Packskynke eller container?

Packskynke eller container? Foto: Ola Gustafsson Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Ola Gustafsson Handledare: Maria Hansby

Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Antal sidor : 10 Titel: Packskynke eller container? Datum: 2015-12-18 Sammanfattning Eftersom tillverkare av container och packskynken framhåller att just deras system är det bästa av alla sterilbarriärer har en enkätundersökning genomförts på två sjukhus varav ett använder packskynken och det andra använder container. Detta för att undersöka deras erfarenheter men även positiva och negativa åsikter kring användandet av respektive system. Målet med studien är att undersöka eventuella skillnader och likheter som framkommer av personalens svar beroende vilket sterilbarriär som används. Målet är även att göra jämförelser av hur personalen upplever användningen av respektive system. För att ge undersökningen en ytterligare dimension gjordes en enkätundersökning med personal på respektive operationsavdelning. En övergripande samt fyra underliggande frågeställningar har utformats för att besvara syftet och målet med studien. Går det att säga att ett sterilbarriärssystem är bättre än det andra? 1. Hur upplever de yrkesverksamma sterilteknikerna användandet av respektive system? 2. Vilka fördelar med respektive system framkommer ur svaren? 3. Vilka nackdelar med respektive system framkommer ur svaren? 4. Hur skiljer sig sterilteknikernas svar från operationsenhetens svar? Resultatet av undersökningen visar att de flesta är nöjda med det system de jobbar med. Samtliga uppger att det system de använder lever upp till vad som förväntas. Alla känner att de har kunskaper som krävs för att utföra arbetet på ett korrekt sätt. Vidare pekar svaren på att personalen på de två olika sterilenheterna lyfter fram samma fördelar med respektive system. Inget system särskiljer sig som speciellt fördelaktigt. Det framkommer att packskynken är känsliga för stötar medan container är tyngre att hantera. Det finns heller inga stora skillnader mellan de svar som personal från sterilenheterna jämfört med personal från operationsenheterna ger. Personalen på operationsavdelningen bekräftar i mångt och mycket vad personalen på sterilenheterna svarade.

Innehåll Introduktion... 1 Bakgrund... 3 Syfte och Mål... 4 Frågeställningar... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Analys... 8 Hur upplever de yrkesverksamma sterilteknikerna användandet av respektive system?... 8 Vilka fördelar med respektive system framkommer ur svaren?... 8 Vilka nackdelar med respektive system framkommer ur svaren?... 9 Hur skiljer sig sterilteknikernas svar från operationsenhetens svar?... 9 Diskussion... 10

Introduktion Bakterier och virus är de vanligaste förekommande mikroorganismer som kan vara skadliga om de kommer i fel miljöer. Olika bakteriesjukdomar är t.ex. TBC, stelkramp och gonorré. HIV, Hepatit och Vattenkoppor orsakas av ett virus. Vissa virus som Hepatit kan leva utanför kroppen upp till fyra månader och smitta vid gynnsamma förhållanden. Därför är det viktigt att rengöra, desinfektera och sterilisera operationsverktyg så inte sjukvården sprider smittan vidare till patienter som ska vårdas eller opereras (1). Den första bakterien observerades av den Nederländske vetenskapsmannen Anton van Leeuwenhoek år 1674 genom ett enkelt mikroskåp som han själv konstruerade. Det var inte förrän på 1800-talet som utvecklingen tog fart genom Louis Pasteur som såg att jäsning orsakas av bakterier. Den som kopplade samman bakterier med olika sjukdomar var Robert Koch. Ignaz Philipp Semmelwise publicerade sina bevis för handhygienens betydelser år 1887. Handtvätten som han införde på sjukhuset i Wien kom att minska dödligheten i barnsängsfeber från 12 % till 2 % (1). Med ett sterilemballage skiljer man de steriliserande instrumenten från luft, dammpartiklar och fukt. Syftet är att bevara de steriliserande instrumenten sterila fram till användning. Kravet på ett sterilemballage är att det ska klara en process i en ångautoklav med en steriliseringstemperatur på minst 134 grader i tre minuter. Den ska även vara transport och lagringsbeständig. Det allra första sterilemballaget som användes kom från Tyskland i början av 1900-talt som då bestod av krom, idag ersatts av aluminium, rostfritt stål och plast/komposit. De allra första packskynkena var gjorda av tyg. Under 2:a världskriget började man använda papper som förpackningsmaterial och under 50-talet kom de första papperspåsarna. Dagens packskynke består av Now-Woven som är tillverkade av cellulosa med polyesterfibrer. Det nyaste på marknaden är SMS (Spunbound Mellblaw) som är en oljebaserad produkt som inte är biologiskt nedbrytningsbar, men ska vara tåligare i steriliseringsprocessen samt klara en större belastning i transport och lagerhållning. Förpackningarna ska vara godkända enligt standard SS-EN ISO 11607-1 och 111607-2. Packskynke ska bestå av två lager som sedan viks om gallret i en speciell vikning(s.k. kuvert) för att förhindra mikroorganismer att tränga 1

in och kontaminera godset. Man ska använda en specialtejp som förslutning som indikerar att den varit utsatt för en hög värme. Vilka krav kan man ställa på ett packskynke? Det bör vara vattenavstötande, ekonomiskt, miljövänlig samt släppa igenom ångan på ett smidigt sätt. Container är en behållare med lock som försluts och som visar att den inte varit öppen efter sterilisering. Den måste rengöras, desinfekteras, inspekteras och iordningställas innan nästa användning. För att ångan ska kunna tränga in i godset måste det finnas öppningar och filter som reglerar in och ut passage (2) Vilka krav kan man ställa på en Container? Den bör vara enkel i sitt utförande, ha ett säkert filtersystem, vara staplingsbara i en autoklav samt under transport. Det ska vara enkelt att reparera samt att byta ut vissa delar. 2

Bakgrund En steriltekniskenhets huvuduppgifter är att rengöra, sterilisera och paketera instrument till olika kunder. Det kan exempelvis vara vårdcentraler eller olika mottagningar men den största kunden brukar vara sjukhusets operationsavdelning (OP). När instrumenten har används på OP ska de rengöras och desinfekteras. Sedan skall instrumenten synas visuellt efter beläggningar, smuts, korrosion men även funktionskontrolleras efter defekter, samt smörjas för att bibehålla sin rörlighet och motverka korrosion. Nästa fas är att lägga instrumenten i ett galler som skall användas till nästa operation. När detta är gjort finns det två alternativ, antingen placerar man gallret i en container eller det får ett packskynke om sig. Detta för att det efter steriliseringsprocessen (avdödande av mikroorganismer) ska kunna bibehålla effekten. Detta brukar omnämnas som en sterilbarriär. Hållbarhetstiden är 1-6 månader på både container och packskynke. Beroende på lagringsomständigheter skall det alltid göras en riskanalys. Tillverkare av container och packskynken framhåller att just deras system är det bästa av alla sterilbarriärer, även gällande dess praktiska funktioner som hantering och lagring. 3

Syfte och Mål Syftet med denna studie är att utifrån yrkesverksamma sterilteknikers erfarenheter, undersöka andelen positiva och negativa åsikter kring användandet av container respektive packskynken. Målet med studien är således att undersöka eventuella skillnader och likheter som framkommer bland informanternas svar beroende på vilken typ av sterilbarriär de använder i sitt yrkesutövande. Vidare är målet med denna studie att göra jämförelser mellan hur informanterna upplever användningen av respektive system. Frågeställningar Utifrån ovanstående syfte och mål har följande övergripande frågeställning formulerats: - Går det att avgöra om ett sterilbarriärsystem är bättre än det andra? För att konkretisera frågeställningen har fyra underliggande frågeställningar utarbetats: Hur upplever de yrkesverksamma sterilteknikerna användandet av respektive system? Vilka fördelar med respektive system framkommer ur svaren? Vilka nackdelar med respektive system framkommer ur svaren? Hur skiljer sig sterilteknikernas svar från operationsenhetens svar Metod Genom enkätundersökningar genomförda med personal från två sterilenheter på två olika sjukhus varav en använder packskynken och den andra använder containrar. För att ge undersökningen ytterligare en dimension genomfördes dessutom en enkätundersökning med personal från operationsenheten på respektive sjukhus. 4

Resultat I följande stycke kommer resultatet av enkätundersökningarna att presenteras. Vid ett besök på två steriltekniska enheter fick personal besvara på 18 identiska frågor rörande deras arbetserfarenhet och vilket system deras enhet jobbade med. På enheten som jobbade med packskynken (P) var det 10 som svarade och på enheten som jobbade med container (C) var det 6 som svarade. Tycker ni att hanteringen med ert system innan packning av instrument är lätthanterligt? P. Ja 90% Nej 0% Vet ej 10% C. Ja 83% Nej 17% Vet ej 0% Är er enhet anpassad till lagring av packskynken/container(innan packning av instrumenten)? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 83% Nej 17% Vet ej 0% Känns tiden för packning av galler med sterilbarriärsystemet tillfredsställande? P. Ja 90% Nej 0% Vet ej 0 % Ej svarat 10% C. Ja 100% Nej 0 % Vet ej 0 % Tycker ni att det är lätt att greppa och bära med ert system? P. Ja 90% Nej 10% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0 % Vet ej 0% Tycker ni att det är lätthanterligt att stapla ert system på en batchvagn innan autoklavering? P. Ja 90% Nej 0% Vet ej 10% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Efter körd process i autoklav, blir det ofta omkörning p.g.a av fukt? P. Ja 0% Nej 100% Vet ej 0% C. Ja 17% Nej 83% Vet ej 0% Är det lätt att placera ert system på lagringshyllan? P. Ja 90% Nej 0% Vet ej 10% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Tycker ni att ert system är stapelbara? P. Ja 30% Nej 60% Vet ej 10% C. Ja 50% Nej 50% Vet ej 0% Är förvaringsutrymmet för steriliserade instrument väl planerad för ert system? P. Ja 90% Nej 0% Vet ej 10 C. Ja 67% Nej 33% Vet ej 0% 5

Är ert system känsligt för stötar och yttre påverkan vid lagring och transport? P. Ja 90% Nej 0% Vet ej 10% C. Ja 50% Nej 50% Vet ej 0% Händer det att operationsenheten måste kassera instrument för att sterilbarriären är bruten? P. Ja 40% Nej 30% Vet ej 30% C. Ja 17% Nej 83% Vet ej 0% Sker det några missöden med tejpen alternativ plomberingen efter körd process? P. Ja 10% Nej 70% Vet ej 20% C. Ja 17% Nej 83% Vet ej 0% Är ni nöjda med hållbarhetstiden med ert system? P. Ja 70% Nej 0% Vet ej 30% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Kan man köra olika steriliseringsmetoder med ert system? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 0% Nej 100% Vet ej 0% Använder ni något hjälpmedel till ert system? P. Ja 10% Nej 90% Vet ej 0% C. Ja 17% Nej 83% Vet ej 0% Tycket ni att ert system är tungt att hantera? P. Ja 20% Nej 80% Vet ej 0% C. Ja 67% Nej 33% Vet ej 0% Tycket ni att ert system lever upp till era och kundernas förväntningar? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om hanteringen med packskynken/container? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Vid ett besök på två oberoende operationsenheter fick personal besvara på tio identiska frågor rörande deras arbetserfarenhet och vilket system deras enhet jobbade med. På enheten som jobbade med packskynken var det 6 som svarade och på enheten som jobbade med container var det 5 som svarade. Vid uppdukning av instrument, händer det att ni måste kassera ett galler för att sterilbarriären är bruten? P. Ja 83% Nej 17% Vet ej 0% C. Ja 40% Nej 60% Vet ej 0% 6

Kan det uppstå missöden med aseptiken vid uppdukning? P. Ja 83% Nej 17% Vet ej 0% C. Ja 20% Nej 80% Vet ej 0% Är ni nöjda med hanteringen vid lyft av ert system? P. Ja 83% Nej 0% Vet ej 8,5% Ej svar 8,5% C. Ja 80% Nej 0% Vet ej 0% Ej svar 20% Använder ni något hjälpmedel med ert system? P. Ja 17% Nej83% Vet ej 0% C. Ja 20% Nej 40% Vet ej 0% Ej svar 20% Tycker ni att ert system är lätta att greppa och bära? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Har det skett några missöden med etikett/tejp/plombering alternativ packskynket och containern inför uppdukning? P. Ja 17% Nej 83% Vet ej 0% C Ja 0% Nej 100% Vet ej 0% Är ni nöjda med hållbarhetstiden med ert system? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Tycker ni att ert system är tungt att hantera? P. Ja 17% Nej 83% Vet ej 0% C. Ja 60% Nej 20% Vet ej 0% Ej svarat 20% Tycker ni att ert system lever upp till era förväntningar? P. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0% Vet ej 0% Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om hantering med packskynke/container? P. Ja 83% Nej 17% Vet ej 0% C. Ja 100% Nej 0 % Vet ej 0% 7

Analys Nedan kommer resultatet att analyseras och frågeställningarna att besvaras. Hur upplever de yrkesverksamma sterilteknikerna användandet av respektive system? Generellt sett visar majoriteten av de tillfrågade vara nöjda med det system de använder på den sterilenhet de arbetar på oavsett vilket system de använder. Samtliga uppger att det system de använder lever upp till vad som förväntas av det. Svaren var på de flesta frågor var odelat positiva. Alla steriltekniker uppger att de känner att de har de kunskaper som krävs för att använda systemen på ett adekvat sätt vilket kan tänkas vara en bidragande orsak till hur de ställer sig till systemet. Tilläggas kan också att många av de som besvarade enkäten hade arbetat länge på samma ställe och hade lite eller inga erfarenheter av att arbeta med något annat system än det nuvarande. Kanske hade resultatet sett annorlunda ut om personalen hade haft färska erfarenheter av bägge systemen. Vilka fördelar med respektive system framkommer ur svaren? Svaren i enkätundersökningen pekar på att personalen från de två olika sterilenheterna lyfter fram samma fördelar med respektive system. Inget av systemen särskiljer sig som speciellt fördelaktigt. Bägge systemen uppges vara lätta att hantera innan instrumenten ska ner i sterilbarriären, både vad gäller förvaring innan användning samt packning av galler som upplevs som lätt att genomföra. Att containrarna upplevs som lätta att hantera är något förvånande då desinfektionen av dessa innebär ytterligare ett arbetsmoment i jämförelse med packskynken. Hade personalen som arbetar med containrar haft större erfarenhet och kunskap av arbete med packskynken kanske svaren hade sett annorlunda ut. Vidare svarar personalen från bägge enheterna att deras respektive system är lätta att greppa och bära samt upplevs inte som tidskrävande. Utifrån svaren framkommer dessutom att personalen upplever sitt respektive system som säkert då det inte uppges ske komplikationer med brutna sterilbarriärer eller kvarvarande fukt. Slutligen uppger majoriteten av de svarande från bägge enheterna att de är nöjda med den hållbarhet systemet ger. 8

Vilka nackdelar med respektive system framkommer ur svaren? 90 % av de tillfrågade som arbetar med packskynken menar att systemet är känsligt för stötar, en siffra som är något lägre hos de som använder containrar. Vidare uppger 50 % av de tillfrågade som arbetar med packskynken att det någon gång skett missöden vid uppdukning som lett till att operationsverktygen blivit kontaminerade. En nackdel med containrar som framkommer i undersökningen är att containrar upplevs vara mindre flexibla då de endast kan användas i ångautoklav till skillnad från packskynken som kan användas till fler system t.ex. Sterrad. Containrarna upplevs slutligen även som tyngre att hantera av personalen jämfört med packskynken. Undersökningen visar att bägge systemen upplevs ha nackdelar. Packskynken tenderar att generera fler missöden medan containrar upplevs som tyngre att hantera och mindre flexibla. Hur skiljer sig sterilteknikernas svar från operationsenhetens svar? Ur svaren på enkätundersökningen framkommer inga egentliga skillnader mellan hur personalen som arbetar på operationsenheterna svarar i jämförelse med hur personalen på sterilenheterna svarade. Personalen på operationsenheterna bekräftar förekomsten av missöden som framkommer i sterilteknikernas svar. Att containrarna upplevs som tunga att hantera är något som också framkommer i operationspersonalens svar. 9

Diskussion Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat inte på att något av systemen är bättre än det andra. Inledningsvis beskrevs att tillverkarna av sterilbarriärer gärna framhåller sitt system som det bästa. Detta är något som bekräftas också i denna undersökning. Personalen från respektive enhet är nöjda med det system som används på den aktuella avdelningen och ser få nackdelar med det. Kanske är personalens erfarenhet och kunskap kring ett sterilbarriärsystem det avgörande för vilket som bör användas snarare än att ett system kan sägas vara objektivt sett bättre än det andra. Studiens resultat stämmer inte överens med mitt antagande. Min gissning på förhand var att containrar skulle uppfattas som sämre jämfört med packskynken exempelvis genom det merarbete som containrar medför, i form av desinfektering och syning. Den tunga hanteringen är ytterligare en nackdel som jag på förhand föreställde mig framkomma bland personal som använder containrar. Detta framkom till viss del i personalens svar men inte alls i den utsträckning som jag förutsåg. Trots att personalen som använder containrar i vissa fall upplever dessa som tunga och som påverkar hur de utför sitt arbete, finns inga hjälpmedel för att underlätta hanteringen till hands. Avsaknaden av dessa hjälpmedel är något som förvånar mig då dessa brister lätt hade kunnat avhjälpas då det på marknaden finns hjälpmedel så som exempelvis liftar för att lyfta ergonomiskt rätt. Något som framkom i samband med att enkätundersökningarna genomfördes är deltagarnas stora engagemang och kunnande i sterila frågor. Att hantera systemen på ett korrekt sätt för att utesluta kontaminering var genomgående högsta prioritet på de avdelningar som besöktes. En stor utmaning för framtiden, speciellt för tillverkare av sterilbarriärssystem samt personal som använder dessa i sin yrkesvardag, tror jag är nya bakteriestammar som ständigt dyker upp. Människor förflyttar sig mellan kontinenterna i en ännu större utsträckning i dag jämfört med tidigare och detta medför att nya bakteriestammar utvecklas. Samtidigt står vi idag inför en utveckling där multiresistenta bakterier blir allt vanligare i vårt samhälle. Hur dagens sterilbarriärssystem kommer kunna möta dessa förändringar och garantera sterila produkter även i framtiden tror jag är något som kommer att få en avgörande roll i morgondagens forskning. 10

Referenser 1. Mikael Zimmerman, föreläsning Sollefteå Lärcenter, Augusti -14 2. www.vardhandboken.se 3. SFVH FYFFE. Förrådshantering och transport av Medicin tekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-sjuk och tandvård. 4. SIS HB 600 Steriliseringsprocesser: Validering och rutinkontroll inom svensk hälsosjuk och tandvård. 5. SS-EN ISO 11607 Generella krav förpackning 6. SS-EN 868-2 Packskynken 7. SS-EN 868-8 Container 8. SS EN ISO 11607-1 Krav på förpackning 9. SS EN ISO 11607-2 Validerings standard för förpackning 10. SS EN 285 Sterilisering av medicintekniska produkter- Ångsterilisatorer- Stora autoklaver 11. SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i sjukvården 11

Bilaga 1: Sterilteknisk enhets svar på packskynke 1. Tycker ni att hanteringen med ert system innan packning av instrument är lätthanterligt? Ja 9 nej 0 vet ej 1 Ev. Kommentar : - 2. 2. Är er enhet anpassad till lagring av packskynke ( innan packning av instrument)? Ja 10 nej 0 vet ej 0 3. Känns tiden för packning av gallret I sterilbarriärsystemet tillfredsställande? Ja 9 nej 0 vet ej 0 ej svarat 1 4. Tycker ni att det är lätt att greppa och bära med ert system? Ja 9 nej 1 vet ej 0 5. Tycker ni att det är lätthanterligt att stapla ert system på en bachtvagn innan autoklavering? Ja 9 nej vet ej 1 6. Efter körd process i autoklav, blir det ofta omkörning p.g.a fukt? Ja 0 nej 10 vet ej 0 - ibland blir det omkörning p.g.a fukt, inte ofta. -enstaka gång 7. Är det lätt att placera ert system på lagringshyllan? Ja 9 nej 0 vet ej 0 8. Tycker ni att ert system är stapelbara? Ja 3 nej 6 vet ej 1 9. Är förvaringsutrymmet för steriliserade instrument väl planerad för ert system? Ja 9 nej 0 vet ej 1 10. Är ert system känsligt för stötar och yttre påverkan vid lagring och transport? Ja 9 nej 0 vet ej 1 11. Händer det att O.P måste kassera instrument för att sterilbarriären är bruten? Ja 4 nej 3 vet ej 3 - ibland, dock inte ofta 12. Sker det några missöden med tejpen alternativ plomberingen efter körd process? Ja 1 nej 7 vet ej 2 - packskynken kan vara känslig för tejp - om tejpen ej är fastsatt på rätt sätt - lite problem med tejpen innan, nu när vi inte tejpar under gallren är problemet löst - tejpen kan rulla upp sig efter steriliseringen 13. Är ni nöjda med hållbarhetstiden med ert system? Ja 7 nej 0 vet ej 3 12

- inte helt - packar om en del p.g.a utgått datum 14. Kan man köra olika steriliseringsmetoder med ert system? Ja 10 nej 0 vet ej 0 - Sterrad - väteperoxid 15. Använder ni något hjälpmedel till ert system? Ja 1 nej 9 vet ej 0 - behövs ej 16. Tycker ni att ert system är tungt att hantera? Ja 2 nej 8 vet ej 0 - vissa galler - oftast inte 17. Tycker ni att ert system lever upp till era och kundernas förväntningar? Ja 10 nej 0 vet ej 0 18. Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om hanteringen med packskynken? Ja 10 nej 0 vet ej 0 Bilaga 2 : Operation enhets svar på packskynke 5. Vid uppdukning av instrument, händer det att ni måste kassera ett galler för att sterilbarriären är bruten? Ja 5 nej 1 vet ej 0 - Har hänt någon enstaka gång p.g.a att instrument stuckit igenom packskynket. - Väldigt sällan, ett galler var blött och hela uppdukningen blev osteril. 6. Kan det uppstå missöden med aseptiken vid uppdukning? Ja 5 nej 1 vet ej 0 7. Är ni nöjda med hanteringen vid lyft av ert system? Ja 4 nej 0 vet ej 1 ej svar 1 8. Använder ni något hjälpmedel med ert system? Ja 1 nej 5 vet ej 0 9. Tycker ni att ert system är lätta att greppa och bära? - galler som väger mycket kan vara tunga att lyfta 10. Har det skett några missöden med etikett/tejp/plombering alternativ packskynke och containern inför uppdukning? Ja 1 nej 5 vet ej 0 11. Är ni nöjda med hållbarhetstiden med ert system? 13

12. Tycker ni att ert system är tungt att hantera? Ja 1 nej 5 vet ej 0 13. Tycker ni att ert system lever upp till era förväntningar? 14. Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om hanteringen med packskynke? Ja 5 nej 1 vet ej 0 Bilaga 3: Sterilteknisk enhet svar på container 1. Tycker ni att hanteringen med ert system innan packning av instrument är lätthanterligt? 1. ja 5 nej 1 vet ej 0 - vi har för få diskställ och maskiner till detta. 2. Är er enhet anpassad till lagring av container(innan packning av instrumenten)? ja 5 nej 1 vet ej 0 - vår verksamhet har utökats, därför är lagret/förrådet för litet. 3. Känns tiden för packning av gallret i sterilbarriärsystemet tillfredsställande? 4. Tycker ni att det är lätt att greppa och bära med ert system? 5. Tycker ni att det är lätthanterligt att stapla ert system på en batchvagn innan autoklavering? 6. Efter körd process i autoklav, blir det ofta omkörning pga fukt? Ja 1 nej 5 vet ej 0 Ev kommentar:- 7. Är det lätt att placera ert system på lagringshyllan? 8. Tycker ni att ert system är stapelbara? Ja 3 nej 3 vet ej 0 9. Är förvaringsutrymmet för steriliserade instrument väl planerad för ert system? Ja 4 nej 2 vet ej 0 - verksamheten har växt, behöver större förråd. 10. Är ert system känsligt för stötar och yttre påverkan vid lagring och transport? Ja 3 nej 3 vet ej 0 - container är gjorda av aluminium. - containers är av aluminium, men säkrare än packskynke, det kan bli hål. 14

11. Händer det att O.P måste kassera instrument för att sterilbarriären är bruten? Ja 1 nej 5 vet ej 0 12. Sker det några missöden med tejpen alternativ plomberingen efter körd process? Ja 1 nej 5 vet ej 0 13. Är ni nöjda med hållbarhetstiden med ert system? 14. Kan man köra olika steriliseringsmetoder med ert system? Ja 0 nej 6 vet ej 0 15. Använder ni något hjälpmedel till ert system? Ja 1 nej 5 vet ej 0 - inga liftar men specifika diskvagn. 16. Tycker ni att ert system är tungt att hantera? Ja 4 nej 2 vet ej 0 - stora container kan vara ganska tunga. 17. Tycker ni att ert system lever upp till era kundernas förväntningar? 18. Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om hanteringen containers? Bilaga 4 : Operations enhet svar på container: 1. Vid uppdukning av instrument. Händer det att ni måste kassera ett galler för att sterilbarriären är bruten? Ja 2 nej 3 vet ej 0 2. Kan det uppstå missöden med aseptiken vid uppdukning? Ja 1 nej 4 vet ej 0 3. Är ni nöjda med hanteringen vid lyft vid av ert system? Ja 4 nej 0 vet ej 0 ej svar 1 - tungt och påfrestande för handleder ibland - vissa är för tunga 4. Använder ni något hjälpmedel till ert system? Ja 1 nej 2 vet ej 0 ej svarat 2 - lyftteknik, har haft utbildning av ergonom. - vagnar, många galler på vissa operationer. - staplar med många galler, vagnar när man har ett eller två 5. Tycker ni att ert system är lätta att greppa och bära? 15

Ja 5 nej 0 vet ej 0 - containers är lätta att greppa men lite tunga ibland - containers står på vagnar med flera container i, vagnarna är ej anpassade för container - fast tunga ibland - vissa är tunga 6. Har det skett missöden med etikett/tejp/plombering inför uppdukning alternativ packskynke eller container inför uppdukning? Ja. 0 nej 5 vet ej 0 - nej, då jag varit med 7. Är ni nöjda med hållbarhetstiden med ert system? Ja 5 nej 0 vet ej 0 8. Tycker ni att ert system är tungt att hantera? Ja 3 nej 1 vet ej 0 ej svar 1 - ibland - ibland när det är mycket i gallret - ibland, beroende på vilket galler 9. Tycker ni att ert system lever upp till era förväntningar? Ja 5 nej 0 vet ej 0 10. Tycker ni att ni har tillräckligt med kunskap om hanteringen med container? Ja 5 nej 0 vet ej 0 Bilaga 5: Redovisning av liknande undersökning av Lena-Marie Lundberg, YH, Sollefteå 2011 Resultatet av undersökningen visade att container ger en säkrare hantering vid transport och lagerhållning än packskynke som är mer ömtåligare. Detta kan leda till hål på packskynket som oftast leder till kontaminering av godset. Hon skriver att med container blir det mindre arbetsmoment och mer ergonomiskt rätt. Lena-Marie kom även fram till att hanteringen av container blev tyngre och man fick då köpa in liftar. 16