Hur Sveriges kommuner på sin webb informerar om upphandlingar och om hur man blir privat utförare. kommunhuset

Hur Sveriges kommuner på sin webb informerar om upphandlingar och om hur man blir privat utförare SeniorKompis AB Moppa AB Läs Service HB Fixa o Laga AB kommunhuset Senior Stöd AB Skol o Fritids AB Park Snyggt AB Saias Städ o Puts AB +60 service AB

Förord I vilken utsträckning informerar Sveriges kommuner om hur man blir leverantör till kommunen? Det säger mycket om deras inställning till att låta privata företag etablera sig inom de verksamheter där kommunerna själva är dominerande idag. Webben är den stora informationskällan framför andra. Och kommunernas hemsidor är den första anhalten för alla företagare som vill veta hur de kan få vara med och konkurrera om offentliga uppdrag. Därför förtjänar hemsidorna en helt egen granskning. Women s Business Research Institute, Monica Renstig och Sebastian Sandén, har på Svenskt Näringslivs uppdrag granskat hur kommunerna kommunicerar med företagare på sina hemsidor. Vi har bland annat undersökt hur man på nätet informerar företagare om lagstiftning, regelverk och tillvägagångssätt för att delta i en upphandling. Men framförallt har vi studerat hur de kommunicerar med blivande och existerande företagare när det gäller alla de möjligheter som öppnat sig under senare år i takt med att allt fler kommuner konkurrensutsätter allt fler verksamheter. Att på detta sätt mäta graden av öppenhet ute i kommunerna är viktigt. Det ger en fingervisning om hur långt vi har kommit när det gäller synen på privata utförare av offentligt finansierade verksamheter. Verksamheter som sköts bättre av företagare. Det finns knappast något egenvärde i att en kommun driver ett café eller ett badhus, och inte heller i att endast kommunen får undervisa barn eller ta hand om de äldre. Tvärtom har frigörandet av olika verksamheter, inte minst när det gäller vård, skola och omsorg, från kommunerna lett till ett större antal nöjda konsumenter och ökad effektivitet. Konkurrens och valfrihet stimulerar utförarna till förbättrade prestationer, detta gäller såväl privata företag som offentliga utförare. Men inte bara de konsumenter som använder tjänsterna drar nytta av att kommunen ägnar sig åt sin kärnverksamhet, istället för att exempelvis sälja kaffe. Att fler människor blir egna företagare, och att existerande företag får ett större utrymme, innebär att initiativkraft frigörs. Det kan ytterst bidra inte bara till att det går bättre för en enskild kommun, utan även till att hela Sverige kommer närmare sin fulla potential. Sammantaget förklarar allt detta varför ett stärkt privat företagande är en av Svenskt Näringslivs mest prioriterade frågor. Enligt våra medlemsföretag är snedvridande offentlig konkurrens ett av de största hindren för att förbättra företagsklimatet. Därför måste kommunerna anstränga sig mer för att göra sina verksamheter tillgängliga för entreprenörer och företag. Det finns stora brister på området visar denna rapport. Stockholm i oktober 2008 Anders Morin Ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv 1

Jobbar kommunerna modernt? Sveriges kommuner vill ha fler växande och lönsamma företag. Så gott som alla kommuner har en näringslivsenhet, som jobbar för att förbättra det lokala företagsklimatet. Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet avslöjar stora skillnader mellan olika kommuner, till och med mellan olika grannkommuner. Frågan är emellertid om kommunerna gör så mycket som man skulle kunna göra. Nya tider kräver i regel nya metoder. Har kommunerna förändrat sitt sätt att arbeta i takt med att omvärlden har förändrats? En förändring som är ganska så radikal, inte minst i beaktande av Internets utveckling och de möjligheter som Lagen om offentlig upphandling, LOU har gett? Vi har granskat kommunernas webbsidor ur företagens/företagarnas synvinkel. Att vi valt kommunernas hemsidor är ett uttryck för den modernitet vi efterlyser. Företagare, mindre som större, är under dagtid ofta helt upptagna av att driva själva verksamheten. För dem är Internet och kommunernas hemsidor det snabbaste och enklaste sättet att få tag i information dygnet runt. Hur går man tillväga för att exempelvis sälja varor och tjänster till kommunen? Hur gör man för att etablera sig inom välfärdsområdena är det upphandling eller valfrihetssystem som gäller? Det intryck vi får av vår studie och efter att ha talat med några kommuners näringslivsenheter, är att landets kommuner arbetar på ett traditionellt och likartat vis i sina kontakter med näringslivet. De flesta kommuners fokus, dock inte allas, tycks ligga på att försöka locka olika företag att etablera sig på orten genom att marknadsföra sig mot dessa på olika sätt. Väldigt få informerar tydligt om de möjligheter som finns inom den egna kommunen. Många kommuner köper exempelvis välfärdstjänster från privata utförare men de flesta berättar inte om denna möjlighet på sin hemsida. Utmaningen: Öppna den egna marknaden Kommunernas traditionella sätt att arbeta på behöver utvecklas. Att göra den egna marknaden mer tillgänglig för privata företag är viktigt. Inte minst för många kvinnliga företagare är detta av stor betydelse. Sverige har få kvinnliga företagare. Samtidigt arbetar mer än hälften av alla landets förvärvsaktiva kvinnor inom den offentliga sektorn, i huvudsak inom vård, skola och omsorg. Möjligheterna att driva privata företag inom dessa områden, där de flesta kvinnor har sin kompetens, är fortfarande begränsad, politiskt känslig och upphandlingsmässigt så krånglig och dyr att små, privata företag ofta missgynnas. Småföretagare missgynnas också ofta av att avtalsperioderna är för korta. Det visade bland annat en utredning från Socialdepartementet som kom under våren 2007 1. 1. Vård med omsorg möjligheter och hinder. SOU 2007:37 2

Vid upphandlingar är och har ofta kraven på volymer varit så stora att småföretag i praktiken utestängts. Ett bra sätt att underlätta för mindre företag att kunna etablera sig och konkurrera är att införa kundval som innebär att priset är fast och att leverantörerna konkurrerar om kvalitet istället för om pris genom att det är slutkonsumenten som väljer utförare, och kommunen som betalar. 2 Många kommuner har infört Kundval inom olika välfärdsområden under senare år, en utveckling som väntas bli än snabbare under 2009 i takt med att den nya Lagen om Valfrihetssystem införs. Det är frivilligt för kommunerna att införa valfrihetssystem. För företagare innebär det att många nya möjligheter öppnar sig för att etablera företag inom välfärdssektorn. Men informerar kommunen om de har kundval eller ej eller om de avser att införa det från 2009 på sin webbplats? Ökad konkurrensutsättning, att införa kundval inom välfärdstjänsterna och bättre marknadsföring av möjligheterna, bland annat via webben, kan vara ett utmärkt sätt att sätta fart på företagandet i allmänhet, och kvinnors företagande i synnerhet. Bortsett från att privata utförare oftast kan driva en verksamhet till avsevärt lägre kostnader är företagare dessutom bättre på att utforma verksamheten efter kundernas behov och utveckla den, till exempel genom möjligheten att få sälja tilläggstjänster. Därför borde kommunerna vara mer angelägna om att stimulera det lokala företagsklimatet, till exempel genom att marknadsföra och informera om möjligheterna att bli leverantör. Kommuner och även landsting utför även själva i egen regi en mängd tjänster som skulle passa utmärkt för den framväxande kunskaps- och tjänstesektorn, till exempel utredningar, undersökningar, statistikproduktion, verksamhetsanalyser med mera. Att avsevärt tydligare än idag marknadsföra/informera om möjligheterna att bli leverantör åt kommunen borde vara en angelägen och konkret uppgift för att stimulera det lokala företagsklimatet. Ett ännu bättre sätt är att överlåta själva initiativrätten att se vad som skulle kunna drivas bättre och eventuellt mer kostnadseffektivt till företagen. Det innebär att kommunerna inför Utmaningsrätt, vilket betyder att vilket företag som helst kan utmana vilken kommunal verksamhet som helst. Den nämnd i kommunen som verksamheten ligger under åtar sig då att pröva om verksamheten ska upphandlas eller eventuellt inte längre finansieras med skattemedel alls utan säljas helt och hållet. 2 Offentliga system som innebär att brukaren väljer utförare och att verksamheten finansieras av det allmänna kan ha många namn. Vi väljer att kalla företeelsen för kundval. Andra uttryck är brukarval, vårdval, omsorgsval etc. Språkbruket innebär inte att vi betraktar dessa sektorer som vilka marknader som helst, utan det är behoven som ska styra, därav den offentliga finansieringen. Anledningen till att vi valt ordet kundval är att det är det mest vanligt förekommande. 3

Varför marknadsförs inte upphandlingarna? Kommunerna utnyttjar mycket sällan de verktyg de har, webbsidorna till exempel, för att tydliggöra och marknadsföra sina upphandlingar. En bättre exponering skulle underlätta väsentligt för blivande och potentiella företagare. I vår granskning framstår de offentliga upphandlingarna som någonting kommunerna inte själva vill engagera sig i mer än nödvändigt. För en person som funderar på att bli företagare skulle exempelvis listan över det senaste årets upphandlingar kunna tjäna som inspiration till den verksamhet som företagaren skulle kunna starta. För en existerande företagare skulle en sådan lista kunna inspirera till expansion. Möjligheterna för både företagen och kommunerna är stora. Hela den offentliga sektorn köper varje år in varor och tjänster från privata företag för 400-500 miljarder kronor, där kommunerna står för den största andelen. Men det skulle kunna röra sig om ännu större summor, och ännu fler upphandlade produkter. Med företagarglasögonen på Vi har granskat hemsidorna med företagarglasögonen på. Vi har då haft följande utgångspunkter för vår granskning: Jag överväger som företagare att flytta till en viss kommun och undrar: Finns det upphandlingar/verksamheter som kommunen gör och som lämpar sig för mig och min verksamhet där jag kan lämna anbud? Jag driver företag och undrar hur jag gör för att bli leverantör eller jobba som konsult åt kommunen. Det lär vara bra med ramavtal. Men vad är det? Och hur får man det? Jag är anställd i kommunen och undrar vad det finns för möjligheter att knoppa av min verksamhet? Jag driver verksamhet i en eller ett par kommuner inom välfärdsområdena och undrar om kommunen överhuvudtaget köper in privata utförare och vilket system kommunen i sådana fall tillämpar. Är det kundval med någon form av auktorisation eller är det entreprenad via upphandling som gäller? Jag har hört talas om att en ny lag kommer från årsskiftet som ska underlätta för kommunerna att införa kundval exempelvis inom omsorgen. Kommer kommunen att göra det? Jag funderar på att starta eget och vill bo kvar i denna kommun, men har ingen tillräckligt bra affärsidé. Vad är det som ni brukar köpa in/upphandla där jag kanske kunde etablera en verksamhet? Jag har hört talas om att kommunen infört något som kallas utmaningsrätt. Men vad innebär det? Hur gör jag? Finns det några formella krav på mig som företagare? 4

Dessa utgångspunkter lade grunden för de 25 variabler som vi sedan valde att granska. Granskningarna, som egentligen är två stycken och utförda av två olika personer med ett par veckors mellanrum, är utförda under juli-september 2008 och speglar därför enbart hur kommunernas webbsidor såg ut vid dessa mättillfällen. Utgångspunkten har inte varit att se om det överhuvudtaget går att hitta någon information på sajten, utan om den är lätt att hitta. Så här gjorde vi Vi besökte alla kommuners hemsidor. Vi letade först bland naturliga länkar, via förstasidan, och under näringslivslänken (en sådan finns i regel). Hittade vi inte vad vi letade efter där gick vi in under länkarna förskolor, skolor, äldreomsorg, omsorg och servicetjänster. Och fann vi inte något där heller använde vi istället den allmänna sökfunktionen. Utgångspunkten i sökandet var även här med företagarglasögonen på, det vill säga vi utgick ifrån ett normalt språkbruk. Principen för att utdela ett poäng var att det skulle vara relativt lätt att hitta relevant information. Väl inarbetade begrepp som avknoppning eller kundval accepterade vi att de gick att hitta information via sökfunktionen. MEN, vi gav inga poäng om det krävdes att man var tvungen att sätta kryss i en ruta vid sökningen för att inkludera alla dokument, oftast mycket stora pdf-dokument, som dessutom ofta krävde att man scrollade sig igenom ett stort antal sidor. Vi gjorde en välvillig tolkning, och gav hellre poäng i tveksamma fall än lät bli. Studien är utförd under juli-september 2008. Förändringar kan ha skett till dags dato. De kriterier vi granskat är dock till stor del av den sorten att de inte tillhör dem som uppdateras dagligen, eller ens månatligen, enligt vår bedömning. Vi valde att bryta ned utgångspunkterna i 25 mer detaljerade variabler eller kriterier. För var och en av dessa kriterier gav vi ett poäng om kriteriet var uppfyllt och noll om det inte var uppfyllt. Undantaget var tre kolumner, där vi bara gav ett halvt poäng. Det gällde i de fall där kommunen presenterade aktuella, kommande och nyligen avslutade upphandlingar på en extern lista, annonseringsleverantörer som exempelvis Opic, Allego, Ajour eller E-avrop. Egna listor på egen hemsida gav dock ett helt poäng. Maxpoängen blev därför bara 23,5. 5

Webbsidorna vänder sig inte till företagare och i synnerhet inte till de kvinnliga Det är väldigt få kommuner vars hemsidor i tilltal vänder sig till företagaren inte ens under näringslivslänken. För de flesta kommuner tycks hemsidan främst vara ett verktyg för tjänstemän att lägga ut olika dokument. Syftet är kanske att tillgängliggöra information, men målgruppen tycks faktiskt vara tjänstemännen själva. Språk, tilltal och interna begrepp gör att det är mycket svårt att hitta relevanta dokument. Kommunerna skulle vinna mycket på att i sin kommunikation vända sig direkt till företag och utforma hemsidan efter företagarnas behov. Eftersom mer än 50 procent av alla kvinnor arbetar inom offentlig sektor och har sin profession där finns det en stor potential att öka kvinnors företagande och även det lokala företagandet genom att konkurrensutsätta mer och använda webbsidorna till en betydligt aktivare marknadsföring. Vi efterlyser tydliga länkar med uppmaningar av typen: Jag vill bli leverantör till kommunen, jag vill bli konsult till kommunen, jag vill starta förskola, jag vill starta skola, jag vill sälja hemtjänst, jag vill starta särskilt boende, jag vill etablera ett personligt assistansföretag, jag vill knoppa av en verksamhet. 6

Resultatet 77 procent av alla kommuner får IG Resultaten visar att 77 procent av alla kommuner inte ens når upp till 5 poäng, vilket motsvarar drygt tjugo procent av maxpoängen. Genomsnittet för alla kommuner ligger på 4 poäng, vilket får betraktas som underkänt. Hur kommunerna väljer att kommunicera med företagarna verkar inte i någon större utsträckning styras av den politiska majoritetens färg. Ett MVG får borgerligt styrda Nacka, men på VG-listan finns såväl de socialdemokratiskt styrda kommunerna Göteborg och Umeå som alliansstyrda medelstora kommuner som Värmdö. Hur man kommunicerar med företagare via hemsidan avgörs inte av någon medveten policy, utan verkar istället bero på enskilda tjänstemäns intresse eller förutsättningar för att lägga ut den sorts information som vi efterfrågar. 100% 80% Resultat Andel av kommuner som uppnått olika poäng 77% 60% 40% 20% 0% 222 Kommuner 18% 14 Kommuner 5% En Kommun 53 Kommuner 0,3% Icke Icke Godkänd Godkänd Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd Godkänd Godkänd Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd 0-5 p 5,5-9,5 p 10-16 p 17-23 p Hela 77 procent av alla kommuner, 222 stycken, får betyget Icke Godkänt i sin kommunikation med företagare via hemsidan. Dessa har då uppnått max fem poäng. Endast en kommun, Nacka, lyckas få ett MVG, medan ytterligare 14 kommuner har lyckats nå ett VG. 7

Hela 69 procent informerar inte alls om företagande inom vård, omsorg, förskola eller assistans Vi granskade 25 olika variabler. Tolv av dem, från kolumn 11 till 22, rör konkurrensutsättning och företagande inom vård, omsorg och förskola. Hela 69 procent av alla kommuner fick ingen poäng alls på någon av dessa tolv variabler. Trots att nästan alla kommuner har konkurrensutsatt någon del av sina offentliga verksamheter fanns ingen information alls kring sådant som rör företagande inom förskola, hemtjänst, äldreboenden, personlig assistans eller ens de annalkande kundvalsreformerna. 3 100% 80% 69% 60% 40% 20% 0% 69 procent informerar inte alls om företagande inom vård, omsorg, förskola eller assistans Kundval och konkurrens är en god väg för bättre välfärd. Att visa upp sin egen marknad, via webben, är ett sätt att stimulera företagsklimatet, öka konkurrensen och därmed höja kvaliteten på tjänsterna till medborgarna. Och samtidigt stimulera den lokala tillväxten. Vilka kommuner som fått vilket betyg finns längre bak i rapporten. 3 Hur det går till att etablera skola får antas relativt känt och behandlas inte närmare här. 8

Resultaten av granskade variabler Visas listor över aktuella, kommande och nyligen avslutade upphandlingar? Kommunerna handlar årligen upp varor och tjänster för mycket stora belopp. För få anbud kan leda till att konkurrensen inte blir tillräckligt stor, och därmed att priser och kvalité inte blir så bra som man annars skulle kunna ha fått. En av orsakerna till få anbud kan vara att kommunerna inte tillräckligt tydligt informerar, eller marknadsför, upphandlingarna för en större krets potentiella anbudsgivare. Som vi tidigare konstaterade är det vanligt att kommunerna helt eller delvis överlåtit annonseringen av upphandlingarna till någon annonseringsleverantör som Ajour, Allego eller Opic. Om en kommun inte redovisar aktuella upphandlingar på sin egen hemsida missar man en bra marknadsföringsmöjlighet. Det är sannolikt lätt att som företagare få en bra överblick över aktuella upphandlingar hos kommunerna om de listas direkt synliga på en framträdande webbplats (kommunens hemsida) under rubriken Upphandlingar. Vi har därför granskat och gett ett poäng för kommuner som visar upphandlingar via egen lista och ett halvt poäng för de som visar upphandlingarna via någon extern lista. Oftast visar de kommuner som har egen lista även en extern lista. För varje lista, egen och/eller extern, har vi granskat om det finns såväl aktuella och kommande upphandlingar som nyligen avslutade. Kolumner 1-3 Finns egen Lista över aktuella, kommande och nyligen avslutade upphandlingar? Bara 46 kommuner, motsvarande 16 procent, visar aktuella upphandlingar, det vill säga, upphandlingar där förfrågningsunderlag publicerats och anbudstiden ännu inte gått ur, på en egen webbplats. Ännu färre är det som presenterar kommande, 13 stycken eller nyligen avslutade upphandlingar som bara åtta kommuner bryr sig om att informera om. Att informera om kommande upphandlingar i god tid kan ge nya företag affärsidéer och planeringshorisont för dem som funderar på att utveckla sin verksamhet. Att presentera nyligen avslutade upphandlingar kan, förutom god information om vem som vann en upphandling, i sig också ge goda affärsutvecklingsidéer för existerande företag. Vissa kommuner ger även information på webben om de affärsmässiga villkoren för det vinnande anbudet även om de flesta nöjer sig med att ange kodnumret för upphandlingen vilket medför att intresserade företag därifrån har lättare att rekvirera rätt avtal med villkor. 9

För att få ett poäng för granskningen finns aktuella upphandlingar krävdes att det av informationen framgick vilken vara/tjänst som upphandlades och sista anbudsdag. Länkning till extern sida räknades ej som egen text. Texten skulle vara egen text, inte kopierad från ett format/formulär från extern annonseringsleverantör. För poäng krävdes också att den aktuella lisan skulle vara just aktuell. För att få poäng för kommande upphandlingar krävdes att listan lagts ut under 2008 och att det fanns åtminstone en kommande upphandling. I många fall var informationen här undermålig där det var svårt att tyda när uppgifterna lagts ut och ofta även när den kommande upphandlingen förväntades ske. Kanske var det bara webbsidan som inte var uppdaterad? Förvirrande eller ologisk information gav då inga poäng. Poäng för nyligen avslutade upphandlingar krävde att det fanns information om vilken leverantör som erhållit anbudet, gärna även värdet av upphandlingen, samt att upphandlingen avslutats under 2008. Kolumner 4-6 Finns extern lista över aktuella, kommande och nyligen avslutade upphandlingar? Majoriteten av kommuner, 61 procent, visar aktuella upphandlingar via en länk till någon annonseringsleverantör. Det är således mycket vanligare att upphandlingar visas på detta sätt än att kommunerna själva presenterar dem. Kommande upphandlingar är det mycket sällsynt att kommuner visar även via annonseringsleverantörerna. Bara fyra procent har sådan information. Nyligen avslutade upphandlingar visas bara i 23 procent av kommunerna via en länk till någon annonseringsleverantör. För att få ett halvt poäng för kolumnerna 4-6, som var max för den externa listan, ställdes samma krav på information, aktualitet och innehåll som för den egna listan. De flesta länkningar till annonseringsleverantörer gav en mycket kort information om vad upphandlingen avsåg. För mer information var man tvungen att bli prenumerant hos just denna leverantör och logga in och få lösenord. Det förekom även ibland att man var tvungen att bli prenumerant bara för att få lov att titta på listan över upphandlingar. I de fall det krävdes prenumeration hos annonseringsleverantören enbart för att få lov att titta på listan på upphandlingar gavs inga poäng. 10

Bilden nedan visar hur många kommuner som visar vilka upphandlingar de för närvarande har, oavsett om de visas på egen eller extern webbplats. Avgörande för om man visar upphandlingar eller inte tycks inte bero på kommunens storlek. Bland de närmare 30 procent av kommunerna som inte visar upphandlingar alls finns även befolkningsmässigt större kommuner som Lidingö och Nässjö medan det finns småkommuner som Arboga och Klippan där aktuell lista på upphandlingar visas, även om den är extern. Vilka upphandlingar som visas, aktuella, kommande eller avslutade, tycks snarare styras av vilken annonseringsleverantör kommunen valt om de ens valt någon. 100% Upphandlingar Andel av kommunerna som visar: 80% 71% 60% 50% 40% 20% 0% Varav egen lista 16% Aktuella upphandlingar extern el egen lista 12% Varav egen lista 5% Kommande upphandlingar extern el egen lista Varav egen lista 3% Nyligen avslutade upphandlingar Långt ifrån alla kommuner visar vilka upphandlingar som görs eller planeras oavsett om det sker på egen eller extern webbplats. Medan 71 procent visar aktuella sådana är det bara 16 procent av dem som utnyttjar de möjligheter till ökad marknadsföring av upphandlingar som finns via den egna webbplatsen. 11

Kolumn 7 Finns information om LOU? Som företagare vill man naturligtvis veta hur man kan bli leverantör till kommunerna. Sedan 1994 regleras alla inköp av varor och tjänster som det offentliga köper in av LOU, och när det gäller de så kallade försörjningssektorerna från den 1 januari 2008 av LUF. 4 Men långt ifrån alla företag och företagare känner till Lagen om offentlig upphandling och vad som gäller. Inte så konstigt; LOU är omfattande och detaljrik. Det finns exempelvis olika regler beroende på vad som ska köpas in, olika beloppsgränser för olika sorters upphandlingar och bestämmelser som rör var upphandlingarna ska kungöras. Stora upphandlingar måste till exempel annonseras i hela EU. Mindre upphandlingar kan göras utan detta slag av annonsering. I vissa fall är beloppsgränserna fastställda i lagen. I andra fall får kommunerna själva inom vissa ramar fastställa beloppsgränsen. Kort sagt: det är rörigt. Det är givetvis omöjligt för företag att veta vad som gäller. Ändå verkar de flesta kommunala hemsidor utgå ifrån att företag har grundläggande information om LOU. Men så är självklart inte fallet. Därför är det önskvärt att kommunerna på sina hemsidor tydligt redogör för innehållet i lagen, gärna tillsammans med en upphandlingspolicy, och samtidigt lägger sig vinn om att förtydliga innehållet ur ett företagarperspektiv. Ökad tydlighet skulle sannolikt göra att fler företag intresserar sig för att lägga anbud. För att få poäng för information om LOU har det inte räckt med enbart en skrivning om att upphandlingarna styrs av LOU. Vi har inte gett poäng för en länk till lagtexten om LOU då det ställer för stora krav på läsaren att läsa lagtext. Istället har vi för att ge poäng krävt någon form av tilltal till företagare där det beskrivs hur man som företagare ska göra för att svara på ett anbud. Vi har ställt som krav att kommunen också har någon form av hänvisning till var man hittar kommunens egna upphandlingar. För poäng har också krävts att åtminstone ett par av de fem grundläggande principerna med LOU har framgått, nämligen principerna om icke-diskriminering, likabehandling, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och transparens 5. Bara 36 procent av kommunerna har den sorts information om LOU som vi efterlyser. De flesta av dem har inte bearbetat texten till begriplig svenska. Av dessa är det ännu färre som i tilltal vänder sig direkt till företagaren och förklarar vad en upphandling är och hur den går till. Bland kommuner som gör det finns Malmö. Märkligt nog är det 14 år efter att lagen infördes fortfarande inte en självklarhet att informera om den på ett begripligt sätt och att i tilltal vända sig till företagare. 4 LOU har sedan dess ändrats flera gånger, nu senast den 1 januari 2008. Upphandlingsreglerna beträffande vatten, energi, transporter och post bröts vid årsskiftet 2007/2008 ur LOU och bildade en egen lag, LUF, även kallad försörjningslagen. 5 Principen om icke-diskriminering handlar om förbund om diskriminering främst av leverantörer av annan nationalitet. Proportionalitetsprincipen handlar om att kraven på leverantören och i kravspecifikationen måste stå i rimlig proportion till det som upphandlas och principen om transparens handlar om skyldighet för den upphandlande myndigheten att skapa öppenhet. Ömsesidigt erkännande innebär att intyg som utfärdats i en EU-stat också ska gälla i andra EU-stater. 12

Kolumn 8 Finns information om ramavtal, vad det är och hur man får det? Ramavtal 4 är ett ord som ofta förekommer i samband med offentliga upphandlingar. Men vad är det? Hur får man det? Och om man får det, är man då automatiskt garanterad ett visst antal beställningar? Eller måste man göra sig påmind och sälja in sina varor till kommunen ändå? Frågorna som man som företagare ställer sig är många, och de är i allmänhet svåra att få svar på genom kommunernas hemsidor. För produkter och tjänster som kommuner köper in stora kvantiteter av brukar det tecknas ramavtal. Det kan exempelvis handla om kontorsvaror, förbrukningsmateriel, IT-tjänster eller andra typer av tjänster som till exempel grafisk formgivning. Med stöd av ett ramavtal kan sedan kommunen göra så kallade avrop, det vill säga köp från samma avtal kan göras flera gånger. Ett ramavtal ingås ofta med flera leverantörer. För en företagare som får ramavtal framstår det som lyckosamt. Så behöver emellertid inte vara fallet. Fr o m 2008 framgår det i LOU att den leverantör som har förmånligast villkor ska anlitas i första hand (en rangordning av leverantörerna ska alltså ske). Det är få kommuner som klargör detta på sina hemsidor, vilket vore önskvärt. För att få poäng har krävts att det finns någon form av beskrivning av vad ramavtal är och exempel på varor och tjänster som brukar ramavtalsupphandlas. Bara i 34 kommuner, eller 12 procent av kommunerna finns information om ramavtal. Kolumn 9 Finns en ramavtalsdatabas? Att kunna titta igenom en lista över kommunens samtliga ramavtal, för att se vilken typ av varor och tjänster som de upphandlar genom ramavtal, kan inspirera nyföretagare i jakten på en bra affärsidé. I ramavtalsdatabasen kan man se vilka som är leverantörer och när avtalen går ut och ska upphandlas på nytt. Vissa kommuner visar i databasen avtalen med de priser man överenskommit, och andra gör det inte. Överenskommelserna är offentliga handlingar. För poäng har krävts att kommunen presenterar någon form av lista, egen eller extern, över samtliga aktuella ramavtal kommunen har inom vilka områden och vilken tidsperiod som gäller. Men bara 33 kommuner, 11 procent, visar tydligt på sina respektive hemsidor vilka ramavtal de har. 4 Rent definitionsmässigt är ett ramavtal ett bindande avtal mellan en organisation och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor under en viss period för utvalda artiklar eller tjänster. Varorna/tjänsterna avropas från avtalet. 13

Kolumn 10 Finns avtalsdatabas för övriga avtal? Kanske ännu mer intressant för företagaren är att studera de traditionella avtal som upphandlats. Vissa av dem kommer att upphandlas igen på i stort sett samma sätt och med liknande villkor, som exempelvis städverksamhet. Andra upphandlingsavtal gäller enstaka beställningar, till exempel ombyggnad av en skola eller installation av ventilationssystem i en byggnad. Genom att studera avtalsdatabaser får man en mycket god inblick i det breda utbud av varor och tjänster som upphandlas. Företag borde i en högre utsträckning uppmanas av kommunerna att studera dessa avtalsdatabaser. Och alla kommuner borde i sin tur göra avtalsdatabaser tillgängliga på Internet, just för att de kan utgöra en källa till inspiration för företagare. Sett ur kommunens synvinkel ökar det konkurrensen, vilket kan leda till lägre priser eller högre kvalitet. Att på detta sätt erbjuda en konkret marknad är troligtvis ett mycket bättre sätt för kommunen att stimulera det lokala företagsklimatet på än att erbjuda traditionella motivationsföreläsningar. 100% Andel av kommunerna som visar: 80% 60% 40% 36% 20% 12% 11% 12% 0% Information om LOU Information om Ramavtal Ramavtalsdatabas Avtalsdatabas Att tydligt informera företagare på kommunens webbplats om de olika möjligheter som finns att bli leverantör borde vara en självklarhet för varje kommun. Men bara 36 procent informerar om vad lagen om offentlig upphandling innebär och mycket få berättar om ramavtal eller visar vilken typ av varor och tjänster de köper in. 14

Kolumn 11 Finns Konkurrenspolicy - om hur kommunen ser på konkurrensutsättning av egna verksamheter? Företag vill gärna veta vilken konkurrenspolicy kommunen har när det gäller verksamheter som drivs i egen regi. Hur ser man på generellt på konkurrensutsättning och finns det någon slags viljeyttring vad gäller vad som ska konkurrensutsättas och inte? Hur ser kommunen på avknoppning och vill man stimulera det? Hur ser man på att kommunen själv driver verksamheter som caféer, däckverkstäder, gym eller simhallar? Verksamheter som lika gärna skulle kunna drivas av privata företag. Alla dessa frågor är viktiga för ett företag att få svar på genom kommunens hemsida, ytterst för att avgöra om det lönar sig att marknadsföra sig mot kommunen. För att få poäng måste kommunen ha uttalat någon form av viljeyttring när det gäller det ovanstående. Det har också räckt att det finns någon form av viljeyttring inom något av de ovanstående områdena för att få poäng. Vi har inte gett poäng om det krävts att man tvingats använda en sökfunktion som inkluderar filer och dokument för att hitta konkurrenspolicyn. I en undersökning som Nutek lät utföra våren 2008 bland alla kommuner framkom att de flesta kommuner inte har någon policy alls kring konkurrensutsättning. Endast 29 procent hade uppgett att de hade en sådan. Vi har ju undersökt hur kommunerna informerar om sin policy via hemsidan. Resultatet visar då att i endast 46 kommuner, eller 16 procent, framgår det att kommunen har en sådan policy trots att den alltså finns i närmare trettio procent av fallen. Vi kan också konstatera att i den mån vi har funnit information på hemsidan har den nästan uteslutande vänt sig till tjänstemän. Kolumn 12 Finns information om Utmaningsrätt? Några kommuner i Sverige, 13 stycken, har infört så kallad Utmaningsrätt. Det innebär att vilket företag som helst får rikta en utmaning till kommunen om vilken kommunägd verksamhet som helst, hela eller del av, genom att hävda att den här verksamheten kan vi sannolikt bedriva bättre och/eller billigare än vad ni själva kan. Därefter är det som regel upp till berörd nämnd i kommunen att ta ställning till om verksamheten ska upphandlas i konkurrens eller fortsatt drivas i egen regi. Utmaningsrätten innebär egentligen att kommunen överlåter initiativrätten till vad som ska konkurrensutsättas till företagen, istället för att själva bestämma vad som ska konkurrensutsättas. Sannolikt leder detta till nya infallsvinklar och idéer kring vad kommunerna bör bedriva i egen regi. 15

Förutsättningen för att få igång utmaningsrätten är givetvis att företagarna känner till att den finns. Och att det framgår vad den innebär och vilka krav som kommunen ställer på företagen som ska utmana. Vi har granskat hur de 13 kommuner som infört utmaningsrätt marknadsför denna på sin webbplats. För poäng har vi krävt att det ska finnas en tydlig text på näringslivssidan på webben, poäng har inte getts som kräver att företagaren ska behöva söka på detta relativt okända begrepp. Dessvärre är de kommuner som infört utmaningsrätt generellt sett mycket dåliga på att informera om det. Bara drygt 30 procent av de kommuner som infört utmaningsrätt berättar om det på hemsidan. Trots att Örkelljunga haft utmaningsrätt i många år, finns ingen som helst information. Hur ska då företag kunna utmana? Det får oss att ställa frågan: Varför inför man utmaningsrätt? Eller vill man rentav inte att det ska komma in så många utmaningar? I det sedan länge borgerligt styrda Täby återfinns informationen om utmaningsrätten enbart inuti ett pdf-protokoll och kommunen har därför inte fått någon poäng. Uddevalla, däremot, framstår som i sammanhanget exemplariska då det till och med finns ett webb-forumlär att fylla i för hugade företagare. 100% Andel av kommunerna som: 80% 60% 40% 20% 16% 29% 31% 0% Visar Uppges officiellt ha Informerar om Konkurrenspolicy konkurrenspolicy utmaningsrätt (av de 13 som infört) Hur ska företagen veta vilken policy kommunerna har till konkurrensutsättning när 84 procent inte berättar det? Och hur ska företag kunna utmana kommunala verksamheter när bara 31 procent av de kommuner som infört det också informerar om det på hemsidan? 16

Kolumn 13 Framgår det om det finns privata utförare inom äldreomsorgen? De flesta kommuner låter privata utförare driva äldreboenden. Men man gör det i olika grad. I nittio procent av alla kommuner drivs dock majoriteten av alla boenden i egen regi. Vissa upphandlar hela driften av boenden på entreprenad, andra köper enstaka platser via ramavtal man upphandlat från olika leverantörer. Ett fåtal har infört valfrihet inom boendet, fler planerar att göra det från 2009 då den nya Lagen om Valfrihetssystem (LOV) kan börja tillämpas. Inom hemtjänsten är det mer vanligt förekommande med valfrihetssystem än inom äldreboende. Helst borde givetvis kommunerna, genom sina hemsidor, tydligt informera om sin syn på denna konkurrensutsättning och dessutom berätta vilket system de har för detta. De borde berätta huruvida de upphandlar eller har kundval med någon form av auktorisation för etablering. Eller om de kanske inte alls välkomnar privata utförare. Att synliggöra att det finns privata företagare inom äldreomsorgen har ett värde i sig. Vi har studerat hur kommunen kommunicerar med företag när det gäller dessa frågor. Eftersom det är få kommuner som hittills valt att informera om sina system och villkor för etablering, tvingas företagare istället själva undersöka om det finns privata utförare inom hemtjänst och äldreboende. Att kommuner med tydlighet berättar att vissa boenden eller hemtjänstenheter drivs i privat regi ger en fingervisning om att man ser positivt på detta. Och det är självfallet bra att veta för företagare som funderar på att etablera sig inom exempelvis hemtjänsten. Vi har delat ut poäng om det antingen framgår att det finns privata utförare inom särskilt boende eller inom hemtjänsten. Trots att antalet kommuner med privata utförare inom äldreomsorgen troligen är betydligt fler är det bara 47 stycken, eller 16 procent, där det i mer eller mindre tydlig grad framgår att det finns privata utförare. Kolumn 14 Framgår det hur man gör för att bli leverantör av hemtjänst kommunens system? Det är inte lätt att veta vilka regler som gäller i respektive kommun inom hemtjänsten. Privata utförare kan anlitas på flera sätt där huvudformerna är upphandling respektive kundval efter godkännande. Som företagare är det svårt att via hemsidorna få en uppfattning av kommunens system för att anlita privata hemtjänstföretag eller vilka delar av hemtjänsten som får utföras av privata företag eller vilka krav kommunen ställer för att bli godkänd leverantör? Kanske välkomnas privata företag endast för larm och matdistribution? 17

Vi har undersökt om denna typ av önskvärd information finns, men varit generösa i vår bedömning. För ett poäng har det räckt att kommunens system för att etablera sig framgår på något sätt, även om informationen inte vänder sig till företagare. Bara i 35 kommuner, eller 12 procent, framgår det om man idag tillämpar kundval efter godkännande, upphandling eller en kombination av upphandling och kundval, där upphandling görs men antalet brukare inte garanteras utan valfrihet råder för kunden/brukaren. Kolumn 15 Framgår kundval eller planer för kundval inom hemtjänsten? Vid årsskiftet 2008/09 införs LOV, Lagen om Valfrihetssystem, som tydliggör kommunernas möjligheter att införa kundval inom sina verksamheter. Det blir frivilligt för kommunerna att tillämpa lagen. En del kommuner har sedan tidigare redan infört kundval efter godkännande inom hemtjänsten. Som företagare är det intressant att lätt kunna ta reda på vilka kommuner som kommer att börja tillämpa kundval efter godkännande och vilka som avvaktar. I Stockholmsområdet, med sina 26 kommuner exempelvis, är det för företag intressant att uppnå skalfördelar och via hemsidan lätt och smidigt kunna ta reda på vilka närliggande kommuner som planerar för kundval. Tydlig information kring planer för kundval på webbplatsen underlättar en snabb etablering. Bara i 41 kommuner, 14 procent av alla kommuner, framgick det att man planerade för kundval efter godkännande inom hemtjänsten. Som jämförelser kan nämnas att enligt socialdepartementet är det 177 kommuner som ansökt om statliga medel till stöd för att införa valfrihet inom äldreomsorgen och handikappomsorg. Kolumn 16 Finns uppmaning Starta Hemtjänstföretag! Vi har även tittat på huruvida det framgår på kommunernas sidor hur man etablerar hemtjänstföretag och hur möjligheterna framställs. Det är självklart skillnad mellan att informera om exempelvis kundval och uttryckligen välkomna fler aktörer inom hemtjänsten. Och upphandlar man hemtjänst borde man uppmuntra fler företag att ge anbud bland annat för att öka kvalitén för medborgarna. Vi har undersökt om det finns någon form av uppmaning till att starta hemtjänstföretag som underlättar för ett privat företag. Önskvärt vore en tydlig länk med information om de krav som kommunen ställer för godkännande, gärna i form av Starta hemtjänstföretag så här gör du! Helsingborg, har en sådan tydlig länk på hemsidan med texten Starta enskild verksamhet. Kommunen har dessutom en utmärkt länk till Auktorisationskriterier för enskild verksamhet, där det även framgår att det är tillåtet att sälja tilläggstjänster och ta ut en skälig ersättning för dessa. 18

För att få poäng har det däremot räckt att det finns någon form av indirekt uppmaning, till exempel en blankett med kriterier för hemtjänstföretag eller direkta uppmaningar av typen gör så här tillsammans med någon form av god information för att kunna starta. Bara nio kommuner har denna typ av information, däribland Gotland och Varberg som föredömligt redovisar till och med den ersättning som utgår per timme för enskilda anordnare. I Kungsbacka finns tydliga informationsbroschyrer som vänder sig till företagare som vill etablera sig. Många av dessa kommuner upplyser dessutom de äldre om att de ofta kan köpa tilläggstjänster av privata utförare såsom storstädning och gräsklippning eller fönsterputs. 100% Andel av kommunerna där det: 80% 60% 40% 20% 0% 16% 12% 14% 3% 3% 2% 0% Alla kommuner borde ha information på sin webbplats om hur man gör för att driva förskola, hemtjänstföretag, äldreboende eller assistansföretag i kommunen. Det borde vara en självklarhet att informera företagare om hur man bli leverantör till kommunen om man tillämpar upphandling eller kundval efter godkännande. Det är det inte. 19

Kolumn 17 Framgår det hur man gör för att bli leverantör av äldreboenden kommunens system? Även när det kommer till särskilt boende kan det finnas upphandling eller kundval efter godkännande eller en kombination av upphandling och kundval. (Då kan upphandling ske utan platsgaranti för leverantören eftersom det är brukaren som väljer). Många kommuner förbereder för närvarande en övergång till kundval efter godkännande inom äldreboenden. Information om vad som gäller och vad som planeras saknas i hög utsträckning på kommunernas hemsidor. Nacka har infört kundval och på den kommunens hemsida berättas det om auktorisation och till och med om de ersättningsnivåer som gäller. Huruvida kommunen har ett växande behov av fler platser på äldreboenden finns det emellertid ingen information om. För poäng krävde vi bara att det skulle framgå om det var kundval eller upphandling som gäller idag för privata utförare som vill etablera sig. Det är bara i nio kommuner, eller i tre procent av kommunerna där kommunens system för etablering framgår. Som vi berättade ovan om hemtjänsten har socialdepartementet konstaterat att 177 kommuner sökt bidrag till stöd för införande av kundval efter godkännande inom äldreomsorgen och handikappomsorgen. Kolumn 18 Framgår kundval eller planer för kundval inom äldreboenden? Bara sju kommuner informerar om de idag har kundval alternativt har planer på att införa kundval efter godkännande nästa år i samband med att den nya lagen om valfrihetssystem träder i kraft. Dessa kommuner är Umeå, Värmdö, Vänersborg, Nacka, Danderyd, Täby och Stockholm. Kolumn 19 Framgår det hur man gör för att starta företag som erbjuder personlig assistans? Personer med funktionshinder kan beviljas rätt till personlig assistans. Och den som beviljats personlig assistans har själv rätt att välja vem eller vilket företag som ska utföra den. Kommunen ansvarar för personlig assistans och är behovet mindre än 20 timmar i veckan är det också kommunen som betalar. Är behovet större än 20 timmar är det Försäkringskassan som betalar. Det finns många privata assistansföretag. 20

Kolumn 20 Framgår det hur man gör för att starta förskola kommunens system för etablering? Att starta vanlig skola i privat regi, det vill säga friskola, har tack vare skolpengen varit tillåtet i femton års tid. Det är vid det här laget troligen välkänt och är därför inte föremål för vår granskning. Hur man gör för att starta förskola är emellertid betydligt mer okänt. Sett till det faktum att det i en del kommuner under lång tid har rått brist på förskoleplatser borde dessutom kommunerna vara angelägna om att bättre informera om/marknadsföra denna möjlighet. Efter ett riksdagsbeslut råder nämligen fri etableringsrätt sedan maj 2006 om man uppfyller vissa kriterier. På några kommuners hemsidor framgår det att det endast krävs kommunalt godkännande för att starta förskola, medan det på andra kommuners sidor framstår som att upphandling är det enda sättet att driva förskola, vilket alltså är felaktigt. 5 Det borde vara självklart för kommuner att informera om hur det egentligen förhåller sig. Trots att det alltså råder fri etableringsrätt sedan 2006 är det bara nio procent av alla kommuner som detta överhuvudtaget framgår. Bra information om att etableringsfrihet finns bland annat i Göteborg och Luleå. Kolumn 21 Finns uppmaning Starta förskola - gör så här? Vi har även tittat på huruvida det framgår på kommunernas sidor hur man etablerar förskola, och hur möjligheterna framställs. Det är ju självklart skillnad mellan att informera om att förskolan har förskolepeng och direkt uppmana: Starta förskola så här gör du!. Bara nio kommuner, däribland Karlskrona, Kungsbacka och Lund, har en tydlig länk på hemsidan med uppmaning av typen texten Starta enskild verksamhet. Helsingborg har dessutom en utmärkt länk till Auktorisationskriterier för enskild verksamhet, där det även framgår att det är tillåtet att sälja tilläggstjänster och ta ut en skälig ersättning för dessa. På bland annat Luleås hemsida redovisas även de ersättningar per barn som utgår, någonting som gör det lättare för en företagare att räkna på etableringen. 5 Förskoleverksamhet kan drivas i kommunal regi, på entreprenad eller av enskild aktör. 21

Kolumn 22 Framgår det hur man gör för att knoppa av en verksamhet? Vad gör man om man jobbar i kommunen inom förskolan, hemtjänsten, hemsjukvården eller på ett äldreboende och tycker den egna verksamheten inte sköts tillräckligt effektivt eller med tillräckligt hög kvalitet? Vad gör man om man tror sig kunna driva verksamheten bättre på egen hand eller tillsammans med några kollegor? Att på kommunens hemsida ge svar på detta borde vara självklart, särskilt med tanke på att många av dessa personalgrupper har svårt att på dagtid söka rätt på information om avknoppningsmöjligheter. Avknoppning har varit ett etablerat begrepp inom konkurrensutsättning i mer än tio år. Trots det finns det ingen information alls om detta i 97 procent av alla kommuner. Avknoppning är ett bra sätt att ge möjligheter för den egna personalen, oftast kvinnor, att kunna ta över en verksamhet de ofta redan driver mer eller mindre självständigt. Men verksamheten kan inte bara ges bort, utan måste som huvudregel upphandlas i konkurrens, vilket vi också sökte information om. Bedrivs den kommunala verksamheten i kundvalssystem efter godkännande behövs ingen upphandling enligt LOU (dock ett förenklat förfarande enligt LOV). Verksamheten måste dock överlåtas till marknadspris. Att som föreståndare, till exempel, öppet skylta sitt intresse för att ta över en förskola eller hemtjänstenhet genom att delta i offentliga möten tillsammans med kommunen ter sig kanske inte alltid så tilltalande. Då är det bättre att hemifrån surfa in på kommunens hemsida för att ta reda på hur kommunen ställer sig och få information om vad som krävs. Det är bara nio kommuner, som på sina hemsidor informerar om att kommunen stöder avknoppning och har någon form av vägledning till hur man som personal ska kunna gå vidare. 100% Andel av kommunerna där det: 80% 60% 40% 20% 0% 9% Framgår hur man gör för att starta förskola 6% Finns uppmaning- Starta förskola? 3% Framngår hur avknoppa Alla kommuner borde ha information på hemsidan om hur man gör för att starta förskola eller knoppa av en verksamhet, oavsett om det är en förskola eller en hemtjänstenhet. Endast 27 kommuner berättar att det råder fri etablering av förskolor. Ännu färre berättar eller visar vilka krav som ställs för att etablera sig. 22

Kolumn 23 Finns Kontaktperson för upphandling/avknoppning? Så gott som alla kommuner har en näringslivsenhet. Det är inte ovanligt att den består av ganska många personer. Ibland sorterar upphandlingarna under denna enhet, och ibland är det ekonomienheten inom kommunen som ansvarar för dessa. Vissa kommuner har ingen enhet alls, och inte heller någon person som utåt är ansvarig för upphandlingar, medan andra kan ha ett tjugotal kontaktpersoner. Upphandlingar och avknoppningar är komplicerade områden. Självklart behövs kontaktpersoner med kunnande som kan informera och vägleda. Kontaktuppgifter till personer som har hand om upphandling och avknoppning borde finnas i alla kommuner och på deras hemsidor. Idag finns det hos 63 procent av kommunerna. Kolumn 24 Finns Näringslivsråd formaliserade, systematiska möten med företagare? Ett aktivt Näringslivsråd som på ett formaliserat och systematiskt sätt för en dialog med företagen och företagarnätverken i kommunen är ett bra sätt att förbättra det lokala företagsklimatet. På sådana möten kan företagare både lyfta frågor som ökad konkurrensutsättning, avknoppning och utmaningsrätt som frågor som handlar om att förenkla förfrågningsunderlag. På så sätt kan ju även mindre företag få chansen att lämna anbud, varvid antalet anbud och konkurrensen ökar. Det är viktigt att det inte enbart blir de största företagen på orten som är medlemmar i Näringslivsrådet och inte enbart med manliga företagare. En kontinuerlig dialog bör ju föras även med mindre företagare och de som funderar på att starta företag, eller just startat. Sådana går ju att nå via exempelvis de lokala Nyföretagarcentra. Många kommuner har kvinnliga företagarnätverk, vilka är viktiga att få med i dessa formaliserade dialoger. Vi har undersökt i vilken utsträckning det på webbplatsen framgår om kommunerna har en sådan systematiserad och formaliserad mötesplats mellan sig och näringslivet. Ett Näringslivsråd är givetvis något kommunen måste marknadsföra, till exempel via webbplatsen. Vi letade efter om det fanns information om vilka som sitter i rådet och hur man som företagare gör för att bli medlem av det. För att få poäng för näringslivsråd finns räckte det dock att det framgick att det fanns formaliserade möten med företagare. Det räckte inte för poäng att kommunen sade sig besöka företagare. Bara i 11 procent av kommunerna fanns sådana näringslivsråd. Nacka kommun är en av de bättre och där informerar man tydligt om sitt råd. Där finns listor på medlemmarna med kontaktpersoner, vilket är bra. Representant för det lokala Kvinnliga Företagarnätverket Nacka- Värmdö sitter i rådet. Dock saknas information om hur man blir medlem i rådet, vilket är synd. 23