Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet



Relevanta dokument
Kommentar till situationen i Grekland

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Inledning om penningpolitiken

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Inledning om penningpolitiken

Min penningpolitiska bedömning

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Ekonomiska bedömningar

Penningpolitisk rapport september 2015

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Inledning om penningpolitiken

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Inledning om penningpolitiken

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Utvecklingen fram till 2020

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Höstbudget för Presentation av budgetpropositionen för 2020 Finansminister Magdalena Andersson 18 september Finansdepartementet

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Penningpolitisk rapport. April 2015

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Global sourcing och makroekonomi

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Ett Sverige som håller ihop

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Marknadskommentarer Bilaga 1

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Ett Sverige som håller ihop. Presentation av Vårbudgeten 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 april 2015

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Ekonomirapporten. oktober 2012

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Transkript:

Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015

2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning

3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda regioner Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Världen 3,4 3,4 3,7 3,8 3,9 3,9 Kina 7,6 6,7 6,5 6,1 6,1 6,3 USA 2,4 2,2 2,8 2,8 2,6 2,4 Euroområdet 0,9 1,5 1,8 1,6 1,6 1,5 KIX-viktat 2,1 2,2 2,6 2,7 2,7 2,8 Källa: Ecowin, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

4 Tillfällig konjunkturförsvagning i USA BNP-tillväxt Procentuell förändring Arbetslöshet och förändring i sysselsättning Procent och tusental (3-månaders glidande medelvärde) 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80 2012 2013 2014 2015 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Förändring i sysselsättning Arbetslöshet 900 600 300 0-300 -600-900 Källa: Bureau of Economic Analysis. Källa: Bureau of Labor Statistics.

5 Tydlig positiv tillväxt i de fyra stora ekonomierna i euroområdet BNP i de stora ekonomierna Procentuell förändring, kvartalstakt 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00-0,25-0,50-0,75-1,00-0,4 0,1-0,9-0,3 0,8 0,8 0,0-0,1 0,3-0,1 0,1 0,1 0,8 0,4 0,2 0,3 0,3 0,0-0,2-0,2 0,5 0,5 0,2 0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 0,7 0,7 0,0 0,0 0,9 0,6 0,3 0,3 Tyskland Frankrike Italien Spanien Källa: Eurostat.

6 Ränta och inflationsförväntningar vänder uppåt i Tyskland Ränta och inflationsförväntningar i Tyskland Procent respektive årlig procentuell förändring 2,5 2,0 1,5 22 januari 2015 ECB annonserar kvantitativa lättnader 1,0 0,5 0,0 Statsobligationsränta, 10 år Inflationsswap, 10 år Källa: Reuters.

7 Allvarligt läge i Grekland 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli 27 juni Eurogruppen beslutar att inte förlänga stödprogrammet Långivarnas bud gäller inte längre Eurogruppen (minus Grekland) diskuterar euroområdets stabilitet, uttalar sig om åtgärder Företrädare för både långivarna och Grekland understryker att Grekland fortfarande är en del av euroområdet Grekiska parlamentet röstar för folkomröstning 28 juni ECB bestämde sig för att hålla taket för ELA oförändrat 29 juni Bankerna och börsen i Grekland stängda Tak på 60 euro sätts för uttag (gäller inte utländska kort) Juncker och Merkel uttalar sig mycket negativt om den grekiska regeringens sätt att hantera situationen 30 juni Stödprogrammet löper ut (midnatt) + Grekland ska betala 1,6 mdr till IMF

8 Relativt begränsade reaktioner från finansiella marknader Ränta 10-åriga statsobligationer Grekland Portugal Spanien Italien Tyskland +373bps +30bps +19bps +18bps -11bps Börser Grekland Tyskland UK Frankrike Sverige Stängd -2,8 % -1,4 % -3,2 % -2,5 % Valutakurser SEK/EUR USD/EUR CHF/EUR +0,8 % +0,1 % 0,4 % Källa: Reuters.

Upplåningskostnaderna i de andra länderna som stått under marknadspress har inte påverkats substantiellt 9 Spread mot Tyskland, 10-årig statslåneränta Procentenheter 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Portugal Irland Italien Spanien Grekland Källa: Ecowin.

10 Små direkta bankexponeringar Svenska bankers totala exponering mot Grekland Miljoner dollar 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Källa: Bank for International Settlements.

11 Liten handel med Grekland som över tid minskat i vikt Under 2014 uppgick Sveriges export till Grekland till 2,1 miljarder kronor och importen till 1,3 miljarder. Det motsvarar 0,2 respektive 0,1 procent av svensk export och import KIX-vikt Grekland 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 Källa: Riksbanken och SCB.

12 Oklara konsekvenser men ett bättre rustat Europa Osäkerhet kring kreditrisk i andra länder Exponering mot kreditrisk Situationen 2011/2012 Risk för många länder Stor misstro mot hållbarheten i flera länders offentliga finanser Många exponerade Hög grad av finansiell osäkerhet Situationen idag Risk mer avgränsad? Starkare konjunkturläge och minskande underskott Bättre verktyg (ECB:s OMT, bankunion, ESM) Färre exponerade Lägre grad av finansiell osäkerhet? Skeende / förutsättningar Andra osäkerheter rådde Ny företeelse för euroområdet Känd företeelse för euroområdet Men mer långtgående händelseförlopp idag

13 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning

14 Svensk exporttillväxt har stannat av Total export Index år 2002=100 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 +42% +6% Sverige Världen Källa: CPB och SCB.

15 Svag återhämtning i svensk industriproduktion Industriproduktion och inköpschefsindex Index år 2005kv1=100 respektive diffusionsindex 130 130 120 120 110 110 100 100 ~15 månader ~9 månader 70 70 60 60 50 50 40 40 90 90 ~9 månader ~24 månader 80 80 2005 20052006 20062007 20072008 20082009 20092010 20102011 20112012 20122013 20132014 20142015 20152016 2016 30 30 20 20 Industriproduktion (vänster) Inköpschefsindex (höger) Källa: Swedbank/ Silf, SCB och egna beräkningar.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Små revideringar i prognosen för arbetsmarknaden 16 Arbetskraften, 15-74 år Index, 2006=100 114 112 110 108 106 104 102 100 VÅP15 juni-15 Arbetslöshet, 15 74 år Procent av arbetskraften 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 VÅP15 juni-15 Källa: SCB, egna beräkningar.

17 Svensk ekonomi på väg uppåt Prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,4 2,5 2,7 2,4 2,0 Hushållens konsumtion 2,4 2,4 2,8 2,8 2,8 2,6 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 1,6 0,9 0,7 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 7,4 4,1 3,4 3,1 3,3 2,9 Nettoexport (bidrag till BNP-tillväxt) Sysselsättningsgrad (% av befolkningen 15-74 år) Arbetslöshet (% av arbetskraften 15 74 år) Finansiellt sparande offentlig sektor (% av BNP) Strukturellt sparande (% av potentiell BNP) -1,1 0,0 0,3 0,2 0,1 0,1 66,2 66,6 66,8 66,9 66,9 66,9 7,9 7,6 7,2 6,7 6,5 6,5-1,9-1,3-1,0-0,7-0,3 0,1-0,9-0,6-0,6-0,6-0,4 0,0 Procentuell förändring jämfört med föregående år om inget annat anges Källa: SCB,.

18 Mindre justeringar mot föregående prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP FiD (Juni15) 2,4 2,4 2,5 2,7 2,4 2,0 FiD (VÅP15) 2,3 2,4 2,5 2,7 2,5 2,0 Arbetslöshet FiD (Juni15) 7,9 7,6 7,2 6,7 6,5 6,5 FiD (VÅP15) 7,9 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4 Sysselsättningsgrad FiD (Juni15) 66,2 66,6 66,8 66,9 66,9 66,9 FiD (VÅP15) 66,2 66,6 66,7 66,8 66,9 66,9 Finansiellt sparande FiD (Juni15) -1,9-1,3-1,0-0,7-0,2 0,1 FiD (VÅP15) -1,9-1,4-0,7-0,4 0,0 0,4 Not: BNP kalenderkorrigerat. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad avser åldersgruppen 15-74 år. Källa: SCB,.

Underskottet i de offentliga finanserna minskar framöver 19 Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 150 100 50 0-50 -100 110 66-24 -1-3 -34-52 -75-51 -40-30 -12 3 Källa: Statistiska centralbyrån, egna beräkningar

20 Både risker och möjligheter RISKER Politisk osäkerhet i euroområdet Stagnation i euroområdet Hårdlandning i Kina Förstärkt krona Möjliga obalanser i tillgångspriser MÖJLIGHETER Tydligare konjunkturuppgång internationellt Starkare konsumtionstillväxt i Sverige Tydligare uppgång i svensk export och industriproduktion

21 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning

22 Sammanfattning ekonomiska läget Den globala konjunkturen stärks men något långsammare jämfört med tidigare prognos Högre tillväxt i euroområdet, men: Läget i Grekland är allvarligt Sverige har liten direkt exponering mot Grekland men de indirekta effekterna på Sverige är svårbedömda både när det gäller finansiell turbulens och realekonomiska konsekvenser BNP-tillväxten i Sverige stärks stegvis de närmaste åren men vi inväntar fortfarande indikerat lyft för industriproduktion och export Gradvis förbättring av offentliga finanser under mandatperioden men utvecklingen något fördröjd

Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015

Nyckeltal Ny prognos (prognos från VÅP15, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges * Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser, referensår 2014. Källor: SCB och egna beräkningar 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 2,6 2,6 2,7 2,7 2,4 2,5 2,3 2,4 2,0 2,0 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,4 2,5 2,5 2,7 2,7 2,4 2,5 2,0 2,0 Hushållens konsumtion 2,4 2,7 2,8 2,7 2,8 2,6 2,8 2,6 2,6 2,4 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 1,6 1,4 0,9 0,8 0,7 0,7 0,0 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 4,1 2,9 3,4 4,5 3,1 3,6 3,3 3,5 2,9 3,1 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,2 0,3 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,3 1,3 1,4 1,3 1,3 1,4 1,0 0,9 0,5 0,4 Produktivitet, näringslivet 1,5 1,6 1,6 1,6 1,9 1,8 2,0 2,1 2,0 2,1 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 66,6 66,6 66,8 66,7 66,9 66,8 66,9 66,9 66,9 66,9 Arbetslöshet, 15 74 år (procent av arbetskraften) 7,6 7,5 7,2 7,1 6,7 6,7 6,5 6,4 6,5 6,4 KPI (årsgenomsnitt) -0,1 0,0 0,9 0,9 1,8 1,7 2,8 2,7 3,2 3,2 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -1,3-1,4-1,0-0,7-0,7-0,4-0,3 0,0 0,1 0,4 Strukturellt finansiellt sparande, offentlig sektor, % av BNP -0,6-0,5-0,6-0,4-0,6-0,3-0,4-0,1 0,0 0,4 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 43,8 44,2 42,7 42,8 41,6 41,5 40,2 40,0 38,6 38,0 BNP-gap* -1,1-1,4-0,5-0,8 0,0-0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,5 1,4 1,8 1,7 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,3 2,6 2,7 2,7 2,8 2,7 2,8 2,8 2,8