1/6
1 Ekorren (samlas inne på plan 3 eller annat om det blir trångt) Nygatan/S Lasarettsvägen: Mellan 2006-2008 ritade Magnus Silfverhielm, på AIX arkitekter, på Setra Plusshus uppdrag ett bostadshus (S Lasarettsvägen 10) med 30- talet lägenheter och intilliggande byggnad för parkering och verksamheter. Bostadshusen har byggts med industriellt tillverkade volymelement i trä, medan parkeringshuset uppfördes i massiv- och limträ. Såväl trapphus som hisschakt förtillverkades i trä. Setras byggsystem Trälyftet utgörs av industriellt tillverkade volymer i massivträ där de kombinerar massiva träelement och volymbyggnadsteknik. Parkeringshuset (Nygatan 24) ägs av det kommunala fastighetsbolaget Polaris Fastighets AB och har två viktiga fördelar jämfört med andra parkeringshus; det är ljust och tryggt och väldigt välventilerat. Det har ett ribbverk som släpper in ljus. Har ett kraftfullt takutsprång. Blir som en lykta i gågatans slut. Det blev dock en kompromiss beläggningen är gummimatta. Arkitekten ville ha tra men det blev för halt. Det är 4 våningar ovan mark med tre plan parkeringsdäck. Limträbaserad stomme från Martinssons i Bygdsiljum. 141 parkeringsplatser inryms samt 700 kvm butiks- och kontorsytor. Att motorvärmare ingår är självklart också en fördel. Att det inte går någon väg hit än - och att det än så länge går att parkera gratis på diverse gator närmare centrum är såklart en nackdel. Husen på fem våningar i norr trappas ner till två våningar i söder och ger tillsammans med omgivande äldre trähus en skyddad gårdsmiljö. Ursprungligen hade huset en diagonal fasad och var en våning högre, men byggnadsnämnden ville att huset skulle "smälta in" bättre. Huruvida det lyckades låter vi vara osagt. Husets två längor har byggts med industriellt tillverkade volymenheter i trä, och även trapphus och hisschakt förtillverkades i trä. Bostadshusen är sammankopplade med svalgångar, varifrån man når de 31 genomgående lägenheterna (bostadsrätter). De invändiga trägolven är oljade och träväggarna är silikatmålade. De konstrastrika färgvalen var omdebatterade. När arkitekten skulle motivera de svarta fasaderna formulerade han sig i termer om hur "rostade rödfärgspigment gör väggarna varmsvarta och hur dagrarnas belysning smeker husets yttre". Man kan väl säga att de fick bygglov trots motiveringen. Inflyttning skedde hösten 2009. 2 FÖP Centrala stan Valfri adress, ej besök: En plan för centrala stan är under framtagande, en fördjupad översiktsplan för Centrala stan. Numer pratar vi om att vårt centrala stadsdel inkluderar älvsrummet och norra stranden på andra sidan med Campus etc. Huvudtemat för planarbetet är en attraktiv stad. Attraktiv för ögat och för handel och uteliv. Planen ska visa var vi kan bygga högre, förtäta staden hur infrastrukturen ska utformas, resecentrum m m. den sträcker sig från E4 i öster till Nordanå i väster. I planen ska det rymmas ca 500 bostäder som ska ske genom förtätning. Infrastrukturen är viktig planeringsfråga som ska lösas i den här fördjupningen. Parkeringslösningar hur kan man effektivisera den, idag har man väldigt många ytparkeringar som upptar stora arealer i stadens centrala delar. 3 Karlgårdsbron (Centrumbron) S Lasarettsvägen/Storgatan: Sedan tidigt 1970-tal har en bro i Lasarettsvägens förlängning diskuterats. Pga tidigare planer att dra bron genom Nordanåområdet har den blivit en politiskt mycket laddad fråga i Skellefteå. Den här gången tror man dock att den tillslut blir av. Vad som nu diskuteras är en 400 meter lång bro i trä, världens längsta. Eventuellt med en mellanlandning på en konstgjord ö. Både 2/6
brohuvudena är känsliga kulturmiljöer, med Centrala stan äldsta hus, Karlgård från sent 1600-tal, samt en kyrkogård i söder och entrén till Nordanåområdet, stadens gröna lunga, norr om älven. Exakt utformning är ännu under diskussion men givetvis ska gående och cyklister känna att det minst lika mycket är deras bro. Skellefteå kommun är osams med Trafikverket om vad detta ska blir för bro. Kommunen hävdar att det inte ska bli någon förbifart, och räknar med att bron ska ersätta Lejonströmsbron och Parkbron (de blir gc-broar) och deras sammanlagt 6000 fordon per dygn. Trafikverket räknar dock med att dessutom avlasta Viktoriabron (E4:an) med cirka 6000 fordon ytterligare. Vi tror att de räknar som de gör för att slippa bygga en ny E4. Av naturliga orsaker kommer dock hursomhelst den nya vattentäkten, vars ledningar ska kopplas om precis här, att prioriteras före bron. Men sedan kommer den! 4 Handelsgårdarna och snallarna Markstedtska, Storgatan 26 (4a): Huset byggdes 1881 som bostad för rådmannen och handlanden David Markstedt och hans familj. Arkitekt var John Laurentz, Stockholm. Övre våningens mellanparti byggdes på till full höjd 1926. Markstedtska huset är ett fint exempel på högreståndshus som efterliknar samtida stenarkitektur i storstäderna. Här uppe hade vi bara trä att välja på. Familjen Markstedt var en av de ledande handelsoch industrifamiljerna i Skellefteå i slutet av 1800-talet. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. Storgatan 35-39 (4b): Samtliga tre hus, Lindbergska handelshuset, Utterströms och Ömans, är från 1848 och alltså bland de första husen i den nya staden Skellefteå (1845). Husen är typiska för de första generationerna borgarhus i staden. På gårdarna fanns magasin där snallarna lastade sina varor för transport mot inlandet. Snallare kallades de bönder som bedrev varutransport mellan kust och inland i Skellefteälvens dalgång. Trafiken inleddes när handelsrättigheterna förändrades på 1800-talets mitt. Till inlandet forslades allehanda varor, som mjöl, socker, kaffe etc. Till kusten togs ofta tjära och ved som returfrakt. Dessa hus ska vi förhålla oss till när vi planerar den nya staden. Lindbergska handelshuset (Storgatan 35) är byggt av timmer och har locklistpanel, vilket ansågs mer lantligt än den stenimiterande kälspontpanelen. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. Utterströms (Storgatan 37) är ett typiskt borgarhus i Norrland från 1800-talets början. Dess brädfodring i kälspont efterliknar fasaden på putsade stenhus, med profilerade taklister och breda hörnpilastrar. I huset bedrevs krogrörelse på 1850-talet, innan stadshuset stod färdigt och restaurangen där öppnade. För att stävja slagsmål utanför krogen satte krögare Lundeberg upp en gatlykta det var stadens första. Huset är känt som Utterströms, efter järnhandeln AB John Utterström som låg här från 1915. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. I Sara Lidmans jernbaneepos är det här (på Ömans/Sidenmarks, Storgatan 39) som D. Mårtensson köper en karaff till sin blivande hustru Anna-Stava. (Även Konsul Franzéns hus - Storgatan 32 - uppfördes 1848, av konsul Seth Mikael Franzén. Byggnaden förlängdes och byggdes på 1876 och förlängdes mot väster 1914. Lägg märke till övervåningens rikt dekorerade fasad med konsolfris under takfoten och fönsterkornischer.) 5 Statt Storgatan 41: Skellefteås första stadshus uppfört 1861 var ett gigantiskt timmerhus Europas största, har det sagts med 19 3/6
fönsteraxlar och måtten 15 x 48 meter. Stadshuset invigdes 1863 och hade två fulla våningar och inrymde magistrat, rådhusrätt, allmänna rådstugan och stadskommunens förvaltning samt stadshotell och restaurang. Det var nödår och bygget hade inte kunnat genomföras utan ett lån från änkefru Fredrique Clausén. Först sju år efter invigningen fick man råd att klä in huset i en klassicerande gråvitmålad träpanel. Huset stod faktiskt kvar till 1955 medan de nya husen byggdes vid sidan om. Planer på ett nytt stadshus fanns redan på 1930-talet, men diskussionen om trähusets flyttning eller rivning blev långdragen. Man anlitade landets mest kända arkitekter, Ivar och sonen Anders Tengbom i Stockholm som i 20 år ritade på det nya stadshuset, som Dagens Nyheter 1957 på förstasidan imponerat beskrev som ett hypermodernt 7-miljonerskomplex. Ivar Tengbom är mest känd för Konserthuset vid Hötorget, men hade nu gått mot en mer modernistisk stil. Byggnaden från 1954 är ett mycket medvetet utformat exempel på efterkrigsfunktionalism, med ett enkelt och rent formspråk där detaljer och materialval är viktiga. Med det första stadshuset ännu i bruk på samma tomt, blev lösningen en plan i form av ett H med tre byggnadskroppar: två högre byggnader innehållande stadsförvaltning respektive stadshotell, sammankopplade med den lägre stadshusrestaurangen. Byggnadskropparna fick också olika karaktär i uttrycket vad gäller material och kulör. De båda nord sydliga har ett mera massivt uttryck, byggda i specialbeställt rött tegel med urkratsade stötfogar samt tunn och ljus utstickande takfot; mellandelen är lättare i ljus marmor och mycket glas. Med sin utformning och sin strama tegelarkitektur, kvaliteten i detaljerna och de konstnärliga utsmyckningarna är huset fortfarande en symbol för sin tids framtidstro. Bronsskulpturen Rådjur av Alfred Knöppel, från 1956, står vid entrén till stadshusdelen. Restaurangdelen byggdes på 2011, arkitekt var Gunnar Grönlund på Monarken och byggsystemet - helt i trä - levererades av Martinsons. Att bygga i något annat material hade blivit för tungt. Fasaden är klädd i obehandlad lärk. Första stadshusets volym kan fortfarande avläsas mellan hotellet och stadshusflygeln. 6 Stadsparken och Älvsbrinken Stadsparken och Älvsbrinken: 2006 genomfördes parallella uppdrag för hela älvsbrinken med stadsparken. Vi fick några av Sveriges bästa och erkända landskapsarkitekter att delta vilket var väldigt roligt (t ex Torbjörn Andersson). Ramböll med Ulf Nordfjell fick uppdraget. Det som ingick i uppdraget var älvsbrinken från E4-bron i öster till parkbron i väster samt stadsparken. Första delen är nu klar, älvsbrinken nedan för stadsparken. Trots att den blivit bantad från ursprunget så har resultatet blivit väldigt bra (ett vattenfall har man tagit bort). Det finns en byggrätt för ett glashus/växthus intill parkbron som vi hoppas att man färdigställer i en framtid. Gradängerna har färdigställts och har blivit en populär plats för Skellefteborna, en ny målpunkt. Det är även ett trädäck ut i älven som en slags amfiteater. Träet är ipe [uttalas "ipé", som kupé], som är ett tropiskt träslag från sydamerika. Ipe är dubbelt så hårt och tungt som teak och har använts bl a till IKSU SPA i Umeå samt Malmö Västra hamnen. Det har även byggts en restaurang i området den blev klar november 2011. Nilsson & Sahlin har ritat den genom Ove Nilsson, det har använts limträpaneler från Martinssons. Stadsparken ska även den göras om eftersom träden håller på att dö. Detta blir en annan etapp möjligen 2013-2014 till en kostnad på 12 milj (hittills har det kostat 20 milj). Från restaurangen och mot öster ska det anläggas aktivitetsområde med lek och bollplaner ex beachvolley, boulebana. 4/6
Vi har även en bäck som tar hand om dagvatten från stora delar av bebyggelsen Boströmsbäcken. Här har man föreslagit att man kan skapa en biologisk rening av dagvattnet och göra det til len mycket mer attraktiv plats än idag. 7 Möjligheternas torg Torget: År 1886 beslutades att gamla torget skulle bli stadsträdgård (dagens stadspark) och ett nytt salutorg skulle anläggas på torgets nuvarande plats. Länge var bilparkering torgets viktigaste funktion, men ett beslut om ett bilfritt torg togs 1970. Torget fick sin huvudsakliga nuvarande form 1988 av landskapsarkitekt Jan Räntfors på White arkitekter i Göteborg, efter förlaga 1986 av stadsarkitekt Göran Åberg. Torget bär sedan åtminstone 1989 namnet Möjligheternas torg. Torgrummets mått är ungefär 60 x 110 meter mellan fasaderna, men den egentliga, öppna torgytan är cirka 50 x 35 meter. Detta kan jämföras med Hötorget i Stockholm, som är cirka 60 x 60 meter (70 x 90 mellan fasaderna). Under den platta pyramiden i ljus idefjordsgranit finns det 20 tons betongfundament som gett torget öknamnet världens största julgransfot. Granitskulpturen Lyftet en ankdamm i utveckling av Bo Holmlund kan ses i sydöstra delen av torget. Konstverket invigdes 1995. Torget har alltid varit omdebatterat, kanske särskilt skuggorna från RiksCity-huset. Många förslag har kommit och gått om att riva hus, bygga hus eller helt enkelt flytta torget. Senast 2007 tog det fram idéskisser för hur torget kunde utvecklas genom en exploratörtävling. Tyvärr blev det en lågkonjunktur, marknaden svek och planerna realiserades inte. Men förslagen fortsätter att komma in, och det här är en av de frågor som behandlas i den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan. 8 Kulturhus Busstorget: Det är nu beslutat att ett kulturhus ska byggas. Vad det ska innehålla är ännu inte spikat färdigt, men scenkonst (Västerbottensteatern) ligger bra till, liksom en flytt av stadsbiblioteket. Vi tror att det är viktigt att ett kulturhus inte bara är ett finrum för kultur, utan också ett kulturellt vardagsrum. Helst ska man också köpa hockeybiljetterna här. Innehållsdiskussionen kommer först, men nu har även placeringen börjat sätta sig. Vi har frågat Skelleftebornna och har idag fått in förslag på ca 30-tal platser (de flesta väldigt centrala) där man kan tänka sig ett kulturhus. Var kulturhuset ska ligga är inte bestämt än men detta är en plats som har många fördelar med kommunikationer bl a. Bussarna flyttar ju med nya resecentrum, så då blir platsen tillgänglig. En arkitekttävling planeras i början av 2013. Centrum kommer antagligen att utökas mot det kommande resecentrum, hela kvarteret upp mot resecentrum kan innehålla olika verksamheter. Vi har också diskussioner ang Kanalgatans utformning. Kulturhus i fonden framför Torget kan göra Kanalgatan vid den platsen som en gångfartsgata, en öppen yta som delas med olika trafikantslag liknande Skallartorget i Norrköping. Detta öppnar för att använda mitten området i allén till någon etablering av glasskiosk, café eller dylikt. En kul detalj i sammanhanget är att redan 1905 föreslog P O Hallman, den kände stadsplaneraren och arkitekten, att en av de 8 "monumentalbyggnader" (som han kallade det) han föreslog i Skellefteå skulle placeras precis här. Och även om vi är ett drygt sekel försenade, så kommer det kanske nu. 9 NoKa Norr om Kanalgatan S Järnvägsgatan/Trädgårdsgatan: Kanalgatan är en bred gata som upplevs som en barriär mellan nuvarande centrum och området mot järnvägen. Området norr om Kanalgatan är ett stort omvandlingsområde från 5/6
småindustriverksamhet till handel och bostäder. Det är här vi tycker det passar att bygga mycket tätt och högt. Ingen skuggas och totalt sett inga större värden att bevara. Vi tror att det är viktigt att ge och värna olika karaktärerna i de olika delarna av stadskärnan. Inne i rutnätsstaden söder om Kanalgatan tror vi inte på samma exploatering med hänsyn till bla den lågt stående solen här uppe, en eller möjligen två våningar till. 10 Norrbotniabanan och nytt resecentrum S Järnvägsgatan/Trädgårdsgatan: Mot norr har vi järnvägen och ett reservat för en framtida Norrbotniabana i anslutning till järnvägen planeras ett resecentrum för både bussar och tåg. Ett resecentrum som vi vill ha är mer än en vänthall och informationstavlor. Vi vill skapa en plats för verksamheter, aktiviteter o s v. samtidigt vill vi även att den ska vara en spännande och intressant byggnad. Korta fakta, objekt Ekorren 2006-2008. Plusshus, Setras byggsystem Trälyftet. P-huset Polaris Fastighets AB. Arkitekt Magnus Silfverhielm. Kostnad?? Handelsgårdarna: Lindbergska handelshuset, Utterströms och Ömans, är från 1848, Markstedtska är från 1881. Statt: Första 1861, andra 1955. Tengboms. 2011 Monarken arkitekter, Hilding Holmqvist 2011. Stadsparken & Älvsbrinken, stadspark sedan 1886. 2006 parallella uppdrag. Inte färdigt. Torget. Torg sedan 1886. Bilfritt 1970. 1988 Jan Räntfors. 1995 Lyftet. Skellefteå kraft, 2006-09. Josef Eder mfl General Architecture. 11 Skellefteå krafts nya kontorsbyggnad (ej besök): Åren 2006 09 uppfördes Skellefteå Krafts nya kontorshus, ritat av arkitekten Josef Eder mfl på General Architecture. Fasaden är klädd med koppar plåtar 9 000 stycken! På insidan samsas de olika materialen trä och betong och gör det respektive material är bäst på. Rått och varmt. Gert Wingårdh prisade huset som en uppvisning i rationell arkitektur. Huset har fått pris från Sveriges Arkitekter i övre Norrland, samt varit nominerat till ett europeiskt arkitekt pris i Barcelona. 6/6