1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera och samarbeta med människor som inte känner till normerna i gruppen. Leken ska åtföljas av en lärarledd brainstorming kring normer i klassen och i samhället. Elevernas upplevelser av brainstormingen används till att reflektera över gruppdynamik, skolmiljö, kultur och normer. Målsättning Målsättningen är att studenterna ska bli medvetna om sin egen roll i en grupp eller i samhället. Eleverna blir medvetna om hur normer skapas och får utveckla sin förmåga att skapa en inkluderande skolmiljö och att öka sin förmåga att acceptera nya klasskompisar och andra skolkompisar som bryter befintliga normer. Ämnen Material Time Age B4 30-40 min 13-15 Samhällskunskap, historia. Material Ungefär 10 bollar, t.ex. tennisbollar En öppen plats för övningarna (t.ex. en korridor, en gymnastiksal eller utomhus) En whiteboardtavla eller liknande Instruktioner 1 Presentera övningen Dela upp eleverna i grupper om 7-10 personer. En elev per grupp kan utses till observatör. Observatören får titta på och iaktta vad som händer i gruppen under övningen. Observatören är inte nödvändig för övningen, så du bestämmer om det ska finnas en sådan eller inte. Ge varje grupp 2-3 bollar och ge dem följande instruktioner:
2 Bollarna ska kastas runt mellan alla gruppmedlemmar Bollarna ska kastas enligt ett bestämt mönster De får inte prata under övningen 2 Gruppen påbörjar övningen Tala om för eleverna att de ska börja kasta bollarna till dess de hittar ett kastmönster som fungerar. Du får påpeka att det valda mönstret representerar kulturella normer och regler som finns i alla grupper, gemenskaper och samhällen, om så är fallet. När kastmönstret fungerar byt ut en eller två gruppmedlemmar i varje grupp. Fördelen med att byta ut två elever är att de kan dela på frustrationen och utsattheten som kommer av att inte känna till normerna i den nya gruppen och av att försöka lära sig den nya rytmen. Det är lämpligt att välja elever som är starka nog att hantera de känslor som kan uppkomma vid bytet. Det är viktigt att eleverna fortsätter vara tysta även under bytet så att de blir tvungna att hitta ett sätt att inkludera nykomlingarna utan att prata. 3 Övningen fortsätter och fler personer kan bytas mellan grupperna Tala om för eleverna att fortsätta kasta runt bollarna enligt de tidigare givna reglerna, att alla ska inkluderas och att det ska vara ett särskilt mönster. När den ursprungliga rytmen/mönstret fungerar igen eller om en ny rytm/ett nytt mönster skapats kan du antingen byta ut fler elever eller avsluta övningen. Vanligtvis tycker elever att övningen är ganska rolig och om det stämmer för eleverna i din klass så kan du låta dem fortsätta och göra ett nytt byte. 4 Diskussion och genomgång av elevernas upplevelser från övningen Låt först observatörerna berätta vad de noterat (om det inte finns någon observatör kan dessa frågor ställas till ursprungsgruppen ): Var det svårt för gruppen att hitta en rytm över huvud taget? Hur gick de tillväga för att hitta och behålla en rytm? Vad hände med rytmen när någon ny kom till gruppen? Hur reagerade gruppen på nykomlingarna"? Blev det ett nytt mönster eller höll gruppen fast vid det gamla mönstret? Vad gjorde gruppen för att hjälpa de nya gruppmedlemmarna? Hur reagerade nykomlingarna? Vad gjorde de för att passa in?
3 Nästa steg är att fråga nykomlingarna /de elever som bytte grupp hur det kändes att komma till en ny grupp där de var tvungna att försöka förstå och passa in i ett mönster som de inte var vana vid eller kände sig bekväma med: Var det svårt att byta grupp och i så fall varför? Hur uppfattade du att de ursprungliga gruppmedlemmarna reagerade på dig? Hur kändes det? Vad gjorde de andra för att få dig att känna dig välkommen? Vad tycker du att de kunnat göra annorlunda? Vad gjorde du själv för att bli en del av gruppen? Till sist, be hela gruppen att fundera kring följande frågor: Hur kändes det att få nya gruppmedlemmar? Vad gjorde du för att få nykomlingarna att känna sig välkomna? 5 Föreläs om normer och brainstorma om normerna i er skola Normer och makt Fråga studenterna om de vet vad en norm är. Försäkra dig om att alla elever vet vad normer är. Tala till exempel om för dem att normer kan definieras som förväntningar och ideal eller regler för vilka egenskaper och beteenden som anses acceptabla eller oacceptabla, positiva eller negativa i ett samhälle eller någon annan gemenskap, t.ex. en klass eller en skola. Du kan ge exempel på normer från elevernas vardag, som att man förväntas vara intresserad av musik och att tycka om specifika artister, eller att man förväntas vara köttätare tills man har sagt att man inte är det. Människor som är nya i en gemenskap eller människor som bryter mot normer kan ibland ha svårt att förstå normerna och att passa in i dem. Särskilt om de inte talar samma språk eller om normerna de är vana vid är helt annorlunda eller för att de helt enkelt inte vill passa in. En norm är ofta osynlig och märks först när någon bryter mot normen. Mönstret i vilken bollarna kastades kan ses som en norm. Brainstorm om normer Fråga eleverna om de kommer på några normer som finns i deras klass eller skola. Skriv ner deras tankar på whiteboarden. Du kan underlätta diskussionen genom att använda följande frågor: Vilka positiva normer för hur vi beter oss mot varandra finns i den här klassen? (Vi mobbar inte varandra, vi avbryter inte varandra i klassen osv.) Vilka normer finns vi om hur vi klär oss?
4 Finns det olika normer för hur killar och tjejer ska vara? Vilka normer gäller när vi bjuder hem klasskompisar? Vilka normer har vi om kärlek och sex? Är det lika lätt för någon som vill dejta någon av samma kön, som det är för någon som gillar personer av ett annat kön? 6 Fokusera nu på normer i skolmiljön Vad innebär det att vara normal och passa in? Är det viktigt att kunna förstå och följa det kulturella mönstret som finns i klassen (alltså att förstå kastmönstret )? Vilka fördelar finns det med att följa normer? Är det möjligt för en nykomling i klassen eller någon som bryter mot normen att påverka eller förändra klassens normer? Finns det några positiva aspekter av att bryta normer som kan vara förtryckande eller uteslutande? Finns det normer som är okej att följa? (T.ex. att det är fel att döda eller stjäla eller det att alla människor har rättigheter.) Finns det normer som kan göra det svårt för vissa människor att vara en del i en grupp? (T.ex. att killar bara kan bli kära i tjejer och vice versa, att kvinnor ska gifta sig och föda barn medan killar ska göra karriär och försörja sin familj.) Förklara nu för eleverna att förhållandet mellan en majoritet och en minoritet kan definieras som en ojämn maktrelation. Majoriteten, som inte nödvändigtvis behöver vara i antal, har rätten att besluta om vilka normer som ska finnas och hur de ska följas. Det kan därför vara svårt för en person som tillhör en minoritet eller någon som avviker från normen att känna sig inkluderade eller accepterade i en grupp eller i samhället. Majoriteten kan därför vara ansvarig för att nykomlingarna eller de personer som avviker från normerna känner sig välkomna och inte utesluts. Risker När ni brainstormar och även när ni diskuterar brainstormingen se till att eleverna inte använder konkreta exempel som handlar om andra elever, det får aldrig bli en diskussion om enskilda personers beteenden och identiteter. T.ex. när det gäller frågan: Vad händer om en person avviker från normen? Tips till läraren Du kan avsluta lektionen med att fråga dina elever om de kommer att göra någonting annorlunda från och med nu, t.ex. när det gäller att välkomna en ny elev till klassen eller att acceptera klasskompisar som avviker från den dominerande normen? Rekommendationer Det rekommenderas att du arbetar med detta material först efter att du arbetat med Grundregler.
Du bör även göra övningen Könsroller, som mer specifikt behandlar könsnormer och förväntningar relaterade till kön och övningen Heteronormen, som fokuserar på hur normer påverkar oss och vår identitet. 5