FÖRBUNDSINFO. Allmänna råd för begravningsclearing

Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 7 2005 Allmänna råd för begravningsclearing Syftet med allmänna råd för begravningsclearing är att underlätta administration och fakturering, men även att tillhandahålla en enhetlig information till nytta för huvudmännen för begravningsverksamheten. De allmänna råden ska inte betraktas som myndighetsföreskrifter utan som ett väl förankrat uttryck för en strävan mot enhetlig hantering av begravningsclearingen. Taxorna som ingår i de allmänna råden är dock en myndighetsföreskrift från Kammarkollegiet (KAMFS 2004:3) och något avsteg från dessa är inte tillåtet. Årets upplaga av Allmänna råd för begravningsclearing har i stort samma innehåll och uppställning som föregående år. Det som har ändrats är att taxan för gravsättning i urngrav även tillämpas vid gravsättning i så kallad asklund eller motsvarande då anhörig får närvara vid gravsättningen. Taxan för gravsättning i minneslund tillämpas då anhöriga inte får närvara vid gravsättningen. Motivet till ändringen är att det fordras mer omfattande förberedelser inför en gravsättning där de anhöriga får närvara. Bilaga: KAMFS 2004:3 Handläggare: Kyrkogårdskonsulent Göran Jacobsson tel 08-737 71 22 goran.jacobsson@svenskakyrkan.se Förbundsjurist Karin de Fine Licht tel 08-737 72 10 karin.definelicht@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGSFÖRBUND Box 4312, 102 67 STOCKHOLM Tel 08-737 70 00 Fax 08-737 71 45 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Webbplats www.forsamlingsforbundet.se Redaktör Lars Lidström

Allmänna råd för begravningsclearing Syftet med Allmänna råd för begravningsclearing är att underlätta administration och fakturering, men även att tillhandahålla en enhetlig information till nytta för huvudmännen för begravningsverksamheten. De har utvecklats som en del av den rådgivning som Församlingsförbundet tillhandahåller. De Allmänna råden ska inte betraktas som myndighetsföreskrifter utan som ett väl förankrat uttryck för en strävan mot enhetlig hantering av begravningsclearingen. Taxorna som ingår i de Allmänna råden är dock en myndighetsföreskrift från Kammarkollegiet och något avsteg från dessa är inte tillåtet, KAMFS 2004:3, bilaga till detta FörbundsInfo. Se; www.kammarkollegiet.se >>>författningar/ 1 Den obligatoriska begravningsclearingen Reglerna för begravningsclearingen finns i begravningslagens 9 kap 6 12. Något förenklat kan de beskrivas på följande sätt: En huvudman för begravningsverksamheten skall utan kostnad för dödsboet tillhandahålla ett antal bestämda tjänster för en avliden som var folkbokförd inom huvudmannens förvaltningsområde. Om de anhöriga väljer att få dessa tjänster hos en annan huvudman så är folkbokföringshuvudmannen skyldig att betala till förrättningshuvudmannen för dem. I det följande används begreppen folkbokföringshuvudman för den hos vilken den avlidne var folkbokförd vid tidpunkten för dödsfallet och den som tillhandahåller tjänsterna benämnes förrättningshuvudman. Även innehavare av allmän begravningsplats som inte är huvudman (församlingar inom Stockholms och Tranås kommuner) samt innehavare av enskild begravningsplats kan uppträda som en förrättningshuvudman. De har därmed samma rätt som andra huvudmän till ersättning genom clearingsystemet. 2 Tjänster som ingår i begravningsclearing De tjänster som ingår i begravningsclearingen är upplåtelse av kist- eller urngravplats eller annan typ av gravplats i 25 år samt gravöppning och iordningställande av grav efter grav öppning. Vidare ingår gravsättning av kista eller urna/aska, transporter inom förvaltningsområdet samt kremering. Slutligen ingår också att tillhandahålla lokal för förvaring och visning av den avlidne samt lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler. Det här är fastställt i lag och rent allmänt är utgångspunkten den att huvudmännen tillhandahåller dessa tjänster med ungefär samma standard över hela landet. I det hänseendet kan tjänsterna sägas var utbytbara och de kan därmed clearas enligt en enhetlig taxa. 3 Kännetecknande för clearingsituationen En clearingsituation uppstår när förrättningen har tillkommit på grund av att de anhöriga valt att ordna gravsättning av den avlidne hos annan huvudman än folkbokföringshuvudmannen. Förrättningshuvudmannen anses därvid inträda i folkbokföringshuvudmannens ställe och utför de tjänster som ingår i begravningsverksamheten med de resurser som förrättningshuvudmannen FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 2 (12)

förfogar över. Tjänsterna tillhandahålls på det sätt som är brukligt hos förrättningshuvudmannen och denne övertar ansvaret för den avlidne på vanligt sätt. Även om inte någon gravsättning är aktuell kan det ändå ske clearing av lokal för avskedsceremoni som till exempel när denna lokal finns i anslutning till det krematorium där kremering sker. 3.1 Ingen rättighet att få gravsättas var som helst Fastän syftet med begravningsclearing är att ge medborgarna frihet att välja plats för sin begravning är denna frihet inte absolut. En grundförutsättning för begravningsclearingen är att förrättningshuvudmannen har möjlighet att upplåta en ny gravplats för den avlidne, eller att någon anhörig har en gravplats där som kan användas för gravsättningen. En huvudman får upplåta gravplats för avliden från annan huvudmans förvaltningsområde om tillgå ngen på gravplatser medger detta. Om så inte är fallet kan huvudmannen avslå en framställan om gravplats. Frågan om tillgången på gravplatser medger upplåtelse av gravplats för avlidna från annan huvudman skall inte prövas individuellt utan ett sådant beslut bör vara generellt och gälla tills vidare. Beslutet bör redovisas i huvudmannens policydokument för begravningsverksamheten. 3.2 Avtal i stället för begravningsclearing Det förekommer att en huvudman regelbundet använder sig av en annan huvudmans tjänster som till exempel kremering, lokal för förvaring och visning eller tillhandahållande av särskilda begravningsplatser för de som inte tillhör något kristet trossamfund. När dessa tjänster ensidigt och regelbundet tas i anspråk är det inte en clearingsituation utan en avtalssituation det finns i vart fall förutsättningar att reglera detta i ett särskilt avtal mellan huvudmännen. Det är vår rekommendation att man gör det. I ett sådant avtal kan man lägga fast såväl ersättningsnivåer som faktureringsrutiner m.m. Följande bör dock beaktas: Ett avtal om nyttjande av annans krematorium bör ingås först när konsekvenserna av miljölagstiftningens krav på rökgasrening är klargjorda för det aktuella krematoriet. Avtal om nyttjande av annans krematorium, lokal för förvaring och visning eller särskilda gravplatser bör kompletteras med noteringar om hur nyttjande huvudman löser transportansvaret till och från dessa objekt. I det fall förvaringslokalen är belägen inom annan huvudmans förvaltningsområde kan det uppstå vissa oklarheter om transportansvaret (se vidare om detta i FörbundsInfo 12/2003). 4 Råd för tillämpning av de olika taxorna De råd som ges i det följande görs alltid med utgångspunkt från förrättningshuvudmannen. Det är förrättningshuvudmannen som utför tjänsterna och den som ska upprätta faktura med hjälp av de olika taxorna. FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 3 (12)

4.1 Var börjar förrättningshuvudmannens ansvar? Vanligtvis övertar förrättningshuvudmannen ansvaret för den avlidne i lokalen för förvaring och visning, men det kan också ske på annan anvisad plats, till exempel i kyrka eller lokal för begravningsceremoni. Transporten till denna plats är ur folkfolkföringshuvudmannens synpunkt en transport utanför förvaltningsområdet och är inte dennes angelägenhet. Transporten till lokalen för förvaring och visning hos förrättningshuvudmannen är en angelägenhet för de anhöriga, dödsboet. 4.2 Lokal för förvaring och visning av stoftet I det här sammanhanget bör vi använda uttrycket lokal för förvaring och visning av den avlidne i stället för bisättningslokal, men ett enklare uttryck skulle kunna vara visningslokal eller förvaringslokal. Rätten att använda en förvaringslokal finns för att ge de anhöriga tid att vidta förberedelser för begravningen utan att drabbas av extra kostnader. Varje huvudman skall således göra klart för berörda transportörer var förvaringslokalen finns eller var huvudmannen, på annan plats, övertar ansvaret för den avlidne. Efter begravningsceremonin, eller om sådan inte hålls, ska gravsättning eller transport för kremering ske utan ytterligare dröjsmål. Gravsättning av kista skall ske senast inom två månader efter dödsfallet. Eventuell tillfällig förvaring av kista som kan inträffa på grund av transportörens praktiska handhavande är inte förvaring utan det momentet ingår i begreppet transport. Den avlidne kan således förvaras endast en gång. Följande bör gälla: Den avlidne tas emot i lokalen för förvaring och visning eller på annan anvisad plats. Begravningsceremoni ordnas vid ett senare tillfälle. Förrättningshuvudmannen får debitera för förvaringslokalen enligt taxa. Lokal för förvaring och visning, enligt taxa 300 kr. Om den avlidne tas emot i kyrka eller lokal för begravningsceremoni med direkt därpå följande gravsättning eller transport till krematorium utgår ingen ersättning för förvaringslokal. 4.3 Transporter När den avlidne har överlämnats till förrättningshuvudmannen är huvudregeln att denne svarar för samtliga transporter inom förvaltningsområdet till dess gravsättning har skett. Men transportansvaret gäller även utanför förvaltningsområdet om transporten avser kremering eller gravsättning på särskilda gravplatser. Om däremot den avlidne ska transporteras för begravningsceremoni i kyrka/lokal som finns hos annan huvudman med därpå följande återtransport för gravsättning eller kremering hos förrättningshuvudmannen, är det dödsboet som har transportansvaret. Minimikravet för att en transport ska vara ersättningsberättigad är att kistan i vart fall ska ha flyttats från en byggnad till en annan eller till en begravningsplats. Även om transporter har inslag av lyft och bärning så är ändå dessa åtgärder alltid en del av transporten. I transport ingår även att kistan ska levereras eller hämtas i kyrka eller i lokal för begravningsceremoni. I det följande ges exempel på hur taxan för transporter ska tillämpas i ett FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 4 (12)

antal vanligt förekommande situationer. Varje taxa avseende kistbegravningar omfattar samtliga transporter till dess gravsättning har skett. Kistbegravningar, fö rrä ttningshuvudman med eller utan krematorium a) Begravningsceremoni ordnas i kyrka eller lokal för begravningsceremoni inom förvaltningsområdet. Därefter ska gravsättning ske på begrav ningsplats som ligger i anslutning till lokalen där begravningsceremonin hålls. Förrättningshuvudmannen svarar för dessa transporter och får debitera folkbokföringshuvudmannen, enligt taxa 1 000 kr. b) Begravningsceremoni ordnas i kyrka eller lokal för begravningsceremoni inom förvaltningsområdet. Därefter ska gravsättning ske på begrav ningsplats som inte ligger i anslutning till lokalen där begravnings ceremonin hålls. Förrättningshuvudmannen svarar för dessa trans porter och får debitera, enligt taxa 1 500 kr. Begravning med kremering, fö rrä ttningshuvudman med krematorium c) Begravningsceremoni ordnas i kyrka eller lokal för begravningsceremoni inom förvaltningsområdet som inte ligger i anslutning till krematoriet. Kremering ska ske, men urnan ska gravsättas hos annan huvudman. Förrättningshuvudmannen svarar för trans porter inom förvaltningsområdet och åter till krematoriet och får debitera folkbokföringshuvudmannen, enligt taxa 1 500 kr. OBS! När begravningsceremoni sker i lokal som ligger i krematoriet utgår ingen ersättning för transport. d) Kremering har skett och urnan ska gravsättas på begravningsplats inom förvaltningsområdet som inte ligger i anslutning till krematoriet. Förrättningshuvudmannen svarar för transport av urna och får debitera, enligt taxa 400 kr. OBS! När gravsättning av urna sker på begravningsplats i anslutning till krematoriet utgår ingen ersättning för transport av urna. Begravning med kremering, fö rrä ttningshuvudman som inte har krematorium e) Begravningsceremoni ordnas i kyrka eller lokal för begravningscere moni inom förvaltningsområdet. Kremering ska ske och urnan gravsättas på begravningsplats som ligger inom förvalt ningsområdet. Förrättningshuvudmannen svarar för transport av den avlidne inom förvaltningsområdet samt till krematorium och får debitera folkbokföringshuvudmannen, enligt taxa 2 000 kr samt för returtransport av urnan, enligt taxa 400 kr. f) Urnan har mottagits av en förrättningshuvudman som enbart ska ordna gravsättning (ej den som avses i e ovan). Gravsättning ska ske på begravningsplats som inte ligger i anslutning till den lokal där urnan togs emot. Förrättningshuvudmannen svarar för transport av urna och får debitera, enligt taxa 400 kr. FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 5 (12)

4.4 Lokal för begravningsceremoni Förrättningshuvudmannen ska kunna tillhandahålla lokal för begrav ningsceremoni utan religiösa symboler och alla oavsett eventuell samfundstillhörighet har rätt att nyttja en sådan lokal. Huvudmannen har ingen del i det ceremoniella och behöver således endast tillhandahålla personal för upplåtelse av lokalen. Oberoende av vilken begravningsceremoni som ordnas har förrättningshuvudmannen rätt till ersättning och får debitera, enligt taxa 600 kr 4.5 Upplåtelse av gravrätt I det föregående under avsnittet 3.1 klargörs att möjligheten till begravningsclearing är beroende av tillgången på gravplatser hos den tänkte förrättningshuvudmannen. Önskemål om plats i samma gravplats för efterlevande maka eller make skall om möjligt beaktas. Även önskemål om att upplåta kistgravplats för gravsättning av urna med möjlighet till en senare gravsättning av kista kan förekomma. Dessa frågor ska i princip avgöras på samma sätt som om det varit en avliden från det egna förvaltningsområdet som framställt dessa önskemål. Förrättningshuvudmannens ställningstaganden bör framgå av policydokumentet för begravningsverksamheten. Observera att nedanstående taxor endast avser gravplatser med gravrätt. Upplåtelse av ny gravrätt Taxa för upplåtelse av gravrätt för en tid av 25 år, för kistgravplats 6 400 kr för urngravplats 1 700 kr Förlängning av gravrätt Om gravsättning ska ske i redan upplåten gravplats måste den återstående upplåtelsetiden efter gravsättningen vara minst 25 år. Om den inte är det skall tiden för upplåtelsen förlängas så att den blir 25 år. Ersättning för förlängning av gravrätt sker med i taxan angivet belopp per år för respektive gravplatstyp. Om förlängning av gravrätt avser en gravplats med större storlek än behovet vid den aktuella gravsättningen (i gravplats för två, tre eller flera kistor) ska förlängningen ändå avse hela gravplatsen. Det innebär att även om en urna ska gravsättas i en befintlig kistgravplats så skall kistgravtaxan tillämpas. Men ersättningen kan trots detta endast avse en gravplats. Förlängning av grav rätt, enligt taxa för kistgravplats, per å för urngravplats, per år 250 kr 70 kr 4.6 Gravsättning, gravöppning, återfyllning m.m. Taxan omfattar samtliga åtgärder i samband med gravöppning, grav sättning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav. Även ersättning för grav - sätt ning av kistan ingår oavsett om den helt eller delvis utförs av huvud - FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 6 (12)

mannen eller om den helt utförs av annan än huvudmannen. Förrättningshuvudmannen svarar för samtliga erforderliga åtgärder och får debitera folkbokföringshuvud mannen, enligt taxa, fö r kistgrav för urngrav 4 600 kr 700 kr Taxan fö r gravsättning i urngrav skall även tillämpas vid annan gravsättning, när det sker i så kallad asklund eller liknande, om anhöriga eller annan närstående har få tt rätt att närvara vid gravsättningen. Tjältining vid extremt gravdjup Med extremt gravdjup menas att marken är frusen till ett djup av minst 1,2 m. Taxan kan endast användas i samband med taxan för kistgravöppning. Tjältining vid extremt tjäldjup, enligt taxa 700 kr Minneslund Gravsättning i minneslund kan ske genom nedgrävning eller spridning av aska. Taxan skall tillämpas för gravsättning i minneslund eller motsvarande gravskick om anhörig eller annan närstående inte får närvara vid gravsättningen. Förrättningshuvudmannen svarar för samtliga erforderliga åtgärder och får debitera folk bok förings huvud mannen för gravsättning i minneslund, enligt taxa 200 kr. 4.7 Kremering Taxan för kremering är beräknad på en anläggning som uppfyller kraven på rökgasrening m.m. enligt miljöbalken. Förrättningshuvudmannen får debitera folkbokföringshuvudmannen, enligt taxa 2 000 kr. Om avtal finns mellan förrättningshuvudmannen och folkbokföringshuvud mannen för utförande av denna tjänst kan avsteg från belopp och normala faktureringsrutiner ske. 5 Fakturering inom begravningsclearingen Förrättningshuvudmannen upprättar faktura på de tjänster som utförts och med belopp som framgår av taxorna 4.2 4.7 Fakturan måste vara korrekt upprättad för att hanteringen ska kunna ske utan dröjsmål. Uppgifterna måste vara fullständiga i fråga om vem som är betalningsansvarig, postgiro eller bankgiro etc. Den avlidnes personnummer, dödsdatum och folk bok förings försam ling ska vara angiven på fakturan. Om det finns risk för att faktureringen kommer att bli fördröjd ska förrättningshuvudmannen omgående informera om detta. På Församlingsförbundets hemsida www.forsamlingsforbundet. se >>>Verksamheter >> Kyrkogård & Begravning > Blankettarkiv finns en särskild clearingfaktura med förtryckta belopp för år 2005. FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 7 (12)

Utan dröjsmål Rekommendationen är att förrättningshuvudmannen skickar fakturan till folkbokföringshuvudmannen utan dröjsmål. Det är inte förenligt med god redovisningssed att vänta längre tid än tre månader och vid årets slut måste denna tid nedbringas så att inte folkbokföringshuvudmannen får fakturor som avser avslutat redovisningsår. Fakturor ska betalas inom 30 dagar och det är angeläget att det visas en ömsesidig respekt för dessa enkla förhållningsregler. 5.1 Folkbokföringsförsamling Uppgift om folkbokföringsförsamling finns på intyget för gravsättning/ eldbegängelse. Om denna församling ingår i en kyrklig samfällighet måste samfällighetens/huvudmannens namn och adress identifieras och användas eftersom det är dit fakturan ska skickas. Adresser till församlingar/samfälligheter finns i Matrikel för Svenska kyrkan men de kan också återfinnas i kyrknätet på adress www.svenskakyrkan.se >>Sök > Sök en församling. 5.2 Kommunala huvudmän för begravningsverksamheten I Stockholm och Tranås är det kommunen som är huvudman för begravningsverksamheten. Nedanstående församlingar finns i Stockholms kommun: Adolf Fredriks församling Bromma församling Brännkyrka församling Domkyrkoförsamlingen Engelbrekts församling Enskede församling Essinge församling Farsta församling Gustav Vasa församling Hedvig Eleonora församling Hägerstens församling Hässelby församling Högalids församling Johannes församling Katarina församling Kista församling Kungsholms församling Maria Magdalena församling Matteus församling Oscars församling Skarpnäcks församling Skärholmens församling Sofia församling Spånga församling S:t Görans församling Vantörs församling Vällingby församling Västerleds församling Nedanstående församlingar finns i Tranås kommun: Säby församling Adelövs församling Linderås församling FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 8 (12)

Fakturor som avser avlidna från församlingar i dessa kommuner ska skickas till: Stockholms kommun Tranås kommun Stockholms kyrkogårdsförvaltning Griftegårdsförvaltningen Box 21144 100 31 STOCKHOLM 573 82 TRANÅS 5.3 Ersättningsbeloppen inom begravningsclearingen Kammarkollegiet fastställer senast den 1 september de taxor som ska tillämpas vid fråga om dödsfall som inträffar efterföljande år. Det sker med stöd av 9 kap 12 i begravningslagen (1990:1144). Förrättningshuvudmannen får ta betalt med belopp enligt den fastställda taxan av folkbokföringshuvudmannen för de tjänster som utförts. Folk bok förings huvud mannen är skyldig att betala. Taxorna som är fastställda för år 2005 skall tillämpas vid dödsfall som inträffar under år 2005. 6 Övrigt 6.1 Om gravanordningar I avsnitt 4.6 Gravsättning, gravöppning, återfyllning m.m. framgår att det finns en enda taxa för gravöppning inklusive gravsättning och återställande efter gravöppning. Det finns inget angivet om montering av de gravanordningar som vanligtvis finns på en gravplats. Mindre gravanordningar som med lätthet kan flyttas undan vid gravöppning anses ingå i gravöppningen. Ett riktvärde för detta är att en sammanlagd arbetstid för monteringsarbeten på gravanordning om högst en timme anses ingå gravöppningen. Om arbetet med gravanordningar överstiger denna tid bör gravrättsinnehavaren bekosta detta arbete. 6.2 Om gravsättning av kista I avsnitt 4.6 Gravsättning, gravöppning, återfyllning m.m. framgår att gravsättning ingår i åtgärden gravsättning, gravöppning och återställande efter gravöppning. Det finns således ingen särskild taxa för gravsättning och det finns inte heller något angivet om hur gravsättning ska utföras. Huvudmannen är dock alltid skyldig att ordna med gravsättning av kista eller urna om inte de anhöriga gör det. Den standard som huvudmannen bestämmer för gravsättning ska samtliga folkbokförda ha rätt till oavsett samfundstillhörighet. Detta får dock inte utesluta att anhöriga eller en församling för sina tillhöriga, kan få möjlighet att ordna gravsättningen på ett mera personligt eller ceremoniellt sätt (se vidare i FörbundsInfo nr 22 /2003). 6.3 Hantering av begravningsclearing i bokföringen Obligatorisk begravningsclearing ingår som en intäkt eller kostnad i begravnings verksamheten. Clearingen skall därför redovisas i program 51 Kyrkogårdar - begravningsverksamhet enligt begravningslagen. Enligt Kyrkbas 99 skall intäkter redovisas på konto 3501 och kostnader på konto 6593. Det är av FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 9 (12)

stor vikt att intäkterna och kostnaderna bruttoredovisas för att erhålla underlag för kostnadsjämförelse och statistik. Värt att observera i detta sammanhang är att clearing för begravningsgudstjänst skall redovisas under delprogram 61 Gudstjänster och förrättningar, detta eftersom begravningsgudstjänsten inte utgör begravningsverksamhet. Förteckning över utgivna FÖRBUNDSINFO 2005 Nr 1 2005: Utökad service FörbundsInfo i ny form, 19 januari Nr 2 2005: Databas för stulna kyrkoföremål, 19 januari Nr 3 2005: Inför bokslut och årsredovisning, 25 januari Nr 4 2005: Nationaldagen den 6 juni blir helgdag 2005, 16 februari Nr 5 2005: Clearing av kyrkliga handlingar, 16 februari Nr 6 2005: Basbelopp för år 2005, 16 februari Nr 7 2005: Allmänna råd för begravningsclearing, 16 februari FÖRBUNDSINFO NR 7 2005 10 (12)

11 (12)

12 (12)