Redovisning av tentamensfrågor och svar för Odontologisk profylaktik 7 (). Kurskod Kurs Ämnesområde Lärandemål Tentamensfrågor Svar socialt - samt reflektera konsekvenserna av detta Resonera över vilka odontologiska konsekvenser som är kopplade till den åldrande patienten som lider av demenssjukdom. Demenssjukdomens svårighetsgrad är kopplad till förmågan att klara aktiviteter i dagliga livet (ADL- trappan). De är ofta muntorra p.g.a. inaktivitet av ansiktsmusklerna i kombination med läkemedelsanvändning. Salivens funktion är viktig då den skyddar tänder och slemhinnor. Minskad saliv eller avsaknad av saliv kan exempelvis leda till svampinfektioner i munhålan. Inaktiviteten kan leda till dregling och till att maten blir liggande kvar i munhålan. Bruxism förekommer också som kan leda till frakturer. Insikt om vikten av munhygien saknas men även andra nedsättningar av kognitiva funktioner som t.ex. minnet gör att man inte kommer ihåg att sköta sin munhälsa. Detta sammantaget innebär en stor risk för uppkomsten av sköra slemhinnor och utvecklandet av gingivit, parodontit och karies. Denna ohälsa i munhålan kan göra att det blir svårt att bära protetiska konstruktioner. Kan bli svårigheter med att äta, tugga och svälja. socialt samt reflektera konsekvenserna av detta Hur påverkar det sjuka åldrandet, med avseende på muntorrhet, sociala och psykologiska aspekter samt det allmänna välbefinnandet? Saliven är en förutsättning för en god munhälsa och ett gott välbefinnande. Reumatiska sjukdomar t.ex. Sjögrens syndrom och kronisk ledgångsreumatism (RA) vars biverkningar ökar med åldern kan orsaka extrem muntorrhet, med näst intill eller helt utslagen salivation. Muntorrhet kan leda till ökad risk för karies, frakturerade tänder, inflammationer i tandkött/ slemhinnor och smärta. Detta kan innebära problem med att äta och svälja, ge sämre aptit som kan leda till malnutrition och viktnedgång. Svårigheter att svälja (dysfagi) är ett betydande socialt handikapp då mat och saliv kan läcka ut från munnen och det är lätt att man sätter i halsen. Aspiration av mat och bakteriebeläggningar kan ge upphov till svåra komplikationer som
aspirationspneumoni. Talsvårigheter och svårigheter att äta kan vara en orsak till minskat umgänge och ibland till social isolering då man kanske föredrar att äta i ensamhet. Detta kan leda till försämrad livskvalitet och psykisk ohälsa såsom nedstämdhet och depression. socialt samt reflektera konsekvenserna av detta Reflektera över tandhygienistens roll för att lindra följderna av muntorrhet för den äldre personen. Muntorrhet förekommer både i det friska och sjuka åldrandet. Det är viktigt att upptäcka muntorrhet i så god tid som möjligt så att man snabbt kan sätta in preventiva och symtomlindrande åtgärder för att förbättra patientens munhälsa, livskvalitet och välbefinnande. Det finns salivstimulerande och saliversättande medel som lindrar och förebygger smärta från sköra slemhinnor och underlättar intag av mat och dryck men också sväljfunktion. Kost som kräver tuggmotstånd är bra för att stimulera salivproduktionen. Vad gäller prevention av karies så är det viktigt med extra fluortillägg och valet av vilken typ av fluorprofylax beror på sväljfunktionen och på graden av muntorrhet. En person som har dysfagi kan sätta både tabletter och sköljning i halsen så där kan fluorlackning vara ett bra alternativ eller att borsta eller smörja med en fluorgel. Personer som saknar saliv kan inte rekommenderas sugtabletter då de kan fastna i slemhinnan och orsaka sår. Personer med nedsatt -eller avsaknad salivfunktion drabbas lättare av infektioner i munhålan som kan sprida sig till luftvägarna men också till mag-tarmkanalen. De flesta äldre klarar av att sköta sin munhygien men behöver ändå stödbehandling ett par gånger per år av tandvården. Revisionsintervallen kan påverkas av om patienten är fri från allmänsjukdomar eller inte, graden och typen av sjukdom, muntorrhet etc. Äldre på institutioner av olika slag som lider av demenssjukdom behöver extra omvårdnad av personal och speciellt de som är sängliggande som helt saknar saliv p.g.a. sjukdomar, mediciner, inaktivitet och understimulering. I dessa fall så har tandhygienisten en mycket stor roll genom sin uppsökande verksamhet där det ingår att
utföra munvård på den äldre men också att utbilda sjukvårspersonalen i munvård och kopplingen till det allmänna välbefinnandet. socialt - samt reflektera konsekvenserna av detta. 1. Redogör för patientkategorier där följande preparat är lämpliga att rekommendera till? a. Proxident munspray smörjande med solrosolja (gul): b. Xerorinse munsköljvätska: c. Xerodent sugtabletter: 1a. Muntorr patient för att återfukta munhålan. Möjliga tillstånd/sjukdomar: Sjögrens syndrom, strålbehandling huvud- /halsregion, äldre med läkemedelsinducerad muntorrhet. Behövs extra fluor om patienten är betandad, om enbart proteser räcker det med smörjande spray. 1b. Betandade patienter med muntorrhet som behöver smörjande/stimulerande effekt samt extra fluor för att förebygga karies. 1c. Lättare grad av muntorrhet för att stimulera salivproduktionen, förslagsvis äldre med lite nedsatt salivation. Tandvårdsrädsla Utifrån en helhetssyn göra åtgärdsbedömningar för den enskilda patientens behov med tandvårdsrädsla samt beakta etiska och samhälleliga aspekter. Reflektera kring ditt förhållningssätt när du behandlar vuxna tandvårdsrädda patienter samt resonera kring etiska aspekter och relatera till de mänskliga rättigheterna. Behandlaren visar empati, vänlig, förstående, visa respekt, vara lyhörd för patientens önskemål och respekterar patientens autonomi. Behandlaren ska ge patienten de bästa behandlingsterapierna utifrån dennes individuella behov. Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt i en tandvårdssituation att undvika smärta för patienten, ge patienten kontroll och informera fortlöpande om åtgärder och upplevelse. Viktigt med ett bra samspel mellan behandlare och patient, patienten ska vara delaktig i behandlingen vilket skapar trygghet. Alla patienter ska få vård/tandvård efter behov och ska behandlas lika oberoende på kön, ålder, land och kultur. Patienter från andra kulturer och socioekonomiska utsatta grupper har visat en högre förekomst av tandvårdsrädsla. Skaret & Soevdsnes, (2005). Int J of Dental Hygiene. 3:2-6.
Tandvårdsrädsla Utifrån en helhetssyn göra åtgärdsbedömningar för den enskilda patientens behov med tandvårdsrädsla samt beakta etiska och samhälleliga aspekter. Redogör för hur omhändertagandet (inför behandlingen) av en tandvårdsrädd vuxen person. Utgå från vetenskapliga grund. Patienter med svår tandvårdsrädsla och fobisk ångest behandlas ofta med beteendeterapi eller kognitiv beteendeterapi vilka är de mest accepterade psykologiska behandlingarna (t.ex. avslappning, samtalsteori, internetbaserad terapi, påverka negativa känslor, tankar och upplevelser) och har visat god effekt hos vuxna. Behandlingen kan också innebära hypnos, lustgas, farmakologiska preparat (bensodiazepiner, midazolan, diazepan) som dämpar ångesten och i vissa fall kan narkos behövas. Dock är evidensläget bristande ur ett kliniskt och hälsoekonomiskt perspektiv vad gäller behandling av tandvårdsrädsla. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjerna 2011 Averley et al. (2004) British Dental Journal. 197(9): 553-558. Berggren. (2000) J Dent Educ; 65:1357-68. Tandvårdsrädsla Utifrån en helhetssyn göra åtgärdsbedömningar för den enskilda patientens behov med tandvårdsrädsla samt beakta etiska och samhälleliga aspekter. Redogör för vilka konsekvenser tandvårdsrädsla kan leda till hos den enskilda patienten och resonera utifrån ett samhällsperspektiv? För den enskilda individen som lider av tandvårdsrädsla kan faktorer som uteblivande från tandvård, vilket kan påverka individens munhälsa, livskvalitet och sociala liv. Forskningen visar att dessa individer har t.ex. sämre egenvård, mer karies, mer inflammation i gingivan, rapporterar mer smärta i tandvårdssituationer och upplever dålig bettfunktion. De upplever ibland bristande estetik av sina tänder som ofta är ekonomiskt krävande behandlingar och kan leda till social isolering. Andra konsekvenser kan vara bristande självförtroende (känner skam över sin rädsla), känsla av bestraffning samt personlighetsförändringar. På samhällsnivå har det visat sig att socioekonomiska faktorer (besöker sällan tandvården) kan bidra till tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla och psykiskt lidande (depression) är starkt förknippade och medför ökade kostnader för samhället t.ex. högre sjukfrånvaro från arbete. Ökande kostnader för samhället för utförande av mer tidskrävande och komplicerade tandvårdsbehandlingar. Det finns också globala skillnader, i Sverige
besöker man ofta tandvården regelbundet medan i andra länder går man till tandvården vid akuta besvär. En annan anledning kan vara att man ger mindre smärtlindring vid behandlingar än vad man gör i Sverige. Andra skillnader kan vara att i Sverige har man länge arbetat med förebyggande tandvård medan i andra länder har gått mer vid akuta behov. Behandlarens attityd kan också vara en skillnad från olika länder, vilket kan leda till bl.a. misstro. Berggren. (2001). J Dent Res; 65:1357-68. Moore et al (2004). BMC Psychiatry; 4 (10):1-11. Eitner et al. (2006). J Oral Rehab: 33(8):588-93. Vermaire et al. (2008). Community Dent Oral Epidemiology; 36: 409-16 moment 2 Hälsokommunikation Redogöra för samtalsmetoder för beteendepåverkan i syfte att främja den orala hälsan och det allmänna välbefinnandet. Redogör för en teoribaserad samtalsmetod enligt Nationella riktlinjerna (2011), som kan användas i samtalet med en patient som har oral ohälsa. I ett hälsosamtal bör behandlaren visa empati samt respektera patients autonomi. Utforska patientens bild av sin orala hälsa genom öppna frågor och inta ett reflekterande lyssnande samt sammanfatta patientens utsagor vilket stärker det empatiska förhållningssättet i mötet. Behandlaren ska ha fokus och styra samtalet för att framkalla ett förändringsprat utifrån patienten egen vilja mot ett förändrat beteende för sin orala hälsa som t.ex. att börja använda munhygieniska hjälpmedel eller sluta med tobak. Motiverande samtal är en teoribaserad samtalsmetod, är mer som ett förhållningssätt för rådgivning. Detta kvalificerade rådgivande samtal är ofta längre än rådgivande samtal och sker vid flera tillfällen. Samtalet kan också innehålla komponenter där man utforskar patientens eventuella ambivalens, för- nackdelar med det nuvarande/önskat beteendet. Nationella Riktlinjerna (2011) Miller & Rollnick (2013) 3rd ed.; Guilford
moment 2 Hälsokommunikation Redogör för betydelsen av patientens medverkan och hur den kan påverka orala hälsan och det allmänna välbefinnandet. Munhälsa bör ses i ett större sammanhang, det finns ett nära samband mellan dåligt tandstatus och ohälsa i munnen och det allmänna välbefinnandet. Det är viktigt att patienten har kunskap om och förståelse av betydelsen av en god oral hygien, förståelse för hur olika livsstilsfaktorer som t.ex. nyttjande av tobak, frekvent intag av socker kan påverka den orala hälsan. En dålig munhälsa kan orsaka försämrat allmäntillstånd och påverka välbefinnandet (t.ex. livskvalitet) genom att det kan orsaka smärta och ge svårigheter att äta. Tänder kan behöva tas bort eller saknas och därigenom påverkas utseendet negativt. Detta medför att patienten kan må psykiskt dåligt (känner skam och skuld) och det påverkar även det sociala livet att individen drar sig undan socialt umgänge. Freeman & Ismail (2009) Monogr. Oral. Sci. 2: 13-127. Lai et al. (2010) Cochrane Database Syst. Rev. 2010:20:1 40.