Trästaden Skellefteå (3 km)

Transkript

1 1/8

2 I Skellefteå har vi alltid byggt i trä. Ibland har vi skämts för det, och ibland har vi varit stolta över det. På 50-talet rev vi nästan hela rasket och lovade att aldrig bygga i sådana fattigmaterial igen. Men idag med landets främsta råvaror, tillverkare, forskare och aktiva beställare är träbyggandet tillbaka, men nu i högindustriell form. 1 Älvsbacka Strand (1a) och Älvsbacka Park (1b) Aldergatan/Lindgatan: Regeringen beslutade 2004 om en nationell träbyggnadsstrategi som startade Skellefteå kommun var en aktiv deltagare i detta. Man valde Älvsbacka nära älven för projektet, inte helt utan debatt med grannar och politiker som var rädda för skuggor och hur det skulle smälta in. Historiens dom blir hård, spådde en del politiker. Inte än, åtminstone. Martinsons Byggsystem, Lindbäcks Bygg AB och White Arkitekter AB gick samman som Bygg i Trä AB för att utveckla ett nytt system för flervåningshus i trä med starkt industrialisering. Systemet innehöll allt från konstruktionsstöd och projektledning till tillverkning och montage. Byggprocessen är särskilt lämpad för nordiska förhållanden, med en nyutvecklad väderskyddsteknik som tillåter bygget att fortgå närmast oavsett väderlek. Uppemot 80 procent av huset byggdes klart inomhus innan det kom på plats. Till exempel var kakel och klinker redan monterat i kök och badrum. Älvsbacka Strand omfattar tre hus, byggda mellan , där varje hus rymmer 18 lägenheter fördelade på 6 våningar plus indragen övre takvåning. Samtliga lägenheter med utsikt och breda balkonger. För det första huset handlade det om att ta reda på om det överhuvudtaget var möjligt att bygga trähus på det här moderna, industriella sättet. Och det var det ju, byggtiden halverades jämfört med traditionellt byggande. I hus 2 försökte man dessutom få lite koll på energiförbrukningen - med viss framgång. Det tredje huset bedömdes, genom projektet Trästad 2012, enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Miljöklassningen har 15 olika indikatorer som ska uppfyllas inom områdena energi, inomhusmiljö och material. Huset nådde högsta nivån, guld. Det är den första byggnaden i norra Sverige som har en godkänd certifiering. Bara det att stommen i de sju våningarna är av massivträ, innebär ju låg miljöbelastning till en rimlig kostnad. Enbart stomtillverkningen sparar 270 ton koldioxid jämfört med konventionella stommar av betong. Husens exteriör är självklart utförd i trä, en limträpanel som kombinerar träets naturliga uttryck med en stram elegans. Arkitekt har varit Lennart Sjögren på White arkitekter Umeå. Längre upp på Aldergatan ser vi hur området kompletteras med det som kallas Älvsbacka Park, där Lindbäcks Bygg och NV Fastigheter bygger kooperativa hyresrätter, också helt i trä. Upplåtelseformen kan ses som en blandning mellan en hyresrätt och en bostadsrätt. Samtliga framtida lägenhetsinnehavare blir medlemmar i den kooperativa föreningen som bildas och kommer genom sitt medlemskap att kunna påverka sin boendesituation och framtida boendekostnader. 2 Älvsbackabron Rönngatan 3: Snedstagsbro i trä, som vid invigningen 25 augusti 2011 var Sveriges längsta träbro i ett spann. Bron fick sitt namn efter en omröstning bland skellefteborna. Bron är ett resultat av ett samarbete med Europeiska regionala utvecklingsfonden och Luleå tekniska universitet. Avancerad mätutrustning följer upp brons hälsa. Den är drygt 130 m lång, 2/8

3 4 m bred, och 24,6 m hög (pylonerna). Konstruerad och tillverkad av Martinsons i Kroksjön. Byggherre: Skellefteå kommun. Älvsbackabroprojektet vunnit utmärkelsen årets kommunaltekniska projekt 2012, som delas ut av Svenska Kommunal-Tekniska föreningen med motiveringen att bron "lika vacker som funktionell" och att "med Skellefteå kommuns engagemang i Nationella träbyggnadsstrategin och Trästad 2012 har träbyggandet tagit ytterligare ett steg framåt". Kostnaden för bron var ca 32 miljoner. Av dom var 2 milj EU-bidrag till byggandet och 3 miljoner var EU-bidrag till Luleå tekniska universitet för forskningen på bron. 3 Amerikahusen Amerikavägen 4, 8, 12: De här tre parhusen ritades av arkitekterna var John Johansson, Karin Nyberg och Lennart Sjögren Byggherre var Skelleftebygdens trähus AB och tillsammans genomförde man ett utvecklingsprojekt. Syftet var att rita och bygga parhus med hög kvalitet rakt igenom - både arkitektoniskt och hantverksmässigt. Och med bra totalekonomi. De tre parhusen baserar sig på lokal timmerbyggnadstradition. Alla hus har samma stomme men olika planlösning utifrån orientering och utsikt. Finsnickerier som fönster, dörrar och trappor specialritades och tillverkades lokalt. Husen är avsedda att skildra trähusets utveckling från det enkla panelklädda trähuset till det komplexa träregelhuset, där det tredje har klara drag från amerikansk östkust. De här husen är de enda skelleftehus, frånsett Skellefteå krafts nya kontorsbyggnad från 2009, som någonsin recenserats i tidskriften Arkitektur. Även om man där kanske lade fokus på arvet från shakertraditionen i USA och att det passade här uppe "där en asketisk religiositet fortfarande har ett fäste och där man fortfarande äter sin morgongröt med träslev." 4 Nilsro Gymnasievägen 1/Tubölegatan 6: Trähusbyggandet kan ta sig olika former. Här byggs just nu 10 radhus i trä med träfasad, ritade av Collage arkitekter i Skellefteå. Det blir två huskroppar om fem bostäder vardera, samt en garage- och förrådslänga med gästbostad. Bostäderna kommer vara ungefär 120 m2 och i två plan, med uteplats och balkong i västerläge samt entréer från öster. Varje bostad får ett mindre förråd mot fastighetsgränsen i väster, och en garageplats i längan mot öster. Vindsvåningen på garaget ska inrymma förråd för bostäderna. Ett gästrum ska inrymmas i södra delen av garaget. De nya byggnaderna ska tillföra ett modernt formspråk i enlighet med sin tids gestaltning. Husen ska ha flacka pulpettak. Varje bostad kommer ha egen uteplats i markplan, samt balkong mot väster. Avsikten är att detta ska bli lågenergihus med allt vad det innebär av tjockare väggar, tätare hus och bättre ventilation. Just nu tittar man på närvarostyrd ventilation, eventuell bergvärmepump istället för fjärrvärme, och solfångare för varmvatten sommartid. Det är HB Nilsro som är byggherre, och tanken är att bilda bostadsrättsföreningen Nilsro när det är klart. Namnet användes tidigare om den här tomten. 5 Campus Campus: Här på Campus Skellefteå finns förstås en rad intressanta trähus, men också världsledande träforskning. Tillsammans kommunen som intresserad beställare och med industrin - som exempelvis Martinsons i Bygdsiljum, Lindbäcks i Piteå, Skellefteå Snickericentral, Kallholmen - har man bildat en viktig träenighet för att vara landets största trästad. Visst finns det andra som också försöker marknadsföra sig så, men de har 3/8

4 som sagt det gemensamt att även deras hus är byggda av Skelleftebor. Träforskningen bedrivs huvdusakligen av SP Trätek, Luleå tekniska universitet och TCN, Träcentrum Norr. Förutom träteknik ligger man också långt framme inom datorspelsutveckling. Och av de 3000 studenterna gör man också sjuksköterskor och socionomer. Med mera. 5 a Forumhuset (Laboratoriegränd 13) stod färdigt 2003, och ritades av Temagruppens Lennart Nilsson för Fastighets AB Polaris, kommunens fastighetsbolag. Det är en samlingslokal i trä med campusbibliotek, och Större och mindre hörsal. De olika fasadmaterialen gör det de är bäst på; träbalkarna är träfärgade, takfoten ljus medan huset i övrigt är svart med röda detaljer. Huset kännetecknas av att vara två tydliga rum, biblioteket och Forumsalen, med en L-formad foajé som ett viktigt mellanrum för mingel och möten. Där biblioteket är ljust och träfärgat och uppglasat mot mellanrummet, kontrasterar forumsalen med en mörk, sluten yttre form. I forumsalen sammanträder kommunfullmäktige. 5 b Det nya kontorshus (Laboratoriegränd 15) som det kommunala fastighetsbolaget Polaris presenterade hösten 2012 är ett sex våningar högt kontorshus av trä som ska uppföras vid älven mellan Forumsalen och Campushallen. I huset kommer ett ännu så länge anonymt företag hyra en tredjedel av den totala ytan på kvadratmeter. Huset ska klassas enligt Miljöbyggnad. Det är Consultec arkitekter från Skellefteå som ritar på huset. (Koncepthuset Huset är en flyttbar utställningsbyggnad med syfte att visa hur värmebehandlat trä kan se ut och användas. Alla synliga ytor, interiört och exteriört inklusive ytterdörr är utförda i värmebehandlat virke. Olika träslag (furu, gran, ek, björk, bok) samt olika värmebehandlingstemperaturer har givit en rad olika färgtoner och ytstrukturer vilket utnyttjats i utformningsarbetet. Stommen består av massiva förtillverkade limträelement. Byggnaden är till största delen tillverkad på fabrik för att senare monteras på plats. Ytterpanelen av laserad gran är demonterbar med ett nytt fasadsystem med demonterbara stålprofiler. Den ökade formstabiliteten i det värmebehandlade virket har möjliggjort en god detaljskärpa. En serie med möbler i värmebehandlat trä har också framtagits. Koncepthuset började som projektidé på arkitektkontoret Nilsson&Sahlin har sedan i tätt samarbete med Luleå tekniska universitet kunnat realiseras. Börjar vara demonterat väl många gånger nu.) 5 c Kårhuset STOCK (Bockholmsvägen 12) är konstruerat med en unik japansk byggteknik, Big frame, som ett led i ett svensk-japanskt utvecklingsprojekt, och är det första i sitt slag som byggts utanför Japan. Sammanfogningen mellan balk och pelare ger möjligheter att bygga hus med stora öppningar utan stabiliserande väggar. Konstruktionen är mycket stabil och lasttålig; anpassad för att kunna klara av en jordbävning. Inte för att vi har så många här men ändå... Huset består av två våningsplan med kök, konferenslokaler, festlokal men även musikstudio och relax. Kopplingen till Japan märks inte bara i byggtekniken utan även i arkitekturen; förutom användandet av traditionella träspaljéer och skjutdörrar är ett av grupprummen utformat som ett japanskt terum. Kårhuset ritades av lokala Nilsson&Sahlin genom Kristina Sahlin och invigdes Byggherre var det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Polaris. (Här låg tidigare Viklundska villan från 1935 som var kontor och bostad för Sörböle Plantskola och Handelsträdgård, som etablerades på talet.) 5d Campushallen (Forskargatan 4) är en fullstor matcharena för bollsporter och har också en mindre hall lämplig för dans, aerobics eller liknande. Hallen byggdes 2003 av Fastighets AB Polaris, som äger 4/8

5 alla hus på Campus. Huset är genomgående i trä, med en stomme i limträ och fasad av träpanel. Arkitekter var J&W Arkitekter & Design genom Ingrid Bredberg och Consultec genom Rolf Marklund. 6 Nipan/Sörböle strand Bockholmsvägen 1: Som ett led i att både få mer blandade upplåtelseformer i Centrala stan och att skapa fler lägenheter studenter kan hyra, anordnade kommunen 2011 en markanvisningstävling där villkoret för att få bygga var att hyresrätter skulle byggas. Fem intresserade byggherrar (företag) lämnade in förslag. Det blev företaget Lindbäcks bygg från Piteå och HSB som får bygga de bygga de blivande flerfamiljshusen i anslutning till de redan befintliga bostadsrätterna. Jämfört med de första planerna blir det färre men större byggnader. Då försvinner ett av mellanrummen mellan husen och det går att rymma fler lägenheter. Totalt blir det 51 lägenheter istället för 44 som ursprungligen planerades. Inflyttning är beräknad till senvåren eller sommaren Karlgårdsbron (Centrumbron) S Lasarettsvägen/Storgatan: Sedan tidigt 1970-tal har en bro i Lasarettsvägens förlängning diskuterats. Pga tidigare planer att dra bron genom Nordanåområdet har den blivit en politiskt mycket laddad fråga i Skellefteå. Den här gången tror man dock att den tillslut blir av. Vad som nu diskuteras är en 400 meter lång bro i trä, världens längsta. Eventuellt med en mellanlandning på en konstgjord ö. Både brohuvudena är känsliga kulturmiljöer, med Centrala stan äldsta hus, Karlgård från sent 1600-tal, samt en kyrkogård i söder och entrén till Nordanåområdet, stadens gröna lunga, norr om älven. Exakt utformning är ännu under diskussion men givetvis ska gående och cyklister känna att det minst lika mycket är deras bro. Skellefteå kommun är osams med Trafikverket om vad detta ska blir för bro. Kommunen hävdar att det inte ska bli någon förbifart, och räknar med att bron ska ersätta Lejonströmsbron och Parkbron (de blir gc-broar) och deras sammanlagt 6000 fordon per dygn. Trafikverket räknar dock med att dessutom avlasta Viktoriabron (E4:an) med cirka 6000 fordon ytterligare. Vi tror att de räknar som de gör för att slippa bygga en ny E4. Av naturliga orsaker kommer dock hursomhelst den nya vattentäkten, vars ledningar ska kopplas om precis här, att prioriteras före bron. Men sedan kommer den! 8 Hjorten/Statt Storgatan 41: Skellefteås första stadshus uppfört 1861 var ett gigantiskt timmerhus Europas största, har det sagts med 19 fönsteraxlar och måtten 15 x 48 meter. Stadshuset invigdes 1863 och hade två fulla våningar och inrymde magistrat, rådhusrätt, allmänna rådstugan och stadskommunens förvaltning samt stadshotell och restaurang. Det var nödår och bygget hade inte kunnat genomföras utan ett lån från änkefru Fredrique Clausén. Först sju år efter invigningen fick man råd att klä in huset i en klassicerande gråvitmålad träpanel. Huset stod faktiskt kvar till 1955 medan de nya husen byggdes vid sidan om. Planer på ett nytt stadshus fanns redan på 1930-talet, men diskussionen om trähusets flyttning eller rivning blev långdragen. Man anlitade landets mest kända arkitekter, Ivar och sonen Anders Tengbom i Stockholm som i 20 år ritade på det nya stadshuset, som Dagens Nyheter 1957 på förstasidan imponerat beskrev som ett hypermodernt 7-miljonerskomplex. Ivar Tengbom är mest känd för Konserthuset vid Hötorget, men hade nu gått mot en mer modernistisk stil. Byggnaden från 1954 är ett mycket medvetet utformat exempel på 5/8

6 efterkrigsfunktionalism, med ett enkelt och rent formspråk där detaljer och materialval är viktiga. Med det första stadshuset ännu i bruk på samma tomt, blev lösningen en plan i form av ett H med tre byggnadskroppar: två högre byggnader innehållande stadsförvaltning respektive stadshotell, sammankopplade med den lägre stadshusrestaurangen. Byggnadskropparna fick också olika karaktär i uttrycket vad gäller material och kulör. De båda nord sydliga har ett mera massivt uttryck, byggda i specialbeställt rött tegel med urkratsade stötfogar samt tunn och ljus utstickande takfot; mellandelen är lättare i ljus marmor och mycket glas. Med sin utformning och sin strama tegelarkitektur, kvaliteten i detaljerna och de konstnärliga utsmyckningarna är huset fortfarande en symbol för sin tids framtidstro. Bronsskulpturen Rådjur av Alfred Knöppel, från 1956, står vid entrén till stadshusdelen. Restaurangdelen byggdes på 2011, arkitekt var Gunnar Grönlund på Monarken och byggsystemet - helt i trä - levererades av Martinsons. Att bygga i något annat material hade blivit för tungt. Fasaden är klädd i obehandlad lärk. Första stadshusets volym kan fortfarande avläsas mellan hotellet och stadshusflygeln. 9 Borgargårdarna Storgatan 35-39: Samtliga tre hus, Lindbergska handelshuset, Utterströms och Ömans, är från 1848 och alltså bland de första husen i den nya staden Skellefteå (1845). Husen är typiska för de första generationerna borgarhus i staden. På gårdarna fanns magasin där snallarna lastade sina varor för transport mot inlandet. Snallare kallades de bönder som bedrev varutransport mellan kust och inland i Skellefteälvens dalgång. Trafiken inleddes när handelsrättigheterna förändrades på 1800-talets mitt. Till inlandet forslades allehanda varor, som mjöl, socker, kaffe etc. Till kusten togs ofta tjära och ved som returfrakt. Lindbergska handelshuset (Storgatan 35) är byggt av timmer och har locklistpanel, vilket ansågs mer lantligt än den stenimiterande kälspontpanelen. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. Utterströms (Storgatan 37) är ett typiskt borgarhus i Norrland från 1800-talets början. Dess brädfodring i kälspont efterliknar fasaden på putsade stenhus, med profilerade taklister och breda hörnpilastrar. I huset bedrevs krogrörelse på 1850-talet, innan stadshuset stod färdigt och restaurangen där öppnade. För att stävja slagsmål utanför krogen satte krögare Lundeberg upp en gatlykta det var stadens första. Huset är känt som Utterströms, efter järnhandeln AB John Utterström som låg här från Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. I Sara Lidmans jernbaneepos är det här (på Ömans/Sidenmarks, Storgatan 39) som D. Mårtensson köper en karaff till sin blivande hustru Anna-Stava. Markstedtska, Storgatan 26 (9b): Huset byggdes 1881 som bostad för rådmannen och handlanden David Markstedt och hans familj. Arkitekt var John Laurentz, Stockholm. Övre våningens mellanparti byggdes på till full höjd Markstedtska huset är ett fint exempel på högreståndshus som efterliknar samtida stenarkitektur i storstäderna. Här uppe hade vi bara trä att välja på. Familjen Markstedt var en av de ledande handelsoch industrifamiljerna i Skellefteå i slutet av 1800-talet. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. 10 Ekorren Nygatan/S Lasarettsvägen: Mellan ritade Magnus Silfverhielm, på AIX arkitekter, på Setra Plusshus uppdrag ett bostadshus (S Lasarettsvägen 10) med 30-6/8

7 talet lägenheter och intilliggande byggnad för parkering och verksamheter. Bostadshusen har byggts med industriellt tillverkade volymelement i trä, medan parkeringshuset uppfördes i massiv- och limträ. Såväl trapphus som hisschakt förtillverkades i trä. Setras byggsystem Trälyftet utgörs av industriellt tillverkade volymer i massivträ där de kombinerar massiva träelement och volymbyggnadsteknik. När arkitekten skulle motivera de svarta fasaderna formulerade han sig i termer om hur "rostade rödfärgspigment gör väggarna varmsvarta och hur dagrarnas belysning smeker husets yttre". Man kan väl säga att de fick bygglov trots motiveringen. Inflyttning skedde hösten Parkeringshuset (Nygatan 24) ägs av det kommunala fastighetsbolaget Polaris Fastighets AB och har två viktiga fördelar jämfört med andra parkeringshus; det är ljust och tryggt och väldigt välventilerat. Det har ett ribbverk som släpper in ljus. Har ett kraftfullt takutsprång. Blir som en lykta i gågatans slut. Det blev dock en kompromiss beläggningen är gummimatta. Arkitekten ville ha tra men det blev för halt. Det är 4 våningar ovan mark med tre plan parkeringsdäck. Limträbaserad stomme från Martinssons i Bygdsiljum. 141 parkeringsplatser inryms samt 700 kvm butiks- och kontorsytor. Att motorvärmare ingår är självklart också en fördel. Att det inte går någon väg hit än - och att det än så länge går att parkera gratis på diverse gator närmare centrum är såklart en nackdel. Husen på fem våningar i norr trappas ner till två våningar i söder och ger tillsammans med omgivande äldre trähus en skyddad gårdsmiljö. Ursprungligen hade huset en diagonal fasad och var en våning högre, men byggnadsnämnden ville att huset skulle "smälta in" bättre. Huruvida det lyckades låter vi vara osagt. Husets två längor har byggts med industriellt tillverkade volymenheter i trä, och även trapphus och hisschakt förtillverkades i trä. Bostadshusen är sammankopplade med svalgångar, varifrån man når de 31 genomgående lägenheterna (bostadsrätter). De invändiga trägolven är oljade och träväggarna är silikatmålade. De konstrastrika färgvalen var omdebatterade. 7/8

8 Korta fakta, objekt Lejonströmsbron, Byggmästare Carl Spennare. Raserad 1772 (vårflod) och 1960 (dammbyget Kvistforsen), stenpelare Älvsbacka Strand , del av nationella träbyggnadsstrategin. Bygg i Trä AB (Martinsons Byggsystem, Lindbäcks Bygg AB och White Arkitekter AB), arkitekt Lenanrt Sjögren, White Umeå Älvsbacka Park, 2014, kooperativa hyresrätter. Lindbäcks Bygg och NV Fastigheter. Älvsbackabron, Snedstagsbro i trä. Årets kommunaltekniska projekt Kostnad 32 miljoner. Amerikahusen, , tre parhus. Arkitekterna John Johansson, Karin Nyberg och Lennart Sjögren. Skelleftebygdens trähus AB Nilsro, 10 radhus 2013, Collage arkitekter. Campus: Forum 2003, Lennart Nilsson Tema arkitekter. Campus: Nytt kontorshus Miljöbyggnad, Consultec arkitekter. Campus Kårhuset: Japanprojekt, Big Frame, Nilsson&Sahlin 2009 Campushallen: Limträstomme. Arkitekter Ingrid Bredberg och Rolf Marklund. Nipan/Sörböle Strand. Lindbäcks/HSb, lägenheter. Parkbron Nya bron: 400 m träbro. GC + buss och bil. Hjorten/Statt: Första Byggmästare Nikanor Sandström/Wilhelm Essen. Andra Tengboms. Tredje 2011: Monarken arkiteker Piteå, H. Holmqvist. Markstedska, 1881 arkitekt Johan Laurentz. Konsul Franzéns, Lindbergska handelshuset, Utterströms, Ömans, Ekorren, Arkitekt Magnus Silfverhielm, AIX arkitekter. Bostadshus kvm BTA och parkeringshus kvm BTA., 8/8