Barn, föräldrar och alkohol vad vet vi om riskerna?

Transkript

1 Seminarierapport 2015:2 Barn, föräldrar och alkohol vad vet vi om riskerna? Hur påverkas de hundratusentals barn som växer upp i familjer där den ena eller båda föräldrarna missbrukar alkohol? Hur påverkar alkoholen den unga hjärnan? Det som händer under graviditeten och uppväxten får konsekvenser under hela livet. Frågor som dessa utgjorde utgångspunkten när Systembolaget bjöd in till seminarium under rubriken Barn, föräldrar och alkohol vad vet vi om riskerna? den 20 oktober 2015 i Umeå. Seminariet är en av många aktiviteter som Systembolaget genomför i syfte att sprida resultaten av aktuell alkoholforskning till en bredare målgrupp.

2 Innehåll Samtal om barn, föräldrar och alkohol 3 Nolltolerans mot alkohol under graviditeten 4 Ungdomlig nyfikenhet förutsättning för utveckling men också risk 7 Förstår vuxna hur barn känner? Barnkraft ger barn möjlighet att dela erfarenheter och tankar 9 Alkisbarn och stolt 10 Panelsamtal om utmaningar: Kunskap, erfarenhet och etiska dilemman 11 2

3 Samtal om barn, föräldrar och alkohol En vacker röd träbyggnad som tidigare varit regementets marketenteri i Umeå var platsen för Systembolagets seminarium om barn, föräldrar och alkohol. Drygt 110 personer samlades för att lyssna till den senaste forskningen, men också höra personer med egen erfarenhet från området. Moderator för samtalen var Fredrik Berling, känd från bland annat SVTprogrammen Hjärnkontoret och Lilla Sportspegeln. Dagen inleddes med att Magdalena Gerger, vd på Systembolaget, hälsade välkommen och presenterade bakgrunden till dagens seminarium. En av hennes förhoppningar med dagen var att människor med olika bakgrunder skulle få träffas och utbyta erfarenheter, samt ta del av de forskningsresultat som finns inom området. Hur kan vi bäst förebygga problem eller agera om vi ser att barn far illa? I Systembolagets samhällsuppdrag ingår att informera om alkoholens risker. Det handlar om antilangningskampanjer och att få så många människor som möjligt att fundera över sin egen alkoholkonsumtion, och värna om familjemedlemmar, kollegor och vänner. Forskning är en viktig del i Systembolagets samhällsuppdrag eftersom alkoholpolitiken måste grundas på evidensbaserad kunskap. Varje år delar System bolaget ut 7 miljoner kronor i stöd till förebyggande alkoholforskning. Systembolaget är även med och delfinansierar en professur i klinisk alkoholforskning. Nyligen lanserades också ett kunskapspris som ska tilldelas forskare som bidragit med framstående forskning på alkoholområdet. Det är många olika mottagare som har behov av den forskning som görs inom alkoholområdet. En viktig mottagare är Systembolagets anställda som möter kunder i butik. Men även frivillighetsorganisationer, till exempel BRIS, och besluts fattare förlitar sig på forskning som System bolaget hjälper till att ta fram, säger Magdalena Gerger. FORSKNING Varje år delar Systembolaget ut 7 miljoner kronor i stöd till förebyggande alkoholforskning. 3

4 Nolltolerans mot alkohol under graviditeten Åsa Magnusson, medicine doktor och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm, talade om hur fostret påverkas när mamman dricker och om hur tidiga insatser under graviditeten kan få positiva effekter för föräldrarnas förhållningssätt till alkohol. Åsa Magnusson möter dagligen gravida kvinnor med grava alkoholproblem, något som är väl dokumenterat för att vara skadligt för fostret. Åsa poängterar dock att riskerna med alkohol under graviditeten inte är isolerade till denna grupp. Moderkakan som skyddar fostret är tunn och alkoholmolekylen är så liten att den enkelt tar sig igenom. Att man kan dricka måttligt under graviditeten är en myt. Fostret får samma promillehalt som mamman, konstaterar Åsa. Flera saker påverkar vilka eventuella skador barnet får, till exempel när och hur mycket mamman dricker. De skador som man vanligen förknippar med alkohol under graviditeten har orsakats av gravt missbruk, men även mindre mängder alkohol leder till skador på barnet. Ett litet glas vin i tidig graviditet ökar risken för bland annat spontanabort, att fostrets tillväxt rubbas samt ökar risken för dödfödsel. I huvudsak är det hjärnan som riskerar att skadas, eftersom denna utvecklas under hela graviditeten. Åsas rekommendation är därför glasklar: Är du gravid drick inte. I likhet med andra tillfällen i livet bör man se graviditeten som en period där man avstår alkoholen. Åsa jämför med att köra bil. I stället för att chansa och ta ett glas, är det bättre att vara på den säkra sidan. För att vara på den säkra sidan i den här frågan måste man avstå helt. Det finns inget säkert alkoholintag under graviditeten. På den punkten är forskningen glasklar. Komplicerat forskningsområde Alkohol och graviditet är inget enkelt forskningsområde. Till skillnad från många andra områden kan man inte bedriva traditionella fallstudier, eftersom man inte medvetet kan utsätta foster för alkohol. Något som i stället är vanligt inom om rådet är djurförsök. Det är från denna typ av studier som man fått de flesta resultaten. Studierna på området visar alla samma resultat. Alkohol, även i små mängder, leder till skador på fostret. Vad man sett i forskningen är bland annat skador som leder till Studierna på området visar alla samma resultat. Alkohol, även i små mängder, leder till skador på fostret. 4

5 nedsatt kognitiv förmåga. Detta handlar bland annat om förmågan att förstå sammanhang och göra analyser. Fostrets hjärna utvecklas under hela graviditeten. Det finns därför inga säkra perioder för när man kan dricka alkohol, det räcker med enstaka berusningsdrickande för att hjärnan kan skadas, förklarar Åsa. Tidiga insatser viktigt Eftersom all form av alkoholkonsumtion skadar fostret är det viktigt att tidigt upptäcka graviditeten. Speciellt viktigt är det att tidigt identifiera föräldrar med riskbeteende. Åsa lyfter vikten av att tidigt ha ett hälso samtal, gärna redan i vecka 5 eller 6. Möjligheterna till att förändra skadliga beteende är större om man tidigt kan sätta in åtgärder. För många föräldrar med alkoholproblem fungerar graviditeten som en katalysator till förändring, jag möter många motiverade mammor, säger Åsa Magnusson. Vid sidan av alkoholmissbruk finns det även andra problem som kan behöva behandlas. Åsa nämner bland annat ADHD som en vanligt förekommande diagnos bland missbrukande kvinnor. Att ha en obehandlad ADHD-diagnos är givetvis inget som förenklar föräldraskapet, fortsätter Åsa. För att bedriva en effektiv behandling för dessa blivande föräldrar är det viktigt att arbeta i multidisciplinära team, där bland annat barnmorskor och psykologer finns involverade. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos kvinnorna och deras hemmiljö präglas inte sällan av våld och kriminalitet. Den viktiga anknytningen Många söker hjälp eftersom de känner att föräldraskapet inte fungerar. En viktig del i barnets utveckling, som ofta hämmas hos barn till missbrukande föräldrar, är anknytningen. En viktig del i barnets utveckling, som ofta hämmas hos barn till missbrukande föräldrar, är anknytningen. 5

6 Anknytningen skapas genom att föräldern reagerar på barnets olika signaler. Om föräldern missbrukar förmår han eller hon inte att tolka barnets tecken. Då uppstår inte det samspel mellan föräldern och barnet som är avgörande för en lyckad anknytning. En lyckad anknytningsprocess tillgodoser barnets psykiska behov. Att ha starka och nära band till någon gör att man också litar mer på andra människor, och därmed inte är rädd för att söka sig ut i världen, säger Åsa Magnusson. Att barn till missbrukande föräldrar ofta har anknytningsproblem kan vara en bidragande orsak till att dessa barn senare i livet drabbas av psykiska problem, till exempel depression. Hur mycket kan man dricka? Har ni testat promille-appen? Den är ju väldigt kul! säger Åsa Magnusson. Men appen som visar hur promillehalten ökar ju mer vi dricker, visar också tydligt vilken liten mängd alkohol som krävs för att göra oss berusade. Vid 0,2 promille mår vi egentligen som bäst. Därefter blir vi alltmer osammanhängande och vår reaktionsförmåga försämras. Som förälder är det viktigt att tänka på detta när man tar hand om barnen. Redan efter två glas vin är vårt omdöme försämrat. Eller som Åsa Magnusson retoriskt frågar: Brukar du ställa fram en flaska vin åt barnvakten? Åsa Magnussons utgångspunkt är i grund och botten att det är upp till individen att själv fatta sina beslut. Samhället kan bistå med information och hjälp, men valet måste bottna hos individen själv. På 70-talet drack vi lika mycket som vi gör i dag. Samhället i stort har alltså inte sett någon drastisk ökning av alkoholkonsumtionen. Däremot finns det skillnader om man tittar på gruppnivå. När Åsa Magnusson gjorde sin första studie om gravida kvinnor och alkoholkonsumtion visade den att 30 procent drack regelbundet under graviditeten. I dag är den siffran nere på 10 procent. De satsningar som följde vår studies resultat har gett effekt, konstaterar Åsa. Men hon fortsätter: Detta är dock ingen engångsfråga. Vi måste även i dag prata och informera om ämnet för att siffrorna ska fortsätta sjunka och inte gå upp. Redan efter två glas vin är vårt omdöme försämrat. 6

7 Ungdomlig nyfikenhet förutsättning för utveckling men också risk Barn och ungdomars hjärna är extra känslig och därför extra utsatt vid berusningsdrickande. Först vid 25 års ålder är vår hjärna färdigutvecklad. Att utsätta den unga hjärnan för alkohol kan leda till bestående men, eventuellt även för kommande generationer. Detta diskuterade Ingrid Nylander, professor i farmakologi vid Uppsala universitet, under sitt anförande i Umeå. Att hjärnan utvecklas fram till 25 års ålder är en av anledningarna till varför barn och ungdomar i vissa hänseenden är annorlunda. De är mer impulsiva, mer nyfikna och mer risktagande. Alla dessa karaktärsdrag är nödvändiga för att hjärnan och människan ska utvecklas fullt ut. Genom att vara nyfikna lär vi oss om våra medmänniskor och vår samvaro. På så vis utvecklar vi vuxna förhållningssätt till livet. Ungdomar kan vara hur smarta och duktiga som helst. Men de tar ändå stora risker, säger Ingrid Nylander. Eftersom den unga hjärnan är extra känslig är den också extra utsatt vid intag av alkohol. Det är inte säkert att dessa skador alltid kommer att synas, men i en situation präglad av stress och press kan vi bli extra känsliga, förklarar Ingrid. Stressituationer är något som en fungerande hjärna kan klara av. Olika ungdomar är olika Alkohol i en tidig ålder innebär således en risk för den fortsatta utvecklingen. Framförallt gäller detta berusningsdrickande. Ingrid poängterar att det inte bara handlar om alkohol, utan även andra droger har liknande effekter. Som drog är alkohol komplex. Den innehåller substanser som både piggar upp och lugnar ned. Ju äldre vi blir desto mindre märker vi av de uppiggande effekterna. Samtidigt är effekterna individuella och Det är inte säkert att dessa skador alltid kommer att synas, men i en situation präglad av stress och press kan vi bli extra känsliga, förklarar Ingrid. Forskning på den unga hjärnan Genom djurförsök har man visat hur en hjärna under utveckling påverkas negativt av alkohol, medan skador på den fullt utvecklade hjärnan uteblir. Framförallt skadas områden i hjärnan som styr människans exekutiva förmågor. Dessa har med planering, beslutsfattande och impulskontroll att göra. Genom att dricka alkohol i ung ålder riskerar man att försämra dessa förmågor. Det blir svårare att bedöma risker och att fatta rätt beslut. 7

8 skiljer sig från person till person. På samma sätt är det för ungdomarna. Det är inte personen som somnar på soffan som är riskpersonen, utan personen som kan stå upp hela natten, konstaterar Ingrid. Detta visar en viktig paradox när det gäller alkohol. Ju mer alkohol du initialt klarar av desto större riskbenägenhet har du. Eftersom ungdomar redan på förhand är mer riskbenägna gäller det att uppmärksamma dem på detta samband. Men för livet Forskningen visar att de skador som alkoholen har på hjärnan blir bestående. Under uppväxten formas arvsanlagen i hjärnan. En ostörd utveckling leder till bra anpassningsförmåga, men den störning som alkohol ger upphov till blir kvar under lång tid, eventuellt permanent. En viktig fråga i detta sammanhang är huruvida skadorna på arvsanlaget även kan föras vidare till nästa generation. Här är inte forskningen enig, vissa studier hävdar att så är fallet medan andra studier säger motsatsen. Därför är detta ett viktigt område för fortsatt forskning. Ett viktigt kunskapsområde När man är mellan 16 och 29 år tror man att man är vuxen men man är inte det. En kropp som fortfarande utvecklas kombinerat med ungdomlig nyfikenheten gör unga vuxna till en högriskgrupp. Därför är det mycket positivt att dagens ungdomar dricker mindre än tidigare generationer. Men det betyder inte att vi kan sluta informera om riskerna på området. I likhet med många andra forskningsfält är alkohol inget svart eller vitt område. Det går inte att säga på individuell basis hur varje ung person kommer att reagera på berusningsdrickande. Vissa kan uppleva att de trots ungdomens nyfikenhet har klarat sig bra i livet. Ingrid avslutar därför med ett generellt budskap, oavsett erfarenhet: Om du berusningsdricker som ung kanske du aldrig når den höjd du annars hade kunnat nå. Så var återhållsam med alko holen som ung! Därför är det mycket positivt att dagens ungdomar dricker mindre än tidigare generationer. 8

9 Förstår vuxna hur barn känner? Barnkraft ger barn möjlighet att dela erfarenheter och tankar Barn i missbrukshem behöver lära sig ord för att göra sin vardag begriplig! Så beskrev socionomen Ida Helleberg målsättningen med Barnkraft en verksamhet där barn med missbrukande föräldrar får träffa andra barn med liknande erfarenheter. Barnkraft är en verksamhet för barn mellan 7 och 12 år, baserad i Umeå. Stödgruppen drivs av kommunen i samarbete med Öppen Gemenskap. Hit kommer både barn och föräldrar för att utbyta erfarenheter och förhoppningsvis hitta sätt att förändra sin tillvaro. Syftet med verksamheten är att skapa en trygg miljö där barn, men också föräldrar, kan få information och stöd för att hantera en svår situation i hemmet. Hos Barnkraft delas föräldrarna och barnen in i parallella grupper där de sedan kan prata fritt om sina erfarenheter. Här förs inga journaler. Ida berättar att det i stor utsträckning handlar om att lära barnen att prata om sina känslor: Det finns många dubbla känslor hos dessa barn. De både hatar och längtar efter sina föräldrar. För att bearbeta dessa dubbla känslor skapar man på Barnkraft en frågelåda. Här lägger barnen frågor som de vill ställa till sina föräldrar, som sedan får svara. Varför dricker man i smyg? Varför lovar man saker som man inte håller när man dricker? Förstår vuxna hur barn känner? Detta är några exempel på frågor som barnen ställer. Ida konstaterar att det är stora frågor som barnen bär på och att barnen är väl förtrogna med föräldrarnas missbruk. Samtidigt poängterar hon att Barnkraft inte är en plats där man ställer föräldrarna till svars eller pekar finger. Det är modiga föräldrar som vågar komma hit, säger Ida Helleberg. Sätta ord på känslor Ofta är Barnkraft ett steg på vägen för att våga berätta om sin situation i andra sammanhang, såsom på jobbet eller i skolan. Ida berättar om en nioårig flicka som vågat öppna upp för sin lärare: Min mamma dricker jättemycket, så ibland är jag ledsen. Jag tänkte att det var bra att du visste det. Många barn från missbrukshem tappar hoppet efter alltför många svikna löften. Att våga prata om sin situation och förstå att man som barn inte är ansvarig är därför Barnkrafts målsättning. Det kan inte vara barnets fel. Det är heller inte barnets ansvar att få föräldern att må bättre, avslutar Ida Helleberg. 9

10 Alkisbarn och stolt! Jag visste inte hur man skulle vara som mamma, jag visste bara hur man inte skulle vara, säger författaren och journalisten Hillevi Wahl. Hon berättade om hur alkoholmissbruket i barndomshemmet påverkade hennes uppväxt men också om hur hon klarade sig. Det var först när jag själv fick barn som jag började förstå hur fel min egen uppväxt faktiskt hade varit. Som barn till missbrukande föräldrar får man aldrig vila det är en konstant stress. Hon berättar om en midsommarafton på torpet när hon var tio år. Föräldrarna hade bjudit hem några bekanta för att fira. Mamma och pappa och deras kompis och hans fru var fulla redan vid sillen. Kompisen var närgången och ville att jag skulle sitta i hans knä. Senare på kvällen hade alla utom kompisen däckat. Föräldrarnas vän blev alltmer närgången och Hillevi tvingades barrikadera sig i sitt rum tillsammans med sin kattunge. När mannen äntligen somnade smög hon ut och ringde den enda människa hon kunde komma på, som kanske skulle kunna förstå hennes situation. Det var en väns mormor. Jag visste att hennes morfar var med i Länkarna, så jag tänkte att de säkert kommer att förstå, säger hon. Det slutade med att hon blev kvar hos sin väns mormor i två veckor. Våga be om hjälp! Hillevi Wahl tar upp två saker som varit avgörande för att klara sig genom en uppväxt kantad av alkoholmissbruk att vara stolt över sina erfarenheter och att våga be om hjälp. Själv beskriver hon sig bland annat som alkisbarn. Att dela med sig av sina erfarenheter fungerar läkande och kan vara till hjälp för andra. Eftersom hon visste att kompisens morfar var med i Länkarna förstod hon att denna familj kunde hjälpa henne de kände till situationen. Senare i livet kämpade Hillevi Wahl med ett eget missbruk. I hennes fall handlade det om matmissbruk. Hon hade en längtan efter att bli sedd av sin pappa och matade sitt längtanshål med O boy och ostsmörgåsar. Sedan jag skrev om min uppväxt i en alkoholistfamilj och om min tid som matmissbrukare har hur många som helst berättat för mig om sina mörka hemligheter, säger hon. All kunskap är av godo och jag tycker att vi ska vara stolta över allt vi har lärt oss och förstått. Inte heller behöver man vara rädd för att be andra om hjälp, menar Hillevi Wahl. Många tycker det är jobbigt att be om hjälp, men nästan alla tycker om att hjälpa till. Så våga be om hjälp! Hillevi Wahl tar upp två saker som varit avgörande för att klara sig genom en uppväxt kantad av alkoholmissbruk att vara stolt över sina erfarenheter och att våga be om hjälp. 10

11 Panelsamtal om utmaningar: Kunskap, erfarenhet och etiska dilemman Dagen avslutades med ett panelsamtal där publiken engagerades. Åsa Magnusson fick bland frågan om hur vi ska reagera som privatpersoner om vi ser någon som utsätter sig själv eller andra för skadligt beteende, till exempel en gravid kvinna som beställer alkohol på krogen. Att säga ifrån kan ju ses som en form av civilkurage, sade Åsa. Men hon återkom till att de viktigaste besluten fattas av den som dricker. Om individen inte själv vill åstadkomma förändring är det svårt att övertala någon. En annan fundering rörde stödgruppsverksamheten Barnkraft. Hur ser stödet ut för de äldre barnen, efter att de har fyllt 12? Ida Helleberg berättade att man i Umeå har verksamhet hela vägen upp till 21 år. Det finns således ett fortsatt stöd för de barn som Ida och hennes kollegor möter. Vi försöker också nå grannkommunerna med vår verksamhet, så att fler kan få stöd, förklarade Ida Helleberg. Ida avslutade med att be deltagarna om hjälp med att sprida information om Barnkraft. Organisationen har möjlighet att hjälpa fler barn, men förlitar sig på att människor berättar om verksamheten. Även Hillevi Wahl tryckte på vikten av att prata och dela med sig av sin kunskap. Man ska berätta om sina erfarenheter, sade Hillevi Wahl. Det kan gå bra även för alkisbarn. Bland annat har vi prövats i pressade situationer och ser oss ofta som super heroes! 11

12 November 2015