718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats Anvisningar för utförande ch handledning av kandidatuppsatser i praktisk ch teretisk filsfi Under Fördjupningskursen skriver du en uppsats. Uppsatsämne väljs i samråd med handledaren. Du rekmmenderas ckså att aktivt följa seminarieverksamheten vid såväl den institutin där du gör ditt uppsatsarbete sm andra institutiner det kan finnas relevant aktivitet på flera andra platser inm LiU. Arbetets gång Arbetet skall nrmalt utföras enskilt, men det går ckså att i undantagsfall arbeta i par m kursansvarig gdkänner detta. (Mer m detta senare i detta dkument.) Nedan följer en krtfattad beskrivning av den arbetsgång sm gäller för kandidatuppsatsarbetet. Inm parentes anges vem sm har ansvar för de lika mmenten. Ett mer exakt schema meddelas vid kursstart, men för att ge en bild av ungefär när under terminen sm de lika mmenten inträffar, ser du här ett schema från en tidigare termin: 25 augusti Kursstart 3 september Krt UppsatsPM skickas till kursansvarig 6 september UppsatsPM skickas till de andra i gruppen 12 september Första uppsatsseminarium 19 ktber Skisseminarium 1 december Seminarieversin av uppsatsen skickas till andra i gruppen 8 december Slutseminarium 15 december Feedbackseminarium 8 januari Sista dag för inlämning av marbetad uppsats 1. Intrduktinsföreläsning Kursen startar med en intrduktinsföreläsning då kursexaminatr ch handledare presenterar kursens mål ch ger praktisk infrmatin. Dessutm presenteras några uppsatsämnen. I samband med denna träff ges möjligheter att bka tid för handledning. 2. Val av uppsatsämne Handledaren tillhandahåller ftast några exempel på lämpliga uppsatsämnen, ch vid första träffen med handledaren kmmer ni nrmalt att tillsammans lyckas ringa in ett ämne, åtminstne på ett 1
718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats ungefär. Det kan ckså finnas några tidigare uppsatser att titta på för att få vägledning ch inspiratin av tidigare studenters arbeten. Om du har ett eget uppslag till uppsatsämne redan från början kntaktar du själv lärare, eller vänder dig till kursexaminatr för tips. Förbered ett PM inför diskussinen sm skall leda till gdkännande av valt ämne. Ungefär en A4-sida är lagm. För att uppsatsplanen skall gdkännas krävs det att: syftet är tydligt frmulerat. arbetet är väl avgränsat ch lagm mfångsrikt arbetet har tillräcklig akademisk nivå examensarbetet har en tydlig förankring inm det praktisk- respektive teretiskfilsfiska mrådet Ett krt UppsatsPM sm ligger till grund för det frtsatta arbetet skall skickas sm pdf-fil till handledaren några dagar efter intrduktinsföreläsningen. UppsatsPM presenteras en dryg vecka efter intrduktinsföreläsningen. 3. UppsatsPMseminarium Under första veckan kmmer alla studenter i gruppen att träffas för att presentera ch ventilera det uppsatspm sm tgs fram under punkt 2. 1 Varje uppsats diskuteras i ungefär 20 minuter. Syftet med gruppdiskussinen är att ge perspektiv på det egna uppsatsarbetet ch ökad förståelse av uppsatsarbetets förutsättningar. Till seminariet skall varje student, utöver den egna presentatinen, förbereda två knstruktiva kmmentarer till varje presentatin. 4. Gruppseminarier m uppsatsförfattande Studenter i praktisk ch teretisk filsfi har några möten kring hur man skriver en akademisk uppsats. Där tar vi upp frågr sm val av ämne, att kmma igång, att förbättra sitt skrivande med mera. Litteratur till dessa möten: Hanssn, Sven Ove: Verktygslära för filsfer, Thales, Stckhlm, 2003 Martinich, A.P.: Philsphical Writing: An Intrductin, Wiley-Blackwell, Oxfrd, 2005 (tredje ugåvan) Det finns ckså ganska många allmänna hänvisningar för den sm vill läsa på m hur man skriver en akademisk uppsats. Några användbara böcker är: 1 Eftersm filsfiämnet är ganska litet kan dessa träffar fta vara gemensamma för studenterna i praktisk ch teretisk filsfi. 2
718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats Augustssn, G., Akademiskt skrivande. Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande, Studentlitteratur, Lund, 2007 Backman, J., Rapprter ch uppsatser, Studentlitteratur, Lund, 1998 Björk, L. & C. Räisänen, Academic Writing. A university writing curse, Studentlitteratur, Lund, 2003 Björklund, M. & U. Paulssn, Seminariebken, Studentlitteratur, Lund, andra uppl. 2012 Jarrick, A. & O. Jsephsn: Från tanke till text. En handbk för uppsatsskrivande studenter, Studentlitteratur, Lund, 1996 Av dessa kan särskilt Björklund & Paulssn samt Jarrick & Jsephsn rekmmenderas. Dessa är hyggligt krtfattade men ändå fyllda av matnyttig infrmatin ch försedda med gda tips för skrivarbetet. 5. Möte med handledare (student) I samband med detta möte skall studenten ch handledaren diskutera ch klargöra vilka förväntningar man har på varandra ch på ytterligare deltagande parter. Sm ett riktmärke gäller att handledaren förväntas lägga ttalt 22 timmar på handledning, genmläsning av uppsatsmanus samt framläggning ch andra seminarier. Studenten förväntas lägga ungefär 400 timmar på kandidatuppsatsarbetet (15hp mtsvarar 10 veckrs heltidsarbete). Studenten skriver ett PM efter mötet. Det är viktigt att såväl studentens sm handledarens insatser beaktas. 6. Möte med examinatr ch handledare (student) Den filsfiska kmpetensen skall handledaren stå för. Det är examinatrns uppgift att försäkra sig m att alla parter (student, handledare ch examinatr) har samma uppfattning m vilket arbete sm skall göras. 7. Handledarträffar (student) Det är viktig att du håller regelbunden kntakt med handledaren ch examinatrn under arbetet. Handledaren skall infrmeras m arbetets frtskridande. I sin rll sm rådgivare ch examinatr är det nödvändigt att examinatrn kntaktas kntinuerligt ch inte först när prblem har uppstått. Särskilt täta bör kntakterna vara i inledningen av arbetet. Det är studenten sm måste ta initiativ till handledar- ch examinatrsträffar. Försök att bka handledningstillfällen i gd tid. Vid först träffen efter uppsatsseminariet är det viktigt att handledare ch student kmer överens m hur det frtsatta arbetet skall planeras ch genmföras. Diskutera igenm vilka ambitiner studenten har (G, VG) samt hur handledarresurserna bäst används. Det är vanligt att handledningen är mest aktiv i början ch slutet av uppsatsarbetet. Det kan vara bra att studenten en gång i veckan skickar en krtfattad rapprt m hur arbetet går till handledaren. Ofta räcker några rader. Studenten skriver ett PM efter varje möte. 3
8. Skisseminarium 718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats Ungefär mitt i terminen träffas studentgrupperna tillsammans med handledare ch examinatr vid ett skisseminarium. Vid detta seminarium skall varje uppsatsarbete presenteras ch diskuteras. Varje uppsats diskuteras i ungefär 20 minuter. Syftet med seminariet är att ventilera arbetet inför slutskrivandet. Huvuddelen av det arbete sm skall utföras bör vara gjrt inför detta seminarium. Till seminariet skall ett första utkast till uppsats skrivas där syfte, bakgrund, metd ch resultat presenteras. I de fall arbetet blivit försenat av någt skäl skall ett så utförligt PM sm möjligt skrivas. Ju bättre ch fylligare PM/skiss är dest bättre kmmentarer kan ges. Syftet är att du sm student skall få så mycket hjälp från resten av gruppen sm möjligt. Till seminariet skall varje student, utöver den egna presentatinen, förbereda två knstruktiva kmmentarer till varje presentatin. PM/skiss skall distribueras sm pdf minst tre dagar innan seminariet. 9. Utkast till slutrapprt (student) Två veckr innan slutseminariet bör utkastet vara klart. Examensarbetet kan författas på svenska eller engelska. Handledaren kmmer inte att vara behjälplig med språkgranskning. Dålig språkbehandling kmmer att vägas in i examinatrs bedömning. Så m du skriver på engelska ch känner dig säker på akademisk engelska (ch vem gör inte det?), se till att skaffa hjälp för språklig granskning av uppsatsen. 10. Granskning av utkast till slutrapprt samt krrigering (handledare ch student) Manuset skickas till handledaren för granskning. Kmmentarerna skickas tillbaka för krrigering, varefter manuset eventuellt lämnas till ny granskning. Om manuset lämnas in för upprepad granskning skall ckså den tidigare versinen med handledarens kmmentarer lämnas in, för att underlätta handledarens arbete. Antalet granskningar berr mycket på arbetets kvalitet. Tänk på att det här kan bli en ganska långdragen prcess, där handledaren berende på övriga arbetsuppgifter kan behöva upp till en vecka på sig vid varje granskningstillfälle. Efter varje granskning skrivs uppsatsen m efter handledarens kmmentarer. Uppsatsernas frm ch struktur kmmer att variera berende på vilket mråde de skrivs inm. Det går därför ej att ge några generella riktlinjer för utfrmningen av dessa. Diskutera detta med din handledare ch examinatr. 11. Gdkännande för framläggning (examinatr) Då studenten ch handledaren är nöjda med manuset skickas det till examinatr sm gdkänner för framläggning ch utser ppnent. Detta måste vara klart minst en vecka innan slutseminariet ch uppsatsen distribueras ut till ppnenten ch samtliga i uppsatsgruppen sm pdf. 4
718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 12. Slutseminarium (ppnent, handledare ch examinatr) Presentatin ch ppsitin är en del av examinatinen av examensarbetet. Båda mmenten är viktiga ch därför är kraven högt ställda. Varje uppsats har en timme till sitt förfgande dispnerat enligt följande: 1. Presentatin av uppsatsen (ppnenten). 10 minuter. 2. Klargöranden ch enklare rättelser (studenten). 3. Oppsitin (ppnenten). 20 minuter. 4. Fri diskussin (samtliga, inklusive handledarkmmentarer). 15 minuter. Till seminariet skall alla sm inte ppnerar förbereda två knstruktiva kmmentarer till varje presentatin. Examinatrn gdkänner presentatinen ch ppsitinen för ppnenten. Om mmentet blir underkänt kan det resultera i en kmplettering eller att det får göras m. 13. Krrigering (student) Innan examensarbetet kan publiceras i Linköping University Electrnic Press skall de brister sm upptäckts vid ppsitinen krrigeras. 14. Betygsättning ch gdkännande för tryckning (examinatr + handledare) Efter sista krrigeringen lämnas examensarbetet en sista gång till handledaren ch examinatrn för gdkännande. 15. Uppsatsnummer (student) När uppsatsen är helt gdkänd skickas följande infrmatin till kursadministratören: Titel: sv/eng (behövs vid uttag av examen) Författare: Kurskd: Oppnent: Examinatr: Handledare: Ev. extern uppdragsgivare Sammanfattning: 5
718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats Därefter erhålls ett ISRN-nummer. Numret läggs in på första sidan av uppsatsen. Därefter skickas gdkänd uppsats i PDF-frmat till kursadministratören 16. Publicering i Linköping University Electrnic Press (student) Alla uppsatser publiceras elektrniskt på universitetets elektrniska förlag Linköping University Electrnic Press (www.ep.liu.se). För att publicera ditt examensarbete/uppsats går du in på denna sida http://www.ep.liu.se/exjbb/index.sv.html. Här finns instruktiner hur det går till ch du lggar in genm att klicka på länken längre ned på sidan ch använda ditt studentmailknt Glöm inte att fylla i Cpyrightavtalet. Om du använder bilder, diagram, tabeller etc. från andra skrifter i ditt examensarbete/uppsats måste du ha upphvsrättsinnehavarens tillstånd. Du kan således inte kpiera material hur sm helst ch sedan publicera det sm ditt eget. Var därför nga med att du alltid äger upphvsrätten till det material du publicerar. Mer infrmatin m upphvsrätt finns på webbsidrna. När uppsatsen är publicerad på LiU E-Press ch finns tillgänglig via Internet går det inte att i efterhand ändra i pdf-filen. Om du hittar någt allvarligt fel efteråt kan en erratalista publiceras. Se även plicydkumentet för LiU E-Press http://www.ep.liu.se/authrinf/cntracts/pubscndgeneralsv.pdf 17. Registrering i Ladk När uppsatsen publicerats på e-press, skriv ut blanketten "Överenskmmelse m elektrnisk publicering av uppsats/examensarbete" ch lämna eller skicka till kursadministratören. Därefter kan betyget läggas in i Ladk efter att betygsunderlag inkmmit från respektive examinatr. Observera att du behåller upphvsrätten till ditt arbete även efter att du publicerat det på LiU E-Press! 18. Feedbackseminarium (handledare + student + examinatr). Inför feedbackseminariet skall studenten ha funderat kring, ch gärna skrivit några rader m följande: 1. Har du nu en klarare ch rikare uppfattning m hur man bör frmulera ch utreda en filsfisk fråga än vad du hade innan mmentet började? I sådana fall, på vilka punkter har din uppfattning förbättrats? 2. Har du en klarare ch rikare uppfattning m hur man söker infrmatin sm är relevant för ett filsfiskt frskningsarbete? I sådana fall, på vilka punkter har din uppfattning förbättrats? 3. Har du en klarare ch rikare uppfattning m hur man bör skriva en akademisk uppsats? I sådana fall, på vilka punkter har din uppfattning förbättrats? 6
718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 4. Har du en klarare ch rikare uppfattning m vad det innebär att ppnera på respektive försvara en akademisk uppsats? I sådana fall, på vilka punkter har din uppfattning förbättrats? 5. Har du arbetat fler eller färre timmar per vecka med uppsatsmmentet än vad du nrmalt arbetar under kurser? 6. Har det varit perider då du inte vetat hur du skall gå vidare med arbetet eller tyckt att det varit svårt att mtivera sig att skriva eller läsa? Beskriv gärna närmare! 7. Tre råd från din handledare sm varit till särskild hjälp (skrivande, planering, struktur, arbetsdisciplin, etc.). 8. Tre saker sm du skulle göra annrlunda m du skulle läsa mmentet med vad du vet nu. 9. Tre saker sm vi kunde gjrt sm fått dig att arbeta effektivare, eller sm skulle gjrt uppsatsmmentet mer lärrikt eller givande. 10. Ett par saker sm var särskilt givande eller prblematiska med: a. Intrduktinsmötet b. PM-ventilatinen c. Skissventilatinen d. Slutventilatinen e. Handledningen f. Infrmatin ch tydlighet från handledarkllegiets sida g. Infrmatinssökningstillfällena från bibliteket Någt m hur vi betygsätter uppsatser Vad kännetecknar en bra uppsats i filsfi? De krav sm ställs på en akademisk uppsats relaterar till uppsatsens huvudsakliga funktin: att förmedla resultaten av akademisk frskning till andra frskare så att argument ch resultat i uppsatsen kan utsättas för granskning ch tjäna sm grund för vidare frskning. För att en text skall kunna fylla den här funktinen krävs följande: Relevans: För att tjäna sm grund för vidare frskning ch att vara intresse för andra frskare behöver uppsatsen ha ett relevant innehåll. Den bör diskutera en fråga sm kan intressera flk i fältet, ch den bör säga någnting upplysande, övertygande eller tankeväckande m denna fråga. Välgrundadhet: För att säga någnting upplysande, övertygande eller tankeväckande i en fråga så behöver resnemangen i uppsatsen vara välgrundade. Det betyder inte att det inte får förekmma misstag i en akademisk uppsats en del av pängen med att presentera sin frskning i en uppsats är just att misstag skall kunna upptäckas. Men det betyder att man i författandet av uppsatsen skall undvika påståenden ch argument sm inte är välgrundade, ch markera när man gör kntrversiella påståenden eller antaganden, ch på vilka grunder man gör dessa. Termen akribi används för att beteckna vetenskaplig nggrannhet eller exakthet. 7
718G03, Praktisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats 720G03, Teretisk filsfi, C-kurs. Kandidatuppsats Tydlighet, effektivitet, gtt språk: En str del av en frskares tid går till att ta ställning till m innehållet i uppsatser är av intresse, ch m det är relevant för det egna arbetet. Det är alltså viktigt att innehållet framställs på ett sätt sm är tydligt för dessa läsare, att det inte breder ut sig på nödigt strt utrymme, ch att det är skrivet på ett språk sm låter läsaren kncentrera sig på innehållet. En läsare skall ckså helst kunna skaffa sig en uppfattning m huruvida innehållet är relevant för hennes frskningsintressen utan att läsa hela texten. Av denna anledning publiceras fta akademiska uppsatser med ett krtare så kalla abstract sm sammanfattar dess huvudsakliga innehåll, men detta skall helst ckså framgå av uppsatsens inledande avsnitt. Granskningsbarhet: Eftersm ett av de två huvudsyftena med att presentera en akademisk uppsats är att låta innehållet utsättas för kritisk granskning av andra frskare behöver det vara utfrmat så att andra frskare så lätt sm möjligt skall kunna ta ställning till riktigheten hs de påståenden ch resnemang sm förekmmer i uppsatsen. Det sm krävs är en speciell srts tydlighet sm innebär att man klart redvisar källr ch metder. I ämnen där det redgörs för empiriska undersökningar redvisas den empiriska metden så att undersökningarna skall kunna kntrlleras genm att repeteras; i filsfi är det viktigt att vara tydlig med premisser i de argument sm förekmmer, liksm med krrekta återgivanden av andra filsfers uppfattningar, krrekta citat av deras verk, ch krrekta hänvisningar till de verk där dessa finns beskrivna. Faktrer sm beaktas vid bedömning av uppsatser: 1. Utgår uppsatsen från en frskningsbar frågeställning? 2. Är det valda prblemet analyserat ch väl avgränsat? 3. Har uppsatsen en klar ch tydlig dispsitin? 4. Skiljs referat från egna kmmentarer ch åsikter på ett tydligt sätt? 5. Är citat ch litteraturhänvisningar krrekt utförda? 6. Baseras uppsatsen på val ch mtivering av en lämplig metdisk ansats? 7. Innehåller uppsatsen en presentatin av frskningsläget med avseende på det valda prblemet? 8. Är teser ch slutsatser välargumenterade? 9. Används en adekvat begreppsapparat? 10. Är den språkliga behandlingen tillfredsställande? 11. Är det valda prblemet frmulerat på ett nytt ch kreativt sätt? 12. Innehåller uppsatsen exempel på begreppsbildning ch teriutveckling? 13. Ger uppsatsen prv på analys ch utvärdering (kritisk granskning) av egna resultat? 14. Är uppsatsen språkligt tillfredsställande? 15. Ger uppsatsen intryck av riginalitet ch självständighet? 16. Innehåller uppsatsen några (nya ch) utvecklingsbara idéer/frskningsuppslag? 17. Har arbetet blivit klart inm de uppställda tidsramarna? Ntera att en uppsats inte behöver uppfylla alla dessa kriterier för att vara gdkänd eller ens väl gdkänd. Tänk även på att en uppsats kan uppfylla dessa krav i lägre eller högre grad. Dck gäller att de första 10 kriterierna måste vara fullgjrda på ett tillfredsställande vis för att uppsatsen ska vara gdkänd. 8