Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö

Rapport 2012:2 REGERINGSUPPDRAG Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö rapportering av uppdrag 9 enligt 2011 års regleringsbrev

Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö - rapportering av uppdrag 9 enligt 2011 års regleringsbrev Boverket januari 2012

Titel: Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Rapport: 2012:2 Utgivare: Boverket januari 2012 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-86827-98-4 ISBN pdf: 978-91-86827-99-1 Sökord: planarbete, harmonisering, digital information, informationssamverkan, informationsförsörjning, planprocessen, genomförandeprocessen, kommunala planer, digital lagring, e-tjänster, e- förvaltning Dnr: 229-370/2010 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2012

3 Förord Den digitala utvecklingen går fort, och så gott som samtliga enskilda medborgare, företag och organisationer efterfrågar och ställer krav på att snabbt få tillgång till aktuell, tillförlitlig och förståelig information. Det finns redan idag en stor efterfrågan på digital och lättillgänglig information; vad gäller inom området jag bor i, vad gäller för den fastigheten jag är intresserad av att köpa, hur går det med min bygglovsansökan, var finns det byggbar mark inom kommunen osv. Allt tillsynes frågor som borde kunna besvaras enkelt och direkt, men det krävs att förutsättningarna för dessa e-tjänster utvecklas, bland annat genom en harmonisering av plan- och genomförandeprocessen och en informationssamverkan mellan samhällsplaneringens aktörer. Med e-tjänst menas en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt. Den informationssamverkan som beskrivs i rapporten är grunden för att två eller flera organisationer ska kunna använda varandras information. Informationssamverkan kan inom offentlig förvaltning antingen styras fram via författningsreglering eller skapas genom avtal eller överenskommelser. Boverkets har på regeringens uppdrag under år 2011 genomfört ett uppdrag i syfte att verka för en ökad harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö och en mera enhetlig digital lagring av de kommunala planerna. Detta är Boverkets avrapportering av uppdraget. Boverket har valt att utarbeta rapporten i nära samverkan med Lantmäteriet inom ramen för den organiserade samverkan som redan finns mellan myndigheterna. Samverkan mellan Boverket och Lantmäteriet har formen av ett flerårigt program Sammanhållen Planerings- och Fastighetsbildningsprocess (SPF). Rapporten har i sammanställts av Mikael Jardbrink från Boverket och Per-Anders Karlgren, konsult Lantmäteriet med stöd av Maria Rydqvist, Boverket, Ewa Swensson och Mats Halling Lantmäteriet. Uppdraget har också utförts i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och med länsstyrelserna. Representanter från dessa organisationer har varit Anna Eklund och Björn Adolfson. Karlskrona januari 2012 Janna Valik generaldirektör

4 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö

5 Innehåll Sammanfattning... 7 Etablering av harmoniserat planarbete i digital miljö... 7 Flerårig handlingsplan för samverkan mellan Boverket och Lantmäteriet... 7 Inledning och läsanvisningar... 9 Ordlista... 11 Uppdraget... 17 Organisation och arbetssätt... 17 Harmonisering av planarbetet... 18 Ansvar för olika delar av harmoniseringen... 19 Sammanfattande kommentar... 21 Harmonisering på kort och lång sikt... 21 Nulägesbeskrivning... 23 Tillämpning av digital teknik... 23 Omvärldsfaktorer som påverkar planarbetet... 24 Lagstiftningen... 24 Arbetssätt, kompetens... 24 Teknik och digital information... 25 Kommunerna ansvarar för planarbetet och samverkan är nödvändig... 25 Regeringens plan för en svensk e-förvaltning... 26 Iakttagelser... 28 Staten måste välja ramverk... 28 Information och informationsförsörjning... 28 BIM... 29 Mål och Nyttor... 31 De övergripande målen för planarbetet... 31 Regionala mål och nyttor... 32 Gränsöverskridande samhällsplanering... 32 Planeringsunderlag... 32 Lokala mål och nyttor... 33 Andra nyttor... 34 Byggbranschens nyttor... 34 Programleverantörernas nyttor... 34 Enskilda medborgares nyttor... 34 Handlingsplan... 35 Samverkan mellan Boverket och Lantmäteriet till år 2015... 35 Måluppfyllelse... 36 Planprocessen... 36 Styrning och organisation av planarbetet... 37 Information och informationsförsörjning... 37 Objekttypskatalog inom Svensk GEOprocess... 37 Grundkarta... 38 Informationsdelning inom offentlig verksamhet... 38 Identifiera informationen som behövs och som skapas i planarbetet... 39 Peka ut den organisation som bör ha informationsansvaret... 39 Beskriva begrepp och informationsstrukturer... 39 Ställa krav på informationstjänster... 40 Metadata... 40

6 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Arkivering och lagring... 40 Kompetens... 41 Tekniska verktyg... 42 Vägledning... 42 Etablering av harmoniserat planarbete i digital miljö... 42 Flerårig handlingsplan för samverkan mellan Boverket och Lantmäteriet... 43

7 Sammanfattning Etablering av harmoniserat planarbete i digital miljö Regeringen har uttryckt en vilja att planeringsprocessen ska effektiviseras. Boverket föreslår i denna rapport ett antal åtgärder för att utveckla och harmonisera kommunernas planarbete i digital miljö. För att nå framgång krävs samverkan mellan alla aktörer inom plan- och plangenomförande om en strategi för hur nya arbetssätt och samverkansformer ska etableras. Det är inte tillräckligt att erbjuda nya verktyg, utan det krävs ett nytänkande och reformering av etablerade arbetsmetoder. Omfattande informations- och utbildningsinsatser måste planeras i samverkan mellan Boverket, Lantmäteriet, länsstyrelserna och SKL. Det är ofta ett stort antal aktörer inblandade i själva planprocessen. Det är aktörer i form av myndigheter och organisationer, privata företag och enskilda medborgare. Varje aktör, även myndigheterna, väljer själv med utgångspunkt från sina behov och möjligheter vilka tekniska verktyg som används och hur och i vilket format information hanteras och lagras. För att göra det möjligt att samverka inom informationsutbytet och för att skapa största möjliga effektivitet i planeringsprocessen fordras att standardiserade normer för informationsbeskrivning och informationsutbyte tillämpas mellan alla medverkande parter i planeringsprocessen. Flerårig handlingsplan för samverkan mellan Boverket och Lantmäteriet Boverket har tillsammans med Lantmäteriet skisserat en flerårig handlingsplan med aktiviteter som direkt ska främja en harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö samt ett mer enhetligt tillhandahållande av den digitala planinformationen. Inom ramen för arbetet har Boverket identifierat vissa åtgärder som har särskild betydelse för att främja kommunernas möjligheter att bedriva

8 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö planarbete i digital miljö. De ingår i en informationsinfrastruktur som ska tillgodose generella behov inom e-förvaltningen och som E-delegationen tillsammans med utvecklingsansvariga myndigheter har ansvar för. För att kunna gå vidare med uppdraget att främja och harmonisera digitala tillämpningar inom planarbetet är Boverket och kommunerna, liksom alla andra berörda organisationer, beroende av att infrastrukturen etableras och kopplas direkt till planarbetet. Här har Boverket ett naturligt ansvar för att tillsammans med kommunerna och Lantmäteriet driva utvecklingen.

9 Inledning och läsanvisningar Den digitala utvecklingen går fort. Alla, enskilda medborgare, företag och organisationer efterfrågar snabb och tillförlitlig information om det som berör dem. Det finns redan idag en stor efterfrågan på information vad gäller inom området jag bor i, vad gäller för den fastigheten jag är intresserad av att köpa, hur går det med min bygglovsansökan, vem ska jag vända mig till med min fråga, var finns det byggbar mark inom kommunen osv. Frågor som borde kunna besvaras enkelt och direkt, men det krävs att förutsättningarna för dessa e-tjänster utvecklas, bland annat genom en harmonisering av plan- och genomförandeprocessen. Boverkets har på regeringens uppdrag under år 2011 tagit fram en handlingsplan för en ökad harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö och en mera enhetlig digital lagring av de kommunala planerna. Detta är Boverkets avrapportering av uppdraget. Inom ramen för arbetet har Boverket identifierat några åtgärder som har särskild betydelse för att främja kommunernas möjligheter att bedriva planarbete i digital miljö. Dessa förtecknas nedan. Nedanstående punkter A C beskriver aktiviteter som Boverket inte själv rår över. De ingår i en informationsinfrastruktur som ska tillgodose generella behov inom e-förvaltningen och som E-delegationen tillsammans med utvecklingsansvariga myndigheter har ansvar för. För att kunna gå vidare med uppdraget att främja och harmonisera digitala tillämpningar inom planarbetet är Boverket och kommunerna liksom alla andra berörda organisationer beroende av att infrastrukturen etableras. Numrerade punkter är direkt kopplade till planarbete. Här har Boverket ett ansvar att tillsammans med kommunerna och Lantmäteriet driva utvecklingen framåt. A. Fastlägg ett ramverk/en interoperabilitetsarkitektur för svensk e- förvaltning. Skapa förutsättningar för att möjliggöra utbyte av information mellan olika verksamheter och organisationer genom att fastställa en interoperabilitetsarkitektur som beskriver den valda standarden för att utbyta information via tjänster och meddelanden.

10 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö B. Etablera infrastrukturella tjänster. Skapa förutsättningar för att verksamhets- och organisationsövergripande tjänster ska kunna upprättas genom att utveckla infrastrukturella tjänster som stöder samverkan och informationsutbyte inom e-förvaltningen. De tjänster som behövs för digital samverkan inom planarbetet är e-legitimation eller elektronisk identifiering objekttypskatalog tjänstekatalog. C. Utpeka informationsansvariga. Till viss del finns informationsansvaret tydliggjort genom förordningen om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770) 1. Men det räcker inte. Planarbete är beroende av information utöver den som regleras i förordningen. (Jfr nedan under pkt 2). 1. Skapa en gemensam beskrivning av planprocessen. Utgångspunkt för samverkan, stöd vid beställning och utveckling av systemstöd. 2. Beskriva vilken information som behövs i planarbetet med koppling till beskrivningen av planprocessen. Beskrivningen utgör grund för utpekande av informationsansvariga enligt C ovan. 3. Skapa informationsstandard för information som behövs i planarbetet. Detta är en huvuduppgift för de myndigheter som har informationsansvar. Informationsbeskrivningarna utformas som standardiserade maskinläsbara objekttypbeskrivningar och publiceras i objekttypskatalogen, se B ovan. 4. Kravställ e-tjänster för digital samverkan inom planarbete. Sådana e-tjänster ska tillhandahållas av de informationsansvariga som bastjänster för informationsförsörjning (bastjänster). 5. Kravställ e-tjänster som ger medborgaren insyn och sakägare och berörda möjlighet att påverka planarbete. 6. Utforma vägledningar som stöd för arbete i en digitalt samverkande miljö. 7. Etablera nya arbetssätt genom en riktad massiv informations- och utbildningsinsats. 8. Upprätta specifikationer för informationskvalitet för detaljplaner. För att uppfylla regeringens önskan att effektivisera planeringsprocessen är det viktigt att alla berörda aktörer inom plan- och genomförandeområdet är öppna för samarbete och tar till sig resultatet av de utvecklingsinsatser som föreslås i denna rapport. 1 http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:1770

Inledning och läsanvisningar 11 I rapporten föreslås ett antal åtgärder som behöver vidtas för att utveckla harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö. Det krävs en systematisk och genomtänkt strategi för hur nya arbetssätt och samverkansformer ska etableras. Det är inte tillräckligt att erbjuda nya verktyg utan det krävs ett nytänkande och reformering av etablerade arbetsmetoder. För detta fordras omfattande informations- och utbildningsinsatser. Planeringen av detta sker i samverkan mellan Boverket, Lantmäteriet och länsstyrelserna med stöd av SKL. Ett hållbart samhällsbyggande förutsätter en process som uppfyller kraven på Effektivitet Ändamålsenliga planer ska kunna beslutas och genomföras med minsta resursförbrukning. Förutsägbarhet Alla berörda ska kunna förstå och bedöma konsekvenser och åtaganden i processen. Det ska vara möjligt att följa hur arbetet framskrider. Detta är grunden för medborgarens möjlighet till insyn och påverkan. Medborgarperspektiv Medborgarna ska ha tillgång till e-tjänster som ger tillgång till den information man efterfrågar. Samverkan Inom offentlig förvaltning ska finnas en samverkan som bygger på tydliga gemensamma riktlinjer för informationsutbyte. Ansvar Det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning inom den statliga förvaltningen och mellan stat, kommun och företag. Enhetlighet Det ska finnas ett ramverk och överenskommelser som ger förutsättningarna för informationssamverkan över organisations- och ansvarsgränser. En viktig förutsättning är en samhällsgemensam objekttypskatalog. Ordlista För att underlätta läsande och öka förståelsen av rapporten finns här en ordlista som förklarar viktiga ord och begrepp. Automatiserad samverkan Bastjänster BIM Annan benämning på det som vanligtvis kallas interoperabilitet. Termen används av E- delegationen Termen används av E-delegationen för att beskriva e-tjänster för informationssamverkan inom offentlig förvaltning. Kommentar: Den fullständiga termen är bastjänster för informationsförsörjning. En förkortning för Building Information Model, Building Information Modelling samt Building Information Management. Det är ett mycket brett men relativt vedertaget begrepp, som tolkas mycket olika och betyder mycket olika saker beroende på vem som använder det. Kommentar: BIM refererar till en process där varje unikt objekt/byggnadsdel tilldelas ett ID. Det handlar

12 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Distribuerat informationsansvar e-förvaltning e-tjänst GML Informationsansvar alltså inte om ett specifikt arbetssätt eller en programvara. Med BIM menas oftast informationshantering i byggnadsprojekt från början till slut, dvs. informationshantering i ett livscykelperspektiv. Här avses ansvar för informationsförsörjning som är fördelat till de organisationer, som svarar för den (sak)verksamhet som genererar informationen. Kommentar: Distribuerat kan syfta på organisation eller rumslighet (flera databaser eller noder utspridda på nätet). Med e-förvaltning avses verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Källa: E-delegationen. Tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt. Jämför tjänst. Exempel på sådant som kan fungera som e- tjänster är ansökan om tillstånd, inlämnande av deklaration, anmälan om sjukdom, sökning av information. E-tjänster som kommunicerar maskin-maskin benämns ofta bastjänster. källa: E-delegationen Dialekt av XML med inbyggda standardiserade funktioner för att överföra geometrisk och topologisk information mellan GIS-system Kommentar: GML är ett standardiserat (OGC och ISO 19136) hjälpmedel avsett för att skapa interoperabilitet vid utbyte av geodata I denna rapport används termen informationsansvarig myndighet för att utpeka organisation eller verksamhet som producerar/äger information och därmed enligt e- delegationens synsätt också ska tillgängliggöra informationen som bastjänster. Kommentar: Informationsansvaret för viss del av den geografiska informationen är formaliserat genom kungörelsen om geografisk miljöinformation SFS 2010:1770. E-delegationen använder generellt termen informationsplikt för att beskriva informationsansvaret.

Inledning och läsanvisningar 13 Informationsgränssnitt Informationssamverkan Infrastrukturella tjänster Interoperabilitet Interoperabilitetsarkitektur Masterdata Masterdata management I informationsansvaret ingår att definiera begrepp, informationsbeskrivningar (objekttypbeskrivningar) och samla in, förvalta och tillhandahålla information inom ett visst verksamhetsområde. Kontaktyta för informationsutbyte där information utbyts med stöd av standardiserade organisationsoch teknikneutrala informationsbeskrivningar. Kommentar: Informationsgränssnittet beskrivs av informationsutbytesmodeller, datautbytesmodeller och objekttypbeskrivningar. Affärsmodell (verksamhetsmodell) som gör det möjligt för två eller flera organisationer att använda varandras information. Kommentar: Informationssamverkan kan inom offentlig förvaltning antingen styras fram via författningsreglering (myndighetsinstruktion) eller skapas genom avtal/överenskommelse. Termen används av E-delegationen för att beteckna tjänster av grundläggande betydelse för all digital informationshantering inom e- förvaltningen. Förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs källa: E-delegationen. Ramverk som föreskriver vilka standarder som ska användas för att utforma tjänster och meddelanden, informationsbeskrivningar, infrastrukturella tjänster m.m. Används som term för originaldata eller sanna data. Masterdata är den data som tillhandahålls av den informationsansvariga myndigheten. Kommentar: Vad som ska anses vara masterdata är en definitionsfråga som delvis redan är författningsreglerad och i framtiden sannolikt i än högre grad måste författningsregleras. I den digitala miljön kommer det att finnas versioner av informationen som har olika aktualitet och olika tillförlitlighet. Masterdata är de data samhället håller som sanna beskrivningar av en viss företeelse. Termen används i denna rapport för att beteckna mekanismer som krävs för styrning av data så att

14 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Metadata Objekttypkatalog Tjänst Tjänstebaserad samverkan Tjänstebeskrivning Tjänstekatalog Verksamhetsmodell en användare ska kunna avgöra om informationen är sann, dvs. om informationen motsvarar den som redovisas i masterdata. Kommentar: Termen syftar på någon form av infrastrukturell tjänst och bör ges en annan benämning. Data som beskriver en datamängd. Jämför tjänstebeskrivning. Infrastrukturell tjänst som tillhandahåller maskinellt läsbara definitioner av de begrepp och därtill knuten information som ingår i informationsutbyte. Kommentar: Tjänstebeskrivningar och meddelanden kommer kontinuerligt att referera till en objekttypbeskrivning i objekttypkatalogen. Katalogen ska följa specifikationer som anges i interoperabilitetsarkitekturen. Paketerad service eller lösning som erbjuds för att tillgodose ett behov jämför: e-tjänst. Källa: E-delegationen. Kommentar: Paketerad betyder att en tjänst kan erbjudas i samma form till flera mottagare (och ofta även prissättas). Leverans och konsumtion av en tjänst sker i regel samtidigt. En kommentar: tjänst kan bestå av flera andra tjänster. Verksamheter som samverkar med hjälp av e- tjänster bedriver tjänstebaserad samverkan. Metadata om en tjänst. Jämför metadata. Förteckning av tjänster med beskrivningar av tjänstens funktion, tillgänglighet, betalningsvillkor m.m. Kommentar: Katalogen kan vara anpassad till manuell eller maskinell tolkning. I det senare fallet ska den följa specifikationer som föreskrivs i interoperabilitetsarkitekturen. En verksamhetsmodell beskriver hur en organisation eller process är organiserad för att skapa värden, ekonomiska eller sociala. Kommentar: På svenska används termerna affärsmodell eller verksamhetsmodell för det som på engelska betecknas business model. Termen verksamhetsmodell brukar föredras när det gäller

Inledning och läsanvisningar 15 XML (extensible Markup Language) offentlig förvaltning. Allmänt använt kodspråk, eller beskrivningsformat, för att överföra data i systemneutral miljö. Kommentar: Har bl.a. fördelen att det går att hålla isär data och presentationen av data. Samma datamängd kan med tjänster visas för användaren på olika sätt anpassat till användarens situation och behov. XML är standardiserat av W3C (World Wide Web Consortium).

16 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö

17 Uppdraget I Boverkets regleringsbrev för år 2011 har regeringen under rubriken Uppdrag 9 uttryckt att: Boverket ska i samarbete med Lantmäteriet, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting verka för en ökad harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö och en mera enhetlig digital lagring av de kommunala planerna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 januari 2012. Av uppdraget framgår att Boverket uppmanas att följa och främja kommunernas användning av digital teknik i planarbetet och vid tillgängliggörandet av planinformationen. Regeringen ger i andra sammanhang uttryck för motsvarande strävanden gällande hela den offentliga förvaltningen i termer av utvecklingen av en e-förvaltning med mål att göra kontakterna mellan medborgare och förvaltning så enkel som möjligt för så många som möjligt. Boverket förutsätter att det finns ett samband och att det aktuella uppdraget är ett led i utvecklingen av den svenska e-förvaltningen. Redan här vill Boverket framhålla att detta sätt att se på uppdraget sätter ramar för hur uppgiften kan lösas. Det anger att digitaliseringen av planarbetet inte ska formas till en särlösning för fysisk planering utan att det ska utvecklas i ett helhetsperspektiv, som bidrar som en positiv kraft till utvecklingen av hela samhällsbyggnadsprocessen och till samhällsutvecklingen. Boverket väljer att se termen planarbete som en sammanfattande benämning på alla aktiviteter som ingår i den process som leder fram till en färdig detaljplan, som har de kvaliteter som krävs för att den ska kunna fullföljas genom fastighetsbildning, utbyggnad av infrastruktur, utbyggd samhällsservice och bygglov. Organisation och arbetssätt Boverket har valt att utarbeta rapporten i nära samverkan med Lantmäteriet inom ramen för den organiserade samverkan som redan finns mellan myndigheterna. Samverkan mellan Boverket och

18 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Lantmäteriet har formen av ett flerårigt program Sammanhållen Planerings- och Fastighetsbildningsprocess (SPF). Myndigheterna kommer att fram till år 2015 inom ramen för SPF tillsammans driva arbetet med de frågor som omfattas av uppdraget. SPF är ett program för koordinering av utvecklingsarbetet avseende processerna för planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen samt fastighetsbildning och genomförande av rättsligt bindande planer, kallas fortsättningsvis planerings- och genomförandeprocess. Programmet ska drivas till 2015-12-31. Syftet med programmet är att skapa effektiva samarbetsformer mellan Boverket och Lantmäteriet. Programmet är grunden för ett fortsatt samarbete kring metodutveckling, rådgivning och stöd inom det gemensamma ansvarsområdet. Programmets vision är att: Sverige år 2020 tillämpar ett regelverk för planerings- och genomförandeprocessen som av medborgare och sakägare upplevs som en sammanhållen process. Utifrån visionen har en målbild för 2015 tagits fram, som formuleras att: Sverige år 2015 hanterar planläggning och plangenomföranden som en sammanhållen effektiv och flexibel process. Harmonisering av planarbetet Uppdraget är att harmonisera kommunernas detaljplanearbete. Planarbete är att inom en i lag reglerad process, med krav på kommunikation med olika aktörer, organisationer, myndigheter och enskilda, utarbeta och besluta om en juridiskt bindande plan för markanvändning. Information om beslutet planen ska arkiveras på ett säkert sätt, men informationen i planerna ska också vara tillgänglig och kunna användas som underlag i andra efterföljande processer och beslut, som exempelvis vid fastighetsbildning, vid prövning av bygglov och vid genomförande av byggande. Idag ses det alltmer också som självklart att den samlade informationen ska finnas tillgänglig och kunna nyttiggöras genom olika e-tjänster. Omfattningen och komplexiteten av ett harmoniseringsarbete kan vara svårt att överblicka, men kan kort beskrivas som att: Det finns 290 kommuner i landet som varje år gör cirka 2 000 detaljplaner. Varje kommun är fri att organisera och resurssätta sitt arbete. Kommunens organisation och till viss del också storlek avgör behovet av tekniska hjälpmedel. Vilket innebär att det finns många olika tekniska verktyg. Planprocessen är lagreglerad men lämnar stor frihet till kommunen att själv välja på vilket sätt processen ska genomföras. Plan- och bygglagen anger vad som ska och kan regleras i en detaljplan och det finns rekommendationer för hur en detaljplan bör utformas och hur bestämmelser kan anges. Men det ställs inga lagkrav på kvalitet, format eller presentationsmanér. Det ställs inte heller några krav på att en detaljplan ska finnas tillgänglig i digitalt format.

Uppdraget 19 Det ställs inga krav på informationshanteringen vid produktion av en detaljplan eller under processen. Det ställs inte heller några krav på hur den digitala informationen lagras eller är tillgänglig. Ofta är ett stort antal aktörer inblandade i planprocessen. Det är myndigheter och organisationer, privata företag och enskilda medborgare. Varje aktör, även myndigheterna, väljer själv med utgångspunkt från sina behov och möjligheter vilka tekniska verktyg som används och hur och i vilket format information hanteras och lagras. Behovet av harmonisering finns i varje del av planarbetet: Det geografiska underlaget som planen görs på grundkartan kräver grundläggande definitioner och kvalitetskrav. Information som ska användas i detaljplanen kräver gemensamma begrepp och definitioner för att det ska bli möjligt att utbyta information mellan olika organisationer och tekniska system. Informationen som presenteras i detaljplanen ska kunna överföras mellan olika system, hållas tillgänglig, kunna lagras och kunna presenteras på olika sätt. Detta ställer bland annat krav på att informationen vid utbyte är beskriven på ett enhetligt sätt och kan uppfattas av avsändare och mottagare på samma sätt. Tekniska systemens möjligheter att utbyta information ställer krav på gemensamma standarder för tjänster och meddelandehantering. Lagringen av informationen ska vara säker och garantera tillgänglighet. Detta ställer krav på säkerhet över tid, säkerhet avseende hantering av sekretessbelagd information och säkerhet så att originalet inte kan manipuleras. Det ställer också krav på sökbarhet, att det finns nödvändig metadata och att informationen är tillgänglig för andra. Kompetensnivån ska vara så hög att organisationen kan beställa information, kan ställa krav på tekniska hjälpmedel, kan organisera arbetet på ett effektivt och rättssäkert sätt, förstår processen och dess förutsättningar, vet när man behöver hjälp och var man kan få den. Hantering av planen som ärende i ett ändamålsenligt och resursbesparande flöde kan ske med stöd av ett modernt ärendehanteringssystem. BIM. När informationsgränssnitten specificeras måste hänsyn tas till att de ska användas i BIM-världen. Kedjan tar inte slut utan går vidare in i byggvärlden. Ansvar för olika delar av harmoniseringen Just nu råder osäkerhet om vem som ska ta ledningen i harmoniseringsarbetet. Boverkets uppfattning om ansvarsfördelningen mellan kommun, stat och näringslivets roll framgår av nedanstående kortfattade beskrivning. Kommunen ansvarar för planarbetet, dvs. det enskilda planärendet fram till antagandebeslut och en gällande detaljplan. Det handlar då om: Organisation av planarbetet inom kommunen.

20 Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö Tillhandahållande av e-tjänster som ger upplysningar om gällande planer (informationsansvar). Tillhandahållande av e-tjänster som ger information om pågående planarbete och också e-tjänster som ger medborgaren möjlighet att informera sig och lämna synpunkter i planarbetet. Arkivering av planer och planbeslut (ärendet). Det är valfritt för kommunen att även utveckla och drifta IT-system för att bedriva planarbete, förvalta planinformationen och tillhandahålla information om planer som e-tjänster. Kommunen kan utveckla detta i egen regi eller i regional samverkan. Staten ansvarar för ramverket och infrastrukturen: Lag, förordning och allmänna råd, däribland en generell beskrivning av planprocessen och regler för arkivering och tillhandahållande av information. Tydlig fördelning av informationsansvaret. Vilka e-tjänster ska finnas och vem är skyldig att tillhandahålla informationen? Förutsättning given av E-delegationen: Med verksamhetsansvar följer informationsansvar. En gemensam begrepps- och informationsstruktur för allt som har med planering och planarbete att göra, det som brukar kallas standarder. Standardiserade kravspecifikationer på bastjänster för informationsförsörjning. Här förstås: Organisations- och teknikneutrala gränssnitt för informationsutbyte. En interoperabilitetsarkitektur som ska tillämpas inom hela förvaltningen - tjänster - meddelanden. Infrastrukturella tjänster som exempelvis - e-legitimation - tjänstekatalog - objekttypskatalog (dvs. adresserbara scheman som ger åtkomst till standardiserade informationsbeskrivningar i maskinläsbar form). Fastighetsregistret, som avseende planinformation automatiseras och helt baseras på e-tjänster som tillhandahålls av kommunen. Företagen svarar för utveckling och drift av IT-stöd till planarbete och kommunens informationsansvar: E-tjänster som stöder planarbete och används för att ta fram planer E-tjänster för digitalt samråd och medborgarinflytande i planarbetet E-tjänster som lagrar informationen E-tjänster som visar informationen E-tjänster som stöder samverkan och vidareanvändning av planinformation. Boverket kan konstatera att utvecklingen alltmer går mot att IT-stödet levereras som prenumererade applikationer, som erbjuds kommunen och andra aktörer som tjänster via nätet. Boverket och Lantmäteriet ser en