RELIGION, RELIGIONSFRIHET OCH TROSSAMFUND I SVERIGE



Relevanta dokument
K O N TA K T U P P G I F T E R T I L L S A M F U N D E N

Adresslista (Skriv bäst ut som häfte!)

Ö V R I G A O R G A N O C H I N S T I T U T I O N E R V I K T I G A F Ö R D E T R E L I G I Ö S A S A M F U N D S L I V E T I S V E R I G E

Kristendomen i världen och i Sverige

Jesus och grundandet av kristendomen

Betänkandet SOU 2018:18 Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige

INLEDNING F Ö R O R D I N L E D N I N G. Du håller en mosaik i din hand.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Sammanfattning på lättläst svenska

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Din röst gör skillnad!

FINLAND I EUROPA 2008

Idrotten och FN s barnkonvention

Ansökan om bidrag för Handikappanpassning av lokaler

INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Judendom både en religion och ett utvalt folk Redogör för hur stor judendomen är och för var flest judar lever i världen.

Gud bor i ett ljus, dit ingen kan gå. Gud kan vi ej se och inte förstå. Men Gud kommer hit, han vill vara här. Så blir han ett barn, som Maria bär.

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Skolplan för Svedala kommun

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Likabehandlingsplan för läsåret

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

HINDUISM & BUDDHISM. Av Linnea Andersson 9A Gunnesboskolan April söndag 14 april 13

Vet du vilka rättigheter du har?

Minoritetsspråk Åk 9

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

!!!!!! !!! DAVIDSSTJÄRNAN SYNAGOGAN I MALMÖ. Judendomen JERUSALEN LIGGER I PALESTINA

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Hälso- och sjukvårdslagen

De abrahamitiska religionerna

Fritidshem och skola i samspel

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

En gemensam bild av verkligheten

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Särskilt stöd i grundskolan

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Introduktion till Open 2012

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

1. Vad är skillnaden mellan pliktetik och konsekvensetik?

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Vi skall skriva uppsats

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Riktlinjer för medborgardialog

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Copyright Bibeln idag 2014

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

FAIR JOBB. Vill du få lite mer koll på arbetslivet? Här är några bra sajter att kolla in:

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Policydokument för. Malmö Redhawks

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Invisible Friend Senast uppdaterad

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER

På jobbet är vi ansvarstagande, hjälpsamma och ambitiösa

Repetitivt arbete ska minska

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Brevutskick till väntande patienter

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Morgonsamling till lågstadier

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Verksamhetsplan 2014

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

En skola fri från mobbning och kränkningar

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Bild Engelska Idrott

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Två konstiga klockor

Samhälle, religion och politik en studie i skärningsfältet mellan religion och politik

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Revisionsrapport avseende skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling

Lågt socialt deltagande Ålder

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Transkript:

RELIGION, RELIGIONSFRIHET OCH TROSSAMFUND I SVERIGE 1

Om den här skriften Den här skriften är till för dig som vill lära dig mer om religionsfrihet. Skriften talar inte om vad du ska tycka eller tro utan bara vad som gäller enligt svensk lag. Vi har också samlat lite allmän information om religion i Sverige. I slutet av broschyren hittar du kontaktuppgifter till flera av trossamfunden i Sverige. FOTO: JOEL STOCKMAN Religionsfrihet I Sverige är religionsfrihet en rättighet inskriven i grundlagen. Religionsfrihet innebär att alla individer oavsett ålder eller kön har frihet att ha och utöva sin religion tillexempel genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet och skyddar inte bara din rätt att tro, utan även din rätt att inte tro. Detta får inte begränsas. Däremot kan friheten att utöva sin religion begränsas. Det betyder att du inte får utöva religion om utövandet strider mot svensk lag. Svenska staten får bara begränsa religionsutövning om det är nödvändigt för att skydda allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. 2

Vilka omfattas av religionsfriheten? n Människor med alla typer av religion. n Människor med icke-religiösa övertygelser såsom ateism. n Kvinnor, män och barn. n Människor med eller utan funktionshinder. n Människor med olika sexuell läggning. Vad omfattar religionsfrihet? n Frihet att välja, byta och lämna sin religion. n Frihet att utöva en religion. n Frihet från tvång att inte ha en religion. n Frihet från tvång att lämna en religion. n Skydd från diskriminering på grund av religion. n Frihet att inte behöva berätta vilken religion man har. n Föräldrarnas rätt att ge sina barn religiös uppfostran och barnens rätt att efter egen förmåga själv ta ställning. n Rätten att vägra bära vapen inom militärtjänst. n Arbetsgivaren skall visa rimlig flexibilitet vad gäller arbetstagens behov av religionsutövning på arbetsplatsen. Vad innebär inte religionsfrihet? n Att religioner har rätt till frihet från kritik. n Att man får säga vad som helst i religionens namn. n Att man har rätt att slippa se andra människors religionsutövning. n Att religioner har rätt till sina anhängare. n Att en person har rätt att kontrollera en annan persons religionsutövning n Att föräldrar har rätt att påtvinga religionsutövning utan hänsyn till barnets växande kapacitet att själv ta ställning. n Att man får bryta mot andra mänskliga rättigheter genom att hävda religionsfrihet. 3

Religion i Sverige Vilken roll religionen har i ett samhälle skiljer sig mycket åt när vi tittar ut över vår värld. I vissa länder är det en enda religion som dominerar, i andra är det flera religioner som samexisterar, sida vid sida. I somliga länder är en persons religiösa identitet avgörande för allt: arbete, social ställning och boende. I andra spelar religionen och trossamfunden mindre roll för människor. Under många århundraden var Sverige ett land som helt dominerades av en religion luthersk kristendom och ett enda trossamfund, Svenska kyrkan. Under dessa år var alla som bodde i Sverige genom lag tillhöriga Svenska kyrkan. Dessutom var Svenska kyrkan också en del av den svenska staten. Det fanns minoritetsgrupper av judar, romer, samer och katoliker som hade annan tro men de levde på undantag. En ökad närvaro av dessa minoriteter, upplysningstidens idéer och den frikyrkliga rörelsen (från mitten av 1800-talet) drev på strävandet för religionsfrihet. Men det var först i början av 1900-talet som religionsfriheten på riktigt tog plats i Sverige. Efter 1952 fick man enligt svensk lag rätt att tillhöra vilket samfund man vill, eller att inte ingå i något samfund alls. Under 1900-talet kan man peka på två stora trender i det religiösa Sverige: Dels så blir Sverige ett mer och mer sekulärt samhälle. Det innebär att den svenska staten tar över ansvar för mycket av det som tidigare varit kyrkans uppgifter: sjukvård, undervisning och omsorg. Sedan år 2000 är inte Svenska kyrkan en del av den svenska staten utan skall verka på samma villkor som de andra trossamfunden. Den svenska staten kan inte sägas tillhöra någon religion. Den andra utvecklingen är att det till Sverige flyttar grupper från många olika religiösa traditioner, som exempelvis katoliker, judar, ortodoxa kristna, sunni- och shiamuslimer, buddhister och hinduer. Sverige blir ett alltmer mångreligiöst samhälle. I internationella jämförelser lyfts Sverige idag fram som ett samhälle där religionen inte spelar så stor roll för många människor. Detta är delvis korrekt. Men det är också viktigt att komma ihåg att det finns ett stort religiöst engagemang och många aktiva trossamfund i Sverige. En majoritet av Sveriges befolkning, över sju miljoner, är medlemmar eller registrerade deltagare i något trossamfund. 4

Hur många procent i Sverige säger ja till påståendet det finns en gud? 23% Hur många deltar i en gudstjänst? Hur många procent i Sverige säger ja till påståendet: det finns någon sorts ande eller livskraft? 53% 550 000 personer i Sverige deltar i gudstjänst varje vecka Antal kyrkobyggnader i Sverige: 3 700 Medlem eller registrerad deltagare i verksamhet inom trossamfunden: 7 över miljoner 5

Trossamfund i Sverige Idag finns det många större trossamfund i Sverige och många tusen lokala församlingar. Samtliga världsreligioner finns representerade här, liksom många minoritetsreligioner från olika delar av jorden. n Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund och består av tretton stift och cirka 6,3 miljoner medlemmar. Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt samfund och har karaktären av en öppen folkkyrka som styrs i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans präster, diakoner och biskopar. Svenska kyrkans lokala församlingar finns över hela Sverige och firar gudstjänst, bedriver undervisning och mission samt erbjuder en stor social verksamhet. FOTO: HOLGER ELLGAARD n De frikyrkliga kristna samfundens historia går tillbaka till 1800-talet då väckelseinfluenser nådde Sverige från Europa och USA. Detta skapade baptistiska, metodistiska rörelser och nyevangeliska strömningar. Benämningen frikyrka syftar på att medlemskapet i dessa samfund är frivilligt och att samfunden var icke-statliga till skillnad från Svenska kyrkan som tidigare var en del av staten. Det finns idag ett tiotal nationella trossamfund som tillhör denna grupp och lokala församlingar på de flesta orter i Sverige. Mellan 250 350 000 personer är medlemmar eller aktiva i ett frikyrkligt samfund. n De ortodoxa och österländska kyrkorna är kristna samfund med rötter i Öst- och Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika. I Sverige etablerades dessa kyrkor från 1960-talet och framåt. Idag finns ett tjugotal olika kyrkor representerade i Sverige med många församlingar. Inom denna grupp talar man å ena sidan om den bysantisk-ortodoxa kyrkan (till exempel de grekiskortodoxa) och å andra sidan om de orientalisk ortodoxa kyrkorna (till exempel syrisk-ortodoxa). Mellan 100 150 000 är medlemmar i dessa kyrkor. n Katolska kyrkan har över 100 000 medlemmar i Sverige. Gudstjänst firas på omkring 130 orter i landet och det finns över 40 församlingar. En särskild grupp inom kyrkan utgörs av de orientaliska katolikerna, uppdelade på ett tjugotal olika riter främst i Mellanöstern. I Sverige finns sju av de orientaliska riterna representerade och de står formellt under den romerska biskopen men har en egen biskopsvikarie och egna nationella själasörjare. FOTO: FRANKIE FOUGANTHIN 6

n Sveriges Buddhistiska samarbetsråd grundades 1993 och är en riksorganisation för över 20 buddhistiska sammanslutningar i Sverige. SBS ska främja kunskap om buddhism och stödja utvecklingen av buddhistisk verksamhet i Sverige. SBS räknar att det finns 50 000 buddhister varav 5 000 är registrerade medlemmar. n Judiska centralrådet bildades 1953 av de judiska församlingarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Judiska centralrådet arbetar för att möjliggöra ett judiskt liv i det lokala upptagningsområdet och på nationell nivå initiera, driva och bevaka frågor av betydelse för den judiska, nationella minoriteten och judenheten i Sverige. Judiska centralrådets uppskattar att det bor 20 000 judar i Sverige varav cirka 6 000 är medlemmar. FOTO: I99PEMA n De islamiska riksorganisationerna är nationella trossamfund som representerar lokala församlingar och moskéer. Det finns idag över 150 islamiska lokala föreningar i Sverige som erbjuder bönelokaler, undervisning och social verksamhet. De islamiska riksorganisationerna och deras lokala församlingar är etablerade i Sverige sedan 1970-talet. Man uppskattar att mellan 150 200 000 personer är aktiva medlemmar i någon islamisk församling idag. De islamiska riksorganisationerna och deras lokala församlingar är etablerade i Sverige sedan 1970-talet och företräder både sunni och shiamuslimska inriktningar. n Övriga samfund Mandeiska sabeiska samfundet samlar de över 6 000 mandéer som bor i Sverige, vilket är den största mandeiska gruppen utanför Mellanöstern. Alevitiska riksförbundet har föreningar på flera orter i Sverige och samlar personer med bakgrund i alevismen från Turkiet och Kurdistan. Tempel och föreningar för hinduer, sikher och jain finns också på flera ställer i Sverige, och särskilt i storstadsområdena. Utöver dessa finns också flera andra samfund flera såsom Bahá í, Jehovas vittnen, Trosrörelsen, yezidismen och mormoner. 7

FOTO: MAGNUS ARONSON Samarbete mellan trossamfund Det finns idag flera samarbeten mellan trossamfunden i Sverige. Syftet med dessa samarbeten är att ge trossamfund en starkare och samlad röst i debatten men också att skapa förståelse mellan olika religioner. Sveriges interreligiösa råd (SIR) består av nationella representanter från alla religioner. Syftet med detta råd är att skapa samförstånd och fred i samhället. SIR vill också fördjupa, utveckla och sprida kunskap om olika religioner i Sverige samt att motverka antisemitism, muslimhat och andra hot mot religionsfriheten. Runtom i Sverige finns också många olika lokala och regionala initiativ för att öka acceptans och fredlig samvaro mellan olika religiösa grupper. Vidare finns också organisationer som samlar olika samfundsgrupper i Sverige såsom Sveriges kristna råd och Sveriges muslimska råd med flera. Statens stöd till samfund Den svenska staten stödjer sedan många år trossamfunden i Sverige eftersom man anser att de bidrar till att skapa ett gott samhälle. Detta stöd ges i form av ekonomiska bidrag, som ska hjälpa samfunden att erbjuda gudstjänst, själavård, omsorg och undervisning. Andlig vård på samhällsinstitutioner Det finns i Sverige en lång tradition av att erbjuda andlig vård till personer som vistas på offentliga samhällsinstitutioner. Ett exempel på detta är den andliga vården i sjukvården som finns på de allra flesta sjukhus i Sverige. Här kan den som önskar få stöd från själavårdare ur olika religiösa traditioner. Det finns också möjlighet för den som sitter i fängelse att få andlig vård. 8

Uttalande från Sveriges Interreligiösa Råd till manifestationen Vägra hata! Över hela världen förekommer våld i religionens namn. I Sverige utsätts judiska institutioner, kyrkor och moskéer för vandalisering och skadegörelse; människor trakasseras och attackeras för att de bär sina religiösa symboler. Det är oacceptabelt i ett samhälle som värnar allas rätt att tro, uttrycka och praktisera sin religion. Som företrädare för olika religioner och trossamfund i Sverige tar vi bestämt avstånd från aggressivitet, hat och våld med religionens förtecken, både när vi blir måltavla och när det skapas i våra egna sammanhang. Vi vill i stället lyfta fram religionernas möjlighet att bidra till samhällsbyggande och demokratisk utveckling i Sverige och världen. I våra religioner finns en etik som betonar ärlighet, rättvisa, vikten av att bry sig om andra och att sträva efter det gemensamma bästa. Människor med olika religiös tillhörighet tror olika, men förenas i strävan efter det goda. Vi vill stå upp för religionsfriheten och Vägra hata! Alla, troende och icke-troende, har till uppgift att försvara det demokratiska samhällets religions- och trosfrihet. Troende i olika samfund vill stödja varandras rätt att utöva sin tro. Vi vill också uppmana politiska företrädare, myndigheter, civilsamhällets organisationer och alla som värnar rättvisa och fred att stå upp för att Vägra hata! Företrädare för olika religioner i Sverige förenas i detta ställningstagande mot religionsfientlighet, muslimhat och antisemitism. Denna text är antagen av Sveriges interreligiösa råd som fungerar som en nationell mötesplats för religiösa ledare. Genom detta upprop vill vi som har undertecknat uppmuntra till solidaritetsmanifestationer: Vägra hata! Låt nu budkavlen gå vidare! För Sveriges interreligiösa råd den 22 december 2014 9

Kontaktuppgifter till nationella trossamfund och andra riksorganisationer Vill du ha kontakt med ett trossamfund? Här nedan följer en lista med många av de nationella samfunden i Sverige som bedriver religiös verksamhet. n Lutherska kyrkor Svenska kyrkan 018-16 96 00 info@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se Evangelisk-luthersk mission Bibeltrogna vänner 08-559 23 104 expeditionen@elmbv.se www.elmbv.se Evangeliska fosterlandstiftelsen 018-430 25 00 efs@efs.nu www.efs.nu n Frikyrkliga samfund Equmeniakyrkan 08-580 031 00 info@equmeniakyrkan.se www.equmeniakyrkan.se Frälsningsarmén 08-562 282 00 info@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se Pingströrelsen 08-608 96 00 info@pingst.se www.pingst.se Evangeliska frikyrkan 019-16 76 00 info@efk.se www.efk.se Sjundedags adventistsamfundet 08-545 297 70 info@adventist.se www.adventist.se Svenska alliansmissionen 036-30 61 50 info@alliansmissionen.se www.alliansmissionen.se Vineyard Norden info@vineyard.se www.vineyard.se Trosrörelsen/Livets ord www.livetsord.se info@livetsord.se n Islamiska riksorganisationer Bosniakiska islamiska samfundet 0520-49 90 64 kontakt@izb.se www.izb.se Förenade islamiska föreningar i Sverige 08-509 109 24 info@fifs.se www.fifs.se Islamiska kulturcenterunionen 08-15 98 88 info@ikus.nu www.ikus.nu Islamiska shia samfunden i Sverige 08-580 123 14 info@shiasamfund.se www.shiasamfund.se Svenska islamiska församlingarna tunawi@gmail.com Sveriges muslimska förbund 08-420 640 58 www.smf-islam.se smfsverige@hotmail.com n Ortodoxa och österländska kyrkor Antiokiska ortodoxa kyrkan pbmansour@hotmail.com www.antiochsweden.se Armeniska apostoliska kyrkan info@armeniskakyrkan.org www.armeniskakyrkan.se Eritreanska ortodoxa tewahedo kyrkan i Skandinavien (Koptiska patriarkatet) www.eotcs.se Eritreanska ortodoxa tewahdo kyrkan i Sverige lidetamariyam@outlook.com www.kidstmariameotc.se Etiopiska Ortodoxa Tewhado Kyrka Ärkestiftet debereselammedhanealem@gmail.com www.medhanealem.se Grekisk ortodoxa Metropolitdömet 08-612 34 81 metropolisofsweden@gmail.com 10

Koptisk-ortodoxa kyrkan 08-550 344 13 www.copt.se coptse@facebook.com Ryska ortodoxa kyrkan (Patriarkatet i Konstantinopel) 08-15 63 16 angel.velitchkov@yahoo.se Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) rusortswed@hotmail.com www.sweden.orthodoxy.ru Serbisk-ortodoxa kyrkan www.crkva.se dusan@svetisava.se Syrisk-ortodoxa kyrkan patriarkatets ställföreträdarskap 08-550 84 140 kansli@syriskortodoxakyrkan.se www.syriskortodoxakyrkan.se Syrisk-ortodoxa kyrkan Syrisk ortodoxa ärkestiftet 08-550 656 44 info@soa-s.se www.soa-s.se Österns assyriska kyrka i Sverige www.assyrianchurch-europe.org youel_yacoub@hotmail.com n Övriga samfund Alevitiska riksförbundet www.alevi.se Svenska bahá í-samfundet kontakt@bahai.se www.bahai.se Hindu forum sweden hinduforumsweden@gmail.com www.hinduforumsweden.se Hindu Culture Maintain Center www.swedenganeshatemple.com Hindu Mandir Society www.mandirstockholm.se Ezidiska riksförbundet i Sverige ezidiska.riksforbundet@hotmail.se Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 08-544 709 30 www.jesukristikyrka.se Jehovas Vittnen www.jw.org/sv Judiska centralrådet 08-587 858 00 www.jfst.se info@jfst.se Mandeiska sabeiska samfundet www.mandaean.se mss@mandaean.se Sikhiska församlingen www.sikh.se unga@sikh.se Romersk-katolska kyrkan i Sverige 08-462 66 00 info@katolskakyrkan.se www.katolskakyrkan.se Sveriges buddhistiska samarbetsråd www.buddhism-sbs.se trudy@buddhism-sbs.se Universell kyrkan av Jesus Kristus ukjk@eujc.org www.eujc.org n Nationella Samarbetsorganisationer och myndigheter Sveriges interreligiösa råd 08-586 24 080 info@interreligiosaradet.se www.interreligiosaradet.se Sveriges kristna råd 08-453 68 00 info@skr.org www.skr.org Sveriges muslimska råd 08-559 257 99 info@sverigesmuslimskarad.org www.sverigesmuslimskarad.org Nämnden för statligt stöd till trossamfund 08-453 68 70 info@sst.a.se www.sst.a.se n Andlig vård på sjukhus och i fängelse Sjukhuskyrkan www.sjukhuskyrkan.se Muslimsk andlig vård på sjukhus www.muslimskasjukhuskoordinatorer.se Buddhistisk andlig vård på sjukhus www.buddhism-sbs.se Andlig vård inom kriminalvården www.kriminalvarden.se 11

Sveriges interreligiösa råd 08-586 24 080 info@interreligiosaradet.se interreligiosaradet.se Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund 08-453 68 70 info@sst.a.se www. sst.a.se 12