När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare
Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för att du som fattar beslut som rör barn ska kunna förbereda dig på det. Vi identifierar områden där barns rättigheter kränks idag. För varje område ställs frågor som beslutsfattare bör fundera kring och diskutera inom sin verksamhet.
I NOVEMBER 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Sedan Sverige anslöt sig som ett av de första länderna har konventionen varit ett kraftfullt verktyg i Rädda Barnens arbete för barns rättigheter. Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i, men barns rättigheter kränks även här. Därför har Rädda Barnen länge arbetat för att konventionen ska bli lag i Sverige.Vi Vi tycker att att det bör göras genom så så kallad inkorporering, då hela konventionen skrivs in i landets befintliga lagstiftning. Sedan Norge inkorporerade Barnkonventionen 2003 har medvetenheten om barns rättigheter blivit större där. Barnkonventionen har också fått större genomslag på både yrkesutbildningar och i domstolsavgöranden.
I alla verksamheter som tar beslut som rör barn, fundera på: Har vi tillräckliga kunskaper om barns rättigheter? Är svaret nej se då till att öka barnrättskompetensen. Alla som tar beslut som rör barn ska ha kunskap om barnets rättigheter och hur de omsätts i praktiken. Utreder vi barnets bästa? Vad som är bäst för barnet ska väga tungt när beslut om barn fattas. Men, så är det alldeles för sällan idag, något som FN:s Barnrättskommitté kritiserat Sverige för. Kommitténs allmänna kommentar * nr 14 är ett bra stöd i hur man kan arbeta utifrån barnets bästa. Låter vi barnet komma till tals? I Sverige har barn mycket begränsade möjligheter att komma till tals i frågor som rör dem och när barn får uttrycka sin åsikt, läggs för sällan vikt vid vad barnet säger. Även detta har Sverige fått kritik för från FN:s Barnrättskommitté. Kommitténs allmänna kommentar nr 12 kan vara till hjälp. * Allmänna kommentarer är vägledningar från FN:s barnrättskommitté för hur olika artiklar och teman i Barnkonventionen kan tolkas. Hittills har 18 kommentarer publicerats. De finns tillgängliga på Barnombudsmannens hemsida.
Är du politiker på nationell nivå? Fundera på: Vilka lagar behöver ändras för att stämma överens med Barnkonventionen? Som två exempel har Utlänningslagen och Föräldrabalken ett olämplighetsundantag, som ger beslutsfattaren rätt att efter egen bedömning bestämma om barnet ska höras eller inte. Det här strider mot barnets rätt att komma till tals enligt Barnkonventionens artikel 12. Vart kan barn vända sig när deras rättigheter kränks? Idag har ingen ombudsman i Sverige ett övergripande ansvar för att föra barnens talan. Barn kan inte heller driva ett mål om kränkning av deras rättigheter utan vårdnadshavarens samtycke. Hur undviks att Barnkonventionen tolkas för snävt? Ibland ger svenska lagar större skydd för barn än den miniminivå som Barnkonventionen anger. Sveriges regering och riksdag kan inte skriva om Barnkonventionen, men vägleda hur den ska tolkas i de fall då svensk lag ställer högre krav på Sverige än vad konventionen gör.
Är du politiker i landsting eller kommun? Fundera på: Vad krävs för att barnets rättigheter ska genomsyra allt arbete i kommunen? Finns en strategi eller en handlingsplan att utgå från? Tas hänsyn till arbete för barns rättigheter i kommunens budget? Här kan Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 5 vara till hjälp. Vem ser till att barnets rättigheter efterlevs? En del kommuner har anställt en barnombudsman eller en barnrättsstrateg med övergripande ansvar för uppföljning. Andra sammanfattar kommunens barnrättsarbete vid varje års slut i ett så kallat barnbokslut. Vilka utbildningsbehov finns i kommunen? Hur ser kunskapen om barns rättigheter ut bland politiker och tjänstemän som arbetar med eller tar beslut om barn i kommunen? Satsa på utbildning om Barnkonventionen för alla.
Tar du beslut om barn som nyligen kommit till Sverige? Fundera på: Vilket inflytande har barn över mottagandet i Sverige? Oavsett om ett barn kommer till Sverige med sin familj eller ensam, är det viktigt att barnet tas emot på ett bra sätt. Boendet behöver anpassas efter barns behov och barnets rätt till utbildning och en meningsfull fritid behöver säkerställas. Om ett barn försvinner, vem är då ansvarig? Under 2015 har det rapporterats att många barn, ofta de som kommit ensamma till Sverige, försvinner från det boende de blivit placerade på. Ingen vill ta ansvar för att förebygga detta eller arbeta för att hitta de barn som ger sig av. Alla berörda myndigheter behöver samverka i dessa fall. Hur prövas fall utifrån barnets bästa när Lagen om vård av unga krockar med Utlänningslagen? Idag händer det att barn som omhändertagits enligt Lagen om vård av unga (LVU) får ett utvisningsbeslut tillsammans med de föräldrar som Socialtjänsten inte ansett kunna ta hand om barnet. Det kan ske eftersom Utlänningslagen väger tyngre än LVU. Beslutet om utvisning ska vägas mot vad som är det bästa för barnet enligt barnets rätt till trygghet och skydd.
Tar du beslut som rör barn i skolan? Fundera på: Är skolan avgiftsfri? Idag har skolor i vissa kommuner rätt att be barnens familjer att bidra till kostnader för exempelvis klassutflykter. Det strider mot barns rätt till en kostnadsfri utbildning och kan göra att barn i ekonomiskt utsatta familjer inte kan vara med. En till synes obetydlig kostnad är inte obetydlig för alla. Vet barn om sina egna rättigheter? Sverige har flera gånger fått kritik från FN:s barnrättskommitté för att barn inte vet om sina egna rättigheter. Att få kunskap om sina egna rättigheter står tydligt i Skollagen. Fundera på om det skolan gör är tillräckligt. Har alla barn tillgång till skola och utbildning? Alla barn som befinner sig i ett land har rätt till utbildning. Det gäller också barn i asylprocessen, barn utan papper och barn till EU-migranter. Fundera på hur skolan och kommunen kan garantera att alla barn som befinner sig i kommunen får den rätten tillgodosedd.
Tar du beslut som rör barn utsatta för våld och övergrepp? Fundera på: Får barnet rätt behandling när vårdnadshavaren säger nej? Barn har rätt till den behandling, medicinsk som psykologisk, som hen är i behov av. Men, idag kan barn hindras från behandling om en eller båda vårdnadshavarna säger nej. Undersök vilka beslut som behöver tas för att ge barn nödvändig behandling. Är rutiner anpassade till vad som är bäst för barnet? Idag kan lagar och regler om bland annat journalföring, sekretess och väntetider snarare stjälpa än hjälpa ett barn som utsatts för våld eller övergrepp. Rutiner för hur barn behandlas måste ha ett barnperspektiv och utgå ifrån vad som är bäst för barnet. Får barn som bevittnad våld sina rättigheter tillgodosedda? Idag ses inte barn som bevittnar våld som målsägande i den straffrättsliga processen och en vårdnadshavare kan hindra ett barn från att berätta om sina upplevelser för polisen. Barn som bevittnat våld har också svårt att få sin lagliga rätt till brottsskadeersättning. Utred vilka lagar, regler och rutiner som behöver ändras för att barn som bevittnat våld ska få sina rättigheter tillgodosedda.
Tar du beslut som rör barn i ekonomiskt utsatta familjer? Fundera på: Hur förhindras vräkningar av barnfamiljer? Barn har rätt till en skälig levnadsstandard, vilket bland annat innebär rätten till en skälig bostadssituation. Socialtjänsten, Kronofogden och bostadsbolag behöver samarbeta för att förebygga vräkningar av barnfamiljer. Hur drabbas barn av föräldrarnas skulder? Idag saknas ett barnrättsperspektiv och fokus på barnets bästa i lagar och riktlinjer som reglerar utmätning, skuldsanering och konkurs. Vid indrivande av skulder behöver hänsyn tas till barnets rättigheter. Har barn en meningsfull fritid? Barn har rätt till en meningsfull fritid, men de flesta aktiviteter, både inom kulturen och inom idrotten, kostar pengar - pengar som familjer inte alltid har. Kommuner behöver erbjuda barn en meningsfull och kostnadsfri fritid.
Tar du beslut som rör barn i vårdnadstvister? Fundera på: Hur uppmärksammas barnets perspektiv i vårdnadstvister? Idag utgår lagstiftningen från föräldrarnas rätt till sina barn. Föräldrar kan kräva vårdnad och umgänge, barnet är inte part i målet och kan heller inte överklaga beslutet om vårdnaden. Barnkonventionen är tydligt i att barnet har rätt till sina föräldrar och att vad som är bäst för barnet ska vara i fokus. Hur beaktas barnets åsikter i vårdnadstvisten? Barn har alltid rätt att bli hörda i frågor som berör dem. Det betyder inte att barnet ska bestämma vilken förälder som ska ha vårdnaden, men att barnet ska få ge sin syn på saken. Det är också viktigt att berätta för barnet varför ett visst beslut fattats. Vad är bäst för barnet i vårdnadstvister? Beslut som rör barn ska fattas utifrån vad som är bäst för barnet. För att utreda barnets bästa krävs en helhetsbild av barnets situation. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 kan vara till hjälp för det.
Tar du beslut om barn inom rättsväsendet? Fundera på: Vad innebär barnens rättigheter i just Sverige? Barnkonventionen är normgivande och sätter upp miniminivåer för barnets rättigheter. Ett välfärdsland som Sverige bör kunna gå betydligt längre än konventionens miniminivåer, vilket FN:s barnrättskommitté också kräver. Fundera på hur Barnkonventionen på bästa sätt tolkas i den svenska kontexten. Är rutiner och lokaler anpassade för barns behov? Rättsprocesser som kan involvera barn, såväl straff- som civilrättsliga, är i grunden inte anpassade till barns behov. Fundera kring i vilken miljö barn tas emot, vilken kompetens den som pratar med barn behöver ha och på vilket sätt beslut förmedlas till barn. Vilka tolkningsinstrument finns tillgängliga? Barnkonventionen har inga förarbeten liksom andra svenska lagar, men Barnrättskommittén har tolkat rättigheterna i konventionen genom Sammanfattade slutsatser och rekommendationer till Sverige (finns på regeringens webbplats) och i de allmänna kommentarerna (18 stycken i maj 2015).
Viktiga årtal för barns rättigheter i Sverige 1989: Barnkonventionen antas av FN:s generalförsamling. 1990: Sverige ratificerar (ansluter sig till) Barnkonventionen. 1993: Sverige får sin första Barnombudsman. 2010: Riksdagen antar en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 2014: Regeringen ger besked om att Barnkonventionen ska bli lag. 2018: Barnkonventionen blir svensk lag? Rädda Barnen 2015. Tryckt i 6 500 ex Läs mer på räddabarnen.se/barnkonventionen Rädda Barnen 107 88 Stockholm Telefon: 08-698 90 00 Mail: kundservice@rb.se