Försörjningsbalansrjningsbalans

Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalansrjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1. Konsumtion (C) 2. Investeringar eringar (I) 3. Offentlig konsumtion (G) 4. Netto to export Export (X)( - Import (IM( IM) 5. Lager investeringar USA 2003 $11 004 70,5% 15% 19% 5% 9,5% -14% 0% Sverige 2003 SEK2 421 49% 16% 28% 6% 44% 37% 0.4% F2: sid. 2 BNPs komponenter F2: sid. 3 (Privat) Konsumtion (C) är r varor och tjänster konsumerade av hushållen. Investeringar (I), är r inköp p av investeringsvaror i företag f och offentlig sektor. Offentlig konsumtion är r (Government( Spending) (G) är r inköp p av varor och tjänster inom stat, kommun och landsting. Det inkluderar inte transfereringar och bidrag eller räntor påp statsskuld. Import (IM) Export (X) 1

BNPs komponenter Netto exports (X IM) är r skillnaden mellan export och import, kallas också handelsbalans (trade balance). Lagerinvesteringar (Inventory investment) är skillnaden mellan produktion och försf rsäljning. F2: sid. 4 Aggregerad Varuefterfrågan (Total Demand for Goods) Aggregerad varuefterfrågan Z C + I + G + X IM Symbolen betyder att ekvationen är r en identitet et, eller definition. Likhet måste m gälla g per definition. I en sluten ekonomi gäller g X = IM = 0, och: Z C + I + G F2: sid. 5 Konsumtion (C)( Konsumtionen beror på p (bl.a.) disponibel inkomst Y D -- inkomst efter skatter och transfereringar. Vi skriver detta som: C = C( Y D ) ( + ) Y Y T D C(Y D ) kallas konsumtionsfunktionen. C= C(YC D ) är r en beteende ekvation (behavioral( equation). F2: sid. 6 2

Konsumption (C) Ofta vill vi specificera konsumtionsfunktionen. Ett förenklande antagande är r att konsumtionsfunktionen är r linjär C( Y ) c + c Y D 0 1 D Denna konsumtionsfunktion har två parametrar rar, c 0 och c 1 : c 1 kallas marginell konsumtionsbenägenhet ((marginal marginal) propensity to consume). c 0 är interceptet I konsumtionsfunktionen en. F2: sid. 7 En linjär r Konsumtionsfunktion Konsumtionen ökar med disponibel inkomst men mindre än ett till ett. C C = c0 + c1y D c 0 lutning = c 1 F2: sid. 8 Y D F2: sid. 9 Exogen efterfrågan Variabler som är r förklarade f (beror påp andra variabler i modellen) kallas endogena. Variabler som inte är r förklarade f inom modellen kallas exogena.. Investeringar antas tills vidare vara exogena. I = I Offentlig konsumtion G tillsammans med skatter T, utgör r finanspolitiken (fiscal( policy). G och T antas tillsvidare vara exogena a och tillsvidare analyserar vi en sluten ekonomi X=IM=0. 3

3-3 Jämvikt påp varumarknaden Jämvikt (Equilibrium) på varumarknaden kräver att produktionen, Y, är r lika med efterfrågan, Z: Y = Z Det betyder att Y = c0 + c ( 1 Y T ) + I + G F2: sid. 10 Detta är r ett jämviktsvillkor j (equilibrium( condition). Produktionen, Y, är r lika med efterfrågan, Z, som beror påp aggregerad inkom omst, Y, som i sin tur är r lika med produktion tionen. Lite matte Autonom konsumtion och (konsumtions) multiplikatorn: Y = c0 + c1( Y T) + I + G (1 c ) Y = c + I + G c T 1 0 1 Y = 1 [ c c + I + G c T 0 1 ] 1 1 multiplikator autonom konsumtion F2: sid. 11 Samma sak med en figur Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 1 1 Efterfrågan Z, Produktion Y F2: sid. 12 Produktion = Inkomst Lutning c 1 Jämvikt, Y = Z Autonom konsumtion Inkomst Y ZZ 4

Effekten av ökad autonom konsumtion En ökning i interceptet ökar Y mer än 1 för 1. Effekten på Y av en given ökning i den autonoma konsumtionen är större ju större c 1 är eftersom multiplikatorn då är större F2: sid. 13 Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 1 1 Y Y Ny jämvikt ZZ ' ZZ Effekten av ökad marginell konsumtionsbenägenhet En ökning i c 1 ökar lutningen på ZZkurvan samt minskar interceptet. Den nya jämvikten är vid en högre inkomst om Y-T>0 i utgångspunkten. F2: sid. 14 Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 1 1 Y Y ZZ ' ZZ Ny jämvikt I ord och formler F2: sid. 15 Högre efterfrågan leder till högre h produktion. Detta leder i sin tur till högre h inkomster och ännu högre h efterfrågan. Slutresultatet är r att ökningen i produktion är r större än n den initiala ökningen i efterfrågan. Multiplikatorn = 1/(1-c 1 ) 2 3 1 1 + c1 + c1 + c1... = 1 c 1 1 Y = c + I + G c T + 1 c 1 ( 0 1 1) 1 1 = ( c0 + I + G c1t ) + 1 c 1 c 1 1 5

Produktionens dynamik F2: sid. 16 Efter en ökning av efterfrågan hoppar inte produktionen direkt till den nya jämvikten. j En del av efterfråge geökningen absorberas till en början b av negativ lageruppbyggnad. Olika branscher och företag f reviderar sina produktionsplaner olika ofta. Detta kallas produktions dynamik. Undersökningar om hushållens inköpsplaner är r viktiga för r att göra g konjunkturprognoser upp till något/nn got/några gra år. Särskilt inköp p av varaktiga varor varierar över konjunkturen. 3-4 Investeringar = sparande: ett alternativt sätt s att tänka t påp varumarknadsjämvikten mvikten Aggregerat (totalt) sparande är r summan av privat och offentligt sparande. Privat sparande S YD C Offentligt sparande T G skatter (-bidrag)( minus offentlig konsumtion. Om T > G, budgetöverskott offentligt sparande positivt. Om T < G, budgetunderskott offentligt sparande negativt. F2: sid. 17 Investeringar = sparande: ett alternativt sätt s att tänka t påp varumarknadsjämvikten mvikten Varumarknadsjämvikt mvikt 1. Y = C + G + I 2. Y T= C + G + I T 3. Y D = C + G + I T 4. Y D C = G + I T 5. Y D C + T G = I 6. S + T G = I Privat sparande plus offentligt sparande = investeringar. I = S + (T G) ) kallas IS-relationen eller IS- kurvan. F2: sid. 18 6

Sparande = investeringar plus nettoexport Ovan har vi antagit X IM = 0. Annars får f r vi 1. Y = C + G + I + X IM 2. S + T G = I + X IM Sverige 2003 I = 16%, X IM =4% av BNP Totalt sparande 20% USA 2003 I = 15%, X IM = 5% Totalt sparande = 10% F2: sid. 19 Sparandets paradox F2: sid. 20 Om konsumenterna sparar = konsumerar mindre sås minskar efterfrågan (om investeringarna är r oförändrade). Därmed minskar produktionen i jämvikt. j Därmed minskar inkomsterna sås att sparandet går r ner tills dess det återigen är r lika med investeringarna. Individernas gemensamma försf rsök k att öka sparandet leder till minskad produktion men oförändrat sparande. Detta kallas sparandets paradox. 3-5 F2: sid. 21 Varför r inte alltid öka produktionen med hjälp av finanspolitiken? Exakt hur konsumtion och investeringar svarar på förändringar i skatter och bidrag kan vara svårt att förutsf rutsäga. Förväntningar påverkar p effekten, en skattesänkning idag kanske ger en signal om högre skatter imorgon. Högre produktion kan ha oönskade o sidoeffekter. Lågt sparande, budgetunderskott och statsskuld inte bra påp lång sikt. 7

Penningmarknaden (kapitel 4) F2: sid. 22 4-1 Efterfrågan påp pengar Pengar, kan (lätt) användas ndas till inköp p och andra transaktioner (de är r likvida), men ger (oftast) ingen ränta. Flera sorters pengar: sedlar och mynt, (currency), kreditkort, checkkonton, uttagskonton (checkable deposits). Obligationer (Bonds)) och andra räntebr ntebärande sparformer, ger ränta, r i,, men är r mindre likvida. Proportionerna mellan hur mycket pengar och respektive obligationer individer vill hålla h beror påp hur mycket inköp p och transaktioner de gör g r och räntan. r F2: sid. 23 Flöden och stockar Inkomst är r vad man tjänar. Den är r ett flöde och mäts m i värdeenhet v per tidsenhet, t.ex. kronor per månad. m Sparande är r också ett flöde. Förmögenhet (wealth( wealth) är r en stock och mäts m I värde, t.ex. kronor. En flöde som ackumuleras över en viss tid blir en stock. T.ex. man sparar flödet 100 kronor i månaden m i ett år r blir det 1200 kronor (plus ev. ränta). r F2: sid. 24 8

Hur bestäms efterfrågan påp pengar? M d = $ YL( i) Efterfrågan påp pengar : ökar i proportion till nominell inkomst ($Y), men minskar i räntan( r ntan(l(i)). F2: sid. 25 Hur bestäms efterfrågan påp pengar? För en given nivå på den nominella inkomsten så minskar efterfrågan på pengar om räntan ökar. För en given ränta, så ökar efterfrågan på pengar om den nominella inkomsten ökar Ränta, ränta, i i Utbud M s Efterfrågan M d Pengar, M F2: sid. 26 4-2 Räntans bestämning Tills vidare antar vi att centralbanken är r den enda källan k till pengar. Utbudet kallas M s = M Även banker kan skapa pengar, detta introduceras senare. Jämvikt kräver att utbud är r lika med efterfrågan, M s = M d dvs, M = $ YL( i) F2: sid. 27 9

Räntans bestämning Räntan måste vara sådan att utbudet av pengar (vilket är fixerat) är lika med efterfrågan (som beror på räntan). Ränta, i F2: sid. 28 Pengar, M Räntans bestämning: Effekt av en ökning av inkomsten Slutsats: En ökning av inkomsten leder till högre ränta. Ränta, i F2: sid. 29 Pengar, M Penningefterfrågan gan och räntan: r Lite empiri M/$Y ränta ränta M/$Y F2: sid. 30 Räntan och kvoten mellan penningmängden ngden och nominella inkomsten går g r oftast åt t motsatt håll, h som teorin förutspf rutspår. r. 10

Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Effekten av en ökning i centralbankens utbud av pengar. En ökning av penningmängden leder till lägre ränta. Ränta, i Pengar, M F2: sid. 31 Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. Centralbankens tillgångar är obligationer (bonds), andra statspapper samt utländsk valuta. Riksbankens skulder är den utestående mängden pengar (sedlar och mynt). Balansräkning Tillgångar Skulder Obligationer Pengar F2: sid. 32 Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. En expansiv öppen marknadsoperation innebär att centralbanken köper obligationer och betalar med pengar. Skulder och tillgångar ökar lika mycket. Expansiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder +$1 M +$1 M Kontraktiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder -$1 M -$1 M F2: sid. 33 11

Obligationer och statsskuldsväxlar Obligationer med kortare löptid än ett år kallas statsskuldsväxlar (Treasury bills, eller T- bills). Dessa ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden. När centralbanken köper statsskuldsväxlar eller andra obligationer, drivs priset P B på dessa upp. Det betyder att räntan på dem (avkastningen) går ned. F2: sid. 34 $100 $ PB i = $ P B $ P B = $100 1 + i 4-3 Räntans bestämning, II Finansiella intermediatörer rer Institutioner som lånar l in pengar från n individer och företag f och använder nder dessa för f r att köpa k obligationer eller aktier, eller lånar l ut pengarna till andra individer och företag f kallas finansiella intermediatörer rer (finansiella mellanhänder). nder). Till exempel banker. Banker måste m ha reserver, dvs spara en del av pengar som de får f r av företag f och individer som likvida medel (pengar), av flera skäl: ha likvida medel för f r (oförutsedda) uttag, klara sina egna transaktioner, svara upp mot legala reservkrav. Reseverna (kan) deponeras i centralbanken. Reservkvot θ,, reserver/inlåning ning (10% i USA). F2: sid. 35 Bank Run F2: sid. 36 Reservkvoten är r aldrig 100%. Om alla som satt in pengar hos en bank samtidigt vill ta ut sina pengar, klarar banken inte av detta. Rykten om att en bank inte är r finansiellt sund kan bli självuppfyllande. Bank run För r att minska risken för f r detta finns statligt garanterade insättarf ttarförsäkringar. Med mer likvida tillgångar, t.ex. statsskuldsväxlar, som snabbt kan omsättas i pengar. 12

Efterfrågan påp pengar och uttagskonton Penningefterfrågan gan M d kan delas upp i efterfrågan påp sedlar och mynt, och efterfrågan påp uttagskonton (checkable( deposits). Antag att en given andel c av M d är r efterfrågan påp sedlar och mynt. Efterfrågan påp sedlar och mynt CU d = cm d Resten sätts s in påp uttagskonton D = (1-c)M d Av dessa insättningar D vill (måste) bankerna hålla h en del θ som resever R i form av sedlar och mynt. R d = θd D = θ(1-c)m d Sammanlagd efterfrågan påp sedlar och mynt, H d bli dåd H d = CU d + R d = cm d + θ(1-c)m d = (c c + θ(1-c)) ))M d = (c( c + θ(1-c)) $YL(i) I jämvikt j ska H d vara lika med utestående ende mängd m sedlar och mynt. F2: sid. 37 Jämviktsräntan igen Jämvikt på penningmarknaden Slutsats: Jämviktsräntan är sådan att efterfrågan på sedlar och mynt är lika med utbudet. Ränta, i i Centralbankens utbud av sedlar och mynt Efterfrågan påp sedlar och mynt (c c + θ(1-c)) $YL(i) Sedlar och mynt, H F2: sid. 38 Penningmultiplikatorn Som vi sett är r utbudet av sedlar och mynt lika med sammanlagd penningefterfrågan gan multplicerad med (c c + θ(1-c)) H = [ c + q(1- c )]$YL( i ) Därmed: 1 H = $YL( i ) [ c + q( 1- c )] Utbud av pengar inkl. uttagskonton = efterfrågan High-powered money eller den monetära basen är termen som används nds för H. F2: sid. 39 13

Svenska Riksbanken F2: sid. 40 Inflationsmål 2% ±1%. Huvudsakligt penningpolitiskt instrument Repa (repurchase( agreement). Riksbanken köper obligationer för f r pengar med återköp p en vecka senare till högre h pris. Procentuella skillnaden är r repo-räntan. Riksbanken sätter s också golvränta och takränta som ges (tas) när n r banker deponerar (lånar) pengar i Riksbanken. Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta. Riksbankens styrräntor F2: sid. 41 Summering I enklaste modellen finns pengar (likvida) och obligationer (inte likvida men med ränta). r Efterfrågan påp likviditet är r proportionell mot inkomsten och minskar med räntan. r M d =$Y L(i) Antag att penningmarknaden är r i jämvikt j vid en viss ränta i. Hushållen håller en viss del av sin förmögenhet i pengar ($100) och en viss i obligationer ($900). Likvididetskvoten är 100/(100+900)=1/10. Låt t oss säga s att riksbanken vill sänka s räntan r på obligationer. Hur ska man göra? g F2: sid. 42 14

Summering Riksbanken köper k obligationer för f r $100 och betalar med $100 i pengar. Hushållen nu en likviditet påp 200 men fortfarande en förmögenhet på p $1000. Likvididetskvoten = 200/1000 = 2/10, för f r mycket likviditet vid den gamla räntan. r Hushållen önskar minska sin likviditet och driver upp efterfrågan påp obligationer. Detta driver upp priset påp obligationer, P B, vilket är ekvivalent med att räntan r påp dem går g r ner, eftersom Räntan i = (inlösenpris P B )/ P B Simsalabim! F2: sid. 43 15