Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård

Relevanta dokument
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar.

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Energianvändning i jordbruket 2018

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Välkomna till Mittens rike

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Svensk djurhållning utan soja?

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Christl Kampa-Ohlsson

Leif Göransson

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Jordbruk, biogas och klimat

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Jordbrukets klimatpåverkan

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Energisatsningar på gårdsnivå

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Energieffektivisering - - varför det?

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering. - varför det?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Datainsamling för djurgård

Dagordning

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

8 Produktionsmedel inom jordbruket

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Energikollen Modul 21C

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Produktionsuppföljning och nyckeltal

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus. Förslag energieffektivisering- generella rekommendationer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

kunskap till landsbygdens näringar.

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Information inför tillsynsbesöket

Sökande Person/organisationsnummer

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Jordbrukets klimatpåverkan

Kartläggning av jordbrukets energianvändning

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Energi. Behov för rörelse, värme, tillväxt, matsmältning och reproduktion.

Anmälan av C-anläggning -Lantbruk över 100 djurenheter Enligt punkt 1.20 i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Passiv gödselseparering

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Transkript:

Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård 2015-11-19 1

Hidinge Gård växtodling: spannmål, oljelin ärter, potatis (7ha) totalt 180 ha mulljord potatis skog Förklaring Invallat dieselhus Biobädd /Påfyllningsplats Invallningspumpar Svartån 2015-11-19 2

Grishus 4 st, 10 st slaktsvinsavdelningar, med foderkök, 4+3 gödselbrunnar 2015-11-19 3

Grisproduktionen på Hidinge Gård 10 avdelningar, drygt 440 i varje avdelning 4680 platser 3,25 omgångar per år = ca 15000 st /år Externintegrerad, friska grisar, växer ca 950 g / dag Alternativfoder: bröd, öljäst, vassle, spillmjölk Vi har stundtals försökt dra ned på soja förbrukningen. Fullt möjligt men vi får sämre tillväxt och klassning. 2015-11-19 4

FODEROPTIMERING Användning av fytas. Enzymet gör foderfosforn mer lättillgänglig, därmed blir det möjligt att använda mindre mängd fosfor i fodret och därmed blir det lägre fosforförluster genom grisen och tillika lägre halter av fosfor i gödseln. Användning av fria aminosyror för att kunna optimera foderblandningen och balansera aminosyrasammansättningen. Därmed kan man använda så lite proteinfoder som möjligt och minska förlusten av kväve genom grisen ut i gödseln. Trefasutfodring för att kunna optimera fodret och anpassa det efter grisens olika tillväxtfaser, resultat mindre förluster av näringsämnen till gödseln. 2015-11-19 5

Alternativa fodermedel till gris Stora möjligheter att utnyttja restprodukter Bröd, glass, godis, saft, soppor, chips, marmelad, choklad, pizzakanter. Dessutom vassle, spillmjölk, öljäst, stärkelse, drank, kli, raps o sojaexpeller. I vår besättning produceras ca 15 000 slaktsvin per år vilket motsvarar ca 1,4 milj. kg kött, ca 0,6 % av Sveriges produktion Normal spannmålsåtgång ca 4 300 ton per år (mjöl och vatten) Vi förbrukar i medel ca 2 200 ton spannmål per år, lägsta åtgång 1 500 ton spannmål per år. Som mest 65 % och som medel nästan 50 % av foderspannmålen ersatt av restprodukter. 2015-11-19 6

Koldioxidemission kg CO 2 ekv. per kg kött Svin Kyckling Nöt Baljväxt 3,5 kg CO 2 ekv. 2,2 kg 20,0 kg 0,2-1,4 kg SIK (2009) 2015-11-19 7

2015-11-19 8

2015-11-19 9

9,5 km t.o.r. 1,8 km 2015-11-19 10

Spridningsareal 700 ha 500 ha /år 12000 kbm/år från 15000 årssvin Maximal stallgödsel giva 22 kg P per ha som medel under en femårsperiod 2015-11-19 11

Gödselpump med hydraulisk kran och kompressor ca 100 kbm per timme 2015-11-19 12

Äkta släpslangsspridning med släpslangsramp 3-5 ha per timme exkl. ställtider 2015-11-19 13

2015-11-19 14

Halmeldning sedan 1996 effekt 300 kw Ca 600 MWh / år Uppvärmning hela gården samt spannmålstorkarna Inbesparad mängd olja ca 70 kbm 2015-11-19 15

Tork & torksilo ca 1700 ton torkning endast med halmpannan Gris med LED-ljusslinga 2015-11-19 17

2015-11-19 18

Gastätlagring av spannmål sedan 2008 ca 1000 ton 2015-11-19 19

Energianvändning, indelning i energislag på Hidinge Gård Energislag Använd- Enhet Omräkning Energi Pris Pris Kostnad ning (värmevärde) MWh/år kr/enhet kr/mwh kr/år El 320 MWh/år 1,0 320 000 0,67 670 215 000 Dieselolja (5 %RME) 17 m3/år 9 739 167 500 8 900 910 152 600 Halm 149 ton/år 4 000 596 000 0,6 150 89 400 Summa 1 083 500 Summa 457 000 2015-11-19 20

Energi i slaktsvinsproduktionen på Hidinge 2012 2015-11-19 21

Antagen energiförbrukning (kwh/kg kött) vid uppfödning av slaktsvin i jämförelse med förbrukningen på Hidinge 2012 (Kartläggning av jordbrukets energianvändning, JTI 2010). Medel Max Min Hidinge Differens medel o Hidinge Belysning, el 0,036 0,150 0,004 0,009-0,027 Ventilation, el 0,240 0,480 0,004 0,086-0,154 Foder, el 0,160 0,450 0,011 0,078-0,082 Utgödsling, el 0,009 0,065 0,000 0,001-0,007 Uppvärmning, el 0,120 0,320 0,009-0,120 Uppvärmning, biobränsle 0,233 +0,233 Övrigt, el (på Hidinge i huvudsak tvätt) 0,028 0,078 0,078 0,015-0,013 Övrigt, diesel (hantering halmströ) 0,004 0,004 Summa, kwh/kg kött 0,59 0,43-0,16 2015-11-19 22

Dieselanvändning, Hidinge Gård, 2012 Potatis, 7 ha Antal gånger per ha o år liter/år Spannmål, 110 ha Antal gånger per ha o år liter/år Markberedning potatis Kultivator 2,5 935 Kultivering höst, Catros 2 48 Sådd 1 623 Kultivering våren 2 48 Spridning mineralgödsel 1 80 Kupfräsning 1 119 Spridning flytgödsel 1 1 374 Sättning 1 63 Sprutning 2,5 315 Spridning mineralgödsel 2 28 Tröskning 1 1 200 Kupning 2 63 Inlejd tröskning 2012 90 Sprutning 11 92 Transport t lager 0,5 158 Upptagning 1 630 Inlejd pressning halm 2012 450 Transport till lager 1 123 Transp. t lager, inkl lastare 0,5 291 Summa potatis 1 214 Summa spannmål 5 516 Potatis, liter/ha 173 Spannmål, liter/ha 50 Spannmål, liter/ha exkl. flytg & halm 32 2015-11-19 23

Möjliga åtgärder på Hidinge Gård 1. Frekvensstyrning av ventilationsfläktar i resterande 4 avd. 2. En eldriven gödselomrörare är anskaffad, eventuellt ytterligare en på gång istället för traktordriven 3. Byta ut kvicksilverlampor och lysrör mot LED 4. Byta den blåsande hammarkvarnen mot en med mjölpump eller skruv transport 5. Dieseldriven blåsning av spannmål bytes mot eldriven elevator 6. Biogasproduktion 7. Solceller för elproduktion 8. Övergång till biobränslen (RME...?) i traktorerna 2015-11-19 24

Koldioxidemission kg CO 2 ekv. per kg kött Svin Kyckling Nöt Baljväxt 3,5 kg CO 2 ekv. 2,2 kg 20,0 kg 0,2-1,4 kg SIK (2009) 2015-11-19 25

Demonstrationsgård Hidinge - Effektiva åtgärder på Hidinge 2 % av arealen lärkrutor Buskplantering Fågelåker Solrosor Honungsört Fleråriga örter Hidinge maj 2013

Biologisk mångfald, Hidinge Gård Rationellt jordbruk, stora fält utan diken, stenrösen och holmar, fältstorlek 15-56 ha. Beväxta kantzoner som slås sent ca. 3,5 ha Sprutfria kantzoner, ca. 1 ha Vattenförande kanaler, året runt + Svartån Branddamm Alléer och gamla stora träd Betesmarker för hästar Buskar och träd längs vissa diken Spara vinterståndare, skräp marker Lärkrutor, osådda små rutor Remsor för fåglar och humlor/bin Blommande grödor lin, ärter, åkerbönor, raps Potatis Foderspill i måttliga mängder Tillgång till gödsel och/eller lera 2015-11-19 28

2015-11-19 30

Hidinge Gård, 3 liter / år, 0,2 ml / djur eller 0,002 ml / kg 2015-11-19 31

2015-11-19 32

2015-11-19 33

2015-11-19 34

TACK FÖR MIG 2015-11-19 35