Loftets handlingsplan 2013/2014



Relevanta dokument
Logens handlingsplan 2012/2013

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Arbetsplan för Ängen,

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Karlavagnens arbetsplan 2016/2017

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan Violen Ht 2013

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Kvalitetsberättelse

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lokal Arbetsplan för Sörgården

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Profil. Naturvetenskap och teknik

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Orange Centrals Förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Grundverksamheten Hyllans förskola

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Handlingsplan för 2012/2013

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Opalens måldokument 2010/2011

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Verksamhetsplan Intraprenad Hybo-Ämbarbo Emiliaskolorna 1-12 år Ringblomman pedagogisk omsorg

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript:

Loftets handlingsplan 2013/2014 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogiskverksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. /10 Inskolning Att barnen finner trygghet och självständighet i en ny miljö. Att föräldrarna går till sina arbeten i trygg vetskap om att barnet har det bra på förskolan. Barn och föräldrar kommer till inskolning på förskolan tillsammans. Med hjälp utav pedagogerna vänjer sig barnet gradvis vid miljön och pedagoger på förskolan. Frånvaron av föräldern utökas successivt med hänsyn till varje familjs behov. att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan.

Lämning Barnen görs medvetna om att man säger hej när man kommer till förskolan. Att få barn och föräldrar att känna sig välkomna och trygga med att komma till förskolan. Ge barnet en positiv start på dagen. Vi uppmärksammar varje barn och förälder när de kommer till förskolan, Vi bemöter varje barn och förälder enskilt efter deras behov. Hämtning Barnen görs medvetna om att man säger hejdå när man avslutar sin dag på förskolan. Att lägga grunden för social kompetens på ett tidigt stadium. Berättar för föräldrarna om barnets dag på förskolan. Försöker skriva dagbok vad som har hänt under dagen. Vi visar ofta bilder i hallen på vår fotoram. Bekräftar alltid barnets hemgång. att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.

Lek Den fria leken ger barnen möjligheter att utvecklas socialt. Barnen bearbetar sina upplevelser, berikar sin fantasi och tränar konflikthantering i den fria leken. Barnen lär av varandra och skaffar sig kunskaper. Vi tillvaratar barnens intressen och leksignaler. Vi skapar miljöer anpassade till barnens behov, den fria leken ges utrymme i daglig planering. Materialet på avdelningen är anpassat, både inne- och utomhus, efter barnens utvecklingsnivå. Vi pedagoger finns till hands i leken. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. tider Vi strävar efter att skapa en lugn och trevlig miljö i samband med måltiderna. Vi uppmuntrar barnen att ta av all mat och smaka om de vill. Vid våra måltider synliggör vi tex. beskrivande ord på ett naturligt sätt. Vi strävar efter att endast prata med de som sitter vid vårt bord och synliggöra varje barn.

När barnen har satt sig och maten är framdukad, säger vi varsågoda. Barnen tränas aktivt i sitt bordsskick och ges tillfälle att prata med kamraterna vid bordet. Var och en tar sin egen mat, provar dela, hälla upp dricka och skicka mat efter egen förmåga. Vi använder oss av olika beskrivande begrepp som tex. lång, kort, färg, söt, sur, kall, varm, hälla, full, halv osv. Vi pratar om vad barnen tänker på och deras upplevelser kring olika saker i vår vardag. När vi är klara tackar vi för maten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Vila Att få ett stillsamt avbrott i den livliga vardagen. Barnen får möjlighet att varva ner och samla ny energi för resten av dagen. Alla barn vilar på Loftet. Vi vilar tillsammans till lugn, avkopplande musik eller en saga. De barn som inte ska sova följer med pedagogerna upp efter en stunds avslappning. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt.

Utevistelse Vistas ute för att få frisk luft Ge möjlighet till olika lekmöjligheter. Ha friska och glada barn som trivs ute. Var och en tar på sina ytterkläder efter förmåga. Öva sin kroppsuppfattning och motorik : Barnen får ta god tid på sig vid på- och avklädning och vi pedagoger finns med som ett uppmuntrande stöd och en hjälpande hand. Ibland promenera i vår närmiljö. Leker och har roligt med de andra barnen på förskolans gård. Här kan barnen cykla, gräva i sanden, gunga, leka i buskarna, åka rutschkana, klättra, hinderbana m.m. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

Rörelse Barnen ges möjlighet att utveckla sin grovmotorik, kroppsuppfattning och koordination. Ge barnen en positiv och naturlig syn på att det är nyttigt med rörelse. Stimulera språkutvecklingen genom rörelse. Stärka självkänslan och gruppgemenskapen. Vi rör oss på olika sätt i vardagen, bl.a. genom dans, rörelse, lek m.m. Vi har daglig utevistelse med varierande terräng. Vår varierande utemiljö inbjuder till mycket rörelselek. Vi har planerad rörelseaktivitet minst en gång i veckan där vi utnyttjar lekhallen och gården lite extra. utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

Gruppstärkande aktiviteter Barnen lär sig känna trygghet med sig själva, nya pedagoger, ny miljö och nya kamrater. Barnen ges möjlighet att våga ge utlopp för sina känslor, nyfikenhet och kreativitet samt få ett starkt självförtroende! Att utveckla barnen till att bli fritt tänkande människor med stor social kompetens, där vi pedagoger agerar medupptäckare. Vi har samlingar varje dag då vi alla samlas på mattan. På samlingen bekräftar vi vilka barn som är här och vilka som är hemma. Vi använder oss av musik, drama, sagor, rim och ramsor. Vi har styrda aktiviteter då vi arbetar med tema/projekt. Vi pedagoger väljer tema utifrån det som ligger barnen nära, något de visat stort intresse för eller något vi vill tillföra gruppen. Vi bjuder på upplevelser som väcker barnens nyfikenhet. Temat/Projektet bearbetar vi på olika sätt ex, drama, skapande aktiviteter, musik, sagor samt att vi söker fakta i det aktuella ämnet. Här får alla sinnen vara med! Vi dokumenterar för att följa varje enskilt barns utveckling och kunna tillgodose dess behov, samt att barnen befäster sin kunskap. Alla ges möjlighet att delta efter egen förmåga. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras.

Matematik Vi väcker barnens nyfikenhet för ett tal och sifferspråk och det matematiska tänket. Barnen ges möjlighet att utveckla antalsuppfattning, ex. vi behöver 5 glas lika många som handens fingrar. Vi tillvaratar naturliga situationer som finns i vardagen ex. hur många barn är på avdelningen, hur många fingrar man har på sin hand, hur många bilar finns på hyllan, lägesbeskrivning, finna mönster osv. Antal, mönster osv. finns även med i sagor, drama, sång, rim och ramsor. Språk Skapa givande kommunikationer och interaktioner Barnet utvecklar sitt språk och sin fantasi, samt tränar sig att berätta och lyssna. Barnets intresse för böcker och det skrivna språket väcks. Pedagogerna ger barnen olika verktyg för att lära sig att kommunicera, med röst, kropp och blick Genom att bekräfta barnens signaler och ger ord för dem. Barnet lär sig att lyssna och berätta för andra. Genom leken skapas utrymme att utveckla sin kommunikativa förmåga. På Loftet finns böcker lätt tillgängliga för barnet. Vi uppmuntrar barnet att läsa och titta i böcker själva och tillsammans med andra. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

Sommar juluppgift Vi vill få en koppling mellan hemmet och förskolan. Vi vill att barnet ska få dela med sig av sina egna upplevelser och erfarenheter. Vi vill stärka barnets självförtroende och självkänsla. Inför barnets sommarledighet och julledighet delar vi ut en uppgift som de gör under ledigheten t ex får de ta med sig något. När barnet kommer tillbaka får hen berätta för oss andra om sitt minne. Födelsedagsfirande Barnet ska känna att sin födelsedag är viktig och få uppleva känslan av att vara i centrum. När barnet kommer till förskolan är flaggan uthängd och dess fack pyntat med grattis skylt och ballonger. På samlingen tas den fina födelsedagskudden fram, där barnet får sitta. Pedagogen tänder ett ljus och delger oss en berättelse om hur det var när barnet föddes. Vi sjunger en födelsedagssång och vår kompissång. Barnet får välja en gåva ur födelsedagslådan. Vid maten dukas det med flagga och underlägg till det barnet som fyller år. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa.

Föräldrasamverkan Föräldrarna ska bli medvetna och delaktiga i sina barns vardag. Vi vill få nöjda och engagerade föräldrar. Föräldrarna ska känna sig trygga i vetskapen om att deras barn har det bra när de arbetar eller studerar. Vi pedagoger ger daglig information till föräldrarna om deras barn. Vi försöker bygga upp en god relation. Vi har föräldramöte, inskolningssamtal och utvecklingssamtal Vi har ett föräldraråd där några föräldrar från varje avdelning medverkar. Där kan föräldrarna framföra sina synpunkter och ta del av mer information om vår verksamhet. Genom föräldrarådet brukar bl.a. fixardagar ordnas. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.