Moralfilosofins historia



Relevanta dokument
Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!

Föreläsning 2; antiken och senantiken

7. Moralisk relativism

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Ämne: Apologin av Platon. Sokrates kommenterar sin dödsdom.

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

Varför vara moralisk

Sokratiska samtal för att fördjupa sitt och andras tänkande om allt! Filosofifestival 2016

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

torsdag den 6 oktober 2011

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Moralfilosofi. Föreläsning 2

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

Ak 6 7. Victor Bäck. Aristoteles. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

En bra filosofisk diskussion eller skrift bör innehålla följande:

Innehåll. Förord. Filosofins historia i dess huvuddrag

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

0. Meta-etik Grunderna

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

The Closing of the Muslim Mind. Del I

En formel för frihet

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 18

Moralisk oenighet bara på ytan?

"Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien.

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

Rosengren: Psychagogia - konsten att leda själar. Mats Rosengren: Inledning

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

SANNING eller fake 1

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

11. Feminism och omsorgsetik

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Antiken - Hellas. Kontext. Ekonomi

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Moralfilosofi. Föreläsning 4

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Ak 8 9. Alexander den lille. Idématerial för undervisningen i livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen. Victor Bäck Aristoteles

Historien om Antiken i Grekland.

Filosofi Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Tänk själv! En inspirationsbok för unga filosofer. Peter Ekberg Sven Nordqvist

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Antiken Det gamla Grekland

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

4. Moralisk realism och Naturalism


Den platonska och aristoteliska kunskapen

i frågan»hur bör vi leva?«

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Postprint.

Etik 22/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Föreläsningar i religionsfilosofi

MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen, SÄL II:2 Examensarbete, 5 poäng HT 03 SOKRATES OCH PLATONS IDÉER OCH IDÉERNA I LPO 94 EN JÄMFÖRANDE STUDIE

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Anmärkningar kring den omänskliga lyckan hos Aristoteles

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Det kristna i den kristna skolan

Öppna frågans argument

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

att förstå mänsklig handling

ALLMÄN RÄTTSLÄRA. Introduktion,

Antikens Grekland. Historia.

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

1. Öppna frågans argument

Introduktion till etik (2)

Kvasirealism och konstruktivism

Reflektioner över begreppet värdegrund Av José Luis Ramírez

Transkript:

Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se

Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande) lärare, speciellt i retorik Kända för att kunna försvara vilken position som helst med intrikat argumentation Det demokratiska Aten Det offentliga samtalet Agon tävlingskultur

Sokrates (470-399 f.kr) Platons läromästare Och påstått ursprung för många av de senantika filosoferna Platons språkrör De tidiga dialogerna antas representera Sokrates Filosofins martyr och sinnebilden för den gode filosofen Dömdes för att ha förnekat gudarna och vilselett ungdomen Drack giftet för att det var i enlighet med hans filosofiska övertygelse

Sokrates filosofi Huvudfråga: Hur bör vi leva våra liv? Accepterar inte den homeriska eller traditionella moralen Accepterar inte den sofistiska relativismen Sokrates svar: The examined life Det enda jag vet är att jag ingenting vet Kunskap är dygd Man kan inte göra fel av fri vilja

Sokrates metod Maieutik Dialektik (har väldigt många betydelser) Begreppsanalys ex. Vad betyder det att något är gudsfruktigt? Tes: Vad som är gudarna kärt är gudsfruktigt. Motargument: Olika gudar har olika uppfattningar, vilket verkar leda till att vissa saker är både gudsfruktiga och icke-gudsfruktiga. Ny tes: Vad alla gudar gillar är gudsfruktigt osv

Eutyfrodilemmat (Den kristna versionen) Vad innebär det att något är gott (gudsfruktigt)? Att något är gott innebär att Gud gillar det (proargument: Gud har skapat världen och allt i den, alltså även moraliska egenskaper om dessa finns) Problem: Om Gud hade gillat mord eller våldtäkt hade det varit moraliskt tillåtet(/påbjudet) Alternativ tes: Gud gillar det som är gott Problem: Gud är överflödig som garant för moralens existens

Protagoras relativism (1) Verkligheten är som den verkar vara för var och en som upplever den à Det som verkar vara rätt/fel för en enskild person är rätt/fel för den enskilda personen Olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt? S: Om ingen trosuppfattning är bättre än någon annan, varför ska vi försöka överföra kunskap mellan individer?

Protagoras relativism (2) P: jag kan lära mina studenter att anpassa sig till sitt samhälles normer och därmed lära dem vägen till framgång Arrington 1: Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad som är det goda livet. Hur kan Protagoras säga sig veta vägen till det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är? Arrington 2: Fundamental moralisk nödvändighet är inte nödvändig. Samma etiska princip kan ges olika tillämpning i olika kontexter

Platon (427-327f.kr) Sokrates lärjunge Athensk aristokrat Grundare av akademin En av de mest inflytelserika grekiska filosoferna Staten är hans praktisk-filosofiska magnum opus

Några betydelser: Sokrates liv Platons metafysik Platons etik

Idéläran Hur kommer det sig att vi kan identifiera olika fenomen som fenomen av samma slag? Ex. fyrkanter, hästar, kylskåp Platons förslag: de har del i samma idé eller form Ett begrepp svarar mot en form (kungakrona, trädkrona, enkrona) Formerna är eviga och existerar utanför tid och rum

Idélärans etiska implikationer Det finns moraliska fakta (det godas idé, rättvisans idé osv) Vi kan få moralisk kunskap genom att komma i kontakt med idéerna (finns utrymme för att fela) (Grunden i Staten är likheten mellan rättvisa i staten och hos personen?)

Gyges ring Varför ska man vara moralisk? Man undgår bestraffning för att man inte följer reglerna Med Gyges ring undgår man bestraffning på annat sätt Trasymachos tillägg: Moralen är endast en konvention som syftar till att främja de styrandes intressen. Det finns ingen evig och oföränderlig moral.

Glaucons utmaning Visa att det finns en moral med fastare grund än konventionen Visa att den rättrådiges liv är bättre än den orättrådiges Platon vill svara på den genom en analogi med staten eftersom det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större skala. Det finns en likhet mellan själen och staten? Samma rättrådighet? (Vad menar Platon med själ?)

Statens uppkomst För att existera behöver vi få ett antal grundläggande behov tillgodosedda En person är otillräcklig för att försörja sig själv (eller det går i alla fall lättare om man är fler) à Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger Resurserna som produceras kan givetvis stjälas à Behov av skydd Flera personer som ska samarbeta och dela resurser behöver koordineras à Behov av ledare

Analogin mellan staten och själen Funktion Klass Dygd Behov Arbetare Måttfullhet Skydd Soldater Mod Ledarskap Väktare Visdom Måttfullhet är en genomgående dygd. Otyglat begär à hejdlös konsumtion Otyglat mod à konstanta krig Otyglad kunskapstörst à de visa lämnar de övriga i sticket

Varför inte demokrati? Olika människor är olika bra på att leda För att maximera statens framgång bör vi ha de bästa ledarna De bästa ledarna är måste vara av rätt grundmaterial och ges rätt uppfostran (måste man ha de bästa ledarna? Vad var målet för staten igen?)

En priviligierad klass? En risk för väktarna blir korrumperade och bara gynnar sig själva? De ska ges en gedigen (kollektiv) uppfostran (träning, matematik, filosofi) De får inte äga egendom De får inte gifta sig eller ha egna barn De kommer således inte ha några särinterssen

Kommer de andra att låta sig ledas? Nyttig lögn: guld, silver och bronsmänniskor Människor ska placeras in i den klass de har bäst förutsättningar för Människoavel (partnerlotteri) Överföring mellan klasser

Rättrådighet i staten Staten är rationellt organiserad: Var och en gör det som var och en har talang för Det råder harmoni och balans mellan de tre klasserna

Rättrådighet i själen Hälsa = Rättrådighet = Balans mellan själens delar Begär (måttfullhet) Vilja/stridbarhet (mod) Förnuft (visdom) (implicerar att alla människor ska styras av förnuftet?) Vad menar Platon med själ?

Fungerar analogin? För mycket begär? För mycket (strids)vilja? För mycket förnuft? Tyranni? Korruption?

Lyckas Platon svara på Glaukons utmaning? Hälsa är bra för en person. Hälsa är balans i själen. Den dygdige har en själ i balans Alltså: är det bra för en person att vara dygdig och vi har skäl att vara moraliska Invändning 1: Rättvisa är något mellan personer inte en egenskap hos en person Arrington: den rättvisa personen bidrar till rättvisa mellan personer Invändning 2: Hälsa betyder olika saker i de två premisserna Min invändning: Platon blandar ihop moraliska skäl med egenintresse