Löneförhöjning = chef?



Relevanta dokument
Inledning. Titel: Research & Development AB

KLÄDHÖRNAN HB. Högskolan i Gävle Institutionen for ekonomi

Case: ICA Träffpunkten

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Case Liisa HT-00. Kurs: Organisationsteori B 5p Datum: Handledare: Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmson

En onboarding i världsklass så lyckas du!

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Högskolan i Gävle Institutionen för ekonomi Organisation B 5 p. Förändringen

» Industriell ekonomi

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Din lön och din utveckling

Hantera besvärliga typer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Sluta motivera dina medarbetare! Marina Marklund

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Medarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN

Utbränd lärare? Om du känner dig utbränd, vad gör du?

Din lön och din utveckling

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Bilaga 6: Deltagarnas kommentarer till arbetsmodellen: Samtal i grupp

Sammanställning av enkätundersökning

EN GUIDE AV. 10 frågor du som arbetsgivare bör ställa under medarbetarsamtalet

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Förslag på intervjufrågor:

TIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Om man googlar på coachande

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Min forskning handlar om:

Medarbetarundersökning Sept. 2010

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Förändringsbenägenhet ur ett personligt perspektiv

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Case Sveahus AB. Handledare: Per Vilhelmson. Anna Sahlin Henrik Teledal Helen Rudolfsson Josef Söylemez

gör ditt budskap mindre fyrkantigt

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Hospitering Att arbeta över gränserna. Karlstads Teknikcenter Tel

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Sammanställning av enkätundersökning

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Att uttrycka mig Gustav Karlsson

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

jonas karlsson det andra målet

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

Dra av förmånsvärdet på lönen Postad av Thomas - 31 jul :56

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Varför??? För om han säger ja så kan vi snoka runt och se om vi hittar några bevis på att de kommer tillbaka,idiot!!!

Kommunikation och beteende

HANDLEDNING Guide till ett lyckat föräldramöte

Hur du tacklar intervjusituationen!

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Proposition: Ändrade mandatperioder för Cafémästeriet

1 december B Kära dagbok!

Retorik & framförandeteknik

Samtal kring känsliga frågor

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Den kidnapade sångerskan. Anna, Camille och Axel

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

» Industriell ekonomi

HANDLEDNING GUIDE TILL ETT LYCKAT FÖRÄLDRAMÖTE

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Bodens golfklubb. Högskolan i Gävle Institutionen för ekonomi Organisationsteori B, 5 p Handledare: Jonas Kågström

Arbetsmiljöbarometern 2015

Intervjumall. Datum. Intervjuarens namn samt befattning: Kandidat: Sökt tjänst: Företagspresentation

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Resultat Medarbetarenkäten Kommunkontoret HR-avdelningen Rev 1

Varför PRAO och praktik? Samverkan för framtiden

Bilaga 1. Undersökning Hantverkare. Bild 1: Exempel på arbete för hantverkare med ackordslön. Källa: Peabs interna bildarkiv.

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

{ karriär & ledarskap }

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Farfar ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Nova Futura - Bosse Angelöw

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Kanaler och rutiner för interninformation, dialog och kommunikation. En processbeskrivning LMR/HTR Reviderad: av LMR

MONSTRET. Av: Stina Boström

Transkript:

Case Löneförhöjning = chef? Eva Jansson Malin Solberg Ulrika Törnblom Organisation B, Högskolan i Gävle 2001-01-15 Handledare: Pär Vilhelmson och Jaana Kurvinen

Chef = löneförhöjning? En helt vanlig dag på labbet Karin hade precis kommit till jobbet. Hon gick och hämtade sin sedvanliga morgonkopp med kaffe och strosade fram i korridoren med den i ena handen och en papperslunta i den andra. Hon nynnade på en låt från Svenktoppen, som etsat sig fast i huvudet. Hon var på ganska gott humör och styrde sin kos mot labbet. Igår hade hon haft en pratstund med Martin om framskridandet av hennes projekt Material 48X-T och kände att hon hade hans förståelse att det var lite segt just nu. Projektgruppen led av idétorka och man låg nu 2 veckor efter den tänkta målgången. Det fattades lite småkomponenter till materialet som skulle ge det dess draghållfasthet samt den fina ytan man var ute efter. Martin och hon hade pratat i en timme utan att på något vis stöta sig med varandra och bollat lite idéer. Karin hade sen funderat om dom inte skulle kunna kontakta material specialisterna på KE-labb 1 för att ta hjälp med de sista justeringarna, men Martin hade framfört att så akut var det inte med att få detta klart och att tidsplanen ändå redan hade spruckit. Ta det lugnt och fundera och laborera lite till, hade han sagt innan Karin åkte hem för dagen. Ibland var det så svårt att greppa Martin. Karin hade alltid haft svårt att samarbeta med Martin och inte blev det lättare efter förändringarna. Han satt på sitt kontor och pulade med tidrapporterna och kom sen till labbet och petade i det man gjorde. Han ville bara utnyttja sin situation kändes det som. Väl uppe på labbet tog Karin ut de provbitar som legat i ugnen för åldring och började med draghållfasthetstester. Efter en stund hörde hon steg i trappan. Det var Kurt. - God morgon Karin! Hur står det till, frågade Kurt? - Jo tack, läget é under kontroll, svarade Karin och tryckte igång dragprovaren. Kurt flinade och efter en stund sa han: - Då har du ett färdigt koncept till nästa fredag som jag kan presentera för ledningen då? - Nä, nä. Det är lite små justeringar kvar och vi har en del idéer som vi ska prova så det dröjer nog en månad till och det var ju OK enligt Martin. - Men snälla Karin, ni är redan 3 veckor efter och - 2 - Ja, ja spelar ingen roll, du får ta kontakt med KE-labb idag och lösa detta till nästa vecka. - Men Martin sa Kurts telefon ringde och i nästa sekund skenade han pratande ner för trappan. Karin kände hur det började pulsera i huvudet och den där konstiga känslan kröp inpå. Inte nu igen, kunde dom aldrig bestämma sig Martin och Kurt. Ena dagen är det det ena som gäller och nästa dag något annat. - Pjong! 1 Kemisternas Enhets Laboratorium 2

Provbiten gick av. Karin slog av maskinen och tog luntan med papper under armen och började gå mot trappan. Nu skulle hon gå till kontoret och ringa till KE-labb. Hon försökte minnas den där låten, men den var som bortblåst. Två månader tidigare Karin bläddrade igenom dagstidningen, för att få en överskådlig bild av vad som hänt, både lokalt och utomlands, medan hon väntade på Lars och Martin. Hon tänkte också på den stora genomgången idag, där dom skulle redovisa resultaten av veckans prov och experiment som de gjort på avdelningen för kemiutveckling. Sammanställningen för veckans provtagning av Material 48X-T, var positiva och Karin funderade vad Kurt skulle säga om svaren. Det kändes kul och spännande att få redovisa veckan som gått. - Hej! ropade Lars, som just klev in i rummet. Spännande dag idag, när vi sammanställer resultaten av vårt utvecklingsarbete, kul att få se vad Kurt tycker om resultaten, eller hur? Har inte Martin kommit än? Han kanske har fastnat i någon bilkö. - Inte alls! hojtade Martin som just kommit in genom dörren. Jaha, har vi allt klart? Klockan 9.00 var det väl som vi skulle samlas till avdelningsmöte? Det var visst tillsammans med elarna. Inne på elutvecklingsavdelningen var inte humöret lika positivt. - Vi får nog bygga om den här provanläggningen för fjärrstyrda processprogram, påpekade Agnes för Nisse. - Ja, sade Nisse. De här proven blev inte alls som vi tänkt oss. Troligen är det magnetstörningar, som påverkar fjärrmanövreringen. Felsignalerna och stoppen är oacceptabla och kan äventyra processerna. Både Agnes och Nisse var på dåligt humör och kände sig deppade av de dåliga resultaten. Mötet de skulle på skulle antagligen ta tid eftersom det var många projekt på gång och som skulle stämmas av. Hur långt hade de kommit med sina projekt, planering av nya projekt, arbetssituationen på utvecklingsavdelningen och en hel del andra frågor fanns det att gå igenom. Klockan blev nio och alla samlades i konferensrummet. - Välkommen till utvecklingsmötet, hälsade Kurt. Han hade haft problem den senast tiden. Martin hade legat på honom om löneförhöjning och förmåner. Martin var kunnig, idérik och energisk. Kurt kände att han var beroende av honom. Nekade han honom löneförhöjning, fanns det risk att han kanske gick till någon konkurrent. Gav han honom löneförhöjning men inte de andra, blev dom sura och kanske slutade. 3

Han var ju beroende av dom också, det var många och intensiva projekt på gång just nu, så den situationen fick inte uppstå. Skulle alla ha ökad lön höll inte budgeten för utvecklingsavdelningen, då blir det problem med platschefen. Men nu tyckte Kurt att han funnit en lösning. - Innan vi går igenom veckans arbete och provsvar så hade jag lite information att ge. Som ni vet så har jag svårigheter med att hinna med mina arbetsuppgifter, när det gäller uppföljning, framförhållning, medverka vid tester och provtagning. Jag har därför utsett Martin till chef för kemiutvecklingsavdelningen, där han skall hjälpa mig med en del arbetsuppgifter. Genom den här manövern ansåg sig Kurt ha fått motiv för en löneökning till Martin, utan att behöva höja de andras löner. Martin tittade förstrött ut genom fönstret. Agnes och Nisse såg förvånade ut. Lars och Karin kände sig definitivt lurade. Kurt hade aldrig nämnt något om detta, att det var aktuellt med några förändringar på deras avdelning. Han hade väl kunnat informera om vad som var på gång? Det lade sig en dämpad, frågande och tryckt stämning över sammankomsten. Vad var på gång? Martins arbetskamrater på avdelningen var väl insatta i företagets organisation och dagens arbetssituation. De anade att det här var ett drag från Kurt. Han försökte att kringgå situationen, något merjobb för Martin var det nog inte tal om, men som chef fick han naturligtvis en högre lön och förmåner. Arbetskamraterna surnade till. Varför hade de inte blivit tillfrågade? Jobbet som chef för kemiutvecklingsavdelningen kunde de också klara. Kurt kände att stämningen inte var bra. Frågor 1. Hurdan är kommunikationen på utvecklingsavdelningen? 2. Hur är Martin som chef? 3. Hur skulle Kurt ha gått till väga? 4

Bilaga Produkt AB är ett företag med 96 anställda, varav 65 i produktionen och 31 på kontoret. Företaget är uppdelat enligt nedan: VD Försäljning 6 + 4 st Logistik 4 st Administration 4 Utveckling 6 st Produktion 2 + 65 st Kontroll 5 st På respektive avdelning har man en chef som ansvarar för de olika inriktningsområdena under avdelningen, förutom försäljningsavdelningen som är uppdelat på inom och utom riket med varsin chef. Utvecklingsavdelningen på företaget består av 6 personer. Där finns Kurt som är chef för utvecklingsavdelningen och har det övergripande ansvaret med en rad administrativa uppgifter. Agnes och Nisse som jobbar med elutvecklingen samt Martin, Lars och Karin som jobbar med kemiutvecklingen. Varje utvecklingsområde jobbar fristående från varandra samtidigt som man samarbetar mellan de olika arbetsområdena vid frågor och projekt som rör alla parter. Kurt är deras bollplank när man kör fast eller behöver råd och hjälp, han är även med och hjälper till vid labbtester om det behövs. 5

Lärarhandledning Caset vill belysa ett antal problem som kan förekomma i samband med tillsättningar av befattningar inom en organisation. På vilka grunder tillsätter man en chef, vilka egenskaper ska ligga till grund för tillsättningen av en högre befattning? Har män lättare att få högre befattningar än kvinnor? 2 Problem som uppstod i företaget Produkt AB som läsaren bör uppmärksamma: Olika beslut från olika chefer gör att personalen känner sig kluven. Vem ska man rätta sig efter? Tillsättningen av den nya chefen var inte förankrad i den relativt lilla gruppen och kom som en överraskning. Vilket skapar ett missnöje som inverkar negativt på arbetets framtida utveckling. 3 Finns det behov av en chef till, eller var detta ett sätt för chefen på utvecklingsavdelningen att slippa en del tråkiga administrativa uppgifter och lösa för honom ett knivigt problem med lönefrågor. 4 Sammanfattningsvis är det huvudsakliga syftet att visa på de svårigheter som finns när man förändrar en organisation utan eftertanke och förankring. Relationer, kulturer och grupperingar är faktorer som man måste beakta vid förändringsprocesser. Att vara chef är ingen lätt uppgift. 5 Ledaregenskaper och ledarstil är i dag högaktuellt då många företagsgrundare lämnar sina positioner som ledare för att slippa administration och andra typiska ledaruppgifter, till förmån för det som de egentligen vill syssla med. Ett exempel på detta är Bill Gates, Microsofts grundare, som överlät VD-posten för att kunna ägna sig åt att utveckla dataprogram. Kommentar till frågorna 1. Hurdan är kommunikationen på utvecklingsavdelningen? Kommunikationen framstår till stor del som envägskommunikation, där Kurt talar om vad han tycker och tänker, stämmer inte av hur budskapet mottas av de andra utan förutsätter att det han tycker och säger är helt OK. Man får en känsla att kommunikationen är bristfällig och att det är avdelningsmötena som är kommunikationstillfället. En grundläggande modell för kommunikation är 6 ; Sändare Budskap Mottagare Det viktiga i en kommunikation är att sändaren kan formulera ett budskap och använda sig av ett språk som mottagaren kan förstå. En enkel grundläggande princip som inte alltid fungerar. 2 Föraläsning av Tage Klingberg vid Högskolan i Gävle, Gävle 2000-11-20 3 Baakka F Jorgen mfl, Organisationsteori struktur, kultur, processer s 93-105, Liber AB 1999 4 Jones, Organizational theory, 1996 5 Baakka F Jorgen mfl, Organisationsteori struktur, kultur, processer, Liber AB 1999 6 Baakka F Jorgen mfl, Organisationsteori struktur, kultur, processer s 158-160, Liber AB 1999 6

Detta är en envägskommunikation som också ställer till problemet, man vet inte om mottagaren har uppfattat budskapet på rätt sätt. Vid en kommunikation är det därför viktigt med en feedback, att få en reaktion på budskapet så man vet hur mottagaren uppfattat och reagerat på budskapet. Sändare Budskap Mottagare Kurt upplevde att stämningen inte var bra, därför att han utnyttjat sin position och givit information utan förankring i gruppen, inte läst av reaktioner och åsikter. Detta gör att kommunikationen endast blir envägskommunikation och inte någon feedback på budskapet. Han hade förankrat sitt beslut i gruppen så hade det troligtvis tagits emot på ett annat sätt, då hade han fått feedback på sitt beslut. Kommunikation är en grundläggande och viktig faktor i all organisation. En god kommunikation underlättar arbetet i en organisation och bidrar till ökad motivation och arbetsglädje. Detta kan man ju delvis avläsa i reaktion från gruppen när Kurt ger sin information, samtidigt som Martin undviker att se på sina arbetskamrater. 2. Hur är Martin som chef? Martin tycker säkert att det är ballt att vara chef med allt som hör därtill. Kanske det kom överraskande för honom att han fick bli chef och han inte riktigt tänkt över situationen vad det egentligen innebär. Hans ambition är att vara en bra chef, men kanske han inte riktigt har kunskapen som behövs. Ledarskap kan ses ur olika riktningar 7 : Uttryck för personlighet Martins professionella och begreppsmässiga färdighet finns nog för att klara uppgiften som chef. Hans sociala färdighet kanske inte är den bästa då relationen till Karin redan från början varit dålig och då han inte beter sig som en gruppmedlem längre. I ett rollperspektiv När det gäller Martins roll är det inte klart uttalad. Bristen i hans utnämning är nog att det inte blivit klart uttalat vilka befogenheter och vilket ansvarsområde han har. Kurt och Martins olika direktiv till Karin pekar på att kommunikationen dem emellan inte fungerar eller att det inte är uttalat vem som bestämmer vad. Som ledarstil Martin är nog ganska kluven i sitt ledarbeteende. Han upplevs nog som auktoritär ledare av Karin då han gärna bestämmer och dirigerar henne, medan han själv tror han är en demokratisk ledare. I ett maktperspektiv 7 Baakka F Jorgen mfl, Organisationsteori struktur, kultur, processer s 198-222, Liber AB 1999 7

I en klassificering av maktresurser skulle Marin hamna i legitimitets klassen. Han vill gärna utnyttja sin rätt att påverka genom sin ställning som chef och rätten att leda och fördela arbetet. Problem som tas upp under punkten -i ett rollperspektiv - är också typiska för en matrisorganisation. 8 I en matrisorganisation är man ansvarig inför flera chefer och dess olika signaler för hur arbetet skall bedrivas inom deras respektive ansvarsområde. Vid den nya utnämningen uppstår problemet att helt plötsligt ha två chefer. Detta är en tydlig bild som gör sig gällande framförallt när det gäller Martins roll i chefsbefattningen. Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Produkt 1 Produkt 2 3. Hur skulle Kurt ha gått till väga? En första tanke är att Kurt inte har de egenskaper som krävs för att leda en avdelning. Egentligen vill han syssla med det rent tekniska arbetet och inte sköta organisatoriska och administrativa uppgifter. 9 De arbetsuppgifter som delades ut enbart till Martin kunde ha fördelats i gruppen om avlastningsbehovet var trängande. Om det trots allt fanns ett behov av en mellanhand skulle tjänsten ha diskuterats och förankrats i gruppen. Med eventuell möjlighet för fler att visa intresse för uppgiften. Klimatet i en liten grupp blir lätt svårhanterligt om stor orättvisa, enligt gruppen, förekommer. Detta gör det även svårare för mellanhanden att acklimatisera sig i sin nya roll. Lönediskussionen borde ha kunnats hållas mer neutral, allt på en arbetsplats handlar inte alltid om lön, även om den är av betydande roll. Kurt upplever helt klart att Martins krav på löneökning är besvärande. En diskussion med platschefen hade han redan haft med känt resultat. Oron för att förlora Martin, gör att Kurt handlar impulsivt och detta leder till ett felaktigt beslut. Detta talar också för att Kurt saknar viktiga ledaregenskaper, som att se gruppen i sin helhet. Något som han även borde ha kunnat förankra hos Martin i en fortsatt diskussion om lönesättningen. 10 8 Nationalencylopedien, Höganäs 2000 9 Jones, Organizational theory, 1996 10 Baakka F Jorgen mfl, Organisationsteori struktur, kultur, processer s 93-105, Liber AB 1999 8

Så slutade det Det blev aldrig någon bättre situation av det hela på utvecklingsavdelningen. Både Martin och Karin slutade på företaget före Martins ettårsdag som chef. Efter det nyanställdes två personer på kemisidan, men någon ny mellanchef blev aldrig utsedd. Kurt leder nu hela utvecklingsavdelningen med underavdelningarna kemi och el, precis som det var innan förändringen. När Martin blev utnämnd till chef var det inte någon aktuell löneförhöjning, men Martin såg sin chans att nå en bättre position, få en titel och en annan status. Allting stupade då det inte fanns någon förankring i organisationen som var. 9