Skolmatsakademins webbenkät i praktiken Intervjuer med tvärsektoriellt perspektiv

Skolmatsakademins webbenkät i praktiken Intervjuer med tvärsektoriellt perspektiv Jessica Andersson Kost- och friskvårdsprogrammet termin 6 Göteborgs universitet

Bakgrund Skolmatsakademin är ett projekt som startades 2006 och är planerat att pågå till minst 2010. Projektet är en samverkan mellan 24 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Syftet men detta projekt är att skapa goda förutsättningar för skolmåltiden i offentlig regi. Skolmatsakademin vill även skapa en positiv attityd till skolmåltiden och öka kunskaperna om hur mat påverkar hälsa och miljö. 2009 tog Skolmatsakademin i samarbete med Kost- och näring, Skolmatens vänner samt Göteborgs universitet fram en internetbaserad enkät med frågor angående skolmaten. Enligt Johansson och Kvarth (C-uppsats i samarbete med Skolmatsakademin 2009) kan man genom en skolmatsenkät mäta vilket förhållningssätt barn och ungdomar har gentemot skolmaten och skolrestaurangens miljö. Detta ger den enskilda skolan en stor möjlighet att arbeta vidare på de punkter som eleverna anser att det finns brister. Syfte Att ta reda på hur webbenkäten fungerar i praktiken och hur man uppfattar nyttan med att besvara enkäten eller använda resultaten. Ett övergripande syfte är att alla olika grupper som har varit involverade i webbenkäten och som berörs av skolmåltiden i sitt arbete och/eller äter skollunch ska få säga sin åsikt om enkäten Metod För att få ut så mycket som möjligt av utvärdering har olika former av intervjuer använts. Utvärderingen har bestått av intervjuer besvarade per mail, telefon-, enskilda och gruppintervjuer. Skolmatsakademin vill arbeta utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv. Detta för att få en så stor helhetssyn i arbetet som möjligt. Därför är många grupper involverade så som rektorer, lärare, elever, skolmåltidspersonal, kostchef och folkhälsosamordnare. Alla dessa är verksamma inom Herrljunga kommun. Alla dessa olika grupper fick svara på frågor (som var specifika för just deras grupp) om bland annat hur de fått information om enkäten, vad man kan använda enkäten till, hur de uppfattade frågorna på enkäten och vilket betyg de ger webbenkäten (Se bilaga 1). Gruppintervjuerna utfördes på elever i skolår 3 och 6. Då de eleverna i skolår 6 endast var 8 stycken i klassen så deltog alla i samma intervju. Eleverna i skolår 6 var 12 stycken i klassen och delades upp i två grupper. Frågorna var öppna för att skapa diskussion i de olika grupperna. Då vissa av elevgrupperna var lite blyga och tysta ställdes följdfrågor för att hjälpa dem att få igång diskussion.

Resultat Intervju kostchef 1. Varför har ni i kommunen valt att använda webbenkäten? Ett av våra verksamhetsmål är att göra en enkät per termin. Jag fick reda på att skolmatsakademin hade en enkät och tyckte att den såg mycket bra ut och använde mig av den. Jag känner att jag sparade mycket tid genom att använda en redan färdig enkät. 2. Mäter ni kvalitén på skolmaten på andra sätt i kommunen? Vi provsmakar maten så ofta vi kan. Vi har även matråd och kostråd som rektorerna är sammankallare till. Förskolebarnens föräldrar besvarar även en barn och omsorgsenkät där frågor om maten finns. 3. Har du fått några reaktioner på webbenkäten från rektorer, lärare, föräldrar, press? Då det i vårt resultat framgick att 50 % av eleverna inte tyckte att skolmaten är bra nappade lokaltidningen på detta och skrev om det i sin tidning. Själv såg jag det på ett annat sätt att det faktiskt var 50 % som tyckte om maten. Rektorerna tyckte att det fungerade bra. Det som de poängterade var att eleverna inte hade så stor tillgång till så många datorer och att detta eventuellt bidrog till att så få elever svarade på enkäten. 4. Hur informerade ni personalen och eleverna om enkäten? Jag tog hjälp av Bengt Reis som är en resursperson från Arbetsförmedlingen. Han är knuten till folkhälsosamordnaren. Han informerade rektorer som informerade lärarna som informerade eleverna om enkäten. 5. Vad fungerade bäst? Det var mycket bra att få resultatet i ett excelark. Skönt och bra att få resultatet serverat utan att behöva sammanställa det själv. 6. Vad fungerade sämst? Att få elever svarade. Jag tror att vi själva kan ha haft för kort framförhållning. Jag skulle önska att det fanns en sammanställning av resultatet som jag skulle kunna visa för rektorer och lärare. Det är lätt att genomföra en enkät med svårare att återkoppla och presentera resultatet för de som deltagit. Finns det några idéer om hur vi kan presentera resultatet för rektorer, lärare och elever? 7. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 4 8. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Skulle vara bra om det fanns en info lapp om hur man på bästa och smidigaste sätt kan introducera webbenkäten för rektorer och lärare.

Intervju måltidspersonal 1. Hur fick ni information om webbenkäten? På en APT träff. Susanne och Anette gav informationen. 2. Hur kan en skolmatsenkät hjälpa er i ert arbete? Måltidspersonalen tycker att det är jätte bra att få reda på vad eleverna tycker om maten. De anser att eleverna fyllt i enkäten oseriöst. Ska enkäter delas ut måste det kontrolleras att de fylls i seriöst. 3. Vad tycker ni om frågorna, spontant? (Titta gemensamt och diskutera) De diskuterar att ordet god mat kan innebära för en som går i nian. Detta ord borde specificeras. I övrigt ansåg måltidspersonalen att frågorna var bra. 4. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 De har inte fyllt i enkäten. 5. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Måltidspersonalen har mest tankar om resultatet, som var mycket förvånande för dem (50 % av eleverna ansåg att maten inte var god). De upplever att barnen tycker om maten och de har många gäster i skolrestaurangen varje dag. Intervju rektor. 1. Hur kan en skolmatsenkät hjälpa er/dig i ert arbete? Mina skolor redovisades inte varför sig, svårt att utläsa den enskilda skolans resultat. 2. Hur fick du/ni information om webbenkäten? Fick meddelande via mail att den skulle genomföras påföljande vecka 3. Hur informerade du/ni lärare och elever? Jag informerade personal på en konferens 4. Vet eleverna om varför de fick göra webbenkäten? Vet ej. 5. Hur gick det till när eleverna gjorde sin enkät? De satt enskilt vid datorn. 6. Vilka reaktioner fick du/ni från eleverna? Alla visste inte att skolan hade matråd. 7. Vet föräldrarna om att eleverna har svarat på en skolmatsenkät? Ja. 8. Har föräldrarna reagerat på enkäten? Nej. 9. Vad fungerade bäst med enkäten?

Att den var Webbaserad. Det är smidigt 10. Vad fungerade sämst med enkäten? Redovisningen. Att inte skolan redovisades enskilt 11. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 4 12. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Nej. Uppföljningen borde ha kommit tidigare. Minnet Du vet. 13. Äter du själv i skolrestaurangen? Intervju lärare 1 1. Hur kan en skolmatsenkät hjälpa er/dig i ert arbete? Det är bra då vi får se lite statistik om skolmaten. Då kan barnen göra diagram över till exempel hur mycket mat som slängs varje dag. 2. Hur fick du/ni information om webbenkäten? Fick mail av Kurt Brorsson (Rektor på Hudeneskolan). Han hade vidarebefordrat det från någon på skolmatsakademin tror jag. 3. Hur informerade du/ni eleverna? Jag berättade att de skulle få fylla i en enkät om skolmaten och så berättade jag varför dom skulle göra den. 4. Vet eleverna om varför de fick göra webbenkäten? Ja, det hoppas jag. 5. Hur gick det till när eleverna gjorde sin enkät? Vi har fyra datorer så eleverna gick dit fyra och fyra och besvarade enkäten enskilt vid varsin dator. 6. Vilka reaktioner fick du/ni från eleverna? Inga. Eller jo förresten dom frågade Har vi ett matråd? Så nu vet alla det i alla fall. 7. Vet föräldrarna om att eleverna har svarat på en skolmatsenkät? Ja. 8. Har föräldrarna reagerat på enkäten? Nej. 9. Vad fungerade bäst med enkäten? Att den var webbaserad! Det är mycket smidigt. 10. Vad fungerade sämst med enkäten? Inget. Allt fungerade jätte bra.

11. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 4. 12. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Ja, uppföljningen kunde ha kommit lite tidigare. 13. Äter du själv i skolrestaurangen? Alltid. Intervju lärare 2 1. Hur kan en skolmatsenkät hjälpa er/dig i ert arbete? Den visar vad eleverna tycker om maten och miljön i matsalen. Detta får man även reda på genom klassråd och matråd osv. som vi har på skolan. 2. Hur fick du/ni information om webbenkäten? Vår rektor (Kurt Brorsson) och via mail 3. Hur informerade du/ni eleverna? De informerades på lektionen om enkäten och hur den skulle fyllas i. 4. Vet eleverna om varför de fick göra webbenkäten? Ja vi sa innan enkäten att det var för att få reda på vad de tyckte om maten i skolan. 5. Hur gick det till när eleverna gjorde sin enkät? De gjorde den enskilt och jag var med och stöttade dem som behövde hjälp. 6. Vilka reaktioner fick du/ni från eleverna? Positiva. 7. Vet föräldrarna om att eleverna har svarat på en skolmatsenkät? Om eleverna har sagt det själva. Jag har inte informerat föräldrar om detta via månadsblad eller dylikt. 8. Har föräldrarna reagerat på enkäten? Nej. 9. Vad fungerade bäst med enkäten? Det var så länge sedan den gjordes så jag kommer inte riktigt ihåg den, men jag tror att den fungerade bra. 10. Vad fungerade sämst med enkäten? Vet inte. 11. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 3, vissa av mina 3: or klarade den inte helt själva. 12. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten?

Nej. 13. Äter du själv i skolrestaurangen? Jag äter med eleverna varje dag. Jag tycker att maten blivit försämrad det sista året. Eleverna klagar ofta på att de inte får äta sig mätta, främst de dagarna då det är mat som de gillar. Rätter med nötkött är inte att rekommendera att äta. Det är inte bra kött i dem. Jag vet inte om kommunen fått sämre budget eller vad det beror på. Detta var bara lite egna tankar om maten i på vår skola. Intervju med 6 stycken elever i skolår 6. Halvklass 1. 1. Hur fick du/ni information om webbenkäten? Från lärare, rektor eller annan person? Det var Jonna (Klasslärare i årskurs 6 på Hudeneskolan) som berättade för oss om enkäten. 2. Hur gick det till när ni gjorde er enkät? (Om det är svårt att få svar, fråga: Var ni i klassrummet? Gjorde hela klassen enkäten samtidigt? Tog det lång tid? etc. hjälpfrågor) Vi satt vid varsin dator. Sedan fick fyra nya göra den. För det finns bara fyra datorer. Det gick jätte fort att svara. Kanske bara tog 5 minuter eller så. 3. Varför kan det vara bra att göra en skolmatsenkät? Det är bra för då vet lärarna vad vi tycker och tänker. Det är bra för då kan dom som bestämmer ändra på det som inte är bra. 4. Finns det andra sätt för er att påverka er skolmat? (t.ex. matråd) Matråd. Vi har önskevecka. Det är en vecka där eleverna får lämna in förslag på vad vi vill äta den veckan. 5. Vad tycker ni om frågorna, spontant? (titta gemensamt och diskutera) Bra frågor. Frågorna var lätta man förstod dom direkt. 6. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 3. 7. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? (Inga övriga kommentarer från eleverna.) Intervju med 6 stycken elever i skolår 6. Halvklass 2. 1. Hur fick du/ni information om webbenkäten? Från lärare, rektor eller annan person? Det var Jonna (Klasslärare i årskurs 6 på Hudeneskolan) som berättade att vi skulle fylla i en enkät om skolmaten. 2. Hur gick det till när ni gjorde er enkät? (Om det är svårt att få svar, fråga: Var ni i klassrummet? Gjorde hela klassen enkäten samtidigt? Tog det lång tid? etc. hjälpfrågor) Vi har bara fyra datorer så vi gick dit fyra stycken och gick ut på Internet och skrev in en jätte många bokstäver så kom vi till enkäten. Det gick snabbt att fylla i den. Kanske mindre än 30 minuter.

3. Varför kan det vara bra att göra en skolmatsenkät? För att lärarna och dom som jobbar i skolmaten ska få reda på vilken mat vi gillar. Man kanske inte vill säga det högt så då är det bättre att få svara på en enkät. Nu kan dom få reda på vad dom behöver ändra på så det blir bättre. 4. Finns det andra sätt för er att påverka er skolmat? (t.ex. matråd) Ja. Vi har matråd i trivselgruppen. Sedan har vi klassråd och elevråd. 5. Vad tycker ni om frågorna, spontant? (Titta gemensamt och diskutera) Enkla. Det är bra att dom tar reda på om vi äter frukost på morgon. Om man inte gör det så kanske dom förstår varför man kan vara trött på lektionerna. När vi får svara på frågor så kanske dom förstår varför vissa inte äter i matsalen, för att t.ex. maten är kall. 6. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 4. 7. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Vi har inte fått se resultatet hur dom andra svarade på skolan. Intervju med 8 stycken elever i skolår 3. 1. Hur fick du/ni information om webbenkäten? Från lärare, rektor eller annan person? Fröken Carina (Klasslärare i årskurs 3 på Hudeneskolan) berättade det. 2. Hur gick det till när ni gjorde er enkät? (Om det är svårt att få svar, fråga: Var ni i klassrummet? Gjorde hela klassen enkäten samtidigt? Tog det lång tid? Etc. hjälpfrågor) Vi gjorde den på datorn. Vi fick göra den några i taget. Tog kanske 20 minuter. 3. Varför kan det vara bra att göra en skolmatsenkät? För att barnen ska få god mat. Så barnen inte kommer hem hungriga. För att barnen ska få det lugnt och skönt när dom äter. Barnen äter skolmat för att de inte ska vara hungriga när den kommer hem, för då kan det bli bråk i familjen om alla är hungriga samtidigt. 4. Finns det andra sätt för er att påverka er skolmat? (T.ex. matråd) Ibland får vi bestämma vilka maträtter vi vill ha. Matråd. Vi pratar om maten ibland. Om hur den smakar och så. 5. Vad tycker ni om frågorna, spontant? (Titta gemensamt och diskutera) Lätta. Det var lagom många frågor. 6. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 4.

7. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Frågorna kändes lite samma ibland. Folkhälsosamordnare 1. Hur kan en skolmatsenkät hjälpa er/dig i ert arbete? Det hjälper inte mig direkt men det är bra att få se behoven och vad man kan rikta in sig på att jobba med. 2. Hur fick du information om webbenkäten? Jag visste inte ens att det fanns en webbenkät innan du sa det, så jag fick informationen av dig. 3. Mäter ni kvalitén på skolmaten på andra sätt i kommunen? Jag vet inte. 4. Har du fått några reaktioner på webbenkäten från rektorer, lärare, föräldrar, press? Nej. 5. Vad fungerade bäst? Vet inte. 6. Vad fungerade sämst? Vet inte. 7. Hur fungerade det att använda webbenkäten på en skala 1-4 där 1 är dåligt, 4 Visste inte ens att den fanns så jag kan inte ge den något betyg. 8. Har du andra tankar och synpunkter om webbenkäten? Nej men jag hoppas att det har varit hög svarsfrekvens och att man får nytta av resultatet. 9. Äter du själv i skolrestaurangen? Nej.

Diskussion Det resultatet som framkommit vid intervjuerna är att deltagarna är mycket positiva till enkäten och dess utformning. De anser att frågorna på enkäten har varit mycket lätta att förstå och besvara. Det har även framkommit att alla de involverade skolorna har matråd som tar upp frågor om skolmaten och försöker påverka den i en positiv riktning. Något som även framkom under intervjuerna med eleverna var att det visste att det fanns matråd men inte var det innebar eller vad ett matråd gjorde. Jag anser att det är helt bortkastat att ha ett matråd om eleverna inte vet vad det är. De som ingår i matråden på de olika skolorna borde gå ut och visa upp sig för eleverna och berätta vad de gör när de har matråd. Enkäten har övervägande fått 4:or i betyg vilket innebär att deltagarna anser att den är mycket bra. Endast ett fåtal elever i årskurs 3 gav den betyget 3 då de ansåg att enkäten var lite för lång. Två flickor i årskurs 6 poängterade flera gånger att de kände sig viktiga när de fick vara med och svara på enkäten om skolmaten. Att deras åsikter sedan även var av värde för oss vuxna i en utvärdering ansåg de som mycket betydelsefullt. De kände sig viktiga vilket verkade vara av stor betydelse för dem. Detta höll även övriga gruppen med om. Genom att få eleverna att känna sig delaktiga och som de uttrycker sig viktiga tror jag kan leda till att eleverna engagerar sig mera i skolmaten och vilka förbättringar som kan göras. Jag tror att eleverna kan komma med många kreativa och bra förslag hur skolmaten kan förbättras bara de får känna sig delaktiga i processen. Vara ute och intervjua barn har gett mig stor insikt i att barnen inte alls har samma tankar som vi vuxna om varför det serveras skolmat. En pojke i årskurs 3 ansåg att man åt skolmat för att barnen inte ska vara hungriga när de kommer hem så det blev bråk i familjen för att alla var hungriga. Detta höll inte övriga gruppen med om, men jag anser att det var en spännande reflektion pojken hade. Något som bekymrade mig en aning var att skolmåltidspersonalen ville diskutera resultatet av enkäten och att de var mycket besvikna över det resultatet som blivit. De anser att enkäterna inte kunde ha varit speciellt seriöst i fyllda. Detta tror jag är viktigt att följa upp. Jag tror att kostchefen skulle behöva sätta sig ner och diskutera resultatet med personalen och lyssna på deras tankar och hur de har upplevt att de hängts ut i media på ett mycket tråkigt sätt. Det har varit svårt att få tag på bland annat rektorer och att få dem att avsätta tid till att vara med på en intervju. Det har även blivit många bortfall då personer valt att svara på intervjufrågorna per mail och sedan inte skickat tillbaka något svar. Detta har gjort att det till exempel enbart är två lärare som har deltagit i utvärderingen. Slutsats Den slutsatsen jag drar av denna utvärdering är att det har varit mycket viktigt och bra att låta elever och personal svara på en enkät om skolmaten. Genom att arbeta utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv och framförallt låta eleverna få säga sina tankar om maten anser jag kunna förbättra skolmaten väsenligt. Jag anser att elevernas åsikter kan vara en stor tillgång som ibland glöms bort. Det är ju trotts allt dom som äter maten varje dag. Blir de involverade så tror jag att mycket av den negativa kritik som elever i många fall kan framföra kan ändras till positiv kritik som kan generera till att något bra och utvecklande för skolmaten.