Alkoholforskningskonferens 2014
Skarpö 8 9 maj 2014 s. 1 Alkoholforskningen allt viktigare för Systembolaget s. 2 Alkohol som riskfaktor för global hälsa s. 5 Ny utredning om internethandel s. 6 Marknadsföring av alkohol kan industrin reglera sig själv? s. 8 Det svenska drickandet ur flera perspektiv s. 13 Detta händer i hjärnan och så svårt skadas fostret s. 16 Stressforskning i soffan s. 17 Panelsamtal om forskning och kommunikation Den 8-9 maj hölls Systembolagets årliga alkoholforskningskonferens på Skarpö. Ledande svenska och internationella forskare, representanter för intresseorganisationer och myndigheter och andra intresserade, inalles cirka 70 personer, samlades för att under två intensiva dagar utbyta kunskaper och erfarenheter på alkoholforskningsområdet. Utöver många givande föredrag och diskussioner bjöd årets konferens på en glädjande nyhet, nämligen att Systembolagets styrelse fattat beslut om att öka anslagen till forskning rejält.
Alkoholforskningen allt viktigare för Systembolaget Systembolagets ökade engagemang inom forskning det är det viktigaste och mest uppmärksammade beskedet från 2014 års alkoholforskningskonferens på Skarpö. Systembolagets ökade satsning på forskning innebär också ett engagemang för att föra ut den nya kunskapen till myndigheter och beslutsfattare. Här har vi en viktig roll att spela, fastslår VD Magdalena Gerger. l Utgångspunkten för den här konferensen är att forskning utgör själva grunden för kunskapsutvecklingen i samhället. Och att den svenska alkoholpolitiken bygger på slutsatser från alkoholforskningen, säger Magdalena Gerger, Systembolagets VD. För många av besökarna på Skarpö var det ett glädjande besked att Systembolaget nu har beslutat att ytterligare stärka sitt engagemang inom forskning. Bland annat kommer stödet till olika forskningsprojekt att öka från tre miljoner kronor till fem miljoner kronor per år. Vi vet att det finns stora kunskapsluckor om hur alkohol påverkar hälsan. När nu Systembolaget ökar sin satsning på forskning är det inte minst forskning med relevans för det förebyggande arbetet mot alkoholskador som prioriteras. För att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten är det också fortsättningsvis Systembolagets Alkoholforskningsråd som fattar beslut om inkomna ansökningar. Rådet består av nio ledamöter och är fristående från Systembolaget. Utöver att stödja olika forskningsprojekt delfinansierar Systembolaget sedan 2010 också en professur i klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet. Professuren innehas av Hanne Tønnesen, överläkare vid Beroendecentrum Malmö och chef för WHO Collaborating Centre for Evidence-Based Health Promotion in Hospitals & Health Services. Kopplat till professuren finansierar Systembolaget också Bertil Göransons resestipendium. Men det räcker inte att forskarna lär sig mer och blir klokare, säger Magdalena Gerger. För att forskningen ska ha reella affekter måste nya kunskaper spridas till andra delar av samhället; till beslutsfattare och myndigheter, men också till allmänheten. Där har Systembolaget en viktig roll att spela. 1
Alkohol som riskfaktor för global hälsa Om någon nu levande människa kan göra anspråk på att tituleras alkoholforskningens nestor torde professor Robin Room vara en av de hetaste kandidaterna. Med utgångspunkt i sociologin har han sedan 1960-talet bedrivit högkvalitativ forskning i Australien, Kanada och USA samt under några år i Sverige då han var chef för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, från starten 1999 till och med 2005. l Under närmare fyra decennier har Robin Room också varit rådgivare till Världshälsoorganisationen, WHO. Nu är han sedan några år tillbaka återigen verksam i sitt hemland Australien och i år är han en av föreläsarna på Systembolagets alkoholforskningskonferens. Titeln på Robin Rooms föredrag är Alkoholen som global hälsorisk. Han berättar att omkring hälften av alla vuxna i världen konsumerar alkohol i större eller mindre omfattning. Total avhållsamhet förekommer i hela världen men är allra vanligast i fattiga länder, medan man dricker överlägset mest i Östeuropa och norra Asien där man har en årlig snittkonsumtion på mellan 15 och 21 liter, omräknat till ren alkohol per invånare 15 år och äldre (vilket kan jämföras med 9,2 liter per person och år i Sverige). Det är också i dessa områden som det farliga drickandet, det som syftar till kraftig berusning, är mest spritt. Det är förstås en mängd olika faktorer, bland annat kulturella och religiösa, som ligger bakom denna statistik, men även Länder som successivt tar sig ur fattigdom står inför nya utmaningar vad gäller folkhälsa. Minskad fattigdom leder generellt till ökad alkoholkonsumtion. Det är ett av budskapen från Robin Room, nestor inom alkoholforskning, som satte alkoholfrågan i ett globalt perspektiv under konferensen. 2
Alkohol är den farligaste drogen när man lägger ihop skadan på den som själv dricker med de skador som personer i alkoholkonsumentens omgivning utsätts för. skillnader i ekonomiska förutsättningar spelar in. I takt med den ekonomiska tillväxten ökar också alkoholkonsumtionen, något som synts mycket tydligt i exempelvis Indien och Kina. Ökningen sker visserligen från låga nivåer, men mycket talar för en fortsatt utveckling. Farlig utveckling Den generella trenden är att minskad fattigdom leder till ökad alkoholkonsumtion och därmed ökade konsekvenser för folkhälsan, säger Robin Room. Det riktigt farliga drickandet som vi ser i före detta Sovjetunionen blir dessvärre allt vanligare i flera utvecklingsländer. Det finns flera exempel på att alkoholpolitik kan påverka konsumtionens nivå i ett land, men att påverka konsumtionsmönstren har visat sig vara betydligt svårare. Många när en dröm om ett bättre samhälle med ett integrerat kontinentalt dryckesbeteende, men tyvärr tycks det förbli en dröm, säger Robin Room. Det finns mycket få historiska exempel på genomgripande förändringar i dryckesmönster och inte ett enda som har initierats uppifrån, genom politiska beslut. Det innebär att länder som successivt tar sig ur fattigdom står inför nya utmaningar vad gäller folkhälsan. Femte största hälsorisken När WHO rankar riskfaktorer i termer av hur mycket de bidrar till den globala sjukdomsbördan hamnar alkohol på en föga smickrande femteplats. Listan toppas av högt blodtryck, som framför allt är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, följt av tobaksrökning som också leder till hjärt-kärlsjukdom, men även cancer och kroniska lungsjukdomar. Alkoholen är betydligt mångsidigare i sina potentiella skadeverkningar: Här finns påtagligt ökade risker för såväl självförvållade som oavsiktliga skador, trafikolyckor, HIV/AIDS och tuberkulos, mentala och neurologiska åkommor, men också hjärtkärlsjukdom och cancer. Vi brukar tala om alkohol som en dirty drug just för att den slår så oerhört brett, säger Robin Room. Det finns också en studie där brittiska experter på psykofarmakologi har kommit fram till att alkohol är den mest skadliga av alla droger inklusive heroin, crack och metamfetamin om man lägger ihop skador på den som själv missbrukar och skador som drabbar andra. Robin Room menar att vi idag har evidensbaserad kunskap om vad som skulle krävas för att reducera alkoholens skadeverkningar. WHO har slagit fast att de tre mest kostnadseffektiva åtgärderna för prevention är beskattning, begräns- 3
Förändring tar tid och uthålligt arbete kan göra stor nytta. Tänk bara på de ändrade attityderna till rökning och rattfylla, uppmanar Robin Room de intresserade åhörarna på Skarpö. Det här var en gästföreläsning ingen ville missa. ning av tillgängligheten samt förbud mot marknadsföring. Därtill vet man idag att snabba och kortvariga insatser för personer med stor alkoholproblematik är effektiva. Emellertid finns ett antal barriärer som försvårar denna strävan. Förutom att det saknas resurser för att genomföra Global Strategy to Reduce the Harmful Use of Alcohol som WHO antog 2010 nämner Robin Room starka kommersiella intressen, den fria marknadens ideologiska ställning som behandlar alkohol som en handelsvara i mängden, alkoholens etablerade position i den västerländska kulturen, men också de motreaktioner som nykterhetsrörelsen har gett upphov till. Och så de ständigt återkommande påståendena om alkoholens hälsofrämjande effekter, framför allt på hjärtat det där stämmer inte! Både på populationsnivå och på individnivå är nettoeffekten av alkohol klart negativ, men det där fortsätter att upprepas och har blivit till ett reellt hinder för folkhälsoarbetet. Samtidigt måste vi, menar Robin Room, komma ihåg att förändring tar tid och att uthålligt arbete faktiskt kan göra stor skillnad. De förändrade attityderna mot rökning och rattfylla är två exempel på vad man kan åstadkomma, men det krävde decennier av samlade insatser. Internethandeln ett problem I sitt anförande kommenterade Robin Room också alkoholens priselasticitet. I den svenska debatten har många höjt ett varningens finger när nu såväl regeringen som oppositionen sagt sig vara beredda att höja alkoholskatten ytterligare. Men Robin Room ser ingen anledning till oro. Skattehöjningen kommer med all sannolikhet att leda till en viss minskning av totalkonsumtionen, även när man räknar in eventuella effekter på gränshandel, smuggling och annat, säger han. De alkoholshoppingresor som för några år sedan var en vanlig medelklasshobby är inte alls lika populära längre folk verkar inte tycka att det är värt besväret. Internethandeln, tror Robin Room, kan emellertid bli ett stort problem på sikt; om det uppfattas som ett bekvämt, billigt och bra alternativ. Visserligen finns det effektiva åtgärder att sätta in, se bara på hur man har gjort i USA för att få bukt med onlinespelandet genom att få bankerna att inte tillåta kortbetalning, säger han. Men frågan är om EU skulle agera lika kraftfullt om behovet uppstod. 4
Ny utredning om internethandel Foto: Magnus Fond l Malin Sandquist, Systembolagets chefsjurist, gav en uppdatering av internethandelns utveckling. Dagens verklighet präglas av kommersiella aktörer som kringgår detaljhandelsmonopolet med hänvisning till den så kallade Rosengrendomen, men den handlar om någonting helt annat. Det vi ser idag strider mot grundläggande principer för svensk alkoholpolitik och lagstiftning. Ett av problemen, menar hon, är att alkohollagen och alkoholskattelagen innehåller motstridiga bestämmelser. I somras slog en statlig utredning fast att regelverket bör förtydligas och tillsynen bör förstärkas. Trycket från både alkoholaktörer och livsmedelsbranschen är stort, säger Malin Sandquist. Om livsmedelsbranschen fortsättningsvis tillåts leverera alkohol kan näthandeln stå för 30 procent av all alkoholförsäljning inom sju år enligt den senaste prognosen från HUI. Det som händer närmast är att en ny utredning ska klargöra vad som ska vara tillåtet respektive otillåtet, och detta utifrån att Systembolaget ska bevaras. Man kommer att titta på Norge och Finland och man ska utreda tillsynen över helheten. Utredningen ska redovisas senast den 15 juli 2014. Malin Sandquist ser fram emot ett klargörande av vad som gäller vid internethandel. 5
Marknadsföring av alkohol kan industrin reglera sig själv? Så länge marknadsföring handlade om annonser i massmedia och inte så mycket annat var det relativt enkelt att reglera och kontrollera, men den tiden är sedan länge förbi. Idag kan det vara svårt att se var marknadsföring börjar och slutar; det kan röra sig om produktplacering, förpackningar, sponsorskap och mycket annat. Inte minst har internet blivit en central arena för marknadsföring av alla de slag alkohol ingalunda undantaget. l En som har studerat detta mer ingående än kanske någon annan i Europa är Avalon de Bruijn, forskare vid Dutch Institute for Alcohol Policy och EU- CAM European Centre for Monitoring Alcohol Marketing. På Skarpö visar hon en uppsjö av exempel på hur alkoholproducenter genom kreativa lösningar når ut med sina budskap och etablerar sina varumärken, inte sällan med siktet inställt på ungdomar som ännu inte har laglig rätt att köpa produkterna. Inom ramen för det europeiska forskningsprojektet AMPHORA kunde man visa att 13- och 14-åringar ofta exponeras för alkoholindustrins budskap på nätet: En av tre hade mottagit e- post från alkoholproducenter; en av fem hade besökt en webbplats som tillhörde ett alkoholmärke; en av fem hade laddat ner en skärmsläckare eller liknande från ett alkoholmärke; en av tre har kommit i kontakt med alkoholproducenter via sociala medier. Och så vidare. CSR en smygväg En 14-åring som loggar in på Facebook, och som har registrerat sig med sin faktiska ålder, kan ändå nås av åtskilliga budskap. Ibland står det Du är inte 18 år och kan därför tyvärr inte använda vår 3D-statusuppdaterare eller vad det nu kan vara, säger Avalon de Bruijn. Men budskapet har ändå gått fram. Ett annat kreativt exempel på marknadsföring är så kallad CSR, Corporate Social Responsibility, när alkoholproducenter går ut med budskap om att man ska dricka på ett ansvarsfullt sätt eller att unga inte ska dricka alls. På så sätt kan de släppas fram på mediala arenor som de annars inte hade haft tillträde till. Även detta, menar Avalon de Bruijn, är en del av alkoholindustrins medvetna strategi för att bygga sina varumärken och, i sista hand, sälja mer alkohol. Men spelar det då någon roll? Finns det ett direkt samband mellan exponering för marknadsföring och konsumtion 6
Avalon de Bruijn, forskare och expert på marknadsföringsfrågor, kan visa en lång rad exempel på hur alkoholproducenter genom kreativa lösningar kan nå ut med budskap även till ungdomar som inte uppnått laglig ålder för att köpa varorna. av alkohol? Ja, det sambandet är klarlagt sedan tidigare: En sammanställning av 13 studier visade att unga som tar del av alkoholmarknadsföring börjar dricka tidigare, dricker oftare och i större mängder åt gången. Avfärdar självreglering För att motverka negativa konsekvenser av det här slaget tillämpar snart sagt varje utvecklat land någon form av reglering. I Norge är all marknadsföring av reklam förbjuden medan Sverige tilllåter marknadsföring, om än restriktivt, i tryckta medier. Men i flera EU-länder tillämpas, i varierande utsträckning, självreglering något som Avalon de Bruijn inte ger mycket för. Det huvudsakliga syftet med självreglering är att slippa lagstadgad reglering. Det handlar mer om att skydda kommersiella intressen än om att värna folkhälsan, och skulle någon bli fälld trots att regelverket är vagt formulerat vidtas ändå inga sanktioner. Avalon de Bruijn är klar över sin ståndpunkt i frågan: Vi kan inte överlåta åt alkoholproducenterna att själva reglera sin marknadsföring. Självregleringen är ett fullständigt misslyckande. 7
Det svenska drickandet ur flera perspektiv År 2012 gav regeringen i uppdrag till STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) vid Karolinska Institutet, att genomföra en fördjupad nationell mätning av bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i den vuxna befolkningen. Liknande mätningar har gjorts tidigare, men den här gången ville man också skaffa sig en bild av negativa konsekvenser för andra än de som själva brukar eller missbrukar. l Två av de forskare som har genomfört undersökningen, docent Mats Ramstedt och projektledare Erica Sundin, berättar att 5,9 procent av befolkningen (7,6 procent bland männen och 4,3 procent bland kvinnorna), totalt cirka 446 000 personer, uppfyller kriterierna för beroende och/ eller missbruk av alkohol. Föga förvånande talar undersökningen för att männen har större beroende- och missbruksproblematik än kvinnorna, men när det gäller negativa konsekvenser av andras drickande är det kvinnorna som är mest utsatta. Omkring en tredjedel av de tillfrågade uppger att de har personer i sin närhet som dricker för mycket (33,5 procent av kvinnorna och 27,2 procent av männen), men bara drygt var tionde man (10,5 procent) upplever att det påverkar dem negativt. För kvinnorna är motsvarande andel 18,7 procent. Kvinnor rapporterar oftare att det är någon i familjen vars drickande har gett upphov till negativa konsekvenser, medan männen oftare anger övriga, exempelvis en vän, kollega eller granne. De negativa konsekvenserna kan vara av olika slag, allt från att ha blivit känslomässigt sårad eller försummad till att ha blivit utsatt för våld eller tvingad till sex. Dubbelt så många kvinnor som män (14,9 mot 7,5 procent) uppger att har blivit sårade eller försummade. Vad gäller att ha blivit tvingad eller pressad till sexuella handlingar kan siffrorna synas relativt låga, 0,7 procent av kvinnorna respektive 0,3 procent av männen, men Mats Ramstedt och Erica Sundin påpekar att utslaget på befolkningen motsvarar det 45 000 personer. Slutsatsen av våra resultat är att alkohol inte är en privatsak, säger Mats Ramstedt. Alkohol orsakar betydande problem och lidande för personer i omgivningen. 8
Alkohol är ingen privatsak. Alkohol orsakar betydande problem och lidande för personer i omgivningen, summerar forskarna Mats Ramstedt och Erica Sundin. De har genomfört en fördjupad mätning av bruk och missbruk och även tagit in konsekvenser för omgivningen i studien. Klasskillnader i alkoholdödlighet? I och med Sveriges inträde i EU 1995 blev det svårare att bedriva en nationell restriktiv alkoholpolitik. Tillgängligheten ökade samtidigt som priserna sjönk vilket ledde till en ökad konsumtion under de följande åren. Om allt hade följt de vanliga mönstren hade en så tydlig ökning av konsumtionen över 20 procent fört med sig en ökning av den alkoholrelaterade dödligheten, allt i enlighet med den så kallade totalkonsumtionsmodellen, men de stora förändringarna i dödlighet uteblev. Jonas Landberg har tillsammans med doktoranden Meenal Budhiraja undersökt om det inte trots allt har skett förändringar i den alkoholrelaterade dödligheten, även om inte dessa syns när man tittar på trenderna för hela befolkningen. Jonas Landbergs hypotes var att man skulle kunna identifiera förändringar om man bröt ner siffrorna på socialgruppstillhörighet och specifikt studerade dem med lägst socioekonomisk status. Forskningen har nämligen sedan tidigare visat att sänkta priser och ökad tillgänglighet tenderar att ha störst effekt på grupper med lägre socioekonomisk status. Dessutom har klasskillnaderna ökat i den totala dödlighetsstatistiken. Lågutbildade drabbas Jonas Landberg hänvisar till den finska erfarenheten där en kraftig skattesänkning år 2008 ledde till en påtagligt ökad konsumtion, men inte till någon omvälvande förändring i den totala alkoholrelaterade dödligheten. Däremot bland marginaliserade personer, arbetslösa och förtidspensionerade, var ökningen markant. Ett annat exempel är Ryssland där medellivslängden sjönk med sju år för män och tre år för kvinnor mellan åren 1987 och 1994 något som råkar sammanfall i tid med att priset på vodka gick ner med hela 80 procent. Värt att notera i detta sammanhang, säger Jonas Landberg, är att det framför allt var bland lågutbildade som dödligheten ökade. 9
Jonas Landberg, forskare vid STAD Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, konstaterar att den alkoholrelaterade dödligheten ökat mest i en utsatt grupp lågutbildade äldre kvinnor. Under samma period minskade alkoholdödligheten bland akademiker. För att undersöka om någonting liknande kan ha varit fallet i Sverige har Jonas Landberg använt sig av olika registerdata, bland annat dödsorsaksregistret, och som indikator på socioekonomisk status användes utbildningsnivå; grundskola, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Resultaten visar att alkoholdödligheten bland lågutbildade män pendlade kring 70 alkoholrelaterade dödsfall per 100 000 invånare och år under den undersökta perioden, 1991 2006. Det kan jämföras med cirka 50 för gymnasieutbildade män respektive 20 med eftergymnasial utbildning. Om något tycks trenden för lågutbildade snarare att röra sig mot en minskning, vilket alltså inte alls var fallet i exemplen från Finland och Ryssland. Precis som det brukar vara ligger kvinnorna långt under männen ifråga om alkoholrelaterad dödlighet. Bland de lågutbildade kvinnorna syns en viss ökning, från strax under 20 per 100 000 invånare år 1997 till strax över 20 år 2006. För hela den studerade perioden har skillnaderna i dödlighet mellan den lägsta och de två högre utbildningsnivåerna ökat något. Men det var först när statisktiken bröts ned på åldersgrupper som någonting mer markant hände med kvinnostatistiken, närmare bestämt de äldre, 60 74 år. Efter att ha legat relativt stabilt under 1990-talet och utan nämnvärda skillnader mellan utbildningsgrupperna börjar dödlighetskurvorna dela på sig efter millennieskiftet. I synnerhet är det de lågutbildade kvinnornas kurva som börjar stiga brant: Från strax över 20 per 100 000 invånare år 2001 till 37 dödsfall år 2006. Sammanfattningsvis, menar Jonas Landberg, att resultaten indikerar att andra faktorer än alkohol ligger bakom de ökade klasskillnaderna i dödlighet i Sverige. Å andra sidan, eftersom dödligheten ökade mest i den mest utsatta gruppen, lågutbildade äldre kvinnor, kan det inte uteslutas att restriktioner av pris och tillgänglighet har en effekt på socioekonomiska skillnader i alkoholskador Rökning en väckarklocka Tomas Hemmingsson presenterade en kartläggning av vilka faktorer i ungdomen som påverkar nivån av alkoholkonsumtion i medelåldern. Det är känt att alkoholvanor förändras över livet: Drickandet ökar typiskt under tonåren lägger sig på en relativt hög nivå mellan 18 och 24 års ålder för att därefter minska. Men 10
vissa behåller en hög konsumtion medan andra minskar sin konsumtion. Det är väl belagt att alkoholkonsumtion i ungdomen har ett samband med senare alkoholkonsumtion, men stödet för att alkoholkonsumtion i ungdomen har ett samband med fysisk och psykisk ohälsa senare i livet och med negativa sociala konsekvenser är betydligt svagare. Bland de populationer som har studerats med avseende på detta samband finns en svensk, den svenska mönstringskohorten 1969/70, alltså de knappt 50 000 män födda 1949-51 som vid 18-19 års ålder mönstrade till allmän värnplikt. Denna population har varit föremål för inte mindre än nio publikationer mellan 1988 och 2003. Genom att studera denna kohort har Tomas Hemmingsson kunnat visa att det förvisso finns ett samband mellan drickande i ungdomen och drickande senare i livet, men att ytterligare en rad faktorer i ungdomen tycks vara bestämmande. Bland dessa kan framför allt tobaksrökning nämnas faktum är att rökning i ungdomen tycks vara i högre grad bestämmande för en hög alkoholkonsumtion i medelåldern än om man hade ett så kallat riskbruk av alkohol i ungdomen men även huruvida personens pappa hade en hög alkoholkonsumtion, om man inte trivdes i hemmet eller om man har en låg utbildningsnivå spelar in. Rökning i ungdomen spelar stor roll för hur hög alkoholkonsumtionen i medelåldern blir, förklarar Tomas Hemmingsson, professor i sociologisk alkohol- och drogforskning på SoRAD vid Stockholms universitet. 11
Den fysiska prestationsförmågan kan vara nedsatt i mer än 60 timmar efter det att man druckit alkohol, klargör Mikael Mattsson, lektor vid GIH Gymnastik- och idrottshögskolan. Foto: Linus Hallgren Stor påverkan på idrottare Mikael Mattsson, lektor vid Gymnastikoch idrottshögskolan, GIH, presenterade en kunskapsöversikt om alkoholens inverkan på idrott hur prestationen påverkas, skaderisken och mycket annat. Till exempel kan den fysiska prestationsförmågan i vissa fall vara nedsatt i mer än 60 timmar efter att man har druckit alkohol. En låg eller måttlig alkoholkonsumtion ger liten eller försumbar inverkan på själva träningseffekten medan en högre konsumtion gör det svårare att bygga muskler eftersom alkohol hämmar de uppbyggande hormonerna. För motionären kan det spela mindre roll, men för en elitidrottare kan alkohol, även i små mängder, vara skillnaden mellan succé och fiasko. Främst är det den neuromotoriska förmågan som påverkas; precision, reaktion, koordination och koncentration. Fast i vissa precisionssporter, som skytte, kan små doser av alkohol ha en prestationshöjande effekt varför alkohol klassas som doping och är totalförbjudet i precisionssporter. Ren styrka och kraft tycks inte påverkas nästan alls av alkohol, men så snart det krävs sig om mer komplexa styrkerörelser får alkoholen kraftigt negativa effekter. Kanske tydligast negativa effekter får alkohol i samband med kontaktidrotter av olika slag, eller egentligen de flesta idrotter som utövas ihop med andra personer, inte minst eftersom skaderisken tenderar att öka med försämrad neuromotorik. Kunskapsöversikten visar att personer som ägnar sig åt idrott på en viss nivå dricker mindre än genomsnittsbefolkningen, åtminstone under säsongen för den aktuella idrottsgrenen. Emellertid finns inget starkt stöd för att idrottande ungdomar i Sverige skulle konsumera mindre alkohol än icke-idrottande ungdomar. Dessutom har studier visat att sponsring och alkoholreklam påverkar i synnerhet yngre idrottsutövare att dricka mer. 12
Detta händer i hjärnan och så svårt skadas fostret Två av forskarna som delade med sig av sina kunskaper vid årets alkoholforskningskonferens lade fokus på hjärnan, men på lite olika sätt. Jenny Häggkvist från Karolinska Institutet gick igenom det ingalunda enkla, men tämligen grundläggande om hur alkohol påverkar hjärnan hur vi tenderar att använda alkohol för att få positiva upplevelser i form av rus, kickar och belöning men också för att dämpa negativa känslor och lindra ångest, oro och stress. Jenny Rangmar från Göteborgs universitet talade om hur det ofödda barnets hjärna påverkas av moderns drickande under graviditeten om hur dessa barn klarar sig som vuxna. l Genom att ta med åhörarna till, som hon själv uttrycker det, högstadiets biologilektioner går Jenny Häggkvist igenom sådant som att en hjärna på 1,2 till 1,4 kilo består av ungefär 120 miljarder nervceller, vilket ger cirka 12 miljoner kilometer nervtrådar eller tillräckligt för att räcka tre varv runt jorden. Att ett antal receptorer i olika delar av hjärnan reagerar olika på signalsubstanser beroende på om vi har druckit alkohol eller inte. Och så vidare. Hjärnans gaspedal En viktig sak att förstå är rollen av glutamat respektive GABA. Båda dessa substanser finns i stora mänger i stora delar av hjärnan. Glutamat, som ibland jämförs med en hjärnans gaspedal, stimulerar normalt frisättningen av flera olika signalsubstanser. Glutamat finns i hela hjärnan och är involverat i flera livsnödvändiga processer som exempelvis. minnet, genreglering, hormonreglering och stimulering av bildning av nya celler. GABA, hjärnan bromskloss, har normalt en hämmande effekt på frisättningen av flera olika andra signalsubstanser. Alkohol binder också till GABA-receptorerna och förstärker effekten av GABA. Detta leder till en kraftigare hämning på nerverna som gör att man blir lugn och avslappnad. Alkoholkonsumtion rubbar balansen mellan glutamat och GABA. Alkohol 13
Jenny Häggkvist, forskare vid Karolinska Institutet, gav konferensdeltagarna en grundlig lektion i hur alkohol påverkar hjärnan. Alkoholskador som drabbar fostrets hjärna får livslånga konsekvenser, berättar Jenny Rangmar, forskare vid Göteborgs universitet. Bland annat handlar det om primära funktionsnedsättningar som bristande uthållighet och nedsatt impulskontroll. blockerar glutamat vilket ger försämrad kognitivfunktion, såsom minnesluckor och försämrat omdöme. Samtidigt stimulerar alkohol GABA vilket gör att man blir avslappnad och dåsig samt att finmotoriken, reaktionsförmågan och muskelkontrollen försämras. Men om hjärnan exponeras för alkohol ofta, länge och mycket kommer den att anpassa sig, skruva ner receptorerna, i ett försök att återställa balansen. Jenny Häggkvist berättar att långvarigt drogintag gör att missbrukarens hjärna successivt behöver allt kraftfullare stimulering för att uppnå effekt. Så småningom tycks det som att missbrukaren inte längre får någon kick av sitt påslag av lyckomolekylen dopamin, utan bara tar sig upp till nollstrecket man dricker för att slippa må dåligt. Dessutom blir belöningssystemet med tiden okänsligt för naturlig stimulering. Livslånga konsekvenser Hjärnan påverkas alltså mycket av alkohol, och det gäller dessvärre även för foster vars mödrar dricker i samband med graviditeten. Jenny Rangmar, Göteborgs universitet, har studerat personer med FAS, fetalt alkoholsyndrom, och hur de klarar sig i vuxenlivet. FAS är alltså alkoholskador som drabbar fostrets hjärna, något som får livslånga konsekvenser. Jenny Rangmar talar i termer av primära funktionsnedsättningar, såsom bristande uthållighet, nedsatt impulskontroll och förmåga att kontrollera aggressivitet, svårigheter med uppmärksamhet och med att följa instruktioner. Hon har också studerat sekundära funktionshinder som ofta drabbar personer med FAS; avbruten skolgång, kriminalitet, missbruksproblematik, depression, ångest och självmordstankar. 14
Klockrent budskap från Jenny Rangmars barn som förstått vad mammas forskningsområde handlar om. Av de personer som Jenny Rangmar har följt är ungefär hälften arbetslösa, en tredjedel är förtidspensionärer och en fjärdedel lever på bidrag, så det är tydligt att många av dem behöver stöd och hjälp i vardagen. Många av dem har blivit mobbade och känt sig mycket ensamma. Många har gått i vanlig skola, men det är också vanligt att de har fått gå i särskola. Idag när de är vuxna mellan 18 och 41 är det många som fortfarande har problem, dock inte med alkohol eller andra droger. Jenny Rangmar menar att det vore värdefullt för de här personerna om fler visste vad FAS var, om de slapp förklara för läkare och andra. Många av dem har fått flytta runt mellan olika hem trots att stabilitet och trygghet är extra viktigt för personer med FAS. FAS, där bland annat specifika ansiktsdrag ingår. Det finns med andra ord barn som är drabbade utan att få en diagnos eller man kanske inte ens förstår att det är alkoholskador som ligger bakom de problem som de kan ha. Jenny Rangmar säger att man idag inte vet hur många som är drabbade, men att man torde kunna räkna med en till två i varje klass. Det kan skilja sig mycket beroende på när i graviditeten mamman drack, hur mycket och hur ofta, säger hon. Egentligen skulle ingen gravid kvinna dricka en enda droppe alkohol. Eller förresten: Alla som kan tänkas bli gravida borde låta bli alkohol helt och hållet. Många drabbade Precis som med de många nya psykiatriska diagnoserna har bilden av FAS kommit att nyanseras. Idag talar man om FASD, Fetal Alcohol Spectrum Disorders. Det finns nämligen ett stort antal personer som har fått skador av sina mödrars drickande men som ändå inte uppfyller diagnoskriterierna för 15
Stressforskning i soffan Personer som är sårbara för stress och har en ärftlighet av alkoholproblematik löper en större risk att hamna i beroende. De här personerna upplever alkoholens effekter starkare, förklarar docent Anna Söderpalm Gordh, som bedriver sina studier i vad som kan beskrivas som hemmiljö snarare än ett traditionellt laboratorium. Anna Söderpalm Gordh, docent vid Göteborgs universitet, är verksam vid det så kallade humanexperimentella laboratoriet. Det är ingen traditionell laboratoriemiljö, utan det ser ut som ett ganska vanligt vardagsrum, med soffor, bokhyllor och TV. Här låter hon och hennes kolleger friska frivilliga personer dricka alkohol under olika omständigheter samtidigt som de studeras och tas prover på. l Bland mycket annat har Anna Söderpalm Gordh studerat vilken inverkan stress kan ha i samband med alkohol. Det är känt sedan tidigare att barn till alkoholberoende löper en påtagligt ökad risk att själva utveckla alkoholproblem så småningom. Man vet också att personer som svarar på stress med stort påslag av stresshormonet kortisol mer än personer med lågt kortisolsvar. Kunde man då tänka sig att personer med en familjehistoria av alkoholproblem och som dessutom har högt kortisolsvar, dricker mer alkohol? Förklaringen skulle i så fall vara att stress gör att man upplever alkoholen som mer lugnande, vilket i sin tur skulle kunna öka benägenheten att dricka för mycket. Genom olika experiment där försökspersoner med olika familjehistoria respektive olika kortisolsvar, det vill säga stresskänslighet, fått dricka alkohol och samtidigt utsatts för stress har Anna Söderpalm Gordh kunnat dra ett antal slutsatser: Enbart ärftlighet av alkoholproblematik utgör inte en riskfaktor för ökad konsumtion av alkohol. Stress utgör en riskfaktor för ett ökat alkoholintag, men även för annat som exempelvis juice. Ärftlighet av alkoholism i kombination med stress gör att man dricker mer alkohol. Individer som är sårbara för stress är känsliga för alkoholens stressdämpande effekter. Det tycks vara så att vi har identifierat en subgrupp med ökad risk att utveckla alkoholproblem, säger Anna Söderpalm Gordh. Personer som både är sårbara för stress och har en ärftlighet av alkoholproblematik upplever alkoholens belönande effekter starkare och kan därför antas löpa högre risk att hamna i alkoholberoende. 16
Panelsamtal om forskning och kommunikation 2014 års alkoholforskningskonferens avslutades med ett samtal om alkoholforskningens roll i Sverige. Den panel som tog sig an detta ämne bestod av Ann-Therése Enarsson, Systembolagets chef för samhällskontakter och forskning; Anna Söderpalm Gordh, docent i experimentell psykiatri vid Göteborgs universitet och ordförande i SAD, Svenska Föreningen för Alkohol- och Drogforskning; Anna-Karin Engvall, kommunikationschef på Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och Kristoffer Gunnartz, vetenskapsjournalist och författare till bland annat boken Prata som folk, Einstein att berätta begripligt om vetenskap. l Ann-Therése Enarsson konstaterade att Systembolaget har ett ansvar för att bidra till forskningen, men också att sprida den och se till att den kommer till användning. Vi vill bidra till ökad kunskapsspridning, inte bara för att det ligger i vårt samhällsuppdrag utan också för att fler aktörer ska ges möjlighet att fatta beslut på vetenskapliga grunder. Mot den bakgrunden är de väldigt glädjande att Systembolaget nu ökar sina satsningar på forskning, sade Anna Söderpalm Gordh. Jag som sitter med i SAD har ju förmånen att få läsa många ansökningar och det finns oerhört mycket goda idéer och bra forskning i Sverige. Jag tror att en mångfald av aktörer måste hjälpa till på sitt håll för att sprida och nyttiggöra forskning, sade Anna- Karin Engvall. I vår roll som forskningsfinansiär fokuserar vi på att kommunicera med beslutsfattare och myndigheter snarare än direkt med allmänheten. Samtidigt är det viktigt, påpekade Kristoffer Gunnartz, att forskarna själva är med och kommunicerar. Det finns en kultur idag där forskarna lämnar underlag till PM och rapporter som beslutsfattare sedan plockar det som passar dem bäst ur. Inte minst därför är det viktigt att vanligt folk, vanliga väljare, får chansen att bilda sig en egen uppfattning om vad forskningen säger. All kommunikation sker på mottagarens villkor, och ska man då prata om komplicerade vetenskapliga förhållanden med 17
Många åhörare passade på att ställa frågor under det panelsamtal som leddes av konferensens moderator Carl Fredrik Johansson. I panelen: Ann-Therése Enarsson, Systembolagets chef för samhällskontakter och forskning, Anna Söderpalm Gordh, ordförande i SAD, Anna-Karin Engvall, kommunikationschef på Forte och vetenskapsjournalisten Kristoffer Gunnartz. lekmän måste man förenkla, något som många forskare kan vara lite obekväma med. Och gärna tycka och argumentera också, för vilka är väl bättre skickade än forskarna själva att göra det, något som Kristoffer Gunnartz påtalade. Forskarvärlden är generellt sett dålig på att gripa tillfället. Till exempel när fördomar eller missuppfattningar florerar, det är ju då man ska passa på utnyttja medieintresset för att faktiskt nå ut med riktig och viktig information. Vi vill ju inte sitta i fyrans morgonsoffa med någon schlagersångerska och en kändiskock och tycka, sade Anna Söderpalm Gordh. Vi vill ju kommentera på basis av vetenskap. Det är lätt hänt att man blir lite intern ju mer man lär sig, sade Ann- Therése Enarsson. Man måste tillåta sig att förenkla, sade Kristoffer Gunnartz. Om man är expert av något slag måste man förstå att folk fattar förbluffande lite inte för att de är dumma eller obildade, utan för att det finns så mycket att veta. Därför måste organisationer, även inom forskningen, inse att kommunikation inte kan skötas med vänster hand. Den måste få kosta både pengar och tid. 18