TRAFIKBULLERUTREDNING FORBONDEN 4 FITTJA C SLUTRAPPORT 2015-11-23

TRAFIKBULLERUTREDNING FORBONDEN 4 FITTJA C SLUTRAPPORT 2015-11-23

Uppdrag 257955, Fittja C Specialutredningar tidigt skede Titel på rapport: Trafikbullerutredning Forbonden 4 Fittja C Status: Slutrapport Datum: 2015-11-23 Medverkande Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Kjell Ericsson Gustav Grundfelt Bengt Johansson Revideringar Revideringsdatum 2015-11-23 Initialer: Marziyeh Karimpour, Tyréns AB Författare: Gustav Grundfelt Datum: 2015-11-06 Handlingen granskad av: Bengt Johansson Datum: 2015-11-06 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-11-23

Sammanfattning Tyréns akustik i Stockholm har av Fittja Centrumfastigheter AB, fått i uppdrag av att se över bullersituationen för planerade bostäder i Fittja C. I planen som är uppdelat i fem etapper ingår bostäder, förskola samt nya kontorshus. Området för nyexploatering ligger på befintliga Fittja centrum. De planerade bostäderna kommer att utsättas för vägtrafikbuller främst från Fittjavägen, busstrafik samt högtalarutrop från stationen och spårtrafikbuller från tunnelbanan i Söder (start och stop ljud från tunnelbanan har tagits med i beräkningar). Även buller från Botkyrkaledan och E4 som ligger öster respektive norr om planområdet beaktas i utredningen. Eftersom alla planerade lägenheter inte kommer att få ekvivalenta ljudnivåer under riktvärdet 55 dba vid fasad bör tekniska speciallösningar tillämpas i detta projekt för att säkerställa att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får tillgång till ett tyst vädringsfönster. Se principlösningar i kapitel 3.1. Med i denna utredning presenterade lösningar kan hälften av boningsrummen i varje lägenhet få tillgång till fönster som motsvarar ett konventionellt fönster vid högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför. Uteplatser måste för att uppfylla riktvärdet 70 dba, maximal ljudnivå, placeras vid bullerskyddad fasad. Om en balkong ändå önskas mot den bullriga sidan, för att exempelvis få tillgång till kvällssol, hindrar inte bullerriktlinjerna att två uteplatser anordnas. Möjlighet finns även att på takterrass uppföra en uteplats som innehåller 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå. Även stomljud från tunnelbanan utreds inom detta uppdrag. Detta bör särskilt beaktas vid byggnaden i etapp 5. Bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger 30 db(a) (slow) vid tågpassage. Markförhållandena gör att markvibrationer kan fortplanta sig och att detta kräver vidare utredning. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med de beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden skall ha en luftljudsisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop ör att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. 3(26)

Innehållsförteckning 1 Uppdrag... 6 2 Resultat av bullerberäkning... 8 2.1 Etapp 1... 8 2.2 Etapp 2... 8 2.3 Etapp 3... 8 2.4 Etapp 4... 8 2.5 Etapp 5... 9 2.5.1 1 ROK... 9 2.5.2 2 ROK... 10 3 Resultat av vibrations- och stomljudsberäkning från tunnelbanan.... 10 4 Konsekvenser av beräkningsresultat samt åtgärder... 11 4.1 Bullerskyddsåtgärder... 12 4.1.1 Bullerskyddad balkong... 12 4.1.2 Fönster med tyst vädring... 12 4.1.3 Skärm framför fönster... 13 4.1.4 Avfärdade bullerskyddsprinciper... 14 5 Påverkan på befintlig bebyggelse.... 14 6 Slutsats och rekommendationer... 15 6.1 Förslag till planbestämmelse... 15 7 Bedömningsgrunder... 16 7.1 Buller från vägtrafik... 17 7.1.1 Antagna riktvärden för boendemiljö... 17 7.1.2 Trafikbuller och planering... 18 7.1.3 Boverkets allmänna råd för bostäder... 19 7.2 Boverkets byggregler... 19 7.3 Övriga lokaler... 20 7.3.1 Buller på skolgårdar... 20 7.4 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus-busstrafik... 21 7.4.1 Riktvärden- Lågfrekvenskrav... 21 7.5 Komfortvibrationer... 22 7.6 Stomljud... 23 8 Bullerberäkning... 24 8.1 Beräkningsmodell... 24 8.2 Programvara - SoundPlan... 24 8.3 Trafikindata... 25 4(26)

8.3.1 Vägtrafik... 25 8.3.2 Tunnelbana... 25 9 Underlag... 26 5(26)

1 Uppdrag Tyréns akustik i Stockholm har av Fittja Centrumfastigheter AB, fått i uppdrag av att se över bullersituationen för planerade bostäder i Fittja C. I planen som är uppdelat i fem etapper ingår bostäder, förskola samt nya kontorshus. Området för nyexploatering ligger på befintliga Fittja centrum. De planerade bostäderna kommer att utsättas för väg- och busstrafikbuller främst från Fittjavägen och tunnelbanan i Söder. Även buller från Botkyrkaledan och E4 som ligger öster respektive norr om planområdet beaktas i utredningen. Även stomljud från tunnelbanan utreds inom detta uppdrag. Bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger 30 db(a) (slow) vid tågpassage. Figur 1. Karta över planområde (markerat med röd linje) samt omgivningar. Licens: CC BY-SA. OpenStreetMap bidragsgivare. 6(26)

ETAPP 5 ETAPP 1 ETAPP 2 ETAPP 3 ETAPP 4 Figur 2. Bebyggelseförslag för nya byggnader i Fittja C. Vy från sydost. Bild: ENTERARKITEKTUR Etapp 1: Höjning av befintlig centrumfastighet boende för äldre Etapp 2: Fittjahöjden Bostäder med förskola i bottenplan Etapp 3: Planerat bostadshus Etapp 4: Planerat bostadshus Etapp 5: Fittja Tower: Rymmer kontor och bostäder i form av studentrum/hotell 7(26)

2 Resultat av bullerberäkning I denna utredning har buller från väg-, busstrafik samt högtalarutrop från stationen och tunnelbanan (start och stopp ljud från tunnelbanan) studerats. Flygbuller bedöms inte vara aktuellt att studera då området ligger långt ifrån en flygplats. 2.1 Etapp 1 Etapp 1 planeras att bli ett äldreboende ovanpå befintlig centrumfastighet och bedöms enligt riktvärden för bostäder. Som mest beräknas ljudnivån vid fasad uppgå till 53 dba. Riktvärdet om 55 dba beräknas således innehållas. Maximala ljudnivåer uppgår som mest till 73 dba. Uteplatser som innehåller 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan orienteras mot den västra fasaden. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med de beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden skall ha en luftljudsisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop ör att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. 2.2 Etapp 2 Etapp två planeras för bostäder samt förskola. Bullersituationen bedöms således efter riktvärden avseende bostäder. Mest utsatta fasad får 45 dba ekvivalent respektive 60 dba maximal ljudnivå. Riktvärdet om 55 dba beräknas således innehållas runt om hela huskroppen. En eventuell skolgård i anslutning till byggnaden beräknas få nivåer under 50 dba dygnsekvivalent ljudnivå. 2.3 Etapp 3 Etapp tre ska inhysa bostäder och bedöms därför enligt riktvärden för bostäder. Fasad mot söder får upp mot 59 dba ekvivalent ljudnivå. Övriga fasader får nivåer under riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå. Maximal ljudnivå beräknas till 81 dba vid den södra fasaden. En gemensam uteplats som innehåller 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 dba rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alternativt skyddat fönster enligt princip i kapitel 4.1. Med dessa lösningar får minst hälften av boningsrummen tillgång till fönster som motsvarar fönster vid riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå. 2.4 Etapp 4 Etapp fyra ska också inhysa bostäder och bedöms därför enligt riktvärden för bostäder. Fasad mot söder får upp mot 62 dba ekvivalent ljudnivå. Den östra delen av byggnaden får nivåer över 55 dba ekvivalent ljudnivå. Främst bidrar vägtrafiken till de överskridande ljudnivåerna. Maximal ljudnivå beräknas till 81 dba vid den södra fasaden. En gemensam uteplats som innehåller 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. 8(26)

För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 dba rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alternativt skyddat fönster enligt princip i kapitel 4.1. Med dessa lösningar får minst hälften av boningsrummen tillgång till fönster som motsvarar fönster vid riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå. 2.5 Etapp 5 Etapp fem ska i detaljplan kunna rymma bostäder i form av studentrum/hotell och kontorslokaler och bedöms därför enligt riktvärden för bostäder. För kontor finns endast rekommendationer avseende buller. Trafikförvaltningen anser att riktvärdet om 50 db(a) max i kontor (butik) avseende stomljud från tunnelbanan ska gälla. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med de beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden skall ha en luftljudsisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop ör att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. Figur 3: Typvåning studentrum/hotell _ Fittja Tower, etapp 5 Fasaderna mot söder får upp mot 59 dba ekvivalent ljudnivå. Främst bidrar vägtrafiken till de överskridande ljudnivåerna. Den norra delen av byggnaden får nivåer under 55 dba ekvivalent ljudnivå. 2.5.1 1 ROK 1 ROK plan 1-7 Beräkningsresultaten visar att den södra delen av 1 ROK på plan 1-7 får nivåer som överskrider riktvärdet. För en bättre ljudmiljö inomhus kan fasaden byggas utan fönster, med fasta fönster alternativt skyddat fönster enligt princip i kapitel 4.1. Maximal ljudnivå beräknas till 78 dba vid de södra fasaderna. En gemensam uteplats som innehåller högst 55 dba ekvivalent samt högst 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. 9(26)

1 ROK plan 8-14 1 ROK i de övre våningsplanerna har tillgång till fönster under 55 dba. Riktvärdet 55 dba beräknas således innehållas för alla 1 ROK på plan 8-14. En gemensam uteplats som innehåller riktvärdena högst 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. 2.5.2 2 ROK 2 ROK-plan 1 till 7 Beräkningsresultaten visar att den södra delen av 2 ROK på plan 1-7 får nivåer som överskrider riktvärdet. För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 dba rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alternativt skyddat fönster enligt princip i kapitel 4.1. Med dessa lösningar får minst hälften av boningsrummen tillgång till fönster som motsvarar fönster vid riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå. Dessutom kan det rekommenderas att de fasader där ljudnivån överskrider riktvärdet byggs utan fönster eller endast med fönster till icke-bostadsrum (kök, hall, badrum) d.v.s. sovrummet byter plats med WC. Maximal ljudnivå beräknas till högst 78 dba vid de södra fasaderna. En gemensam uteplats som innehåller högst 55 dba ekvivalent samt högst 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. 2 ROK-plan 8 till 14 2 ROK i de övre våningsplanerna har tillgång till fönster under 55 dba. Riktvärdet 55 dba beräknas således innehållas för alla 2 ROK på plan 8-14. En gemensam uteplats som innehåller riktvärdena högst 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. 3 Resultat av vibrations- och stomljudsberäkning från tunnelbanan. För etapp 1-4 beräknas stomljudsnivåerna från tunnelbanan ligga under 30 dba. Lera dämpar vibrationerna bra. Om byggnader förläggs till pålad grund så att byggnaden ligger i direktkontakt med underliggande berg kan dock risk för stomljud uppstå om även spåret ligger i kontakt med berget. För etapp 5 kan det eventuellt finnas risk för att stomljudnivån överskrider riktvärdet 30 dba SLOW för de planerade bostäderna i tornet. Detta bör därför utredas vidare. Bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger 30 db(a) (slow) vid tågpassage. Markförhållandena gör att markvibrationer kan fortplanta sig och att detta kräver vidare utredning. Risk för överskridande komfortvibrationer från tunnelbanan bedöms som mycket liten. 10(26)

4 Konsekvenser av beräkningsresultat samt åtgärder - Alla planerade lägenheter på etapp 1-4 kommer inte att få ekvivalenta ljudnivåer under 55 dba vid fasad. Därför bör tekniska speciallösningar tillämpas i detta projekt för att säkerställa att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får tillgång till ett tyst vädringsfönster. Se principlösningar i kapitel 3.1. - De planerade 2 ROK på plan 1-7, etapp 5 kommer inte heller att få ekvivalenta ljudnivåer under 55 dba. Därför bör tekniska speciallösningar tillämpas i detta projekt för att säkerställa att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får tillgång till ett tyst vädringsfönster. Se principlösningar i kapitel 3.1 - De planerade 1 ROK på plan 1-7, etapp 5 får nivåer som överskrider riktvärdet. För en bättre ljudmiljö inomhus kan fasaden byggas utan fönster, med fasta fönster alternativt skyddat fönster enligt princip i kapitel 4.1 Med i denna utredning presenterade lösningar kan hälften av boningsrummen i varje lägenhet få tillgång till fönster som motsvarar ett konventionellt fönster vid högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför. Uteplatser måste för att uppfylla riktvärdet 70 dba, maximal ljudnivå, placeras vid bullerskyddad fasad. Om en balkong ändå önskas mot den bullriga sidan, för att exempelvis få tillgång till kvällssol, hindrar inte bullerriktlinjerna att två uteplatser anordnas. Möjlighet finns även att på takterrass uppföra en uteplats som innehåller 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå. 11(26)

4.1 Bullerskyddsåtgärder 4.1.1 Bullerskyddad balkong Genom att förse balkonger med en glasskärm som är tät från golv till tak kan ljudnivån minskas med upp till 10 dba. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket. Inglasningen får inte överskrida 75 %, annars räknas det inte som en uteplats. Figur 4. Principskiss på bullerskyddad balkong. Vy från ovan. 4.1.2 Fönster med tyst vädring Figur 5. Pricipskiss. Fönster med tyst vädring. Fönster med ventilerad yttre fönsterbåge ger hög isolering mot trafikbuller. Denna lösning är tänkt till små lägenheter där möjligheten till genomgående planlösning inte är möjligt. Denna åtgärd får endast användas i begränsad omfattning, vilket i praktiken omfattar 5% av lägenheterna. Det finns dock studentboenden där samtliga studentrum har denna lösningstyp. 12(26)

4.1.3 Skärm framför fönster Figur 6. Pricipskiss på U-formad glasskärm framför fasad. För våningsplan utan balkong kan en U-formad variant av glasskärm användas. Samtliga glasskärmar ska ha en glastjocklek på åtminstone 6 mm (densitet 2500 kg/m3) dessutom ska alla anslutningar, såväl mot ramverk som mot fasad, vara täta. Dämningen hos fönstret är beroende av ljudkälla (väg- eller spårtrafik), men 5-10 dba dämpning är rimligt att räkna med. 13(26)

4.1.4 Avfärdade bullerskyddsprinciper Följande åtgärder har studerats och avfärdats som tekniskt och/eller ekonomiskt ogenomförbara. Bullerskyddsskärm utmed Fittjavägen På grund av husens höjd skulle en bullerskyddskärm inte ha någon effekt. Porös asfalt på Fittjavägen ( Tyst asfalt ) Porös asfalt reducerar ljudet som uppstår när fordonshjulen rullar mot asfalten. Vid 40 km/h uppgår dock den bullerreducerande effekten endast till cirka 2-3 dba-enheter, vilket inte räcker för att innehålla målet om 55 dba. Förändrad utformning av planen Då större delen planområdet är utsatt för ekvivalent ljudnivå över 55 dba går det inte att uppfylla riktvärdet genom att minska exploateringsområdet eller genom att ändra byggnadsutformningen, utan att kraftigt reducera antalet lägenheter. Sänkt hastighet Att sänka hastigheten på Fittjavägen från 40 km/h till 30 km/h skulle ge en reduktion om knappt 1 dba. Det räcker således inte för att innehålla riktvärde 55 dba. 5 Påverkan på befintlig bebyggelse. Akustiska reflexer från de planerade byggnaderna kommer inte orsaka höjda ljudnivåer vid befintliga bostäder. De nya byggnaderna bedöms således inte ha någon negativ akustisk påverkan på befintliga byggnader. 14(26)

6 Slutsats och rekommendationer Med i denna utredning presenterade lösningar kan hälften av boningsrummen i varje lägenhet få tillgång till fönster med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför. Då riktvärdena avseende buller utomhus inte kommer innehållas överallt kan detta rekommenderas att vistelsemiljön inomhus görs mycket tyst. Därför kan det vara av intresse att välja ljudklass B som mål för den akustiska standarden inomhus. Ljudklass B är 4 dba-enheter strängare än BBR 21. Det är dock upp till tillsynsmyndigheten att besluta vilken ljudklass som ska tillämpas 1. Val av ytterväggskonstruktion, don och fönster styrs mycket av trafikbuller. Då ljudnivån inomhus är ett krav bör särskilt tonvikt läggas på att välja don, fönster och ytterväggskonstruktion för att skapa en ljudmiljö som uppfyller kraven i enligt Boverkets byggregler. Tyréns kan vara behjälpliga med detta om så önskas. Båda ekvivalent och maximal ljudnivå bör beaktas vid dimensionering av fönster och don. 6.1 Förslag till planbestämmelse För att i detaljplanen säkerställa god ljudmiljö föreslås följande planbestämmelse. Kraven inomhus avser ljudklass C 2 enligt svensk standard SS 252 67. Byggnaderna skall utformas så att: minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster. Dock skall högst 50 dba eftersträvas. summerad trafikbullernivå inomhus i boningsrum inte överstiger 30 dba ekvivalent och 45 dba maximal ljudnivå. 1 Ljudklass B kunde inte regleras i detaljplan för detta projekt eftersom det inte är tillåtet med tekniska särkrav 2 Högsta tillåtna ljudnivå i boningsrum enligt BBR 21 är för ljudklass C 30 dba ekvivalent och 45 dba maximal ljudnivå. Till boningsrum räknas rum för sömn, vila eller daglig samvaro. 15(26)

7 Bedömningsgrunder Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal. Störningsmått Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dba. Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga. Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent (LAeq) respektive maximal (LAmax) ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn. 16(26)

7.1 Buller från vägtrafik Följande riktvärden gäller för buller från de bullerkällor som ingår i utredningen. Innan jämförelse med riktvärde är praxis att ljud från olika trafikslag skall summeras. Möjlighet finns att på takterras uppföra en gemensam uteplats som innehåller 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå. 7.1.1 Antagna riktvärden för boendemiljö Riksdagen ställde sig 1997-03-20 bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är teknisk möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller. (Naturvårdsverket Rapport 4653 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935) 17(26)

7.1.2 Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor tagit fram ett skrift avseende trafikbuller Trafikbuller och Planering. Skriften publicerades år 2000 och avser primärt Stockholms stad men kan även ligga till grund även för andra kommuner i länet. I Trafikbuller och Planering anges ett kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa sammanfattas enligt följande: Kvalitetsmål Avstegsfall A 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 dba maximal ljudnivå inomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 dba maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 dba maximal ljudnivå och 55 dba ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dba. Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter skall dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dba utanför minst hälften av boningsrummen. 18(26)

7.1.3 Boverkets allmänna råd för bostäder I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärden som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 7.2 Boverkets byggregler Boverkets byggregler BBR 21 anger följande krav på ljudtrycknivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I praktiken innebär nedanstående tabell att ytterväggar, don och fönster skall dimensineras utifrån yttre bullerkällor så att ljudnivån inomhus inte överskrider värdena i nedanstående tabell. Tabell 1. Högsta totala ljudnivå från yttre bullerkällor enligt BBR 21 Typ av utrymme Ekvivalentnivå Maximalnivå Utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 30 45 1) Utrymmen för matlagning eller personlig hygien 35-1) Värdet får överskridas 5 gånger per natt, kl 22-06 19(26)

7.3 Övriga lokaler För lokaler som inte klassas som bostäder har Trafikverket tagit fram följande riktlinjer (TRV 2010/9532, dat. 2012-05-25). Dessa riktvärden är inte bindande men ska normalt inte överskridas. Tabell 2. Sammanfattning av målsättning eller planeringsmål avseende riktvärden för trafikbuller. Utomhusnivåerna avser frifältsvärde utanför fasad. Utrymme Högsta trafikbullernivå dba Ekvivalentnivå Vårdlokaler Inomhus 30 45 Utomhus vid fasad 55 - Undervisningslokaler (hit räknas förskolor) Inomhus 30 45 Utomhus vid fasad 55 - Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Inomhus 40 60 Utomhus vid fasad 65 - Rekreationsytor i tätbebyggelse 55 1-1) Avser områden med låg bakgrundsnivå. Maximalnivå För kontor och annan kommersiell verksamhet finns inga av riksdagen antagna riktvärden för trafikbuller utomhus som i fallet för bostäder. Fasader och övriga konstruktioner ska dimensioneras för att innehålla ljudkrav inomhus enligt svensk standard SS 252 68. Vilken nivå som är aktuell beror på vilken ljudklass som gäller för projektet samt typ av utrymme. För normala kontorsrum gäller exempelvis: Ljudklass A: 30 dba ekvivalent ljudnivå och 50 dba maximal ljudnivå Ljudklass B/C: 35 dba ekvivalent ljudnivå och 50 dba maximal ljudnivå 7.3.1 Buller på skolgårdar För förskolgårdar kan följande publikationer användas: Forskning enligt Världshälsoorganisationen (WHO) Rättsfall från miljööverdomstolen: Mål nr: M 238-00 Ovanstående publikationer som i stort sätt anger samma riktvärde kan sammanfattas till: att minst 85% av friytan (lekbar yta) inte skall överskrida 55 dba ekvivalent trafikbullernivå att 70 dba maximal trafikbullernivå inte får överskridas vid ytor där lugnare aktiviteter förekommer. 20(26)

7.4 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus-busstrafik I dessa allmänna råd ges rekommendationer för tillämpningen av 9 kap. 3 miljöbalken (1998:808) vad gäller buller inomhus. Dessa allmänna råd gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. 7.4.1 Riktvärden- Lågfrekvenskrav Socialstyrelsen anger i SOS FS 2005:6 kravnivåer på lågfrekvent buller inomhus. Kravet anges som ljudtrycksnivå i tersband i frekvensområdet 31,5-200 Hz, (se tabell nedan). Dessa riktvärden bör tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger. Såväl värdena i tabell 3 bör beaktas vid bedömningen. Tabell 3.Lågfrekvent buller Tersband [Hz] 31,5 56 40 49 50 43 63 42 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 7.5 Externa högtalarutrop Ljudtrycksnivå, Leq [db] Vid bedömning av störning från yttre högtalarutrop tillämpas trafikbullerriktvärden från Infrastrukturproposition 1996/97:53, Folkhälsomyndighetens (tidigare Socialstyrelsens) riktvärden för buller inomhus och Naturvårdsverkets övergångsvägledning för externt industribuller. Trafikförvaltningen bedömer att om ljudnivån underskrider 70 db(a) max vid fasad, från yttre högtalarutrop, innehålls 45 db(a) max inomhus. 21(26)

7.6 Komfortvibrationer För vibrationer som riskerar att påverka boendekomforten gäller följande vibrationshastighete som planeringsmål och nationella riktvärde för miljökvalitet. Enligt Trafikverket gäller vibrationsnivån i Tabell 4 för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad av spårtrafik. Värdena föreslås även gälla för nybyggnation av bostäder. Tabell 4. Vibrationsnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad av bana. Värdena föreslås även gälla vid nyproduktion av byggnader. Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz) Hastighet 0,4 mm/s Värdena avser permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler. Nivåer i sovrum, nattetid mellan kl. 22-06. Angivna värden i enlighet med svensk standard SS 460 48 61, dvs. max RMS-värden, tidsvägning slow och frekvensvägning enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Om värdena i tabell 1 överskrids vid väsentlig ombyggnad ska åtgärder alltid övervägas. Inga boende ska behöva utsättas för mer än 1,0 mm/s i sovrum nattetid. Om inte detta kan uppnås med rimliga tekniska åtgärder bör fastighetsägaren erbjudas inlösen av fastigheten. 22(26)

7.7 Stomljud Det finns idag inga nationella riktvärden gällande stomljud utan detta hanteras normalt genom projektspecifika mål baserat på tidigare erfarenheter. Trafikförvaltningen anser att riktvärdet 50 db(a) max FAST i kontor (butik) samt 45 db(a) max i vårdcentral avseende stomljud från tunnelbanan ska gälla. I Tabell 5 nedan anges ett förslag på stomljudnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad av spårtrafik. Värdena är baserade på erfarenheter från andra projekt som t.ex. Spårväg City i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Värdena föreslås även gälla för nybyggnation av bostäder. Tabell 5. Förslag på stomljudnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad eller nyanläggning av järnvägsspår. Värdena föreslås även gälla vid nyproduktion av byggnader. Lokaltyp Stomljudnivå L pamaxs (dba) Konsertlokaler, TV-studios, ljudinspelningsstudios 25 Bostäder, vårdlokaler och hotell 30 Kyrkor, bibliotek, teatrar, museum, undervisningslokaler och 35 konferenslokaler Arbetslokaler för tyst verksamhet,butik 45 23(26)

8 Bullerberäkning Beräkningar av ekvivalenta och maximala ljudnivåer från närliggande vägtrafik har gjorts med följande inställningar: Antal reflexer: 2 st. Dämpning för fasadreflex: 1 db. Beaktade ljudkällor: Vägtrafik och spårtrafik 8.1 Beräkningsmodell Den Nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, rev. 1996 har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4653. 8.2 Programvara - SoundPlan Beräkningarna har genomförts med programmet SoundPlan (version 7.3) från Braunstein + Berndt GmbH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner mm., hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodell. 24(26)

8.3 Trafikindata 8.3.1 Vägtrafik Trafikflöden har erhållits 2015-03-20 och härstammar från en uppskattning av Tyréns AB i samråd med Botkyrka kommun. Väg Del ÅTD 2015 Fittjavägen Forvägen Krögarvägen Botkyrkaleden E4an Direkt väster om Forvägen Direkt norr om Fittjavägen Under bro mot T-bana Direkt väster om Fittjavägen Direkt väster om Botkyrkaleden ÅDT 2030 Skyltad hastighet Andel tung trafik Kommentar 6000 6000 40 7% Räkning utförd 2015. Ingen uppräkning pga avsaknad av genomfartstrafik. 4000 4000 40 3% Lägre flöde än på Fittjavägen. Lägre andel tung trafik pga avsaknad av busslinjer. Ingen uppräkning pga avsaknad av genomfartstrafik. 4000 4000 40 5% Lägre flöde än på Fittjavägen. Viss busstrafik. Ingen uppräkning pga avsaknad av genomfartstrafik. 16893 19600 50 10% Utgår från Trafikverkets mätning år 2013. Generell trafikökning 1%. 91616 101201 80 10% Utgår från Trafikverkets mätning år 2010. Generell trafikökning 1%. 8.3.2 Tunnelbana Trafikflöden har erhållits 2015-03-12 från SLs kundtjänst. Trafikprognosen avser 2015. SL har idag inga planer på att utöka tunnelbanetrafiken. Riktning mot Ropsten: 132 långa och 19 korta C20. Riktning mot Norsborg: 138 långa och 10 korta C20. Antagen hastighet i beräkningen är 70 km/h. 25(26)

9 Underlag Kommunal grundkarta som dwg-fil från Botkyrka kommun erhållen 2015-01-23 Bebyggelseförslag som dwg-fil från från beställaren erhållen 2015-01-23 Spårtrafikinformation från SL erhållen 2015-03-12 Vägtrafikuppgifter från Tyréns/Borkyrka erhållen 2015-03-20 26(26)