Årsredovisning Nässjö kommun 2012
Snyggbild
ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation. VÅRA STRATEGIOMRÅDEN Nässjö kommun har under flera år arbetat mot en vision för Nässjö år 2014. För att förtydliga utvecklingsarbetets mål har visionen brutits ned i fem strategiskt viktiga arbetsområden: näringsliv, attraktivitet/identitet, kompetens, kommunikationer och offentlig service. Visioner för respektive arbetsområde har arbetats fram för att nå det övergripande målet och beskrivs i de därpå kommande sidorna. (Under hösten 2012 antog kommunen en ny vision med sikte på 2030. Det är dock vision 2014 som satt mest prägel på 2012 års arbete.) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel 4 i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fyra perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare och Verksamhet/utveckling. Parallellt med målen inom styrpilens fyra perspektiv ingår också hållbar utveckling som ett horisontellt styrkort, där måluppfyllelsen redovisas på samma sätt som målen inom styrpilen. RÄKENSKAPER Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kulturoch fritidsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder) beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelse, händelser under året som gått, samt ger sin syn på framtiden.
Innehållsförteckning 5 Inledning KS ordförande har ordet 5 Vad används skattepengarna till? 6 Ekonomi i sammandrag 7 Nässjö kommuns organisation 8 9 Våra strategiområden Styrmodell tar sikte mot visionen 9 Näringsliv 10 Attraktivitet/identitet 12 Kommunikationer 14 Kompetens 16 Offentlig service 18 20 54 Förvaltningsberättelse Pilen visar riktningen 20 Ekonomi i fokus 22 Medborgare i fokus 28 Medarbetare i fokus 32 Verksamhet och utveckling i fokus 40 Hållbar utveckling i fokus 42 Räkenskaper Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Kassaflödessanalys 56 Noter 57 Driftsredovisning 62 Investeringsredovisning 63 Tillämpade redovisningsprinciper 64 Begreppsförklaringar 66 68 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse 68 Barn- och utbildningsnämnd 78 Individ- och familjeomsorgsnämnd 90 Kultur- och fritidsnämnd 96 Miljö- och byggnadsnämnd 102 Omsorgsnämnd 112 Teknisk servicenämnd 120 Övriga styrelser & nämnder 132 Sammanställd redovisning 138 Revisionsberättelse 144
2012 ett år med generellt bra verksamhet och goda siffror Så har åter ett år gått och vårsolen börjar sprida värme på dagarna. Om vi ser tillbaka på 2012 vad har då hänt i diversebutiken Nässjö kommun? Det är naturligt att ta avstamp i hur det ser i vår omvärld eftersom vi mer och mer lever i en globaliserad värld som vi måste förhålla oss till. Stagnerar tillväxten så påverkar det oss på ett eller annat sätt. Just nu ser det ganska dystert ut under åtminstone de närmaste åren. Men allt är ju inte hugget i sten utan staten har ett antal vägval som kan få olika konsekvenser. Ser vi på utfallet av 2012 års taxering, så släpar länet efter riksgenomsnittet och Nässjö kommun, tillsammans med några andra höglandskommuner, har oroväckande låg ökning! I vårt fall har ökningen mellan inkomståren 2010 och 2011 varit blygsamma 1,15 procent! Detta kräver en noggrann analys. När det gäller antalet Nässjöbor var vi 15 stycken fler per den sista december 2012 jämfört med föregående år, totalt 29 382 invånare. Annars har året genomsyrats av arbetet för vår nya vision, som antogs av kommunfullmäktige under hösten. Vision 2030 tål att upprepas tycker jag: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 - världens rum för människor och möten. Jag tycker den i sin korta form säger allt det som vi vill stå för i Nässjö! Vi ska ta tillvara klurighet och möjligheter genom att ha en öppen och tolerant attityd. För övrigt så har året präglats av att fortsätta bygget av en attraktiv kommun att bo och leva i. Men det är lätt att mitt uppe i allt det förändringsarbete som pågår glömma bort allt vardagsarbete som pågår i skolor, inom den dagliga verksamheten, hemtjänsten, på idrottsanläggningar osv. Ett litet smakprov på den otroliga bredd som finns i en kommun fick vi i samband med den arbetsplatsmässa som arrangerades i höstas inom ramen för vår satsning på Medarbetaråret. Stora delar av Pigalle-huset förvandlades några dagar till en plats för utbyte medarbetare emellan. Vilken kreativitet dessutom! När det gäller det ekonomiska utfallet så ligger det klart över budget, om man rensar det från extraordinära intäkter. Främst beror det på att nämnderna sammantaget klarar att hålla sina anslag. Särskilt nöjd är jag med äldreomsorgen, som lämnar ett överskott! Det saknas dock inte utmaningar inför framtiden jag tänker på de stora investeringsbehoven. Men som nå n sade: Det mesta är ogjort! Inledning Bo Zander (S) Kommunstyrelsens ordförande Foto: Hasse Bengtsson KS ordförande har ordet I 5
VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? Inledning Så här får kommunen sina pengar Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatt. Under 2012 fick Nässjö kommun in drygt 1 miljard (1074,1 mkr) i skatteintäkter. För att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina kommunmedborgare, oavsett förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2012 kommunen intäkter på 347,8 mkr. De olika verksamheterna fick in intäkter på 325,9 mkr, främst bestående av avgifter, försäljning och bidrag. och så här fördelas kostnaderna Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för bland annat köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag. Intäkter Kostnader Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Bidrag Avskrivningar Övrigt Köp av verksamheter och entreprenader Lokalkostnader Personalkostnader Skatteintäkter En hundralapp i skatt fördelning Skattesatsen uppgick inkomståret 2012 till 21,45 procent. Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt beskattningsbar inkomst betalas 21,45 kronor i skatt till kommunen. Så här mycket av 100 kr i kommunalskatt går till de olika verksamheterna: Verksamhet Antal kr Omsorg om äldre och funktionshindrade Utbildningsverksamhet Förskola och skolbarnomsorg Infrastruktur, skydd mm Individ- och familjeomsorg Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Politisk verksamhet Särskilt riktade insatser 35 kr 32 kr 12 kr 7 kr 7 kr 2 kr 2 kr 2 kr 1 kr Sammanlagt 100 kr 6 I Vad används skattepengarna till?
EKONOMI I SAMMANDRAG År 2012 2011 2010 2009 2008 Folkmängd (1/11) 29 357 29 375 29 308 29 493 29 517 Inledning Utdebitering 21,45 21,78 21,78 21,78 21,43 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mkr) 1 421,9 1 407,3 1 372,2 1 322,6 1 284,0 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kronor 48 435 47 908 46 820 44 845 43 500 Nettokostnad (mkr) 1 372,3 1 384,5 1 346,5 1 279,6 1 263,6 Nettokostnader per invånare i kronor 46 745 47 132 45 943 43 387 42 809 Nettokostnader i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 96,5 98,4 98,1 96,7 98,4 Årets resultat (mkr) 46,1 16,7 20,3 35,8 12,1 Antal anställda i november inkl timanställda 3 152 3 330 3 370 3 422 3 522 Antal tillsvidareanställda i november 2 390 2 409 2 426 2 474 2 511 Löner/arvoden (mkr) 765,4 745,1 732,8 708,3 693,3 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 225,9 223,5 219,8 212,1 218,6 Övriga personalkostnader * 105,5 105,3 96,3 88,1 99,6 Investeringar (mkr) netto 93,9 79,3 55,9 15,9 56,7 Pensionsskuld (mkr) 69,8 69,4 61,5 56,6 54,7 Låneskuld (mkr)** 160,0 160,0 96,8 158,6 349,6 Totala tillgångar (mkr) 1 088,0 1 037,0 938,7 1 035,0 1 136,7 Eget kapital (mkr) 669,6 636,6 619,9 599,6 563,8 Soliditet (%) 61,5 61,4 66,0 57,9 49,6 * Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar, kollektivavtalade pensioner och personalsociala kostnader ** Örnen i Nässjö AB har löst lån på 191 mkr under 2009 Ekonomi i sammandrag I
NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Inledning Kommunfullmäktige Valberedning 7+2* Revision 9 Förvaltningar Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 - Styrelse för Nässjö lärcenter 13 Valnämnden 7 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden 7+2* Överförmyndarnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Utskott förskola och grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsnämnden Utskott 9 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgsnämnden 7 Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggnadsnämnden 9 Miljö- och byggkontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser Mätningskontoret I Nässjö kommuns organisation
Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Ur Nässjö kommuns Vision 2014 strategiområden Våra Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990- talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig år 2014. Denna vision kan du läsa här ovan. År 2012 blev dock året då det var dags för kommunen att anta en ny vision med sikte mot nya horisonter år 2030. Vision 2030, som antogs i oktober, ersätter den tidigare visionen och arbetet med att ta fram en handlingsplan för att förverkliga visionen initieras under 2013. Du kan läsa om Vision 2030 bland annat på sidorna 5 och 12. Utifrån vision 2014 har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2012 som bidrar till att ta oss närmare målet. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20. Utöver detta har vi även ett horisontellt styrkort där vi följer upp vårt arbete med hållbar utveckling. Uppföljningen av arbetet med hållbar utveckling hittar du från sidan 42. Vision 2014 / Vision 2030 Visionen anger ett idealtillstånd - så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Strategiområden Strategiområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål - och vision. Styrmodell tar sikte mot visionen I
Våra strategiområden Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilken ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Ur Vision 2014/Näringsliv Nätverk och kluster ger framgång I Nässjö kommun finns sedan många år en tradition av samverkan mellan företag i olika konstellationer och det offentliga i ett gemensamt utvecklingsarbetet genom OneDoor-metoden. Både avseende när befintliga företag och nyetableringar ska utvecklas. Några goda exempel på utveckling är Logkomp-projektet inom Logistic Park Nässjö, där 33 utbildningar och fyra nätverk har genomförts för att lyfta företagens konkurrenskraft och The Railway Town som lyfter fram Nässjöföretagens samlade och breda kompetens inom järnvägsområdet. Centrumgruppens arbete för utveckling av stadskärnan i Nässjö är en annan viktig satsning där kommun, näringsidkare och fastighetsägare samverkar över gränserna. Vid höstens näringslivsträff var temat företagsutveckling. Värd var ITAB, NPP och QPC och deras representanter bjöd åhörarna på tankar och inspiration kring frågor som tillväxtresor, målsättningar och utveckling. Nässjö Näringsliv med VD Claes Johansson i spetsen presenterade bland annat flera viktiga klustersatsningar: Handelsplatsutveckling, Kontorslandskapet, Logistic Park Nässjö och The Railway Town (se nedan). Han berättade också om investeringar upp emot en kvarts miljard som planeras till Nässjö framöver som alla genomförs enligt OneDoor-metoden. The Railway Town Ett trettiotal företag och cirka 600 personer är aktiva inom någon del av järnvägsbranschen i Nässjö kommunen. Detta är språngbrädan för klustret The Railway Town som numera också är ett varumärkesskyddat namn. Detta var utgångspunkten i oktober när ett sjuttiotal personer och specialinbjudna aktörer med koppling till järnvägssektorn samlades kring ett inspirations- och informationsmöte om The Railway Town. Under mötet släppte Joakim Stenqvist, VD på Nässjöföretaget Svensk Järnvägsteknik, nyheten om att tack vare ett samarbete med andra Nässjöföretag har man lyckats ta hem ett jobb värt 150 miljoner kronor, när växlar och spår ska bytas på sträckan mellan Alvesta och Älmhult. Till projektet The Railway town finns en idé- och en referensgrupp där kommundirektör Jan Sundman ingår som representant för Nässjö kommuns ledning. Närmare 200 personer samlades i ITAB:s nybyggda lagerytor på näringslivsträffen, hösten 2012. I Näringsliv
Ett starkare centrum Att internationella och nationella butiks- och restaurangkedjor är nyfikna på Nässjö betyder mycket för kommunen och dess invånare. Tillsammans blir stora och små aktörer, lokala och globala, starkare när den totala mixen av varor och tjänster breddas. I Nässjö centrum slog butikskedjan H&M upp dörrarna i april och om man ska utgår från det stora antalet besökare på premiärdagen så var detta en efterlängtad etablering. Apoteket AB är en annan kedja som kom till Nässjö under året! Årets företagare: Förebild och ambassadör Våra strategiområden Det var Patrik Sandstedt på Sandstedt El AB som blev utsedd till Årets företagare 2012. Vinnaren utses av organisationen Företagarna, i samarbete med Nässjö kommun och Nässjö Näringsliv AB. Priset delades ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde i juni. På bilden syns Claes Johansson (Nässjö Näringsliv AB) Susanne Samuelsson (Företagarna), Patrik Sandstedt (Sandstedt El AB) och Margareta Carlsson (Företagarna). Ur juryns motivering: Patrik Sandstedt är en god förebild och ambassadör för företagare. Han har byggt ett företag med god lönsamhet, där besluten vilar på genomtänkta planer. Periodvis har företagaren tagit in extern kompetens, bland annat ekonomisk sådan vid företagsförvärv, och personer med olika kompetenser har kompletterat företagets ledningsgrupp i tillväxtarbetet. Företagaren har inte bara en ambition, han genomför även en expansion på flera orter. Nu finns företaget i Nässjö, Jönköping och Habo. Företagaren har breddat sitt kundutbud på ett starkt sätt och har numera inte bara elinstallationer utan även larm, industriservice och tele- och datanät. Nyckeltal Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2011 * Antal Procent Jord-, skogsbruk & fiske 476 4 Tillverkning och utvinning 2 716 21 Energiproduktion, miljöverksamhet 88 1 Byggverksamhet 1 095 9 Handel 1 624 13 Transport och magasinering 1 113 9 Hotell- och restaurangverksamhet 179 1 Information och kommunikation 107 1 Finans- och försäkringsverksamhet 60 0 Fastighetsverksamhet 172 1 Företagstjänster 863 7 Offentlig förvaltning och försvar 260 2 Utbildning 1 425 11 Vård och omsorg; sociala tjänster 2 231 17 Kulturella och personliga tjänster m.m. 340 3 Okänd verksamhet 112 1 Samtliga 12 861 100 * Samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort. Näringsliv I
Våra strategiområden Attraktivitet/ identitet Borta bra men hemma bäst - är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Ur Vision 2014/Attraktivitet/identitet Nu hjärnvägars! Strategiområden med tankar bakom Den 25 oktober 2012 antog kommunfullmäktige i Nässjö kommun en ny vision för kommunen Vision 2030. Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Bakom visionen finns många insamlade tankar, idéer, drömmar och ambitioner från människor runt om i kommunen. Eftersom den tidigare visionen - Vision 2014 - upplevdes som alltför lång beslutades att Vision 2030 ska vara kort och kärnfullt formulerad men ändå mer innehållsrik än en slogan. Den skulle vara fri från kanslisvenska och orden skulle inte kännas uttjatade eller överanvända. Visionen skulle kännas inkluderande, kunna tilltala alla, och gärna vara en smula utmanande. Den skulle både vara framåtsyftande och ge en bild eller känsla av det ideala tillståndet år 2030. Nässjö kommun vill attrahera familjen och entreprenören till en kommun som befinner sig i gränslandet mellan stad och landsbygd. Detta är en plats som kan erbjuda närhet, utrymme, trivsel, upplevelser - bland annat. Visionen för Nässjö 2030 kan leda fram till en kommun som erbjuder glädje, vackra platser, närhet till naturen, ro och rörelse, stimulerande möten, tillgänglighet, öppenhet, en smidig boenderesa med attraktiva boendemiljöer, fiffighet, en kommunikativ knutpunkt, växande, goda upplevelser på livets resa. Till Vision 2014 har fem strategiområden varit kopplade: näringsliv, kompetens, offentlig service, attraktivitet/identitet och kommunikationer. Dessa ter sig som nyckelområden även för det fortsatta arbetet, om än med någon mindre modifiering. Till Vision 2030 kopplas följande politikområden: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd Genom att fokusera kommunens utvecklingsresurser särskilt inom dessa områden ökar möjligheterna att nå fram till den föreslagna visionen. Arbetet med Vision 2030 fortsätter under 2013 genom att titta på hur kommunen ska jobba konkret för att visionen ska bli verklighet. I Attraktivitet/identitet
Invigning av Stinsen Arena Under Folkfestveckan i oktober 2012 invigdes den nybyggda Stinsen Arena på Skogsvallen i Nässjö. Invigningsveckan inleddes med en premiärkonsert där Nässjökören Mixemble underhöll tillsammans med artister som Dregen, Nicke Borg, Anna Jobrant med flera. De 1 000 biljetterna sålde slut och det blev en premiärkonsert med hög stämning, musik och glädje. Några dagar senare, den 11 oktober, gick den officiella invigningen av stapeln. Nu var arenan förvandlad till en hall med konstfrusen is och den röda mattan hade rullats ut. Det var en välfylld arena som fick se kommunstyrelsens ordförande Bo Zander (S) ta emot en symbolisk nyckel till Stinsen Arena. Barn och ungdomar från Nässjö IF, Nässjö HC och Nässjö konståkningsklubb susade i full fart över isen och spräckte invigningsbandet. Fyrverkerier sprakade och Kulturskolans sambaorkester rockade loss. När röken från fyrverkerierna lagt sig visade Nässjö konståkningsklubb upp ett fint konståkningsprogram. Invigningen avslutades med att en premiärmatch i bandy mellan Nässjö och Vetlanda spelades! Våra strategiområden Rådhusgatan tar form Under hösten har ombyggnationen av Rådhusgatan i centrala Nässjö varit påtaglig. Stora delar av gatan har varit en arbetsplats, helt avstängd för fordonstrafik. Den första etappen har nu blivit klar och resterande arbete, med att skapa en gångfartsgata där bilisterna tar sig fram på de gåendes villkor, fortsätter under 2013. Målet är att skapa en tryggare och trivsammare miljö. Ombyggnationen är också en del i att förverkliga den stadskärnevision som kommunfullmäktige antog 2011. Nyckeltal Nyckeltal Bygglovärenden 38 Bygganmälan 71 13 Kultur & fritid 2012 2011 2010 Bibliotekslån 301 827 311 469 274 687 Besök simhallen 99 724 98 594 97 090 Besök konsthallen 32 784 33 812 26 581 Bygga & bo 2012 2011 2010 Antal sålda bostadstomter 6 8 23 Miljö & bygg 500 400 300 200 100 0 2012 2011 Bygglovärenden 2010 2009 2008 2007 Nässjö turistbyrå 2012 2011 2010 Betjänade besök 12 262 17 980 9 027 Telefonärenden 5 933 5 778 2 839 E-postärenden 2 120 2 037 1 804 150 120 90 60 30 0 2012 2011 Bygganmälningar 2010 2009 2008 2007 Attraktivitet/identitet I
Våra strategiområden Kommunikationer I vår region transporteras såväl människa, vara som tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl vägsom järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Ur Vision 2014/Kommunikationer Foto: Pressbild, Vägverket Tillgänglighet, tillväxt och planering Investeringar i bättre vägar och järnvägar bidrar till ökad tillgänglighet, men vad innebär ökad tillgänglighet för en stad eller region i fråga om tillväxtmöjligheter? Och hur kan kommunen planera för att ta tillvara denna tillväxtmöjlighet? De här frågorna försöker vi tillsammans med bland annat Internationella Handelshögskolan i Jönköping att hitta svar på inom det så kallade TTP-projektet. Ännu är inga beslut fattade om byggande av en Götalandsbana, en framtida snabbtågsbana som binder ihop Stockholm och Göteborg. Men om en sådan snabbtågsbana ska byggas innebär det inte bara en enorm miljardinvestering. En snabbtågsbana skulle också medföra stor påverkan på och ge nya förutsättningar för näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad i och runt omkring det stråk som banan utgör. på tillväxtmöjligheterna. Resecentrum blir då navet i staden som människor kommer till och åker ifrån när man ska till sina studier, arbeten, fritidsaktiviteter etc. En viktig slutsats är att stora delar av staden närmast Resecentrum idag är en outnyttjad resurs där en stor utvecklingspotential finns för boende, arbetsplatser, tjänsteverksamheter och fritidsanläggningar i ett samhälle där befolkningen blir alltmer rörlig och rör sig i en större arbetsmarknadsregion än tidigare. TTP-projektet Nässjö kommun deltar i projektet TTP (Tillgänglighet, Tillväxt, Planering) som bedrivs av Internationella handelshögskolan i Jönköping i samarbete med Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Jönköpings län, Sjuhärads kommunalförbund samt i tillväxtfrågor även med Tillväxtverket och Trafikverket. Projektet har arbetat fram en modell för att kunna beräkna vad en förbättrad tillgänglighet, genom tillkomsten av Götalandsbanan, skulle få för betydelse för tillväxt av arbetsplatser, befolkning, köpkraft och sysselsättning. Modellen kan visa vilken betydelse Götalandsbanan skulle kunna få för till exempel Nässjö om man utgår från att Jönköping är en station på banan. I projektets planeringsfas har Nässjö ingått som ett av tre praktikfall där projektet undersökt hur kommunen kan planera Nässjö stadskärna för att ta tillvara I Kommunikationer
Ny huvudman för kollektivtrafiken En ny kollektivtrafiklagstiftning gör att landstinget från den 1 januari 2012 är huvudman och ägare av länstrafiken. Förändringen innebär även en skatteväxling från kommunerna till landstinget från och med 2012. Under 2012 tog länstrafiken fram ett trafikförsörjningsprogram. Programmet omfattar fem centrala målsättningar som ska vara uppnådda till år 2025, nämligen: Resandemål 60 procents resandeökning. Kundnöjdhet 65 procent (av alla tillfrågade länsinvånare) ska vara nöjda eller mycket nöjda, 80 procent av resenärerna samt 92 procent av färdtjänst- och sjukresenärerna. Tillgänglighet för funktionsnedsatta fler ska kunna resa med allmän kollektivtrafik genom tillgänglighetshöjande åtgärder. Självfinansieringsgrad den upphandlade trafiken är självfinansierad till cirka 50 procent. Miljö/hållbart samhälle all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara drivmedel och trafikens totala energiförbrukning/km minskar med minst 20 procent. Trafikförsörjningsprogrammet omfattar även strategier för att uppnå målen. Det handlar om samhällsplanering och regional tillväxt, infrastruktur och roller med förslag på angelägna åtgärder av kommunerna, Regionförbundet och Trafikverket. Ett principiellt trafikutbud redovisas som innebär 12-16 dubbelturer (dt) från kommuncentra till läns- och högskolecentra, 24 dt mellan närliggande kommuncentra samt orter med 2 500 invånare eller fler, 12-16 dt för orter med 1 000-2 500 invånare samt ett lägsta basutbud om 3 dt eller anropsstyrd trafik för övriga orter och landsbygden. Motsvarande turtäthet eftersträvas för trafik till angränsande län. Avsnittet tar också upp restider och stopp, bytespunkter, hållplatser och terminaler samt serviceresor och bussgods. Därutöver fastslås att i de starka stråken prioriteras hög turtäthet, korta restider samt möjligheter till resor över länsgränserna. Av de åtgärder som trafikförsörjningsprogrammet lyfter fram för att kunna uppnå målen finns bland annat en punkt om nödvändiga investeringar i järnvägsnätet för att klara beräknad resandeökning med tåg. Dessa berör banorna (Falköping) Jönköping Nässjö samt Jönköping Värnamo. Andra åtgärder rör tillgänglighets- och miljöfrågor. Våra strategiområden Nyckeltal Nyckeltal Antal parkeringstillstånd 2012 2011 2010... för miljöfordon 85 80 65 Antal miljöfordon 2012 * Kommunledningskontor 4 4 1 Barn- och utbildningsförvaltning 2 1 5 Kultur- och fritidsförvaltning 1 1 1 Miljö- och byggförvaltning/ mätningskontor 1 1 2 Teknisk serviceförvaltning 4 3 6 Sociaförvaltning 38 33 ** 42 ** * Från och med 2011 har endast fordon som uppfyller miljökraven i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav i myndigheters bilar och bilresor räknats som miljöfordon. Tidigare räknades alla fordon som uppfyllde miljöklass 2005. ** Summorna av dåvarande omsorgsförvaltningens och individ- och familjeomsorgsförvaltningens antal miljöfordon har slagits ihop. Kommunikationer I 5
Våra strategiområden Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Samtliga ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier - ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av eftergymnasiala utbildningar i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrensmöjligheter. Ur Vision 2014/Kompetens Nysatsningar leder framåt Lärandet som process består av en lång kedja där många aktörer ska samverka med varandra för att uppställda mål, gällande till exempel kunskaper och betyg, ska kunna uppnås. Det är alltid med eleven och lärandet i centrum som all utveckling och förnyelse måste utgå. Inom Nässjö kommuns verksamheter för barn, skola och vuxenutbildning har det pågått ett intensivt arbete 2012 för att nysatsa och åstadkomma positiva förändringar på kort och lång sikt. Det är alltid roligt när det är dags att inviga nya hus och invigningen av den nybyggda förskolan i Sandsjöfors var så klart en av dessa glädjens dagar för Nässjö kommun. Den fortsatta satsningen på digital lärmiljö i skolan är ett annat viktigt område att lyfta fram: från och med höstterminen 2012 får till exempel alla elever i årskurs ett på Brinellgymnasiet tillgång till en så kallad en-till-en dator. Under hösten har Skolinspektionens reguljära tillsyn av skolverksamheten i kommunen stått i fokus. Tillsynen har stor betydelse för skolornas systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete. halvårs intensivt arbete med underlag, analys och sammanställning. Utredningen omfattar grundskolan och fritidshemmen med fokus på kommunens tätort inklusive Brinellgymnasiet samt den norra kommundelen. Målsättningen för utredningen, och allt arbete inom barn- och utbildningsförvaltningen, är att alla elever har rätt att lyckas utifrån sina förutsättningar. Utredningen var utställd på kommunens medborgarkontor och Stadsbiblioteket samt tillgänglig via nassjo.se. Remisstiden var till 17 december. Invigning av järnvägsutbildningen Framtidens grundskola Den 10 oktober presenterade barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Framtidens grundskola i Nässjö kommun ökat lärande i en effektiv organisation, efter ett Behovet av järnvägstekniker är stort de närmaste tio åren. I april invigdes den nya järnvägsutbildningen vid Brinellgymnasiet och dess nybyggda lokaler. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fanns på plats liksom SJ:s och Infranords ordförande Jan Sundling, landshövding Minoo Akhtarzand och inte minst 96-årige Lennart Aktiestinsen Israelsson, som donerat pengar till bygget av Rallarskolan. 6 I Kompetens
Vuxenutbildning och Lean förbättringsledare Nässjö har under året satt sig rejält på utbildningskartan genom flera nya satsningar inom både högskolan och yrkeshögskolan. Fler vuxna än någonsin har under året valt att söka sig till såväl gymnasiala utbildningar som yrkeshögskola och högskola i Nässjö. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom yrkeshögskolan fortsätter att se ljus ut, då efterfrågan på kvalificerad arbetsskraft är fortsatt stor. Nyckeltal Nyckeltal En helt ny yrkeshögskoleutbildning inom Lean förbättringsledare har även startat under året. Utbildningen Lean förbättringsledare är unik och den enda i sitt slag i Sverige. Utbildningen leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Den kommunala vuxenutbildningen har även detta år haft ett bra samarbete med Höglandskommunerna där Nässjö haft en samordningsroll inom yrkesvux. Våra strategiområden Nässjö Lärcenter * 2012 Fristående högskolekurser 48 Högskoleprogram 83 Lokalt campus 56 Öppna föreläsningar 119 Övriga aktiviteter 23 Uppdragskurser 18 KY-YH 213 Kommunal vuxenutbildning / SFI / SV 687 / 386 / 8 * Antal elever Förskola * 2012 2011 2010 Februari 1 450 1 415 1 419 Maj 1 506 1 477 1 456 Augusti 1 274 1 381 1 289 December 1 386 1 364 1 329 * Antal inskrivna barn Grundskola 2012 2011 2010 2009 2008 Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 86,1 - * 86,6 87,0 87,2 Samtliga kommuner 73,4-89,9 88,2 88,9 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 192,3 198,3 201,1 195,3 195,8 Samtliga kommuner 211,4 210,6 209,6 209,6 209,3 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 75,0 74,7 72,8 69,9 73,8 Samtliga kommuner 77,4 77,3 76,6 77,0 76,6 * behöriga till gymnasiet är från läsåret 2011-2012 indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent. Gymnasieskola 2012 2011 2010 2009 2008 Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,5 14,6 14,8 14,6 14,6 Samtliga kommuner 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö 95,0 91,0 97,0 96,0 98,0 Samtliga kommuner 86,7 87,0 87,0 90,0 89,0 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö 83,6 82,0 82,4 81,6 82,6 Samtliga kommuner 76,7 76,0 76,0 75,9 75,8 Kompetens I
Våra strategiområden Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kundens/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig med tankar, idéer och faktiskt arbete och tar ansvar för kommunens utveckling. Ur Vision 2014/Offentlig service Grattis till medborgarna! Den 22 november invigdes medborgarnas hus på Rådhusgatan 20 i centrala Nässjö och vi fick anledning att gratulera medborgarna. Nu finns kommunala verksamheter, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i ett och samma hus. Arbetet med att förverkliga medborgarnas hus har varit en lång process. Redan 2011 byggdes medborgarkontorets befintliga lokaler på Rådhusgatan 20 om för att anpassas till det planerade framtida medborgarhuset. Samma år flyttade även Nässjö turistbyrå från sina tidigare lokaler i Resecentrum till det blivande medborgarhuset. Vår förhoppning är så klart att medborgarna ska se fördelarna och bli de stora vinnarna med det här konceptet, avslutar han. Under 2012 slutfördes ombyggnationen. Sista etappen innebar en total ombyggnad av husets entré för att möjliggöra en ingång för alla till de olika verksamheter och myndigheter som finns representerade i huset. Medborgarnas hus i Nässjö är en symbol för offentlig samvekan och service. Jag hoppas att initiativet kan spridas vidare både inom och utanför länet, sa landshövding Minoo Akhtarzand i samband med att hon höll tal och klippte band vid invigningen av medborgarnas hus den 22 november. De kommunala verksamheterna De kommunala verksamheter som ryms i huset är medborgarkontoret i Nässjö, Konsument Höglandets budget- och skuldrådgivning, Vägledningscentrum och Nässjö turistbyrå. Med en gemensam ingång har vi skapat förutsättningar för de kommunala verksamheterna att samverka med myndigheterna i huset, berättar medborgarkontorschef Lars Stridh. Han poängterar att målet med ett medborgarhus är att den enskilda medborgaren ska uppleva en ökad tillgänglighet. I Offentlig service
Ny arbetsmarknadsenhet etablerad Arbetet med att bygga upp en ny arbetsmarknadsenhet inom socialförvaltningen påbörjades 2012. Enheten finns lokaliserad i samma hus som Nässjö Näringsliv, på Karlagatan 3 i Nässjö. Syftet med enheten är att ge personer med arbetsförmåga extra stöd för att kunna söka arbete via Arbetsförmedlingen. Målet är att coacha varje individ utifrån sina specifika behov. Vi kartlägger förmågor utifrån etablerade metoder och erbjuder både gruppaktiviteter och enskilda samtal under inledningsvis en fyramånadersperiod. Därefter utvärderar vi och ser hur vi kan gå vidare, berättar Susanne Rundqvist, chef för arbetsmarknadsenheten. Våra strategiområden Tillgängliga busshållsplatser Under 2012 har ett flertal busshållsplatser tillgänglighetsanpassats för att göra det möjligt för fler personer med funktionsnedsättning att nyttja kollektivtrafiken. Upphöjning av gångbanan, utbyte av kantstöd till höga avrundade betongkantstenar, utbredning av gångbanan, upprustning med taktila plattor, försänkning av kantstenar från gångbanan till körbanan samt borttagning av asfaltsyta är exempel på anpassningar som gjorts för att öka tillgängligheten. Arbetet med tillgängliga busshållsplatser kommer att fortsätta under 2013. Nyckeltal Nyckeltal Antal besök: www.nassjo.se 2012 2011 2010 Januari 37 336 33 539 25 280 Februari 34 835 28 029 26 358 Mars 32 071 31 839 33 734 April 29 966 26 335 26 573 Maj 30 869 31 064 24 679 Juni 26 770 23 476 21 042 Juli 20 431 20 206 18 094 Augusti 34 313 32 123 30 483 September 34 323 31 873 33 009 Oktober 38 219 31 331 31 926 November 33 334 31 511 31 002 December 29 064 28 620 26 139 Totalt 381 531 349 944 328 319 Medborgarkontor 2012 2011 2010 Betjänade ärenden 57 568 56 772 53 383 Konsument Höglandet 2012 2011 2010 Konsumentrådgivning -ärenden 1 337 1 586 1 856 Budget- och skuldrådgivning -ärenden 205 153 126 Offentlig service I
Förvaltningsberättelse Sammanfattning av resultat PILEN VISAR RIKTNINGEN Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen kunnat få en röd tråd som visar riktningen samt en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer och budget till uppföljning i årsredovisning. Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive nämnds mål och resultat i Pilen. Vi är en god bit på väg, strukturen är numera välkänd och använd och medarbetaråret har tagit oss en bra bit på vägen men innan målsättningen kan nås fullt ut återstår mycket insatser i form av dialog och införande av stödsystem. Stödsystemet Stratsys handlades upp i slutet av 2012 och kommer att införas under 2013. God ekonomi ger god verksamhet För 2012 visar resultatutvecklingen en blandad bild. Det finns ett fortsatt stort behov av ytterligare förbättrade resultat inom många områden. Det är bara genom ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera god verksamhet med god ekonomi. En god ekonomi är också en absolut förutsättning för en god verksamhet. Något motsatsförhållande finns inte mellan verksamhet och ekonomi, utan de är olika sidor av samma mynt. Därför innehåller styrmodellen fyra perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling. För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet måste det också vara hållbart över en längre tid. Därför finns ett särskilt styrkort där fokus sätts på hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet. Från år 2013 ingår hållbar utveckling som ett eget perspektiv i det ordinarie styrkortet. God ekonomisk hushållning Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella utveckling har under året varit bekymmersam. Skuldkrisen i södra Europa och delar av resten av världen har dämpat utvecklingen av efterfrågan i världsekonomin. Skatteintäktsprognoserna har försämrats för varje prognos som kommunen har fått från Sveriges Kommuner och Landsting. Ständigt ökade kostnader inom det sociala området belastar också kommunens ekonomi. När vi nu summerar året så är det ändå tillfredsställande att nämndernas samlade totala resultat mot budget blev positivt med drygt 6 miljoner kronor och att det intensiva arbete som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort sett gett efterfrågad effekt. Tillsammans med den återbetalning som kommunen erhöll från AFA på 29 miljoner kronor, uppgår kommunens samlade resultat till drygt 46 miljoner kronor, vilket kan jämföras med beslutad budget på sex miljoner kronor. Uppställda mål beträffande självfinansieringsgrad för våra investeringar har uppnåtts. Det är dock viktigt att poängtera att, med beaktande av beslutad investeringsplan för kommande år och budgeterade framtida resultatnivåer så kommer inte självfinansieringsgraden att kunna behållas. Med tanke på osäkerheten kring utvecklingen av ekonomin i världen och i Sverige, så är det stora utmaningar som väntar kommunen under kommande år. Attraktiv arbetsgivare - en nyckelfråga För kommunens medarbetare visar resultatuppföljningen tyvärr på en negativ utveckling gällande några viktiga mätningar som medarbetarindex, ledarindex och sjukfrånvaro. I Pilen visar riktningen