Svar angående flyktingverksamheten i Ängelholms kommun

1 (5) Kommunstyrelsens ordförande Lars Nyander Ansvarig tfn Lars.Nyander@engelholm.se Kommunstyrelsen Svar angående flyktingverksamheten i Ängelholms kommun 1. Hur är läget - praktiskt och ekonomiskt - angående stödet till Trelleborg? Avtal avseende placering av ensamkommande barn och unga från Trelleborgs kommun i ankomstboende i Ängelholms kommun träffades under perioden 2015-11-09 tom 2016-01-08. Avtalet sades därefter upp från Trelleborgs kommuns sida med slutdatum 2015-12-07. Samtliga upparbetade kostnader särredovisades på projektkod. Tidsredovisning gjordes för projektorganisationen för att även samla overheadkostnader då avtalet med Trelleborgs kommun medgav ersättning enligt faktiska kostnader. 1 323 748 kr fakturerades 2015-12-28 och betalning gjordes 2016-01-27 av Trelleborgs kommun. Ängelholms kommun har därmed blivit ersatt för faktiska kostnader inkl. overheadkostnader under avtalsperioden enligt avtal. Dygnkostnaden låg på 3326 kr/dygn. Bevakningskostnadsandelen utgick till 27,5 % av de totala kostnaderna. 2. Känns det som att Ängelholms Kommun har full kontroll över de direkta och indirekta kostnader som den totala flyktingverksamheten kostar och kommer att kosta oss? År 2014 gjordes en pilotstudie (GDA 41/2013) av kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande av Migrationsverket i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL:s slutsatser i studien påvisade att kommunerna har ett antal olika kostnader för de asylsökande som inte täcks av statliga ersättningar. Vidare konstaterade SKL i slutsatserna att då de asylsökande inte omfattas av det kommunala utjämningssystemet blir effekten av att ersättningarna inte täcker kostnaderna antingen undanträngning i den kommunala verksamheten, eller ett ökat skatteuttag i de berörda kommunerna. Vidare att flyktingmotagandet riskerar att inte betraktas som den nationella angelägenhet det faktiskt är, då kostnaderna i allt för stor utsträckning bärs av vissa kommuners invånare. Ängelholms kommun instämmer med SKL:s slutsatser att dagens system upplevs som komplext utifrån osäkerhet vilka kostnader som kommer att ersättas. Anställda inom Ängelholms kommun återsöker de medel som går att återsöka och går löpande på utbildningar för att fånga upp förändringar i ersättningssystemen. I de ekonomiska uppföljningar som görs lämnas avvikelser på de kostnader som inte är återsökningsbara, dvs nettokostnaden för Ängelholms kommun. Länsstyrelserna fördelar även medel till kommuner eller kommunalförbund enligt 37 i ersättningsförordningen (2010:1122) och i övergripande

2 (5) projektorganisation ser man över möjligheterna att söka utvecklingsmedel till Ängelholms kommun. När det gäller anvisade nyanlända (de individer som fått permanent uppehållstillstånd) får kommunen en schablonersättning som betalas ut under en tvåårsperiod. Ersättningen ska täcka kommunens initiala kostnader för mottagande och praktisk hjälp vid bosättning, särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg, utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, tolk, andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället, samt vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. Riksrevisionens granskning (RIR 2014:15) visar att en majoritet av kommunerna anser att den statliga ersättningen i vissa delar inte täcker kommunernas kostnader för mottagandet. För Ängelholms kommuns del är det främst merkostnader efter 2- års perioden som är ofinansierade. Det uppstår även definitionsfrågor vad schablonersättningen ska täcka ex vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. I Ängelholms kommun har man valt att det ska täcka all administration och ekonomisk bistånd för att få fram den totala kostnadsbilden. Översyn av fördelning schablonersättningar för nyanlända inom Lärande- och familj pågår. Migrationsverkets handläggningstid är lång och Ängelholms kommuns totala fordran tom kvartal 1 år 2016 uppgår till ca 50 mnkr. Fordran är upptagen i bokslut och prognoser men den stora eftersläpningen i utbetalning av medel skapar osäkerhet då en del ersättningsärenden även behöver processas i Förvaltningsrätten med ökad handläggningstid som följd. Beräknade förväntade ersättningar tas därmed upp enligt försiktighetsprincip. Det råder även osäkerhet i Migrationsverkets volymprognoser vilket gör det svårare för Ängelholms kommun att planera verksamheten samt beräkna totala kostnader framåt. 3. Har den "politiska Styrgruppen för arbetet med mottagande av flyktingar, inkl. ensamkommande barn" tagit några beslut angående hur och när deras uppdrag ang. "särredovisning" (ení. att-safs sex, i KS bestut) skall hanteras och kommuniceras? Särredovisning vad gäller ankomstboende genom avtal Trelleborgs kommun har kommunicerats ut i verksamheten och verkställts. Särredovisning av flyktingsverksamheten görs även sedan tidigare under verksamhet särskilt riktade insatser. Inom Individ- och familjeomsorgen görs även en indelning över nyanlända (de som fått permanent uppehållstillstånd) och asylsökande då ersättningssystemet är olika för de målgrupperna. SKL:s slutsatser av kommunens kostnader (GDA 41/2013) framgår svårigheter i skolan att göra åtskillnad mellan asylsökande och övriga nyanlända elever i resursfördelning. Ängelholms kommun resursfördelar inte uppdelat på asylsökande och nyanlända i skolan. Att matcha utbetalda ersättningar med faktiska kostnader blir därför svårt men Ängelholms kommun har påbörjat kartlägga de totala kostnaderna för de olika målgrupperna. Skollagens definition av

3 (5) nyanländ enligt 3 kap. 12a avviker även mot Migrationsverkets definitioner och ersättningssystem. 4. Kan kommunmedborgarna få aktuell information angående statusen, för det totala läget, här och nu? Kommuninvånarna kan få aktuell bild av läget i de ekonomiskaprognoser som tas fram. Prognoserna bygger på försiktighetsprincip över förväntade intäkter som kommer erhållas av Migrationsverket. Total fordran enligt försiktighetsprincip gentemot Migrationsverket är medtagen i prognoserna. Kartläggning över ej återsökningsbara kostnader görs och de avvikelserna tas fram i de ekonomiska uppföljningar som lämnas. På grund av de stora eftersläpningarna i utbetalningar av ersättningar asylsökande från Migrationsverket (i dagsläget mer än ett år) ökas osäkerheten. 5. Hur stora garantier finns det för att de kostnader kommunen har för flyktingverksamheten, inte kommer att behöva tas från kommunala skattepengar? Hänvisning till pilotstudie (GDA 41/2013) av Migrationsverket och SKL där det framgår att kommuner inkl. Ängelholms kommun har kostnader som inte täcks av statliga ersättningar. Det är en nationell angelägenhet att de kostnader som uppstår även täcks av ersättningar. Effekten av att ersättningarna inte täcker kostnaderna blir annars antingen undanträngning i de kommunala verksamheterna, eller ett ökat skatteuttag i de berörda kommunerna. 6. Finns det någon plan för hur de ekonomiska frågorna skall hanteras i vår kommun - tex om det visar sig att eventuella ekonomiska garantier, från staten, inte kommer att kunna hållas? Hur skall, i så fall, dessa kostnader täckas? Det är en nationell angelägenhet att de kostnader som uppstår även täcks av ersättningar. Effekten av att ersättningarna inte täcker kostnaderna blir annars antingen undanträngning i den kommunala verksamheten, eller ett ökat skatteuttag i de berörda kommunerna. Kommunernas ökade kostnader kompenseras genom extra statliga medel 2015/2016 (utbetalats hösten 2015) och som kommer att utges även 2017. 7. Har några beslut tagits hur det generella statsbidraget, som redan betalats ut från staten, skall användas? Ärende hantering av utökat generellt statsbidrag (KS 2016/408) tas upp för beslut 1/6.

4 (5) 8. Har någon del av det statsbidraget redan använts? I så fall till vad? 1/13 har periodiserats på år 2015 enligt de rekommendationer som RKR, (Rådet för kommunal redovisning) tagit fram. 12/13 periodiseras år 2016 efter beslut tagits kring fördelning. 9. Finns det - eller har det funnits - något eller några förslag, från någon eller några (Styrelser, nämnder, Partier, andra grupperingar, enskilda osv), hur och till vad det redan erhållna statsbidraget skall användas? Hänvisning till svar på fråga 7. 10. Vilka konkreta strategier, planer etc. finns upprättade för hur Ängelholms Kommun skall kunna täcka (praktiskt och ekonomiskt) de kommande behoven (pga. flyktingverksamheten) av bostäder, arbeten, utbildningar, barnomsorg etc.? Ängelholms kommun har bildat en projektorganisation som ska samordna och stödja de ordinarie verksamheterna som berörs av flyktingmottagandet. Det finns planer för framtida HVB hem och för hur bostadsbehovet av nyanlända med PUT (Permanent uppehållstillstånd) eller TUT (tillfälligt uppehållstillstånd) ska hanteras. Flera boenden har redan anordnats. Inom skolsidan så har åtgärder vidtagits för att kunna ta emot eleverna på ett bra sätt, likaså inom barnomsorgen. Det finns utmaningar att hantera, tex lokalfrågor. Första steget för att kunna få ut nyanlända i arbete är att de lär sig svenska och blir inkluderade i samhället. Funktioner för detta finns inom den kommunala organisationen men även i det civila samhället. För att få framgång i detta arbete krävs och också samverkan med aktörer som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. 11. Vilka fördelar kan speciellt lyftas fram, för att fler (helst alla) kommunmedborgare skall veta, förstå och få en positiv syn på flyktingverksamheten Ängelholms Kommun? Invandringen medför en potentiellt stor resurs för Sverige och Ängelholm. Statistiska Centralbyråns beräkning på Sveriges framtida befolkning 2015-2060 räknar på olika senarior; Skulle invandringen till Sverige begränsas betydligt skulle befolkningen inte öka påtagligt, utan stanna vid cirka 10 miljoner år 2060. Detta scenario skulle dock leda till en kraftigt förändrad

5 (5) befolkningsstruktur i landet. Personer i Sverige lever längre i dag, och den ökande livslängden i befolkningen innebär att andelen personer som passerat pensionsgränsen 65 år skulle öka betydligt, från dagens 20 procent till 30 procent som leder till en betydande ökning av belastningen på pensionssystem och sjukvård. Räknar man på ett alternativ med högre invandring än i dag, kring 150 000 per år skulle befolkningen öka till 14,9 miljoner. Utrikes föddas ålder i median är 27 år och andelen personer som är 65 år eller äldre skulle då öka mycket mindre, endast från 20 till 23 procent. Invandring tillför alltså ett stort antal nya unga individer till Sverige med dess annars ökade medelålder, med möjlighet att bidra till vårt samhälle under flera decennier. En ökad invandring kan därför ge större resurser för välfärden, inte minst för sjukvård och äldrevård. Det är också viktigt att påtala att många av de personer som sökt asyl i landet besitter eftertraktade kompetenser som kan bidra till utveckling på ett flertal områden. Detta är en stor utmaning för Sverige och Ängelholm och kräver specifika och riktade satsningar så att flyktingar och andra invandrare snarast möjligt kan slussas in i yrkesarbete och utbildning och bli en resurs för samhället. En effektiv integration och en långsiktig strategi är en förutsättning för att uppnå den önskade effekten. Med vänlig hälsning Lars Nyander