.2112. 8.3.6 Anläggning av hårdgjorda ytor Parallellt med den södra dammvallen på den ca 150 m breda korridoren i västsydvästostnordostlig riktning som sedan i öster viker av i nordlig riktning förekommer överst blandkorniga anrikningssediment i materialtyp 3B, 4A och 5A och tjälfarlighetsklass 2, 3 och 4. Med andra ord varierar tjälfarligheten inom delytan högst markant mellan något tjälfarliga till mycket tjälfarliga jordarter. I det här utredningsskedet bör förutsättningarna vara att överbyggnader skall dimensioneras för mycket tjällyftande jordar till dess att mer detaljerade undersökningar i bygghandlingskedet utförts. De finkorniga sedimenten under och insprängda i de blandkorniga bedöms också tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, mycket tjälfarliga jordar. 18(26)

Centralt på området och i sydvästra hörnet av dammen där risvegetationen finns skall överbyggnader dimensioneras i materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, mycket tjälfarliga jordar. I den nordvästra delen av området förekommer överst både blandkorniga och grovkorniga sediment. De grovkorniga sedimenten längst åt väster och i norr bedöms tillhöra materialtyp 2 och 3B samt tjälfarlighetsklass 1 respektive 2, icke till något tjällyftande jordar. På delarna längre ut i dammen bedöms de blandkorniga sedimenten tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Här finns en gräns mellan ur tjälfarlighetssynpunkt mycket bra jordar i väster och norr övergående i mycket dåliga jordar åt öster. I detaljprojekteringsskedet måste de variationerna klarläggas. I det här utredningsskedet skall det förutsättas att större delen av ytans överbyggnader dimensioneras i materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, mycket tjälfarliga jordar. 8.3.7 VA-ledningar Ledningarna ska läggas på tjälfritt djup eller isoleras. 8.3.8 Grundvattensänkning Vår bedömning är att permanent grundvattensänkning skall vara utförd innan schakter för grundläggning, tjälsäkring och VA-ledningar påbörjas. Den enklaste metoden att sänka grundvattennivån i slamdammen är traditionell täckdikning tillsammans med öppna diken längs den västra samt östra sidan av området. En principskiss på täckdikningsplan visas i planritning GW01. För att underlätta en permanent grundvattensänkning i dammen med hjälp av täckdikning krävs 2-3 m schakt i vattenmättade flytbenägna anrikningssediment med schaktslänter i lutning maximalt 1:1. Om schaktningsarbetet ska kunna bedrivas effektivt kan det övervägas att grundvattenytan först temporärt sänks i lägen för schakter. I anrikningssedimenten bör wellpoints vara en fungerande metod för temporär grundvattensänkning. Vid exploatering av området förväntas andelen hårdgjorda ytor öka vilket minskar nybildning av grundvatten i området genom infiltration av nederbörd. Detta bidrar i sig till en grundvattensänkning vilket bör tas hänsyn till i planeringen av grundvattensänkningen av slamdammen. Om grundvattenytan sänks djupare än torvytan kommer torven att syresättas och riskerar att brytas ned, med sättningar i jordlagren som följd. Täckdikningen bör därför läggas på en sådan nivå att grundvattenytan alltid hålls ovan torven. Torvnivån varierar mellan ca +461,5 längst i sydvästra hörnet till ca +455,5 längst i nordost. Generellt ligger torven som ytligast i västra delen av området, ca 2 m under markytan, och djupare i den östra delen av området, ca 6,5 m under markytan. Grundvattensänkningen bör inledas med att befintligt dike på västra sidan av slamdammen grävs ur och fördjupas. Ett dike grävs även längs den östra sidan av slamdammen och nya väg E10. Detta dike bör anläggas redan innan väg E10 byggs för att undvika sättningar av vägkroppen när exploateringen av slamdammen genomförs. Grundvattennivåerna i området bör observeras i befintliga rör innan och under utförandet av detta skede för att kontrollera hur grundvattennivåerna påverkas av dikningen. När dikenas effekt på grundvattennivåerna i slamdammen är klarlagda kan man göra eventuella justeringar i täckdikningsplanen. 19(26)

Det rekommenderas att täckdikningen utförs för hela området i ett skede. Täckdikena i slamdammen bör läggas i nordväst-sydostlig riktning med ett eller flera utlopp söder om dammvallen. Utloppet för täckdikningen rekommenderas att ledas till befintligt myrområde söder om slamdammen. På så vis minimeras påverkan på vattenbalansen i myrområdet. Eventuella spegeldammar kan anläggas i södra delen av slamdammen dit dränerat vatten kan ledas innan utloppet leds vidare till myrområdet. Området norr om vattendelaren bör avvattnas åt norr för att inte störa avrinningsområdets vattenbalans. Täckdikningens utlopp rekommenderas att ledas till diket väster om dammvallen mot klarningsdammen. Dikningens samt täckdikningens exakta planläggning (plats, djup och dimension) bör bestämmas efter en mer detaljerad grundvattenutredning där områdets vattenbalans kartläggs mer i detalj. Detta är nödvändigt för att undvika att ett vattenunderskott uppstår i området och att grundvattenytan sänks för djupt. Det är också nödvändigt för att kalkyler på kostnader för åtgärden ska kunna upprättas. Täckdikning kan vara svår att utföra med tanke på de lösa sedimenten med flytjordsegenskaper. För att undvika att rörgraven flyter igen under utförandet bör schaktningen utföras med flacka slänter och korta schaktetapper. Alternativ som kan användas istället för det traditionella utförandet med grusfilter är att använda filterförsedda rör, antingen med kokosfibrer eller med geotextilstrumpa. Dessa alternativ används med fördel i jordar med hög finjordshalt och flytjordsproblem. Filterförsedda rör är även fördelaktigt då man slipper transporter med filtermaterial till rörgraven vilka kan innebära ytterligare flytsproblem i jordar med hög finjordshalt och högt grundvatten. Täckdikning kräver precis som öppen dikning ett visst underhåll för att dräneringen inte ska slamma igen och dikningen ska förlora sin funktion. 8.3.8.1. Bortledning av grundvatten För markavvattning gäller generell tillståndsplikt i Sverige. 8.3.8.2. Kompletterande utredning För att klara av att utföra en kontrollerad grundvattensänkning i området krävs att vattenbalansen i området är väl kartlagd. Risken att överdimensionera avvattningsåtgärderna finns om områdets grundvattenbildning samt grundvattnets flöden in och ut ur området inte är väl kartlagt. Ett vattenunderskott genom för hård dränering kan leda till att den underliggande torven exponeras för syre. Underlaget för att kartlägga vattenbalansen i området är i dagsläget bristande och därför föreslås kompletterande hydrogeologiska undersökningar i området. För att få kännedom om grundvattenytans naturliga variation under året behöver kompletterande långtidsobservationer i befintliga samt nya rör utföras. För att kunna bedöma läckaget genom dammvallen bör en fältgeoteknisk undersökning utföras samt installation av minst 2 st grundvattenrör med filterspets i dammvallen. För att bedöma möjliga flödesvägar in och ut ur området rekommenderas även att en inventering av befintliga ytvatten och diken samt dammvallen utförs under snöfria förhållanden. Framför allt befintliga dräneringsvägar genom och längs dammvallen är av stort intresse att kartlägga. För att bedöma hur tätt eventuella dräneringar ska läggas samt för att kunna beräkna hur lång tid det skulle ta att utföra en grundvattensänkning till önskad nivå bör slugtester utföras i den sandiga silten, i de finare (leriga) sedimenten i den norra delen 20(26)

av området samt i de grövre sedimenten längs områdets östra sida. Slugtester bör även utföras i själva dammvallen. Resultaten från ovan föreslagna kompletterande undersökningar ska ligga till grund för vattenbalansberäkningar för området. Utredningen bör kompletteras med ytterligare en provomgång på grundvatten för att bedöma om föroreningshalterna kan variera. För att bedöma totala föroreningsbelastningen till recipienten bör analys utföras på såväl ofiltrerat som filtrerat grundvattenprov. Dessutom rekommenderas lakningsförsök för att visa vilka föroreningshalter som kan lakas ut ur sedimenten under ett längre tidsperspektiv. 8.4 Stenaområdet 2B 8.4.1 Grundläggning På den västra delen av område 2B kommer byggnader grundläggas på antingen grusig sandfyllning eller på naturligt lagrad sandig siltig morän eftersom fyllningens tjocklek varierar markant. Byggnader med maximalt 3 våningar kan plattgrundläggas på den grusiga sandfyllningen med den vetskap om fyllningen som finns i det här skedet. För att tillåta tyngre byggnaders grundläggning på fyllningen krävs ytterligare geotekniska undersökningar. I den underliggande naturligt lagrade sandig siltiga moränen med bedömd hög till mycket hög lagringstäthet kan tunga byggnader plattgrundläggas. I den mellersta delen med torv under den grusiga sandfyllningen kan lätta enplansbyggnader grundläggas ytligt på stora utbredda plattor. Byggnader med källarplan ska undvikas. Om tyngre byggnader utan källarplan ska grundläggas måste den överfyllda torvens beskaffenhet utredas vidare innan grundläggning kan tillåtas. Grundläggning av byggnader i den östra delen med naturlig myrmark ska utföras med urgrävning av torven ned till fast botten. I fortsatt utredning och projektering måste hänsyn tas till att vattenvägar kan öppnas upp från slamdammen vid urgrävning vilket innebär att även torven under anrikningssedimenten hamnar ovanför en avsänkt grundvattenyta. Det medför risk att torven i slamdammen syresätts och bryts ned. 8.4.2 Hantering av föroreningar En miljögeoteknisk undersökning som även omfattade Stenaområdet är utförd 2011 och redovisad i PM Miljögeoteknik Geoteknik och miljögeoteknik för planområde Nya Kiruna, daterad 2011-11-02. Inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder påträffades på Stenaområdet. Men en förorening som ligger över riktvärdet för KM påträffades och med tanke på den verksamhet som bedrivits på området kan inte garanteras att inga mindre föroreningar trots allt finns på området. I samband med rivnings- och schaktningsarbeten på fastigheten bör någon form av kontrollprogram upprättas, speciellt vid eventuell rivning av cisternhus, oljeavskiljare och verkstad. 8.4.3 Fyllningsarbeten Under byggnader och mot byggnader skall kapillärbrytande lager av makadam läggas enligt AMA Anl. 10, CEF.2111 respektive CEF.2112. 21(26)

8.4.4 Anläggning av hårdgjorda ytor Överbyggnader för hårdgjorda ytor på terrass av sandig siltig morän skall tjälsäkras för materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jord enligt AMA Anl.10. Överbyggnader på mer än 1,5 m tjock grusig sandfyllning behöver inte tjälsäkras. 8.4.5 VA-ledningar Ledningarna ska läggas på tjälfritt djup eller isoleras. Vid detaljprojektering av VAledningsstråk måste närheten till slamdammen tas i beaktande. En återfylld VA-schakt blir en utmärkt dräneringsväg för vatten från slamdammen. Det finns risk att grundvattenytan avsänks för mycket i slamdammen så att torven under anrikningssedimenten syresätts om VA-schakterna blir för djupa i det här området. 8.4.6 Grundvattensänkning Även i det här området ska det eftersträvas en begränsad grundvattensänkning så att inte den överfyllda torven i den mellersta delen syresätts. 8.5 Området längs Linbanevägen 2C & 2D 8.5.1 Grundläggning På utfyllda ytor kommer byggnader grundläggas på antingen grusig sandfyllning eller på sandig siltig moränfyllning. Byggnader med källarplan ska undvikas. Där ingen torv underlagrar fyllningarna kan byggnader med maximalt 3 våningar plattgrundläggas med den vetskap om fyllningen som finns i det här skedet. För att tillåta tyngre byggnaders grundläggning på fyllningar krävs ytterligare geotekniska undersökningar. På ytor där komprimerad torv med maximalt 1 m tjocklek underlagrar fyllningar kan lätta enplansbyggnader grundläggas på stora utbredda plattor om den ovanliggande fyllningen är minst 2 m tjock. Vid tyngre byggnader än en plan ska grundförstärkning utföras och urgrävning som metod ska undvikas. Den överfyllda torvens beskaffenhet måste utredas vidare. Grundläggningar på ytor utan befintlig fyllning kan utföras utan grundförstärkning på sandig siltig morän efter avschaktning av vegetation. På ytor med myrmark utan ovanliggande fyllningar ska grundläggning av byggnader utföras med urgrävning av torven ned till fast botten. Vid urgrävning ned till fast botten kan vattenvägar öppnas upp från slamdammen vilket innebär att torven under anrikningssedimenten hamnar ovanför en avsänkt grundvattenyta. Det medför risk att torven syresätts och bryts ned. 8.5.2 Hantering av föroreningar En miljögeoteknisk undersökning som även omfattade områdena kring Linbanevägen är utförd 2011 och redovisad i PM Miljögeoteknik Geoteknik och miljögeoteknik för planområde Nya Kiruna, daterad 2011-11-02. På område 2C påträffades föroreningar kring garaget. Om området kring garaget ska användas för känslig markanvändning bör den förorenade jorden grävas bort. Utbredningen är inte fastställd. 22(26)

På den nedlagda bensinstationen inom område 2D finns inga kända föroreningar som begränsar markanvändningen. Inga saneringsåtgärder krävs därmed för förändrad markanvändning. På Metso måleri inom område 2D är inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder påträffade. Med tanke på den verksamhet som bedrivits på området kan inte garanteras att inga mindre föroreningar trots allt finns på området. I samband med rivnings- och schaktningsarbeten på fastigheten bör någon form av kontrollprogram upprättas, speciellt i samband med eventuell rivning av byggnaden på fastigheten. På asfaltverket inom område 2D finns föroreningar av oljeämnen. Omfattningen av föroreningen är dock oklar och kompletterande undersökningar krävs. Inför den tänkta ändringen av markanvändning bör ytskiktet bytas ut förutom där hårdgjord yta planeras. Detta med tanke på synliga lämningar på området och de föroreningar som ändå påträffats. På betongfabriksområdet inom område 2D påvisades inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder. 8.5.3 Fyllningsarbeten Under byggnader och mot byggnader skall kapillärbrytande lager av makadam läggas enligt AMA Anl. 10, CEF.2111 respektive CEF.2112. 8.5.4 Anläggning av hårdgjorda ytor Överbyggnader för hårdgjorda ytor på terrass av sandig siltig morän skall tjälsäkras för materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordar enligt AMA Anl.10. Överbyggnader på mer än 1,5 m tjock grusig sandfyllning behöver inte tjälsäkras. 8.5.5 VA-ledningar Ledningarna ska läggas på tjälfritt djup eller isoleras. Vid detaljprojektering av VAledningsstråk måste närheten till slamdammen tas i beaktande. En återfylld VA-schakt blir en utmärkt dräneringsväg för vatten från slamdammen. Det finns stor risk att grundvattenytan avsänks för mycket i slamdammen så att torven under anrikningssedimenten syresätts om VA-schakterna blir för djupa i det här området. 8.5.6 Grundvattensänkning Även i det här området ska det eftersträvas en kontrollerad grundvattensänkning så att inte den överfyllda torven syresätts. 8.6 Området vid gruvområdet 2E 8.6.1 Grundläggning På utfyllda ytor kommer byggnader grundläggas på antingen grusig sandfyllning eller på sandig siltig moränfyllning. Byggnader med maximalt 3 våningar kan plattgrundläggas med den vetskap om fyllningen som finns i det här skedet. För att tillåta tyngre byggnaders grundläggning på fyllningar krävs ytterligare geotekniska undersökningar. 23(26)

8.6.2 Hantering av föroreningar En miljögeoteknisk undersökning som även omfattade område 2e är utförd 2011 och redovisas i PM Miljögeoteknik Geoteknik och miljögeoteknik för planområde Nya Kiruna, daterad 2011-11-02. På område 2e utfördes ingen miljöprovtagning men inga föroreningar som kräver några åtgärder bedömdes finnas på området. 8.6.3 Fyllningsarbeten Under byggnader och mot byggnader skall kapillärbrytande lager av makadam läggas enligt AMA Anl. 10, CEF.2111 respektive CEF.2112. 8.6.4 Anläggning av hårdgjorda ytor Överbyggnader kan generellt dimensioneras med terrass i materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1, icke tjällyftande jordar, om avståndet från terrassen ned till måttligt tjällyftande sandig siltig moränfyllning eller naturligt lagrad morän är minst 1,5 m. 8.6.5 VA-ledningar Ledningarna ska läggas på tjälfritt djup eller isoleras. 8.6.6 Grundvattensänkning Om avschaktningar av fyllningstungorna utförs innan grundläggning och djupa schakter utförs hamnar man längre ned motsvarande nivåer i slamdammen. Då ska t ex VAschakter utföras restriktivare så att inte oönskade vattenvägar öppnas upp från dammen så att en okontrollerad grundvattensänkning undviks. 9 Dimensionering 9.1 Beskrivning av geokonstruktioner Ny centrumbebyggelse med tillhörande markanläggningar för Kirunas nya stadskärna. Vid upprättandet av det här projekteringsunderlaget var inte stadskärnans exakta läge och utformning bestämd. 9.2 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Planerad anläggning avseende grundläggning och eventuella stödkonstruktioner hänförs i det här utredningsskedet till geoteknisk kategori 2 (GK 2). Det kommer att förekomma olika säkerhetsklasser (SK1, SK2, SK3) med tanke på graden av variation i planerad bebyggelse och markanläggningar. 9.3 Sammanställning av geokonstruktionens dimensionerande värden Grundläggningen dimensioneras enligt Eurokod 7 (EN 1997) där geokonstruktionen hänförs till geoteknisk kategori 2 (GK2). 24(26)