Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige Remiss från kommunstyrelsen

Transkript

1 KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (7) Handläggare: Susanna Wahlberg Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige Remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Karin Norman Stadsdelsdirektör Susanna Wahlberg Avdelningschef Sammanfattning Aktivitetsnivån bland asylsökanden är idag låg. Få har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, få deltar i praktik och förhållandevis få deltar i undervisning i svenska. Mottagandet måste enligt utredningen organiseras så att det förbereder både för en framgångsrik integration och ett smidigt återvändande. Utredningen lägger förslag inom i huvudsak områdena sysselsättning, praktik och undervisning i svenska, boende samt ekonomiskt bistånd. Förvaltningen delar utredningens grundinställning att asylmottagandet ska vara utformat på ett sätt som främjar de asylsökandes möjlighet till sysselsättning och egen försörjning samt att korta handläggningstider bidrar till ett mer humant mottagande genom att den tid som individen tvingas leva i osäkerhet förkortas. Detta är särskilt viktigt sett ur ett barnperspektiv. Kort handläggningstid innebär samtidigt besparingar för samhället. Förvaltningen anser emellertid att vissa förtydliganden behöver göras främst gällande boende och ekonomiskt bistånd.

2 SID 2 (7) Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har beretts inom avdelningen individ och familj i samverkan med försörjningsstödsenheten vid Östermalms stadsdelförvaltning. Bakgrund Aktiv väntan asylsökande i Sverige har presenterats i form av ett ett betänkande. Utgångspunkten för översynen har enligt direktiven varit asylprocessen som helhet. Mottagandet av asylsökande ska vara utformat på ett sätt som bidrar till en rättssäker, effektiv och human asylprocess. Mottagandet ska också vara utformat på ett sätt som främjar de asylsökandes möjlighet till sysselsättning och egen försörjning. Betänkandets sammanfattning finns i bilaga och betänkandet i dess helhet återfinns på sök på publikationer. Ärendet har av kommunstyrelsen remitterats till stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Rinkeby-Kista och Hägersten-Liljeholmen för yttrande senast Betänkandets grundtankar Den asylsökande befinner sig i Sverige i väntan på besked om han eller hon ska få stanna i landet eller inte. Mottagandet måste enligt utredningen organiseras så att det förbereder både för en framgångsrik integration och ett smidigt återvändande. Korta handläggningstider bidrar till ett mer humant mottagande genom att den tid som individen tvingas leva i osäkerhet förkortas och innebär samtidigt besparingar för samhället. Oavsett vilka skäl som en individ eller familj har för att lämna sitt hemland och söka asyl i ett annat land, så kräver det beslutsamhet och en stark vilja att förändra sitt liv. Denna potential måste, enligt utredningen, tas tillvara på ett bättre sätt i mottagandet. Mottagandet måste också utformas med hänsyn till att den enskilde ofta har erfarenhet av förföljelse och krig eller krigsliknande situationer. Utredningen menar också att det finns anledning att understryka att gruppen asylsökande är hetrogen, vilket måste beaktas. Frågan om information och tydlighet i asylprocess och mottagande är viktig ur individens synpunkt. Det är också angeläget att ha ett familjeperspektiv vid sidan av individperspektivet. Ersättningssystemen till kommunerna ska förenklas.

3 SID 3 (7) Sysselsättning, praktik och undervisning i svenska Aktivitetsnivån bland asylsökanden är idag låg. Få har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, få deltar i praktik och förhållandevis få deltar i undervisning i svenska. Meningsfull sysselsättning rustar individen såväl för integration som för återvändande. Alla asylsökande i arbetsför ålder bör därför ges möjlighet att vara aktiva under asyltiden. Samma principiella krav på egenförsörjning ska gälla för asylsökande som för andra. Dock måste förväntningar när det gäller arbete och egenförsörjning vara rimliga i förhållande till exempelvis traumatiska upplevelser, brister i svenska språket och dåligt socialt kontaktnät. Utredningen föreslår att asylsökande bör ges rätt att arbeta, d.v.s. i princip undantas från kravet på arbetstillstånd. Varje vuxen asylsökande ska ges god information om arbete, boende och i övrigt. En handlingsplan ska upprättas, om inte särskilda skäl talar emot det. Handlingsplanen bör upprättas gemensamt av Migrationsverket och individen. Varje vuxen asylsökande ska få sin utbildning och sina yrkeserfarenheter kartlagda och dokumenterade, om inte särskilda skäl talar emot det. Arbetsförmedlingen ska medverka i relevanta delar. Kommunerna ges ett operativt ansvar för att anordna undervisning i svenska, praktik eller annan sysselsättning för asylsökande. Länsstyrelserna ges ett regionalt samordnande uppdrag att biträda kommunerna med anskaffning av praktikplatser, andra sysselsättningsrelaterade insatser samt undervisning i svenska för asylsökande. Vistelsekommunen efter ankomsttiden ska i den utsträckning som är möjligt erbjuda asylsökande praktik eller annan sysselsättning. Kommunerna ska samverka med andra kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, lokalt näringsliv, frivilligorganisationer (inte minst invandrarorganisationer) m.fl. Staten ska ersätta kommunerna ekonomiskt för detta. En asylsökande som försvårar asylutredningen ska inte erbjudas sysselsättning. Inte heller en individ som har fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut ska erbjudas sysselsättning. Vistelsekommunen efter ankomsttiden ska snarast och inom åtta veckor från det att asylansökan lämnats erbjuda asylsökande svenskundervisning, om inte särskilda skäl föreligger. Undervisning ska erbjudas med minst 10 timmar i veckan

4 SID 4 (7) under minst fyra månader eller till dess den asylsökande uppnått erforderliga kunskaper. Undervisningen bör syfta till att ge de asylsökande ett funktionellt språk i relation till vardagsliv, arbete, praktik eller studier. Staten ska ersätta kommunerna ekonomiskt för detta. Det ligger inte inom utredningens uppdrag att lägga förslag på inriktningen av dagens sfi-undervisning (svenska för invandrare). Skolverket bör enligt utredningen ges i uppdrag att bl.a. utreda förhållandet mellan undervisning i svenska för asylsökande respektive sfi. Boende Utredningen konstaterar att asylsökandes boende är en fråga med många dimensioner, exempelvis tvång kontra frivillighet. Trångboddhet är en annan dimension. En annan knäckfråga för utredningen har varit anläggningsboende kontra eget boende, i kombination med det fokus på sysselsättning som är önskvärt. Utredningen föreslår att ett särskilt ankomstboende för asylsökande införs. Under tiden för ankomstboendet ska Migrationsverket göra koncentrerade insatser i fråga bl.a. om själva asylutredningen, information av olika slag, kartläggning och dokumentation av individens utbildning, yrkeserfarenheter och övriga förhållanden samt den asylsökandes val av ordnat boende efter tiden i ankomstboende. Ankomstboendet bör omfatta en period om högst fyra veckor efter inlämnad asylansökan. Utredningen bedömer att ankomstboenden bidrar till en fastare struktur och större tydlighet i processen för asylsökandes boende. Migrationsverket ska inom fyra veckor från det att ansökan om uppehållstillstånd inlämnades erbjuda asylsökande ett ordnat boende om inte särskilda skäl föreligger. Erbjudande ska även ges till den asylsökande som initialt väljer eget boende istället för ankomstboende. Ordnat boende ska erbjudas i en kommun där den enskilde har goda möjligheter till meningsfull sysselsättning och kontakt med det svenska samhället. Barnfamiljer ska prioriteras när det gäller erbjudande om ordnat boende. Information som syftar till att individen ska välja ordnat boende måste vara konkret och ha formen av ett specifikt förslag. I idealfallet bör erbjudandet vara så konkret att individen får klart för sig hur han eller hon ska bo, var undervisning i svenska äger rum, om och i så fall vilken typ av praktik eller annan sysselsättning som kan erbjudas, var eventuella barn kan gå i skola och förutsättningarna för en mer långsiktig social integration i perspektiv av hur i första hand arbetsmarknad och utbildningsväsende ser ut på orten i fråga. Om den asylsökande accepterar Migrationsverkets erbjudande ska denne flytta

5 SID 5 (7) från sitt ankomstboende snarast möjligt. Om den asylsökande inte accepterar förslaget måste han eller hon istället ordna boende på egen hand. Migrationsverket bör ges resurser för att i ökad omfattning erbjuda ordnat boende på pendlingsavstånd från storstäderna. Utredningen påpekar att det finns svårigheter förknippat med förslaget, t.ex. att bostadsmarknaden i de aktuella regionerna är ansträngd vilket gör det svårt att över huvud taget få fram ordnade boenden. Sannolikt skulle det också bli till högre kostnad än vad som gäller för många av dagens anläggningsboenden i övriga delar av landet. Ekonomiskt bistånd I dag lämnas ekonomiskt bistånd i form av bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag. Bistånd lämnas till asylsökande under förutsättning att de är registrerade vid en förläggning. Asylsökande som på egen hand ordnar bostad har i särskilda fall, kopplat till anställning, rätt till bidrag för bostadskostnad togs möjligheten att få bostadsersättning i princip bort. Syftet var att fler skulle välja anläggningsboende. Några synliga effekter har dock inte noterats när det gäller benägenheten att välja eget boende. En asylsökande som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring. Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Särskilt bidrag lämnas för kostnader som uppstår på grund av särskilda behov och nödvändiga för en dräglig livsföring, t.ex. kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott, handikapputrustning och spädbarnsutrustning. Utredningen föreslår att ett nytt ersättningssystem införs som består av grundersättning, aktivitetsbonus och särskild ersättning. Asylsökande som saknar egna medel för sin försörjning ska få grundersättning. Ersättningsnivåerna höjs i förhållande till den nuvarande dagersättningen. Grundersättning för ensamstående föreslås bli 80 kronor per dag. Vid prövning av grundersättning till ett barn bör föräldrarnas ekonomiska villkor beaktas. Detta innebär att grundersättning inte ska utgå om föräldrarna har egna inkomster eller tillgångar och därför på egen hand möjlighet att försörja barnet. Den som avböjer erbjudande om ankomstboende och bor i eget boende ska inte ha rätt till grundersättning. Den som avböjer erbjudande om ordnat boende och bor i

6 SID 6 (7) eget boende ska ha rätt till halv grundersättning. Den som får boende med särskild service inom socialtjänsten och därför inte erbjudits ordnat boende har rätt till hel grundersättning. Asylsökande som utöver svenskundervisning är aktiva inom kommunalt anordnad sysselsättning ska få aktivitetsbonus. Ersättningen föreslås uppgå till 40 kr per dag. Precis som idag föreslår utredningen att det bör finnas möjlighet till särskild ersättning för annat angeläget behov i det nya ersättningssystemet. Nedsättning av grundersättningen ska få ske om en person utan giltigt skäl vägrar att delta i svenskundervisning, försvårar utredningen genom att inte medverka till att klarlägga sin identitet eller försvårar utredningen genom att hålla sig undan. Vidare införs en uttrycklig skyldighet för den enskilde att anmäla ändrade förhållanden. Konsekvenser och finansiering Utredningens förslag uppskattas innebära en nettobesparing på 165 mnkr, trots flera ambitionshöjningar. Förkortningar av handläggningstiderna vid Migrationsverket, genom etablerande av ankomstboenden, är den huvudsakliga finansieringen. Vidare bedömer utredningen att förslagen kommer att ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser genom förbättrat mottagande av asylsökande såsom exempelvis snabbare etablering på arbetsmarknaden. De kortare handläggningstiderna gynnar alla asylsökande, men särskilt barn och föräldrar. De nya ersättningssystemen bedöms främja både kvinnor och mäns sysselsättning. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar utredningens grundinställning att asylmottagandet ska vara utformat på ett sätt som främjar de asylsökandes möjlighet till sysselsättning och egen försörjning samt att korta handläggningstider bidrar till ett mer humant mottagande genom att den tid som individen tvingas leva i osäkerhet förkortas. Detta är särskilt viktigt sett ur ett barnperspektiv. Kort handläggningstid innebär samtidigt besparingar för samhället. Förvaltningen anser att det är bra att ansvaret för Migrationsverket respektive kommunerna tydliggörs. Det är även en klar fördel att ersättningssystemen till kommunerna förenklas. Det bör emellertid framgå tydligt att kommunerna tillförs medel för att anordna utbildning, sysselsättning och praktik. Som vanligt behöver gränssnittet gentemot Arbetsförmedlingen förtydligas. Det som inte berörs särskilt

7 SID 7 (7) djupt i utredningen är att många av de asylsökande har stort behov av sjukhusvård och terapeutisk hjälp. Att skapa ekonomiska incitament för att förmå asylsökande att i högre utsträckning söka ordnat boende kan vara en framkomlig väg. Förvaltningen ser dock i likhet med utredningen vissa svårigheter förknippade med förslaget, t.ex. att bostadsmarknaden i de aktuella regionerna är ansträngd vilket gör det svårt att över huvud taget få fram ordnade boenden samt att det sannolikt också skulle bli till en högre kostnad. Denna problematik bör enligt förvaltningens mening belysas ytterligare. Ett annat förtydligande som enligt förvaltningen behöver göras rör vilka konsekvenser det får när en individ inte får grundersättning och vilken form av ersättning som då ska utges till den enskilde. Det sociala skyddsnätet måste ju omfatta även dessa individer, även om de har valt exempelvis eget boende och inte minst om de har barn. Bilaga Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige, sammanfattning