Rebecca West och resan genom Jugoslavien 1937

Rebecca West och resan genom Jugoslavien 1937 En tolkning utifrån Maria Todorovas teori och begreppet balkanism Ida Gribajcevic C-uppsats vårterminen 2021 Institutionen för idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet Handledare: Jenny Andersson

Abstract Ida Gribajcevic: Rebecca West och resan genom Jugoslavien 1937; en tolkning utifrån Maria Todorovas teori och begreppet balkanism. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen 2021. The focus of this research paper is to analyze how Rebecca West s book Black Lamb & Grey Falcon contributes to the construction of a theoretical concept created by M. Todorova, balkanism. This is achieved through extensive analysis of her work, focusing on how West creates her own stereotype of Yugoslavia and how her portrayal of people and the Yugoslavian society relate to her discussions of the region s history. With the help of two categories, ethnography and historiography, I will be able to look how West uses the history of Yugoslavia in the construction of the other and otherness. The main theory used in this paper is Maria Todorova who came up with the concept of balkanism. This combination makes the analysis in question unique. With the help of Todorova, it will be possible to understand why West wrote her book in the way that she did while at the same time trying to find out how West contributed to the construction of the theoretic concept of balkanism. In conclusion it can be said that West s way of writing about Yugoslavia is often characterized by certain words and patterns that will be discussed further in the analysis. Keywords: Rebecca West, Yugoslavia, Balkanism, Maria Todorova, Interwar period, stereotype, otherness, historiography

Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och frågeställningar... 2 Källmaterial och operationalisering... 2 Metod... 4 Teori och relevans... 5 Rebecca West och Jugoslavien... 7 Kort om Jugoslavien under mellankrigstiden... 8 Tidigare forskning... 9 The beauties of Yugoslavia... 12 Balkanism i Black Lamb & Grey Falcon... 14 Den historiografiska aspekten... 15 Den västerländska stereotypen av Jugoslavien... 19 Beskrivningar av samhället och skapandet av den andre... 20 Sammanfattande slutdiskussion... 23 Bibliografi... 26 Otryckt material... 26

1 Inledning Rebecca West (1892 1983) 1, var en brittisk journalist, författare och kritiker som blev känd för sitt reportage om Nürnbergrättegången under 1945 1946. I England kämpade hon även för kvinnors rättigheter och fick mycket uppmärksamhet inom de feministiska kretsarna. 2 I denna uppsats ska vi dock kolla närmare på en bok som West skrev under en resa genom Jugoslavien våren 1937 precis innan andra världskriget. 3 Boken handlar om resan och Wests tankar, känslor och upplevelser men har även omfattande diskussion om Jugoslaviens historia samt områdets politik, kultur och traditioner. För West, som blev fascinerad av Jugoslavien år 1934, var resan främst för nöjes skull med erbjöd henne också en chans att fly från verkligheten och utforska något helt annat och mystiskt jämfört med hemlandet Storbritannien. Jugoslaviens historia är ett omdiskuterat men ändå känsligt ämne, som fortfarande väcker diskussion och är av intresse till många. En ledande historiker inom forskningen om Balkanhalvön och Jugoslavien är Maria Todorova som med sin bok Imagining the Balkans introducerar ett nytt begrepp, något hon kallar för balkanism. Detta begrepp skiljer Balkanhalvön från Orienten och hon argumenterar för att orientalismen, såsom Edward W. Said förklarar det, inte kan användas som ett paraplybegrepp och vill därför skapa ett nytt begrepp som är karaktäristisk för specifikt Balkan. 4 The Balkan peninsula is, broadly speaking, a land of contradictions. Everything is the exact opposite of what it might reasonably be expected to be This in-betweenness of the Balkans, their transitionary character, could have made them simply and incomplete other; instead, they are constructed not as other but as incomplete self. 5 Att Balkan och dess befolkning ses som de andre, något konstigt och lite mystiskt har dels att göra med faktumet att den västerländska upplysningen inte fick fart på området. 6 Detta och annat har bidragit till att människor i Västvärlden har en negativ och fördomsfull bild av 1 Rebecca West, Encyclopedia Britannica, https://www.britannica.com/biography/rebecca-west (hämtad: 3.5.2021). 2 ibid. 3 Rebecca West Black Lamb and Grey Falcon: A Journey Through Yugoslavia (1942), updated edition (Edinburgh, 2020), introduction. 4 Maria Todorova Imagining the Balkans (1997), updated edition (New York, 2009), s. 17-20. 5 ibid., s. 18. 6 ibid., s. 10-12.

2 området och människor menar Todorova. 7 I sitt verk beskriver hon detta och lägger mycket vikt på att den ofullständiga kunskapen som många har tenderar att skapa för enkla och bristfälliga representationer av området. Todorovas slutliga mål med begreppet balkanism är att få människor, även i den akademiska världen, att inse varför det är problematiskt när Balkan nämns som en enhet och dess människor som andra jämfört med européer och den europeiska kulturen och moderniteten som inte fanns på Balkan. Genom att använda Todorova som den ledande teorin i analysen av Wests verk hoppas jag kunna ge ett bidrag till ett växande forskningsfält om Jugoslavien samt ge en nyanserad bild på en relativt outforskad figur som West var speciellt när det gäller hennes resa genom Jugoslavien. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att analysera Rebecca Wests reseberättelser utifrån Maria Todorovas teoretiska diskussion med huvudfokuset på hur West skriver om områdets historia och skapar en egen stereotyp av Jugoslavien. Detta ska i första hand göras genom att kritiskt diskutera begreppet balkanism och undersöka hur West bidrar, omedvetet, till konstruktionen av begreppet. I och med att West är en relativt outforskad figur, speciellt när det gäller hennes kunskap om och resa till Jugoslavien, är det särskilt intressant att ha henne i fokus. Utifrån syftesformuleringen har följande mer specifika frågeställningar formulerats: o Vad är karaktäristiskt för Rebecca Wests beskrivningar av Jugoslavien? o På vilket sätt spelar de historiografiska och etnografiska aspekterna identifierade i Wests text in i begreppet balkanism? o Skapar West en egen stereotyp av Jugoslavien och på vilket sätt är balkanism aktuellt i det? Källmaterial och operationalisering Rebecca Wests bok Black Lamb and Grey Falcon: A Journey Through Yugoslavia (1942), (Edinburgh, 2020), används som uppsatsens primärkälla. Boken är en detaljerad reseberättelse som West skrev under en resa genom Jugoslavien år 1937, med lite över 1000 sidor. Verket har inte varit så populärt i den akademiska världen och är även något som inte är populärt i 7 Todorova, Imagining the Balkans, s. 12.

3 länderna på Balkan. 8 Dock fick boken uppmärksamhet i Storbritannien och har även nämnts som en av 1900-talets mest inflytelserika reseberättelser. 9 När boken först publicerades, 1942, blev den ett komplext diskussionsämne eftersom andra världskriget hade brutit ut och landet som West beskrev i boken existerade inte på samma sätt längre. Samtidigt pågick diskussioner kring huruvida boken kunde räknas in i reseboksgenren, eftersom Wests skrivstil var inte riktigt typiskt jämför med andra brittiska reseboksförfattare, vilka skrev under modernismens tid. 10 Under 1990-talet uppstod boken igen i samband med de jugoslaviska krigen och har sedan dess blivit alltmer populär som ett skönlitterärt verk men även i den akademiska världen. 11 Wests resa börjar i Kroatien och därefter besöker hon Dalmatien, Herzegovina, Bosnien, Serbien, Gamla Serbien (i.e. Kosovo), Makedonien och slutligen Montenegro. West åker inte till Slovenien som också var en del av Jugoslavien. Eftersom Wests resa går i en tydlig ordning har jag försökt att i undersökningen följa denna ordning, men hopp förekommer. Man ska också ha i åtanke att verket är över 1000 sidor långt så det är enbart jag som har försökt att ta fram de viktigaste delarna i analysen bland annat i form av citat. De delarna av West som har valts med i denna undersökning är framförallt beskrivningar av personer och hennes historieskrivning. I undersökningen förekommer det även citat från boken och valet av dessa är baserat på hur de i första hand passar till mina frågeställningar. Eftersom det var viktigt för mig att inkludera citat från olika länder har jag försökt att ta exempel från Wests skrivningar om Kroatien, Serbien, Bosnien, Herzegovina och även Makedonien både för att uppsatsen får mer innehåll men också för att det ska vara mer nyanserat. Det som är viktigt när ett verk som detta ska behandlas och analyseras är att man håller sig kritisk gentemot källan och inte tar allt som står i boken som den enda sanningen. Genom att använda mig av en del tidigare forskning och en något längre bakgrundsdel kommer jag få de hjälpredskapen som behövs i analysen om West. West var en journalist och hade samlat mycket kunskap om Jugoslavien vilket syns bland annat tydligt i hennes reflektering kring områdets historia dock kan det ibland dyka upp vissa meningar som tydligt visar hennes subjektiva åsikt om en särskild situation och därför ska läsaren ha en del källkritik med sig. Att vara kritisk gentemot sin källa är en självklarhet och något som kommer att ägnas diskussion och plats speciellt i slutdiskussionen. 8 Felicity Rosslyn, Alive or Dead? Rebecca West s Yugoslavia in The Cambridge Quarterly, 1993, vol. 22, No.1., p. 98-109. 9 ibid. s. 98-109. 10 David G. Farley, Modernist Travel Writing: Intellectuals Abroad, (2010, Missouri), s. 157-160. 11 ibid., s. 160 165.

4 Metod Den vägledande metoden i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av Rebecca Wests reseberättelse. I och med att verket är över 1000 sidor långt behövs en del kategorisering och avgränsning göras, men det behövs också en del historisk kontext till verket som ska göras på följande sätt. I denna uppsats är planen att kolla närmare på de historiografiska och etnografiska aspekterna i Wests verk och sedan analysera hur hon skapar en egen stereotyp av Jugoslavien. Det som är viktigast i början är att läsaren förstår varför West reste till Jugoslavien och hur situationen i området såg ut när West var där. Detta ska göras i form av en bakgrundsdel. Poängen med metoden är att hitta vissa mönster och systematik i Wests skrivande och sedan knyta an det till ett större historiskt sammanhang med Todorovas teori. I och med att huvudpoängen med undersökningen är att analysera West utifrån Todorovas teori och begreppet balkanism samt att kolla på hur West skriver och resonerar om Jugoslavien passar en kvalitativ metod bäst eftersom den bygger på en tolkning av textens innehåll genom en kategorisering av teman och olika mönster som förekommer. 12 Wests bok ska såklart stödjas med en del sekundärlitteratur med även med Maria Todorovas begrepp balkanism. I och med att Wests resa tar plats i länderna som tillhörde det forna Jugoslavien kommer uppsatsens fokus vara på de länderna, med speciellt fokus på Kroatien, Serbien, Bosnien & Herzegovina, eftersom dessa delar av Jugoslavien utgör den största delen av Wests bok och resonemang som är aktuellt för denna uppsats. När Maria Todorova skriver om Balkan, syftar hon även på Grekland, Bulgarien, Albanien och Rumänien, men dessa ska uteslutas från min undersökning. 13 För att vara mer tydlig och inte bara nämna Jugoslavien hela tiden, har jag valt att med inspiration hämtad från historikern Sanimir Resic, benämna Jugoslaviens efterföljarstater som västra Balkan. 14 12 Martin Gustavsson & Yvonne Svanström (red.), Metod: Guide för Historiska Studier, (2018, Lund) s. 69 75. 13 Eftersom Jugoslavien såsom West behandlar den består av följande länder/delar: Serbien, Kroatien, Bosnien, Hercegovina, Gamla Serbien (i.e. Kosovo), Dalmatien och Makedonien (nuförtiden Nordmakedonien). För att undersökningen inte ska bli för bred har Todorovas genomgång av andra länder tillhörande Balkanhalvön uteslutits. 14 Sanimir Resic, En historia om Balkan; Jugoslaviens uppgång och fall (2006, Lund), s. 13.

5 Teori och relevans While it is important to recognize the specific rhetoric of Balkanism, however, it would be difficult to understand it outside the overall orientalist context since it shares an underlying logic and rhetoric with orientalism Balkanism can indeed be viewed as a variation on the orientalist theme that distinguishes the Balkans as a part of Europe that used to be under Ottoman, hence oriental, rule and as such, different from Europe proper. 15 Edward W. Said ger begreppet orientalism följande förklaring i boken Orientalism: ett sätt att förhålla sig till Orienten som har sin grund i områdets speciella ställning i det europeiska Västerlandets historia. 16 Han börjar sin undersökning med definitionen av begreppet och det är viktigt även här. Orientalismen handlar om ett sätt att ha en relation med Orienten, att förhålla sig till något som är annorlunda och kanske lite exotiskt. Mitt egentliga argument är att orientalismen är - och inte bara representerar - en betydelsefull dimension i den moderna politiskt-intellektuella kulturen och att den som sådan har mindre att göra med Orienten än men vår värld. 17 Begreppet orientalism såsom Said definierar den är mer ett sätt för människor som inte bor på området att kunna förstå på deras sätt vad Orienten är. 18 Detta är även karaktäristiskt för begreppet balkanism som också är på sitt sätt ett redskap för människor som inte befinner sig på Balkan att kunna förstå Balkan. 19 Saids bok gavs ut på 1970-talet medan Todorovas studie publicerades år 1997 (revised edition 2009). Det finns därför såklart inga benämningar om balkanism i Saids text, men Saids teori om orientalism är fortfarande relevant eftersom Maria Todorova börjar sin undersökning med att reflektera på vilka sätt balkanism och orientalism är två olika kategorier. Hon kommer till den slutsatsen att de är två separata kategorier och orientalismen kan inte användas som ett paraplybegrepp som omfattar balkanismen eftersom det som finns på Balkan är något eget som skiljer sig från Orienten. 20 In the realm of ideas, balkanism evolved partly as a reaction to the disappointment of the West Europeans classical expectations in the Balkans, but it was a disappointment within a paradigm that had already been set as separate from the Oriental. 21 Balkanismen växte fram och utvecklades avskilt från Orienten och var mestadels en motreaktion till Västeuropas 15 Milica Bakic-Hayden, Nesting Orientalisms: The Case of Former Yugoslavia in Slavic Review, 1995, vol. 54, no.4. s. 920 921. 16 Edward W. Said Orientalism (1978), sv. övers. (Stockholm, 1997) s. 3. 17 ibid., s. 14. 18 ibid., inledning. 19 Todorova, Imagining the Balkans, s. 15-20. 20 Bakic-Hayden, Nesting Orientalisms, s. 920 921. 21 Todorova, Imagining the Balkans, s. 20.

6 förväntningar på Balkan, speciellt gällande moderniteten och dess spridning. 22 Eftersom den västerländska upplysningen inte fick fart på Balkan saknades en typisk europeisk modernitet på området. Jugoslavien var dock ett mellanland mellan den arkaiska och den moderna kulturen, eftersom Kroatien och Slovenien hade varit under Habsburgarnas styre fanns det mycket västerländsk influens i länderna, å andra sidan bodde nästan hälften av Serbiens och Montenegros befolkning väldigt agrart. 23 Det var en av anledningarna till Wests resa. Forskaren Milica Bakic-Hayden har studerat sambandet mellan orientalismen och balkanismen och kommit fram till ytterligare ett begrepp som hon kallar för nesting orientalism. 24 Med detta begrepp försöker hon förklara att balkanismen, såsom Maria Todorova definierar den, är egentligen en variation av orientalismen och att det därför är svårt att skilja åt dessa två begrepp eftersom den inflytelsen som Orienten har haft på Balkanhalvön inte går att svepa under mattan. 25 Det är en synpunkt som strider mot det Todorova vill komma åt, dock nämner hon även Bakic-Hayden i sin undersökning och förklarar att det är ett för enkelt sätt att se på balkanismen. Todorova vill poängtera att balkanismen växte fram under annorlunda omständigheter och därför är det inte värt att ställa begreppet i orientalismens skugga. 26 Det som begreppet balkanism egentligen innebär, enligt Todorova, är en förenklad syn på Balkanhalvön samt ett skapande av otherness som görs utanför Balkan. 27 Todorova lyfter bland annat fram reseberättelser från en längre tidsperiod för att kunna visa hur olika människor, från journalister till akademiker, har bidragit till konstruktionen av det nya begreppet. Hon fokuserar ganska mycket på folk som har på ett negativt sätt skapad egna stereotyper om Balkan och på samma sätt som Said lyft fram att exotiseringen av den andre är negativt. 28 Med detta sagt kan det påpekas att Wests sätt att bidra till konstruktionen av balkanism är inte nödvändigtvis negativt i den bemärkelsen som Todorova och även Said säger. Bland annat därför är valet av West till denna undersökning speciellt relevant. Det fanns en förväntan speciellt i de västra delarna av Europa att Balkanområdet skulle bli mer likt det västerländska och den kulturen som kopplas till Västvärlden, att folket skulle omfamna till exempel kristendomen och moderniteten såsom folket i till exempel 22 Todorova, Imagining the Balkans, s. 20, 36-37 23 Sanimir Resic, En historia om Balkan, s. 29 39, 123 125, 195 208. 24 Bakic-Hayden Nesting Orientalisms, s. 917-931. 25 Bakic-Hayden Nesting Orientalisms, s. 917-931 & Mark Mazower The Balkans: From the End of Byzantium to the Present Day (UK, 2000) s.31-34. 26 Todorova, Imaging the Balkans, introduktion. 27 ibid. 28 ibid. & Bakic-Hayden Nesting Orientalisms, s. 917-931.

7 Storbritannien gjorde. 29 Detta är något som syns även i Wests text, speciellt i hennes historieskrivning. Att hon såg Jugoslavien som ett särskilt speciellt område för sin resa kan även bero på det att hon ville antingen omedvetet eller medvetet visa i Storbritannien hur livet kan se ut i ett exotiskt samhälle, som hon tyckte att Jugoslavien var. Eftersom Todorovas begrepp balkanism berör även Albanien, Rumänien, Bulgarien och i viss utsträckning Grekland men Wests resa tar plats i Jugoslavien ska Todorovas genomgång av de andra länderna uteslutas. För att ytterligare argumentera för undersökningens relevans kan det sägas att med hjälp av Todorovas teori kan vi se ett litet exempel på hur konstruktionen av balkanismen kan se ut utifrån en reseberättelse som skrevs under mellankrigstiden. Med boken Imagining the Balkans och begreppet balkanism vill Todorova få läsaren att inse hur området Balkan, en del av Europa, har blivit konstruerad som den andre och hur Balkan har oftast kopplat till negativa saker och hur en positiv bild av Europa kunnat skapas med denna motsättning. Det Todorova har lyckats med, är att skapa en benämning för ett specifikt område som tydligt lyfter upp hur negativa och fördomsfulla tankar folk utanför Balkan har. Med detta sagt är det viktigaste i analysen av West utifrån Todorova att kolla på hur West använder sina fördomar om Balkan i skrivandet och på vilket sätt hon porträtterar området i sin dokumentation. Rebecca West och Jugoslavien Den nionde oktober 1934 befann sig Rebecca West på ett sjukhus i London efter en operation och hörde för första gången talas om det mystiska landet Jugoslavien. Hon hör via radion att kung Alexander I av Jugoslavien har blivit mördad i Marseille, Frankrike. 30 Detta väckte stora känslor i henne, något hennes sjuksköterska inte förstod eftersom West inte hade en personlig koppling till kungen. West uttryckte hastigt till sjuksköterskan Well, you know, assassinations lead to other things! 31 Detta visste West förmodligen för att hon hade koll på den politiska situationen i Europa men även kunskap om historien. Ett mord av en högt uppsatt person, som en kung, leder oftast till ett nytt kapitel i ett lands historia, skriver West. 32 29 Farley, Modernist Travel Writing, s. 168-179. 30 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 1-3. 31 ibid., s. 3 32 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 3.

8 Mordet av kung Alexander I var inte det första mordet som hade en anslutning till Jugoslavien. År 1903 mördades kung Alexander Obrenovic och frun Draga på ett mycket brutalt sätt av en grupp serbiska officerare. Till slut kastade de ut deras liken från den kungliga balkongen så att folket skulle se dem. Bilder av detta publicerades i tidningarna och det var då en negativ och brutal bild av det våldsamma serberna spridas i Västvärlden. 33 Det tredje kända mordet i Jugoslavien var såklart skottet i Sarajevo år 1914, som var början av första världskriget. 34 Efter mordet av kung Alexander I började den jugoslaviska regeringen utöva järnkontroll över medborgarnas liv, det är en av anledningarna till varför mordet inte ledde till ett krig mellan de sydslaviska staterna. Situationen var också annorlunda jämfört med skottet i Sarajevo 1914 som var nästan ett klartecken för krig. På ett naivt sätt reflekterar West över mordet av kung Alexander I och kommer snart till en uppenbarelse av sig själv. Det enda hon visste om Balkan var att ordet våldsam kopplas ofta till området. Efter att hon fick reda på mordet väckte hennes intresse för Jugoslavien och i förordet till boken beskriver hon hur hon känner att det finns något viktigt och personligt på Balkan som hon måste undersöka. Detta leder till att hon ringer sin make, Henry, och förklarar att de måste åka dit så snart som möjligt. År 1936 åker West till Jugoslavien själv för att ge några föreläsningar på lokala universitet. Efter att hon blir sjuk återvänder hon till England, men ett år senare tar hon med Henry och de åker dit under våren 1937. I must go back to Yugoslavia, this time next year, in the spring, for Easter. 35 Redan då hade West klurat ut hur viktigt traditioner är för folket och hur magiskt det är under påsken. Kort om Jugoslavien under mellankrigstiden För att kunna förstå situationen i Jugoslavien när West åkte dit, är det av vikt att ha med sig några viktiga hållpunkter i landets historia under mellankrigstiden. Därför följer en kort genomgång här under. Det nya slaviska kungariket etablerades på 1920-talet, efter första världskriget och kallades för Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike. 36 Redan under 1800-talet fanns det tankar om att ena de sydslaviska folken och grunda en gemensam stat där alla skulle ha lika rättigheter. Genom Jugoslaviens historia har serberna ofta haft en dominerande roll i den politiska sfären och styrt landet till den riktningen de ville. Det fanns även en grupp 33 Resic, En historia om Balkan, s. 160. 34 ibid. s. 177. 35 West, Black Lamb and Grey Falcon, s. 23. 36 Resic, En historia om Balkan, s. 196.

9 serber som såg Jugoslavien mer som Storserbien, än en gemensam enad stat för alla de sydslaviska folken. 37 Eftersom serbisk och jugoslavisk partipolitik dominerades under mellankrigstiden av det serbiska radikala partiet med ledaren Nikola Pasic hade kroaterna, slovenerna och bosnierna inte en stor chans att får sina röster hörda. Tidvis fick de andra staterna politiskt inflytande, men anledningen till detta var oftast politiska oenigheter mellan kroater och serber. 38 Under 1920-talet fanns det såklart många problem och tvister mellan de olika staterna, men skapandet av en ny konstitution var ett steg framåt i föreningen av de olika länderna. Detta varade dock inte länge, år 1929 efter en statskupp bytte landet namn till Kungariket Jugoslavien i hopp om att integrationen mellan de olika staterna skulle fungera bättre. 39 Landet delades då upp i nio distrikt som inte följde etniska eller historiska gränser, som väckte såklart mycket missnöje bland folk eftersom den etniska tillhörigheten i området är väldigt viktigt för folket. När kung Alexander I mördas år 1934 börjar regeringen utöva en mycket strängare politik som ändå fungerade tills den blodiga statskuppen år 1941. Även Storbritanniens premiärminister Winston Churchills uppmuntrande ord om att Jugoslavien nu hade funnit sin själ varade inte länge, utan ledde snarare händelseutvecklingen till statens undergång. 40 Wests resa var på ett intressant sätt väldigt läglig eftersom andra världskriget inte hade börjat än, men ändå hade det stormiga 1920-talet passerat. West skriver såklart mycket om historien och situationen i de olika staterna i sin bok och mellankrigstidens historia kommer att ständigt hänga med i undersökningen, men detta kontextavsnitt gav ändå lite förståelse av hur situationen såg ut under mellankrigstiden. Tidigare forskning För att kunna skapa en detaljerad analys om West är det väsentligt att ha en del tidigare forskning med. All den forskning som kommer att användas nämns inte i detalj, men den mest relevanta forskningen om West kommer att diskuteras. Det återkommande temat i den befintliga forskningen om West och Black Lamb and Grey Falcon är på hur West, som inte var så känd, lyckades prestera och skriva en informativ bok som kan räknas in i resebocksgenren men även till en mer allmän och större skönlitterär 37 Resic, En historia om Balkan, s. 196. 38 ibid., s. 197-198. 39 ibid., s. 201. 40 ibid., s. 210.

10 genre. De flesta tar upp hur hon blev fascinerad av Jugoslavien och hur denna fascination ledde till en berättelse om folket och landet. Vissa tar även upp vilken viktig roll all reselitteratur har i skapandet av den andre. 41 På samma sätt som West personligen är en intressant karaktär är det med hjälp av den resan och berättelsen hon verkligen börjar blomstra och hittar sig själv. Felicity Rosslins artikel fokuserar mycket på West som person och återigen, på vilken stor inflytelse hennes bok hade. Från hennes artikel framgår det tydligt hur mycket hon har blivit inspirerad av West. Rosslin diskuterar boken främst utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv, men har även en del av historiografi som kan vara gynnsamt för min uppsats. Rosslins artikel och recension av boken kan användas i uppsatsen och kan räknas till ett relevant forskningsbidrag speciellt när det gäller denna undersökning eftersom fokuset ligger på hur West beskriver Jugoslavien och hur man som en modern tolkare kan se detta under ett mikroskopiskt ljus. 42 Även Todorova tar upp West ganska snabbt i sin bok och nämner vilken betydelsefull roll hon (West) hade i skapandet av den nya och förbättrade reseboksgenren. Men hon diskuterar även vikten av att förstå hur mycket West och alla andra viktiga författare inom samma genre har gjort för att människorna överallt i världen ska kunna förstå regionen som inte för så länge sedan kallades för Jugoslavien. Todorovas bidrag till detta är det nya begreppet som lägger grunden för den undersökningen jag hoppas göra. I och med att West inte diskuteras så mycket i Todorovas verk blir det aktuellt att ha dessa två kvinnor i en analys. Det syns dock i det lilla avsnittet om West i Imagining the Balkans att Todorova har mycket respekt för henne och kritiserar West inte lika mycket som andra gör, detta kanske för att Wests sätt att skriva om Jugoslavien och dess historia inte är för kontroversiellt enligt henne. 43 Såklart har Wests verk väkt mycket motreaktioner och vissa tycker att boken är väldigt kontroversiell, men oftast handlar det om folk som bor på området och tycker att West ger en felaktig bild av området, vilket vissa forskare stödjer och andra inte. Den största kritiken boken har fått är att den ger en för positiv bild av Serbien och serberna och lägger egentligen ett stort fokus på Serbien. Detta anses att vara något negativt eftersom de andra delarna av Jugoslavien var minst lika viktiga, och vissa har även påstått att West bidrar till 41 Ivona Grgurinovic, Constructing the Other in Rebecca West s Black Lamb and Grey Falcon, Ethnological Researches (2008, Zagreb), s. 160. 42 Rosslyn, Alive or Dead?, s. 98-99. 43 Todorova, Imagining the Balkans, s.109, 119 122.

11 tankarna om en Storserbien och vill gynna serberna lite för mycket. 44 Detta är något som ska undersökas ytterligare i själva undersökningen. Nästan den mest aktuella befintliga forskningen till denna uppsats är David G. Farleys bok med titeln Modernist Travel Writing: Intellectuals Abroad, i boken ägnar han ett kapitel åt West och undersöker speciellt hur hon lyckas skapa en helt ny form av synlighet av Jugoslavien. Detta genom att hon på ett väldigt detaljerat sätt beskriver livet och människorna. Farley argumenterar för att West på ett nytt och innovativt sätt beskriver historien och kallar henne för en modernist. 45 Farley tar även upp den kontroversiella boken Balkan Ghosts av Robert D. Kaplan som gavs ut under de jugoslaviska krigen på 1990-talet. 46 Många tyckte att Kaplan ville med den boken härma West och återuppta Wests bok, som var väldigt kritiserat i Jugoslavien speciellt under krigen. Farleys diskussion om symboliken i Wests verk är också särskilt spännande, eftersom boken är full av metaforer och några motsägelser. I och med att Farleys diskussion är så omfattande och detaljerad kommer den att hjälpa med analysen av West. Ivona Grgurinovic artikel om West kan också nämnas kort. Hennes tankar om West och hur West använder sig av historian relaterar till min undersökning speciellt när det gäller analysen om hur West skapar en egen stereotyp av området. Grgurinovic menar också att genom att analyser historian och ständigt ha det med i berättelsen för West en lyckad diskurs om Jugoslavien som dock har några brister. 47 I och med att mitt ämne är relativt unikt, finns det ingen befintlig forskning om West utifrån Todorovas teori. Eftersom Todorovas bok kom ut nästan 60 år efter Wests kan vissa tycka att de två inte hänger ihop, men Todorovas poäng med balkanism är att få människor i Västvärlden som har haft fördomsfulla bilder av Balkan att inse hur komplicerat och komplext det egentligen är. West är också en författare som bidrar till konstruktionen av balkanism. Nu lever inte West längre och hon hade antagligen ingen aning om balkanism, eftersom det inte existerade, men en sådan undersökning som jag vill göra är ändå möjligt eftersom Todorova säger att det är speciellt författare inom reseboksgenren som, medvetet eller omedvetet, bidragit till konstruktionen av de fördomsfulla föreställningar som folka har haft och fortfarande har. 44 Farley, Modernist Travel Writing, s. 157, 181. 45 ibid., s. 144-192. 46 ibid., s. 161. 47 Grgurinovic, Constructing the Other, s. 159-169.

12 The beauties of Yugoslavia Rebecca Wests resa börjar på tåget från Salzburg till Zagreb, Kroatiens huvudstad. Vid ankomsten i Kroatien möter hon tre personer som kommer att vara med genom hela resan. Constantine, en poet och serb samt medlem i den serbiska ortodoxa kyrkan, han tror på en gemensam stat för sydslaverna med Belgrad som huvudstad. Valetta är en professor inom matematik en kroat från Dalmatien och tror på en självständig Kroatien och är därmed anti- Jugoslavien. Den sista vännen, Marko Gregorievic, en kritiker och journalist från Kroatien tycker att Jugoslavien är the kingdom of heaven on earth. 48 Dessa vänner för ständigt en dialog om hur det egentligen borde vara i Jugoslavien och ger intressanta synpunkter som West reflekterar över under resans gång. I Kroatien fokuserar West mycket på landets historia och undrar varför kroaterna har en stor respekt för Habsburg-monarkin, när det andra länderna inte har det. There developed among the Croats one of the most peculiar passions known in history: a burning, indestructible devotion to the Habsburgs, 49 skriver hon. Slovenien och Kroatien har genom Jugoslaviens historia inte velat bli associerade för mycket med serberna och har därmed strävat efter att vara en större del av Europa. 50 Detta eftersom dessa två länder aldrig var under osmanernas styre, såsom Serbien och Bosnien, och var alltid mer sympatiskt gentemot Habsburgarna vilket syns även i gatubilden i Kroatien och Slovenien. 51 West märker detta och frågar sig själv hur det kan vara så. I had come to Yugoslavia because I knew that the past has made the present, and I wanted to see how the process works. 52 Den största anledningen till resan var att West skulle kunna se hur västra Balkans befolknings förflutenhet hade format deras nutid och hitta skäl till varför det såg så annorlunda ut där jämfört med framförallt Storbritannien. Senare skriver West följande: I had come to Yugoslavia to see what history meant in flesh and blood. 53 Hennes position som en ganska subjektiv observatör gör hennes yttrande om varför hon hade rest till Jugoslavien lite problematisk. Eftersom West var en intellektuell person förstår hon hur historien har skapat nutiden men hennes förståelse räcker inte till att förstå varför folk på 48 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 42, 41-42. 49 ibid., s. 52. 50 Resic, En historia om Balkan, s. 123 125, 159 167, 175 190. 51 ibid. 52 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 54. 53 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 103.

13 västra Balkan beter sig på ett sådant annorlunda sätt. Detta syns tydligt i hennes beskrivningar om personer och skapandet av en nationalkaraktär typisk för Jugoslavien. En central tes i boken kan sägas handla om att livet och tillståndet av folket på Balkan kan bara förklaras med hjälp av det som har hänt på området tidigare. 54 För att kunna förstå varför människorna beter sig annorlunda där måste man, som West, ha förståelse för deras historia. Detta lyckas West med eftersom hon har historien hela tiden med sig medan hon reser. Genom hela boken syns det tydligt hur mycket hon beundrar den vackra naturen och landskapen av hela Jugoslavien från Kroatien hela vägen till Makedonien. I Gamla Serbien (i.e. Kosovo) blir hon imponerad av en fin solnedgång och den fina omgivningen av berg och vatten. 55 Serbiens friska luft påminner henne om landets historia, hon beskriver den serbiska luften som något man inte kan uppleva någon annanstans. 56 Hennes beundrande för naturen i Jugoslavien avslöjar hennes barnslighet och hur mycket hon uppskattar små saker. Ett tydligt tema i boken är hennes enorma respekt för naturen. Den jugoslaviska skönheten, såsom hon själv uttrycker, är något alldeles unikt som man inte kan hitta i andra delar av världen. Människor kan läsa om Jugoslavien, men den känslan som finns när man är där är något som inte kan jämföras med någonting annat, menar West. Detta kan såklart tyckas vara lite dramatiskt, men för att kunna förstå West som en observatör av Jugoslavien måste man inse hur mycket respekt hon hade för landet. I och med att upplysningen inte fick fart på området på samma sätt som i övriga delar av Europa tycker West ibland synd om folket. Hennes reflektioner speciellt i Kroatien och Serbien visar hur mycket potential hon tyckte att länderna hade haft om de hade kunnat dra nytta av upplysningen ordentligt. Det man dock ska ha i åtanke är att upplysningen i till exempel Tyskland och Frankrike rörde främst de mer förmögna i samhället, därför är det egentligen inte så märkligt att det inte sträckte sig till Jugoslavien. Dock skriver Larry Wolff att det var under upplysningstiden då Östeuropa med Balkan och Jugoslavien inräknade skapades av Västvärlden och negativa fördomar om aggressiva människor började träda fram. 57 West reflekterar ofta kring hur Kroatien har blivit influerad av Österrike och Habsburg-monarkin, hur Serbien har förvarat sin medeltida prakt i viss utsträckning och hur 54 Bernadotte E. Schmitt Black Lamb and Grey Falcon: A Journey through Yugoslavia. Rebecca West, I The Journal of Modern History, vol. 14, no.3., 1942, s. 390. 55 West, Black Lamb and Grey Falcon, s. 993. 56 ibid., s. 450. 57 Larry Wolff Inventing Eastern Europe: The Map of Civilization on the Mind of the Enlightenment (1994, Stanford), s. 1-17.

14 Sarajevo, Bosniens huvudstad, är en plats där islam och kristendom formar ett helt unikt samhälle. Nothing in my life had affected me more deeply than this journey through Yugoslavia. This was in part because there is a coincidence between the natural forms and colours of the western and southern parts of Yugoslavia and the innate forms and colours of my imagination I was obliged to write a long and complicated history, and to swell that with an account of myself and the people who went with me on my travels, since it was my aim to show the past side by side with the present it created. 58 Wests uppfattning om det exotiska förflutna tillsammans med sin egen fantasi formade en bild av Jugoslavien som inte alltid överensstämmer med verkligheten men som ändå berättar en historia om ett land som inte längre existerar, men ändå hade en central plats i historien såsom vi vet den. För att kunna analysera Wests text i fortsättning utifrån Todorovas begrepp balkanism har två kategorier identifierats. En som handlar om etnografi där fokuset är alltså att undersöka hur Wests beskrivningar av samhället och människorna bidrar till konstruktionen av balkanism och den andra om historiografi där syftet är att analysera hur Wests beskrivningar av områdets historia hänger ihop med sin resa. Detta ska göras för att ytterligare förstå West och begreppet balkanism. Balkanism i Black Lamb & Grey Falcon Redan tidigare har jag under rubriken teori klargjort för begreppet balkanism och Maria Todorovas teori som hon presenterar i boken Imagining the Balkans. Balkanism är ett sätt att se på och förhålla sig till Balkan, och i detta fall mer avgränsat, till Jugoslavien i Västvärlden som görs antingen omedvetet eller i vissa fall möjligen även medvetet. I Wests fall tror jag i alla fall att hon bidrar ganska omedvetet till konstruktionen av begreppet balkanism och som vi kommer att se under analysen av den västerländska stereotypen av Balkan skapar varje författare sin egen bild av området. Todorova argumenterar för att det inte bara finns en stereotyp om Jugoslavien utan att alla författare skapar egna stereotyper och sedan kan dessa samlas in under begreppet balkanism. 59 De två största kategorier i Wests bok är 1. det etnografiska och 2. det historiografiska. Hur West reflekterar kring samhället och kulturen samt området historia resonerar bland annat 58 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 1088-1089. 59 Todorova, Imagining the Balkans, s. 115.

15 med Todorova i det lilla avsnittet där hon nämnar West. De karaktäristiska för Wests språkanvändning när hon fokuserar på beskrivningar av samhället och områdets status rent historiskt är att hon skriver om det såsom det vore något helt annat, något som är helt separat från resten av världen. Hon ger området en helt egen plats och beundrar samhället och interaktionerna mellan människorna på ett unikt sätt som ingen annan hade gjort tidigare. What makes the Balkans the Balkans, to the outside observer, is that they can neither be told apart nor put together. By this argument, one of the things that makes the Balkans all so very much the same is the fact that they are all concerned with demonstrating how it is that they are different from one another. Simultaneously, then, discourse on the Balkans is one both of sameness and of difference. 60 För att kunna första vad balkanismen i en konkret bemärkelse betyder är det av vikt att förstå vad som karaktäriserar området Balkan ur ett historiografiskt perspektiv. Wolffs tankar om hur Östeuropa, och därmed området som kallades för Jugoslavien, konstruerades hänger ihop med citat ovan. Wolffs idé om att den västerländska upplysningen inte nådde till Balkan och Jugoslavien är delvis något som Todorova också argumenterar för och något som syns i Wests beskrivningar om Jugoslavien. Speciellt första meningen i citatet är något som går att koppla till West i och med att hon var en outside observer och genom hela boken kunde hon inte sätta ihop länderna men ändå inte hade hon kunskapen om att skilja åt dem. Eftersom hennes argumentation speciellt kring Jugoslaviens geopolitiska status och områdets komplexa historia med både osmanerna och Habsburgmonarkin blir komplicerat när hon inte riktigt lyckas skilja åt länderna och staterna, såsom tidigare nämnt diskuterar hon oftast befolkningen som en stor enhet. Nu ska vi dock se hur och analysera varför hon ser befolkningen som en stor enhet samt kolla närmare på hennes historieskrivning och därigenom analysera hur West använder dessa aspekter till sin nytta genom hela boken. Målet är att hitta aspekter typiska för balkanismen och därmed ge svar på den andra och tredje frågeställningen. Den historiografiska aspekten Now life in Europa has never been orderly for more than a few years at a time and in a limited area; but in the West it has been orderly enough, if only in the homogeneity of its disorder, to allow clever men to lay down principles that they could safely claim to be eternal, since they afforded useful bases for action and thought during some considerable periods of time. In the East of Europe, it has not been so. Continual and astonishing were its historical convulsions. 61 60 K.E. Fleming, Orientalism, the Balkans, and Balkan Historiography in The American Historical Review, vol. 105, no. 4 (Oct. 2000), s. 1219. 61 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 640.

16 West fortsätter ovanstående citatet med beskrivningar om hur osmanerna hade delar av Jugoslavien under kontroll i flera hundra år och hur de religiösa och etniska aspekterna på området alltid har lett till konflikt och i värsta fall krig. 62 När West reste till Jugoslavien, var det precis innan andra världskriget. Ibland förnimmer West något som gör henne lite obekväm gällande landets framtid. I Kroatien tycker hon synd om befolkningen eftersom de hade varit under Habsburgarnas styre för så länge. Allt detta tar West tungt och undrar varför det är som det är. Eftersom Jugoslavien geopolitiska placering kan kallas för en cultural crossroads kan folk krocka med varandra speciellt när det kommer till frågan om etnisk eller religiös tillhörighet. 63 Det West försöker göra genom att ha historien med sig genom hela resan är att på sitt eget sätt visa varför det har blivit så. Men hon kommer aldrig till en riktig slutsats. Den historiografiska aspekten var väldigt viktig för West eftersom hon såg själv hur mycket det påverkade det nuet hon fann i Jugoslavien. När hon skrev Black Lamb & Grey Falcon såg hon boken som ett sätt att kunna visa, speciellt till människorna i England, vilka rikedomar det fanns i Jugoslavien. 64 Följande skriver West i början av sin resa, i Kroatien: Such a terrible complexity has been left by the Austro-Hungarian Empire, which some desire to restore; such a complexity, in which nobody can be right, and nobody can be wrong, and the future cannot be fortunate. 65 Detta överensstämmer med det tidigare nämnda om hur West tyckte synd om folket i Kroatien. Eftersom Kroatien inte var under osmanernas styre lika länge som andra delar av Jugoslavien har landet fått en prägel av Västvärlden som till exempel Serbien inte har fått. 66 Detta är också något West lägger märke på när hon vandrar genom huvudstaden, Zagreb. Det historiska temat i boken är något som gör berättelsen ännu mer fascinerande eftersom sättet som West använder sig av historien stämmer inte alltid överens med det som faktiskt har hänt. Det finns lite överdramatisering och mycket fokus läggs på bland annat mord av högtuppsatta personer. There stands by Kalemegdan Park a hotel called the Serbian Crown, which is distinguished by a certain romantic, haunted grace, as if the shutters had been flung back by ghosts keeping trysts made in the past and more passionate age. It has a long veranda, which on warm nights is thrown open to the air, and there on this night of June the eleventh, which was the anniversary of the murder of Prince Michael Obrenovic thirty-five years before 67 62 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 640 641. 63 Todorova, Imagining the Balkans, s. 57-58. 64 Farley, Modernist Travel Writing, s. 190-192. 65 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 112. 66 Resic, En historia om Balkan, s. 78 85. 67 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 558.

17 I Serbien ägnas den historiska diskussionen mest åt osmanerna, men det finns också mycket om serbiska kungar och hur en del av dem mördades. West är tydligen fascinerad av skandaler kring kungligheterna. Hon hörde för första gången om Jugoslavien i samband med kung Alexander I mord och till exempel i Bosnien ägnar hon mycket tid för att skriva om skottet i Sarajevo (1914) och besöker även den bron där det hände. 68 Detta skulle nog inte sägas vara ett stort tema i boken men det är ett återkommande mönster som präglar hennes syn på historien om Jugoslavien. Det kan även tilläggas att Wests sätt att inkorporera historien och samtidigt analysera den politiska situationen i Jugoslavien så nära andra världskriget gör berättelsen ännu mer komplex eftersom det inte är många som skulle våga göra detta. 69 Todorova fokuserar mycket på den historiografiska aspekten när hon för sin diskurs om Balkan och begreppet balkanism. Eftersom balkanländerna är så fulla av motsägelser, såsom West också märker, är det omöjligt att inte införa historien i diskussionen. Det är särskilt märkvärdigt att notera hur Todorova reflekterar kring författare som har skrivit om Balkan. Eftersom det perspektivet som en utlänning har om, i detta fall Jugoslavien, har blivit så internaliserad på området är det helt omöjligt att ha en objektiv på syn på händelserna. 70 Det Todorova menar med detta och hur detta kan kopplas till West är att folket på Balkan har förstått hurdan uppfattning människor från Västvärlden har om dem och i och med detta har hela diskursen om balkanism också blivit en intern del av Jugoslavien. The rhetoric of Balkanism, created and imported from the West, had been completely internalized. 71 Det kan vara lätt att glömma att begreppet balkanism är enbart utvecklad av folk som inte bor i Jugoslavien eller är därifrån. Detta begrepp är något som har växt fram under en lång tidsperiod och West är en av dem som omedvetet har bidragit till konstruktionen av begreppet dels genom hennes historiografi. Using the history she maps, outlines, systematizes and composes the image of a space and time completely determined by the tyranny of rulers and great events, and using rational tools of science she builds the discourse of Yugoslavia. 72 Grgurinovic beskriver Wests användning av historia i citatet ovan. Hennes diskurs av Jugoslavien är präglad av framförallt negativa engelska uppfattningar om Turkiet. 73 Varför använder West sig av historien och hur spelar upplysningen in i det? 68 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 297-300. 69 Farley, Modernist Travel Writing, s. 150. 70 Todorova, Imagining the Balkans, s. 39. 71 ibid., s. 57. 72 Grgurinovic, Constructing the Other, s. 166. 73 Todorova, Imagining the Balkans, s. 90.

18 Tidigare har det redan nämnts något om Larry Wolff och hur Östeuropa skapades under och i samband med den västerländska upplysningen. Upplysningen lämnade ett arv i Jugoslavien som syns framförallt i Kroatien och Slovenien där den västerländska prägeln är stor. Eftersom Balkan som område har alltid existerat var det bara en fråga om tid när någon i Västvärlden skulle skapa området och föra en diskurs om hur det är där. Todorovas historiska diskussion tar upp mycket som går att applicera till West. Till exempel faktumet att West försöker att skapa en objektiv bild av en civilisation utanför Storbritanniens gränser gör att hon hör till en grupp av andra engelska observatörer som har försökt att göra det. Detta har ett samband med balkanism eftersom balkanism konstruerades med hjälp av dessa observatörers berättelser. 74 Genom Wests historieskrivning om Jugoslavien kan det skiljas ut vissa mönster som är återkommande som även spelar en roll i den fortsatta analysen. Med hjälp av historien försöker hon ibland argumentera för skapandet av en egen stereotyp. Hon kan ibland spåra ut i historieskrivningen och undra hur det ens är möjligt att ett land, Jugoslavien, kan ha så mycket olika religioner, så mycket komplex historia med mera. Eftersom balkanism är ett teoretiskt begrepp som föddes 1997, efter Jugoslaviens sönderfall, kan man inte riktigt säga att det syns tydligt hur West använder sig av det eftersom begreppet inte fanns då. Från den synpunkten som jag har analyserat West undrar man dock ibland om hon faktiskt var helt omedveten i sitt skrivande. Men detta är såklart inte denna uppsats uppgift att utgöra. Det som präglar Wests historieskrivning är hennes närhet och familjaritet till området men ändå en stor distans som inte riktigt går att underskatta. En detalj i Wests historieskrivning är hennes sätt att ställa de olika delarna av Jugoslavien mot varandra. Hon skiljer åt folk både regionalt, religiöst och etniskt. Detta är något som kan föra hennes diskussion lite för långt ibland, och även något som nämns som en negativ aspekt i den forskningen som finns om West. I Sarajevo beundrar hon hur kristna och muslimer kan leva tillsammans och hur de olika etniciteterna som finns kan ha en slags harmoni sinsemellan. Att dela upp folket är även något Todorova göra, men hennes syfte med det skiljer sig från West. Eftersom West skriver en reseberättelse är hennes mål att så detaljerat som möjligt beskriva landet och folket, Todorova å andra sidan skriver en vetenskaplig studie där målet är att skapa ett nytt begrepp balkanism. Man kan anta att det West gör inte är i en negativ bemärkelse, men en sådan tydlig röd tråd som det är i boken kan få läsaren att ställa sig själv frågan vad West vill åstadkomma med detta? Hennes sätt att 74 Todorova, Imagining the Balkans, s. 90-115.

19 skapa balkanistiska föreställningar om såväl samhället som folket får en att ibland tänka på huruvida hon gjorde av ren okunskap eller om det var ett medvetet val att skilja åt religioner och folkgrupper så mycket. Den västerländska stereotypen av Jugoslavien Genom hela sin resa reflekterar West kring de olika religioner som finns på västra Balkan och hur människor som är så olika kan leva med varandra. Speciellt i Bosnien blir hon intresserad av de bosniska muslimerna och hur de beter sig jämför med kroater eller serber. There was, indeed, a great range of human beings to be seen in Sarajevo, all of sort unknown to us. 75 Hon reagerar på faktumet att det finns så mycket hon inte har sett och undrar hur muslimer, judar, katoliker och ortodoxer kan alla leva i samma samhälle. Hennes naivitet skiner igenom ibland ganska mycket, men kan ändå ge oss något intressant att tänka på. När West beskriver befolkningen på västra Balkan brukar hon alltid benämna dem som en stor massa. Författaren, West, är som en individuell observatör som ser folket som något separat från henne, något annorlunda, och skapar, möjligen omedvetet, en bild av otherness. Grgurinovic beskriver detta i hennes artikel och poängterar att Wests diskurs är problematisk på det sättet eftersom hennes objektiva betraktelse av områdets historia inte riktigt hänger ihop med hennes sätt att skriva om befolkningen. 76 Detta är ett stort tema i hennes bok i och med att den är nästan full med beskrivningar av personer. Eftersom det är omöjligt att säga om West bidrar till skapandet av den västerländska stereotypen av västra Balkan medvetet, måste läsaren ändå förstå att till West, hur mycket hon än ser upp till Jugoslavien, är området väldigt annorlunda jämfört med Storbritannien. Maria Todorova skriver i kapitel 4 i boken Imagining the Balkans om hur människor som har rest genom Balkan har skrivit om det och hur deras uppfattningar om området har förändrats över tid. 77 Hon nämnar speciellt hur brittiska författare under 1800-talet stereotypiserade Balkan i sina texter samt att en felaktig bild av Balkan började spridas. Speciellt när det gällde Turkiets roll på området. Eftersom stora delar av västra Balkan (främst Serbien och Bosnien-Herzegovina) var under osmanernas styre så länge har detta lett till stora hinder när det gäller ländernas utveckling. 78 West, en brittisk författare, relaterar till detta och 75 West, Black Lamb & Grey Falcon, s. 324. 76 Grgurinovic, Constructing the Other, s. 166. 77 Todorova, Imagining the Balkans, kapitel 4. 78 ibid., s. 109 110.