RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2013-12-31 Projektbenämning Socialt företag - fortsättning Rapportering avser Delårsrapport utifrån processdag gällande projekt Socialt företag- fortsättning 2013-07-01--2013-12-31 Rapportförfattare Reidun Andersson, projektledare Sammanfattning för perioden 2013-07-01 2013-12-31: Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i projektet har alla varit borta ifrån den öppna arbetsmarknaden under många år och några har aldrig haft ett arbete. De har olika funktionsnedsättningar bl.a. socialmedicinska, intellektuella och psykiska. Under perioden har 23 personer varit inskrivna i projektet (36 personer under hela projekttiden). Denna period har varit väldigt framgångsrik för alla medverkande i projektet, samarbetet och kommunikationen mellan deltagare/deltagare och deltagare/handledare har fungerat mycket bättre. Man har hittat sina roller och nu är fokus på vad som ska göras tillsammans och att alla har samma mål. Deltagarna har varit värdar för en konferens i Nya Cameras lokaler, vilket ledde till en ny affärsidé. Genom samarrangemang kan de erbjuda ett konferenspaket till kunder ex. fotodokumentation, musikunderhållning, kaffe/lunch och markservice. Närvaron för deltagarna har ökat markant under perioden. De tre första verksamheterna, café, foto och musik har alla fått kunder både privat personer, företag samt offentliga verksamheter. En ny verksamhet har startat, hunddagiset som har kunder redan från första dagen, och en naturgrupp har bildats. Projektet har börjat arbeta mer koncentrerat med de befintliga verksamheterna, bl.a. med tätare ekonomiuppföljningar och marknadsföringsfokus. Syftet är att utveckla verksamheterna och koncentrera vidare utbildningsinsatser på det behov som framkommer på uppföljningarna. Resultatet för projektperioden: En av deltagarna har gått ut i externt arbete efter en praktik under denna period. Under hela projekttiden har 33 % av de som avslutats, avslutats för arbete. Två av deltagarna är ute på extern praktik. En deltagare har gått från försörjningsstöd till anställning med placering i föreningen. Deltagarna driver sin ideella förening Nya Camera där det finns en representant för varje verksamhet i styrelsen. De har haft flera styrelsemöten under perioden. Intäkterna i föreningen har ökat stadigt sedan starten. Det finns nu fem olika verksamheter (foto, musik, café, hunddagis, natur) i projektet där alla jobbar vidare med att utveckla sina affärsplaner. 74 % av deltagarna upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden sedan de påbörjat projektet. 78 % av deltagarna upplever att deras hälsa ökat sedan de påbörjat projektet.
91 % av deltagarna anser att kontakten med handledare/projektledare fungerar mycket bra. Samarbetet med handläggarna i de olika myndigheterna i Samordningsförbundet har fungerat mycket bra. Projektledarna hade redan innan projektstarten kännedom om de lika myndigheternas verksamhet och regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. En annan viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. Det är även en framgångsfaktor att deltagarna är väldigt yrkesskickliga, de säljer bra produkter och tjänster. Projektledarna har blivit inbjudna att ingå i ett rikstäckande nätverk för kommuner som arbetar praktiskt med sociala företag. Det har varit två träffar under perioden. Projekthandledarna går en distansutbildning på folkhögskolebasis för handledare inom sociala företag. När det gäller implementeringen av projektet enades styrgruppen om att samverkan är viktigt och att alla ingående myndigheter behöver ta sitt ansvar för att det ska bli en fortsättning. Projektgruppen fick i uppdrag att till styrgruppsmötet den 14 mars 2014 lägga fram en idéskiss utifrån hur långt projektet har kommit. Hur ska det se ut 1/1 2015? Vilket stöd behövs? Ekonomiskt, handledare m.m. Hur mycket pengar kan deltagarna/verksamheterna bidra med själva, kan man söka stöd ifrån olika fonder och i så fall vilka osv. Det är viktigt att komma ihåg syftet med sociala företag! Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma ut i arbete! Om sociala företag blir en del av näringslivet och vi kan hitta vägar för samarbete blir det utvecklande för hela samhället. Bakgrund AMA ansökte hösten 2011 till samordningsförbundet om att få möjlighet att starta ett projekt på tre år med syfte att undersöka om sociala företag kunde vara en möjlig väg för våra deltagare till egen försörjning Socialt företag -en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV. Projektet bygger på empowerment och det är deltagarna själva som ska komma med ideèr om vad det ska startas för verksamhet. Utifrån det beviljades ett projekt på sex månader 20120101-20120630 för att tillsamans med deltagare komma fram till vad som ska startas och ansöka om en budget för det. Utifrån de deltagare som deltog och de ideèr som kom fram ansöktes det om att få möjlighet att starta en s.k Social företagskuvös. Där skulle deltagarna erbjudas utbildning i socialt företagande, en lokal där deltagarna kunde vara när de utvecklar sina företagsideér samt stöttning av handledare. Där skulle även finnas ett cafè och en butik. Det projektet kallas i denna delrapport för Uppstartsfasen och detta projekt bygger vidare på de ideèr som framkom under den projekttiden. Projektiden för detta projekt är 20120701-20141231. Av de deltagare som deltog i uppstartsfasen fortsatte fem personer vidare i det nya projektet. De kallas i denna projektrapport för den första gruppen, de som började perioden 20120701-20121231 den andra gruppen och de som började 20130101-20130630 för den tredje gruppen. Under denna period 20130701-20131231 har deltagarna rekryterats till de redan befintliga verksamheterna förutom en deltagare som har en affärsidè och vill starta ett eget företag. De kallas i rapporten för den fjärde gruppen. För deltagarna Projektets förutsättningar I projektansökan definieras målgruppen som Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. I början av perioden var det 19 deltagare i projektet,fyra från grupp ett och åtta från grupp två, sju ifrån grupp tre därefter började ytterligare 4 personer under perioden.totalt sett har antalet deltagare varit 23 st under perioden ( under hela projektiden har 36 personer varit i projektet). De hade alla varit borta ifrån den öppna arbetsmarknaden från sex år och längre än nio år. Några har aldrig varit ute på den öppna arbetsmarknaden. Deltagarna har osa och trygghetsanställningar, försörjningsstöd eller är i jobb och utvecklingsgarantin både fas två och i sysselsättningsfasen. De har olika funktionsnedsättningar i form av psykiska, fysiska, intellektuella och missbruksproblematik.några av deltagarna har mer än ett funktionshinder och några har sjukersättning i olika omfattning.de har alla behov av att hitta lämpliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. De har både pga av sina arbetshinder och för att de varit borta länge ifrån den öppna arbetsmarknaden behov av stöd för att komma vidare till en egen försörjning. Av de som inskrivna i projektet under perioden var 12 män och 11 kvinnor. Den yngsta i gruppen var 23 år och den äldsta var 64 år. 2
Enligt projektbeskrivningen ska projektet erbjuda och genomföra en utbildning i Socialt företagande under perioden. Utifrån behovet av mer utbildning för de deltagare som är i projektet valdes denna period att satsa mer på utbildning i marknadsföring och kommunikation för hela den gruppen samt gemensam gruppvis utbildning tillsamman med de övriga för de deltagare (grupp 4) som tillkom i de redan etablerade verksamheterna utifrån behov utav fler deltagare i den verksamheten. De nya deltagarna som började denna period hade visat intresse för någon av de redan etablerade verksamheterna och en av de som började hade en affärsidè men ville starta som eget företag. Det var helt frivilligt för deltagarna att delta projektet. Deltagarna registrerades i SUS. För deltagarna Genomförande och process För de första grupperna (grupp ett och två)har perioden präglats av att utveckla sina verksamheter inom café, musik och foto. De har fått mycket beställningar till caféverksamheten, fotografen har haft en del uppdrag och musikerna har haft inspelningar i studion. Kunderna är både privatpersoner, företag och offentliga verksamheter. Föreningen har stått som värdar för en konferens i Nya Cameras lokal, då de iordningsställde lokalen, ordnade fika, lunch, hade garderob samt städade lokalen. De har deltagit på Växhusets julmarknad med lyckad försäljning. En av deltagarna i projektet har hållit i en utbildning i att göra tårtgarnering för en grupp ifrån ett socialt företag i Östervåla. När det gäller nyrekrytering till projektet ( grupp 4) så har några nya deltagare kommit utifrån behov i de redan befintliga verkamheterna och en ny deltagare har en affärsidè men med tanke att starta eget företag. För att undersöka deltagarnas fortsatta behov av utbildning så hade projektledarna träffar med alla grupper var för sig och då framkom ett behov av utbildning bl.a. inom marknadsföring, samarbete/kommunikation, ekonomi, föreningskunskap m.m. Utifrån det så anordnades en gemensam kickoff där Coompanion medverkade och höll i ett pass om marknadsföring och där varje grupp sedan arbetade vidare med de fyra P:na ( pris, produkt, plats och påverkan) På kickoffen medverkade även Reagera som höll i ett pass om kommunikation. Alla verksamheter har haft ekonomiuppföljningar med projektledarna där bl.a. inkomster, utgifter och resultat diskuteras. Det som framkommer på dessa uppföljningar ligger till grund för vidare planering. Deltagarna har erbjudits att gå en studiecirkel i föreningskunskap under våren 2014. Deltagarna har tillsammans med personalen gjort en SWOT-analys 1 av hela föreningen, se bilaga 1. Där de tillsammans diskuterade föreningens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. För de nya deltagarna som började i en verksamhet har det varit gemensamma utbildningsträffar tillsammans med de övriga deltagarna i den verksamheten, där det har handlat om kunskap om sociala företag, affärsidé, marknadsföring, ekonomi, samt en inventering av de kunskaper och kompetenser som finns i gruppen. Deltagarna ÄR verksamheten. Hur verksamheten ska se ut och hur vi ska gå vidare bestäms utifrån projektets syfte och mål samt deltagarnas intressen och idéer. Den anpassas efter hand utifrån gruppens behov och förutsättningar. Deltagarna får frågor om hur de tänker och vill att verksamheten ska se ut samt hur de ska kunna förverkliga detta utifrån det bestäms vad projektet kan bidra med. Denna period har varit mycket positiv, deltagarna vill mycket och känner att det kan bli möjligt att genomföra det de vill. De ser varandra mer som resurser och hur de kan hjälpa och dra nytta av varandra och av att vara i en förening. Några av deltagarna i projektet har haft kontakt med Hälsocenter. Ett flertal av deltagarna har under projekttiden även haft kontakt med andra av Samordningsförbundets samarbetsparter. På arbetsförmedlingen med handläggare, på landstinget med familjeläkare, habiliteringen och kurator, på försäkringskassan med handläggare och på kommunen med boendestöd och socialsekreterare. 1 SWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett frekvent förekommande företagsekonomiskt planeringshjälpmedel, där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. 3
För deltagarna Resultat och effekter Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i de två första grupperna bildade under våren 2013 en ideell förening Nya Camera, som både föreningen och lokalen är döpt till efter en demokratiskt genomförd process. Det är 11 medlemmar i föreningen Nya Camera, under perioden har fler deltagare sökt medlemskap bl.a. deltagare från hunddagiset för att kunna starta sin verksamhet, se bilaga 2. En representant från varje verksamhet sitter med i styrelsen. Styrelsen har haft flera möten och en av projektledarna är utsedd som revisor. Föreningen har organisationsnummer och ett bankkonto. Deltagare i AMA:s övningsföretag (In Frame) hjälper föreningen med bokföring, fakturering och resultatrapporter. Övningsföretaget är en verksamhet där deltagarna kan lära sig ett företags alla rutiner och processer genom att köpa och sälja varor på en fiktiv marknad. Kunderna som köper och säljer varor är deltagare i andra övningsföretag i nätverket. Det enda som inte är verkligt är att inga riktiga pengar eller varor byter ägare. Ordförande i föreningen varit inbjuden till norra länet och berättat för politiker och tjänstemän om projektet och föreningen. En ny naturgrupp har startat, de har behov utav lokal och bil samt uppdrag att börja med. Projektledarna jobbar med att marknadsföra deras verksamhet. Ett hunddagis har invigts under perioden efter att en lokal har iordningsställts utifrån de regler och riktlinjer som deltagarna har tagit fram under förra perioden. Hunddagiset har plats för fyra hundar och en av deltagarna läser en distansutbildning för att få behörighet att ta emot fler hundar. Tanken är att börja i liten skala och utveckla vartefter. En deltagare har fått jobb på öppna arbetsmarknaden efter en praktikperiod, en har gått ifrån att få försörjningsstöd till en utvecklingsanställning i föreningen och två deltagare är ute på extern praktik. En deltagare som slutatade av personliga skäl är intresserad av att få börja igen. Föreningen godkändes för placering av sysselsättningsplatser under förra perioden och har idag två personer inskrivna på dessa platser. Föreningen kommer att bjudas in på nätverksträffar hos Coompanion, för sociala företag i Västmanland. Alla deltagare i projektet har fyllt i en enkät med frågor om b.la. välmående och hälsa. Man kan konstatera utifrån deltagarnas svar att de tycker att de har fått förbättrad livskvalitet, att hälsan har blivit bättre och att de har utvecklats som personer. De är även mycket nöjda med stödet som de har fått ifrån sina handledare och projektledare. Resultatet för projektperioden: En av deltagarna har gått ut i externt arbete efter en praktik under denna period. Under hela projekttiden har 33 % av de som avslutats, avslutats för arbete. Två av deltagarna är ute på extern praktik. En deltagare har gått från försörjningsstöd till anställning med placering i föreningen. Deltagarna driver sin ideella förening Nya Camera där det finns en representant för varje verksamhet i styrelsen. De har haft flera styrelsemöten under perioden. Intäkterna i föreningen har ökat stadigt sedan starten. Det finns nu fem olika verksamheter i projektet där alla jobbar vidare med att utveckla sina affärsplaner. 74 % av deltagarna upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden sedan de påbörjade projektet. 78 % av deltagarna upplever att deras hälsa ökat sedan de påbörjat projektet. 91 % av deltagarna anser att kontakten med handledare/projektledare fungerar mycket bra. 4
För personalen Projektets förutsättningar Projektledarna rekryterades utifrån att de hade kunskap om målgruppen, sociala företag, erfarenhet från projektledning samt av att arbeta i och driva en ekonomisk förening. De rekryterades ifrån AMA:s personalgrupp och har drivit uppstartsfasen av projektet. De är i samma ålder har olika kön och utbildning. Den ena är beteendevetare och den andra är ekonom. De är anställda som konsulenter båda två men har arbetat med olika målgrupper på AMA. Båda arbetar 50 % i projektet och 50 % som konsulent på AMA. Det har varit ett medvetet val för att bibehålla kontakten med hela AMA då deltagarna ska rekryteras till projektet ifrån AMA:s övriga verksamheter och på sikt kunna implementeras i AMA:s ordinarie verksamhet. Det har varit en fördel för projektet att vara två som kan bolla frågor med varandra. Under sommaren 2012 rekryterades två projekthandledare utifrån en specificerad kravprofil där fokus låg på högskoleutbildning, kunskap och erfarenhet av entreprenörskap, av att ha arbetat med människor och i projekt. Det ställdes även krav på personliga egenskaper såsom t.ex. samarbetsförmåga, personlig mognad, kreativitet och att den sökande skulle vara serviceinriktad och relationsskapande. Projekthandledarna har anställts utifrån att de uppfyllde ovanstående kvalifikationer. Det har varit samma personal och de har haft samma tjänstgöringsgrad under hela perioden. Projektledarna har även fungerat som konsulenter för några av de deltagare som deltar i projektet. En av projektledarna är även revisor i föreningen. För personalen Genomförande och process Personalen arbetar mycket självständigt i projektet. Projektledarna har utsett och sammakallat till träffar med styrgruppen. De har tagit fram bildspel och annat informationsmaterial. De har informerat om projektet vid olika tillfällen både inom och utanför kommunen. Projektledarna har diskuterat med politiker och tjänstemän i Västerås stad om att kommunen kan köpa tjänster av sociala företag. I dessa möten har det framkommit ett intresse för detta men problem med hur det skulle finansieras. De har rekryterat deltagare till projektet och tillsammans med Coompanion, handledarna och deltagarna själva utvärderat tidigare kursupplägg och planerat utbildningsinsatserna denna period utifrån de erfarenheterna. De har planerat och genomfört en kickoff för alla deltagare i projektet. En av projektledarna och en projektmedarbetare har hållit en utbildning/gemensamma träffar för nya deltagare tillsammans med de andra i samma verksamhet. Projektledarna har lärt sig presentera sitt projekt inför stora och mindre grupper, skriva ansökningar, rapporter m.m. De samlar hela tiden på sig kunskap om social ekonomi, mm. Då utvecklingen av projektet har varit till stor del avhängt det som deltagarna har kommit fram till så har mycket av arbetet varit att hänga med i den processen samt stöd/styra utifrån målet med projektet. Projektledarna delade upp ansvaret för deltagarna mellan sig och under projekttiden har även handledarna delat upp ansvaret för verksamheterna emellan sig, en har huvudansvaret för verksamheterna i lokalen och en för verksamheterna externt (hunddagis, natur). Av de externa verksamheterna så har hunddagiset invigts efter att lokalerna har iordningsställts och för naturlaget letas det lämpliga lokaler. Personalen känner att det ha hänt mycket i gruppen. Deltagarna kan nu se att de behöver stöd av handledarna och har börjat fråga handledarna om hjälp. De ser styrkor hos varandra och att känner att det är allvar nu. Kommunikationen i gruppen har tidigare tidvis varit svår men deltagare och personal har löst frågorna på ett konstruktivt sätt. Projektpersonal och deltagare har arbetat mycket med att förtydliga de olika rollerna som handledarna, styrelsen och föreningen har i projektet. Det känns som att även detta börjar sätta sig. Ett dilemma är att föreningen är självständig samtidigt som projektet har en projektplan att följa. Handledarna har tillsammans med deltagarna skapat rutiner för samarbete i det dagliga arbetet samt stöttat och hjälpt till där behov har uppstått. De har skapat delaktighet och förtroende hos deltagarna och alltid varit tillgängliga. Vilket har varit en framgångsfaktor för projektet. 5
På ett styrgruppsmöte diskuterades vad som är att stödja och vad som är att styra och hur länge kan deltagare vara med i projektet utan att komma igång med någon verksamhet. Det beslutades att inte ha någon speciell fastställd tid utan att det är upp till projektmedarbetarna att bedöma när en deltagare av olika skäl inte kommer längre och då avslutas. När det gäller stödja/styra har projektmedarbetarna i vissa lägen styrt lite mer än tidigare (ibland kan styra vara att stödja) genom att bla. skapa mer sturktur för möten för en del av verksamheterna samt att de flesta deltagare som har kommit nya denna period har kommit in i redan befintliga verksamheter. Det har varit en mycket lärorikt projektperiod för personalen. Projektet i sig är en förutsättning för lärande, personalen lär sig under tiden projektet utvecklas det blir lite av learning by doing! Ett av ledorden under perioden kommer ifrån lösningsfokus går det för sakta, sänk farten. Ett annat har varit att sitta still i båten låta deltagarna har sin process och stötta dem i den. Projektledarna är inbjudna till att delta i ett rikstäckande nätverk, som anordnats av SKL för kommuner som arbetar praktiskt med sociala företag. Det har varit två träffar i Stockholm under perioden. Handledarna har fått kompetensutveckling i form av en handledarutbildning inom socialt företagande på folkhögskolebasis. Projektledarna och projektmedarbetarna har haft egna återkommande processmöten där chefen har medverkat då personalen har bett om det. Samverkan med andra verksamheter/myndigheter sker både i styrgruppen samt med berörda myndigheters personal och har fungerat mycket bra. Projektledarna hade redan innan kännedom om de olika myndigheternas verksamhet och dess regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. Frågan om deltagarnas försörjning har lyfts tidigare under projekttiden i styrgruppen och enligt Arbetsförmedlingen och Socialkontor Ekonomis representanter, kommer det i nuläget göras individuella lösningar för deltagarnas försörjning. Det är beslutat i Styrgruppen att det blir individuella beslut för varje deltagare enligt de regelverk som finns och inga generella beslut kan tas. Det som framkommit under projekttiden är vilka olika anställningsformer/försörjningsstöd som kan vara aktuella för att kunna använda i ett socialt företag och under tiden man arbetar med sin företagsidé. Därefter beror det på vilket av dessa stöd som den enskilda individen har rätt till enligt arbetsförmedlingens/försäkringskassans, kommunens regelverk. Det har fungerat mycket bra i samarbetet med berörda myndigheter men kan ibland vara svårt för deltagarna att förstå varför den ena får ett visst stöd och inte den andra. När det gäller samverkan mellan berörda myndigheter så har det tidigare hållits ett möte med projektledningen och Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialkontor ekonomis representanter i styrgruppen för att diskutera deltagarnas försörjning och behov av stödinsatser i projektet. Syftet med mötet var att diskutera möjligheten att med deltagarens fokus i fokus kunna ha möten där alla myndigheter var representerade för att kunna se vilka insatser som skulle vara bäst utifrån de olika myndigheternas kompetens för deltagaren. Handläggare från de olika myndigheterna skulle kunna vara med utan att de är inkopplande på det enskilda ärendet för att bistå med kunskap ifrån sitt område. Det beslutades att om behov av detta uppstod skulle samtliga myndigheter ställa upp på ett sådant möte. Ett hinder för projektet är att det inte finns någon policy i kommunen gällande socialt företagande att hänvisa till. En policy kring socialt företagande håller på att utarbetas utifrån de hinder och möjligheter som projektet stöter på. En viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialkontor ekonomi bl.a. när det gäller deltagarnas försörjning. När det gäller olika policy frågor, näringslivet och arbetsmarknadsfrågor finns representanter inom dessa områden i styrgruppen genom styrgruppsmedlemmar från stadsledningskontoret och vuxenutbildningscentrum. Det är bra att projektet ligger under AMA som har deltagare från alla av samordningsförbundets målgrupper. En framgångsfaktor var att det är många som är intresserade av utbildningarna i socialt företagande och att det fanns många idéer om framtida sociala företag. Det fanns även ett stort intresse för sociala företag ifrån många olika håll. En annan framgångsfaktor var att deltagarna är väldigt yrkesskickliga, de säljer bra produkter och tjänster. 6
För personalen Resultat och effekter Resultatet för personalen blev en otroligt ökad kunskap om socialt företagande. Både som en gemensam kunskap och på individplan. Personalen diskuterar mycket hela tiden och tänker om kontinuerligt. De har tidigare tillsammans jobbat fram en kortversion av projektbeskrivningen där vissa nyckelord, syfte och mål med projektet framkommer. Tanken med kortversionen var att det skulle vara lättare för alla i projektet att ha fokus på vad det är vi ska göra, hur vi ska göra det och varför. Det är viktigt att det finns en samsyn i projektet. Det har även diskuterats mycket kring vilka frågor kan föreningen fatta beslut om, vilka frågor ska projektet fatta beslut om och vilka frågor ska AMA besluta om. Det är viktigt att kunna skilja på det. Ett resultat för personalen är att det känns om att dessa frågor har självklara svar idag och att alla (deltagare och projektpersonal) tillsammans arbetar mot samma mål. När det gäller sektorsövergripande arbetssätt och synsätt så har vi haft träffar med Gröna Arenor (ett projekt via samordningsförbundet), kommunpsykiatrin, Övningsföretaget samt övriga verksamheter på AMA. Projektet har haft viss kontakt med Hälsocenter. Projektet utvärderas ständigt då personalen reflekterar över genomförda aktiviteter kontinuerligt. En annan kompetensutveckling har varit att informera andra om projektet i både små och större sammanhang. Det har varit lärorikt att ta fram informationsmaterial samt att prata inför stora och små grupper. För organisationen Projektets förutsättningar Västerås stads arbetsmarknadsverksamhet, Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, har som uppdrag att hjälpa arbetssökande personer att hitta arbete eller påbörja studier som leder fram till egen försörjning. Vilka olika arbetsmarknadsåtgärder AMA ska arbeta med samt volymen deltagare bestäms i en årlig beställning från UAN. Det är ca 2400 deltagare inskrivna på AMA per år. Av dessa står en del nära arbetsmarknaden men många deltagare står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden och har behov av rehabiliterande insatser. De är i åldern 18 65 år. De kan ha försörjningsstöd, ersättning via arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Deltagare anvisas till AMA ifrån socialtjänsten eller arbetsförmedlingen t.ex. genom jobb- och utvecklingsgarantin. De har ofta kontakt med försäkringskassan och landstinget. Den styrgrupp som bildades med representanter ifrån Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Västerås kommun (socialkontor ekonomi,) stadsledningskontoret, vuxenutbildningscentrum (VUC) och Coompanion under uppstartsfasen fick frågan om de ville fortsätta när detta projekt startade och alla svarade ja så styrgruppen består av samma representanter som under uppstartsfasen. Styrgruppen har haft två inbokade styrgruppsmöten under projektiden. Vid utvärderingen under förra perioden konstaterades det att det har varit svårt att få till tider till styrgruppsmöten som passar alla representanter och en reflektion från utvärderingen var då att om styrgruppen inte fungerar finns det en risk att projektet inte får rätt styrning. Det är viktigt framöver att alla kan medverka och vara med i de olika diskussionerna som utvecklar projektet. Under denna period har det fungerat mycket bättre. Landstinget saknar en representant i styrgruppen, ett önskemål vore en representant från psykiatrin. De behöver få förståelse för deltagarnas process i projektet och att ett arbete i ett socialt företag kan vara en del av en behandling. Nu har det framkommit ett förslag på en person från landstinget som ska kontaktas för att kunna delta i styrgruppen. I styrgruppen blir det även en kunskapsspridning in i alla medverkande organisationer. Det upplevs mycket positivt att projektet ligger under samordningsförbundet, då alla myndigheter kan sprida kunskap om projektet i sin verksamhet. När det gäller samverkan med ordinarie verksamhet så pågår ett samarbete med Övningsföretaget där deltagare hjälper deltagare i projektet med ekonomi. Det samarbetet håller på att utvecklas. När det gäller lokaler så fungerar den befintliga lokalen på Västra Ringvägen bra för den verksamheten som är där och hunddagis har en fungerande lokal på Malma såg där tanken är att även naturlaget ska kunna få tillgång till en lokal för sin verksamhet. 7
Det kan komma att uppstå behov av hjälpmedel beroende på vilka deltagare vi får in i projektet. För organisationen Genomförande och process Projektpersonalen har lyssnat på styrgruppens synpunkter på rekryteringen av deltagare till projektet och fått direktiv för när de kan avsluta någon deltagare som det inte har fungerat för.försörjningsfrågan har tonats ned samverkande myndigheter har kunskap om hur det fungerar för de deltagare som är med i projektet och de har den försörjning som är aktuell för dem. Samarbetet mellan styrgruppens myndigheter har fungerat mycket bra, om det dyker upp frågor så löser representanterna i styrgruppen det i sina resp. myndigheter. Projektledarna hade redan innan projektstarten kännedom om arbetsförmedlingen, försäkringskassans och social kontor ekonomis verksamhet och dess regelverk. Detta har varit en framgångsfaktor för en positiv samverkan. Föreningen och dess verksamheter är kända hos resp. myndigheter som stödjer dem genom att köpa tjänster ifrån föreningen. En förändring som pågår både i och utanför projektet som påverkar projektet är arbetet inom Västerås Stad med att utarbeta en policy kring socialt företag. När det gäller rapporteringen i SUS så är det ett problem att Försäkringskassan har ett begrepp och ser OSA anställda som att de har ett arbete och i arbetsförmedlingens system så är de med i ett arbetsmarknadsprogram och anses som arbetssökande. Det innebär att deltagarna ska registreras i SUS (där gäller Försäkringskassans begrepp ) som om de har subventionerat arbete när de påbörjar projektet (de som har OSA) och när de som sedan går vidare ut i ett subventionerat arbete på en den öppna arbetsmarknaden och i arbetsförmedlingens system går ut i arbete så är de i SUS fortfarande i ett subventionerat arbete (det har alltså inte i detta system hänt någonting med dessa personer). För organisationen Resultat och effekter Genom styrgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande genom hela organisationen. Representanterna i styrgruppen från stadsledningen och vuxenutbildningscentrum för vidare ett lärande till kommunstyrelsen och UAN kring projektet och socialt företagande. På samma sätt för de övriga representanterna lärande vidare i sina respektive organisationer. Övrig personal på AMA har tagit del av kunskap från projektet då det informeras löpande om projektet vid månadsmöten med samtlig personal samt kontinuerligt vid enhetsträffar. Avsikten med projektet är att den kunskap och den verksamhet som har växt fram under projekttiden ska kunna implementeras efter projekttiden. Personalen tillhör olika enheter inom AMA vilket medfört att projektet marknadsförs inom hela AMA AMA:s organisation har genom projektet utvecklat en helt ny verksamhet med en annan inriktning än övriga verksamheter inom AMA. När det gäller Övningsföretaget så har vi utvecklat ett samarbete både med deltagare och med personalen. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialkontor ekonomi har fått tillgång till en ny metod för arbetsrehabilitering. Det finns ett stort intresse för socialt företag, fler och fler frågor kommer både från deltagare och samarbetspartners. Projektledarna har presenterat projektet i flera sammanhang, bl. a. inom stadens nämnder. Det finns ett stort intresse för socialt företag även där. Vår bedömning är att för att projektet ska kunna implementeras efter projekttidens slut så behöver vi redan nu utvärdera några av projektets frågeställningar och lyfta de erfarenheter och behovet av fortsatt stöd som framkommit under projekttiden. Projektets frågställningar Är sociala företag en realistisk lösning för personer i Västerås som står långt från arbetsmarknaden för att nå egen försörjning? 8
Kan sociala företag stå på egna ben eller behöver kommunen finnas med i bakgrunden hela tiden? Kan sociala företag motverka att personer slussas runt i systemet och mellan olika åtgärder? Har några nya samverkansformer utvecklats för att lyckas med att få ut människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i egen försörjning? Ja, vår bedömning är att sociala företag kan vara en realistisk lösning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden för att nå egen försörjning under vissa förutsättningar. Det behövs en offentlig finansiering på lång sikt för att sociala företag ska kunna klara sig. Ett beslut om att skapa en socialresursfond har fattats av kommunfullmäktige. Projektet ska undersöka om det kan vara en möjlighet för föreningen att söka pengar ur den och/eller andra fonder för att stödja sin verksamhet med t.ex. lokalkostnader, handledare, utbildning etc. Companion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning och stödsamtal men inte utbildning efter projekttiden. Såsom det ser ut idag ser vi ett behov av fortsatt stöd efter projekttiden då det tar tid och måsta få ta det då många av deltagarna i projektet aldrig har arbetat och har mycket problem runt sig i sina liv. Några av deltagarna har bara försörjningsstöd och är inte inskrivna på arbetsförmedlingen. Det är viktigt att bygga långsiktigt och inte pressa för hårt utan stödja. Men en viktig fråga är då balansen emellan att inte pressa för hårt men att deltagaren och affärsidén ändå utvecklas. När det gäller implementeringen av projektet enades styrgruppen om att samverkan är viktigt och att alla ingående myndigheter behöver ta sitt ansvar för att det ska bli en fortsättning. Projektgruppen fick i uppdrag att till styrgruppsmötet den 14 mars 2014 lägga fram en idéskiss utifrån hur långt projektet har kommit. Hur ska det se ut 1/1 2015? Vilket stöd behövs? Ekonomiskt, handledare m.m. Hur mycket pengar kan deltagarna/verksamheterna bidra med själva, kan man söka stöd ifrån olika fonder och i så fall vilka osv. Det är viktigt att komma ihåg syftet med sociala företag! Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma ut i en egen försörjning! Om sociala företag blir en del av näringslivet och vi kan hitta vägar för samarbete blir det utvecklande för hela samhället. Då resultatet av projektet visar att deltagarna efter projektiden upplever att de har uppnått ett bättre mående tror vi att detta på sikt kan leda till ett mindre nyttjande av sjukvården och övriga insatser ifrån samhället. Datum Underskrift Projektledare 9