Tjänsteutlåtande Sakkunnig 2016-03-10 Sara Sharif Reviderat 08-590 972 29 Dnr: sara.sharif@upplandsvasby.se UBN/2016:25 33041 Utbildningsnämnden Utredning av barnomsorg på obekväm arbetstid Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar utifrån utbildningskontorets rekommendationer att fortsätta utreda möjligheter för att bedriva barnomsorg på obekväm arbetstid som en fristående och/eller kommunal verksamhet. 2. Utredningen ska innehålla en genomgång av förutsättningar för en förändrad ersättningsmodell till intresserade verksamheter för att bedriva barnomsorg på obekväm arbetstid. Bakgrund, barnomsorg på obekväm arbetstid Kommunen ska enligt skollagen (2010:800) sträva efter att erbjuda omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds för barn vars föräldrar har behov av det och inte själva kan ordna för omsorgen. Lagstiftaren kräver inte att kommunen ska tillhandahålla omsorg om barn på obekväm tid, men anger att kommunen ska sträva efter att erbjuda detsamma. Skolverket poängterar att omsorgen bör erbjudas för barn i åldrarna ett till tretton år. Efter att under de senaste åren ha uppmärksammat behovet av omsorg på obekväma tider genomförs nu en satsning för att öka tillgången till sådan omsorg. År 2013 2016 ges ett särskilt statsbidrag till kommuner för att stimulera till att erbjuda omsorg på obekväma tider i ökad omfattning. För år 2013 blev 162 kommuner beviljade bidrag. Under 2014 beviljades Upplands Väsby kommun ett statsbidrag på 9 108 kronor. I statistiken avses med obekväma tider helger och/eller vardagar mellan kl. 19.00 och 06.00. 1
Olika lösningar i olika kommuner samt utbud och omfattning Av gjord utredning framgår att flertalet av de undersökta kommunerna har någon form av omsorg om barn på obekväm tid, att beviljande av sådan omsorg är förbundet med specifika förutsättningar, att kommunerna noterar olika behov, och att kommunerna löst behoven på olika sätt. Olika kommuner har olika modeller för att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Utbildningskontoret har granskat några olika kommuner i Stockholms län som erbjuder denna tjänst; Danderyd, Haninge, Huddinge, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Vallentuna, Norrtälje, och Sigtuna. Fyra kommuner (Huddinge, Lidingö, Nacka och Vallentuna) har kommunala utförare. I tre av dessa kommuner anställs barnskötare hos kommunen, som sedan skickar ut dem till olika familjer. I Huddinge har istället en kommunal förskola ansvar för barnomsorg på obekväm arbetstid. Haninge, Norrtälje och Sigtuna har fristående förskolor som erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. I Haninge får utföraren en fast ersättning (51 022 kr) per år och barn i verksamheten. I Norrtälje utgår en månadsersättning på ca 9700 kr per barn i verksamheten. Detta motsvarar ungefär barnpengen för den dagliga barnomsorgen. Sollentuna och Danderyd har avtal med en privat utförare; Nannyakuten (Messamigos AB), som får en timersättning (329 kr oavsett tidpunkt på dygnet) för varje familj som utnyttjar tjänsten. Inför utredningen har utbildningskontoret haft ett möte med ledningen för Nannyakuten för att få en närmare presentation av tjänsten. Nedan följer en närmare presentation av företagets modell. En närmare beskrivning av Nannyakuten. Tjänsten innebär att kommunen köper barnomsorgen av ett privat företag, Nannyakuten, vid behov. Lösningen innebär att man köper timmar när så behövs. Innan uppdragen påbörjas får familjerna träffa några av de anställda (potentiella nannys ) så att alla är trygga och välbekanta med varandra. Sedan kommer nannyn hem till familjerna vid behov och har omsorg om barnen de timmar som är aktuellt. I ett uttalande gör Danderyds kommun bedömningen att formen med externa barnskötare passar dem bäst då efterfrågan inte varit så stor. Kommunen betalar endast för de antal timmar som utnyttjas (om familjen blir sjuk och barnskötaren inte kommer så betalar man tex inte för tid som skulle varit ). Dessutom blir det inte mycket administrativt arbete för kommunen. Man upplever att modellen 2
fungerar mycket bra. Sollentuna kommun använder sig av samma modell även om de har betydligt fler familjer som har behov av tjänsten och är också mycket nöjda med upplägget. Verksamheterna i Vallentuna, Norrtälje respektive Sigtuna I Vallentuna har ett antal familjer fått omsorg om barn på obekväm tid i hemmet i form av att en kommunalt anställd barnskötare kommit hem till barnet/en när omsorg behövts på grund av förvärvsarbete. Några familjer har haft egna förslag till barnskötare i hemmet, men huvudparten har varit beroende av hjälp från tjänsteman på förvaltningen. Det har inte varit förvaltningens egentliga uppgift att tillhandahålla barnskötare i hemmet, men det har visat sig vara nödvändigt att hjälpa till. I annat fall hade enligt kommunen tillsynen vid obekväm arbetstid inte kunnat lösas. En annan nackdel enligt kommunen har varit att hitta personer som kan och vill arbeta som barnskötare i hemmet under längre tid har varit svårt. De flesta av dessa söker andra arbeten under hand, eftersom inkomsten från denna typ av arbete blir låg. Att hitta lösningar för barnskötarna i hemmet att kunna arbeta hos flera familjer kräver en aktiv arbetsledande insats från tjänsteman från förvaltningen. Kommunen konstaterar dock i sin slutsats att gjorda erfarenheter pekar på att modellen, omsorg i barnets hem, passar efterfrågan av denna omsorg. Man anser att modellen även, ur en ekonomisk aspekt, är billigare i jämförelse med att ha en förskola som utförare. Dock konstateras att förvaltningens deltagande i hanteringen av fortlöpande rutinarbete, inte är att rekommendera utan att det bör begränsas till enbart beviljande av omsorgen. Vallentuna har också en gräns på högst 80 timmar per månad utöver dagomsorg på förskola eller pedagogisk omsorg vid omsorg obekväm arbetstid som Upplands Väsby under försöksperioden inte hade någon max tak för. I Norrtälje erbjuder ett par förskolor barnomsorg på obekväm arbetstid. I snitt har ca 2 procent av barnen mellan 1-12 år i kommunen varit inskrivna i verksamheten. Utföraren får en månadsersättning på 9700 kr per barn i verksamheten. Vanligtvis finns behov av tjänsten mellan 20.30 och 6.00 på morgonen. Finns behov av tjänsten efter förskolans öppettider så får en person ur dagbemanningen jobba över, tills nattpersonalen tar över. Vanligtvis är mellan 1-3 barn i verksamheten nattetid. Under denna tid arbetar en person i verksamheten, samtidigt som någon ur den ordinarie personalstyrkan finns tillgänglig på jourtelefon. I Sigtuna finns en förskola som har öppet under kvällar, nätter och helger. Totalt har ca 5 procent av barnen mellan 1-12 år i kommunen 3
varit inskrivna i verksamheten. Verksamheten i Sigtuna har fått en anslagsfinansiering som har omfattat både dag och nattverksamhet på ca 6 miljoner kronor tidigare år. Behovet kan sägas vara tydligt knutet till vissa orter där arbetsplatser med dygnet-runt-verksamhet finns, exempelvis i centrala Norrtälje, vårdarbeten, färjeterminalarbete samt affärsarbete med sena öppettider och Sigtuna med närheten till Arlanda. Barnomsorg på obekväm arbetstid i Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun får årligen ca 4-5 förfrågningar rörande barnomsorg på obekväm arbetstid. Inget tyder på att efterfrågan skulle öka eller minska. Däremot kan det tänkas öka om kommunen väljer Nannyakutens tjänster då servicegraden blir mycket högre. Under försöksperioden har kommunen haft en modell som liknar den i Norrtälje kommun. Det har inneburit att barnomsorg på obekväm arbetstid utförts i lokal där det i dagsläget redan bedrivs barnomsorg. Modellen har endast krävt att kommunen ger alla förskolor/pedagogisk omsorg som redan bedriver verksamhet i kommunen möjlighet till ett tilläggsbidrag. Detta tilläggsbidrag utgår till alla förskolor som får tillstånd att bedriva barnomsorg på obekväm arbetstid. Förskolor får ansöka om att få tillstånd och ansökan prövas utifrån fastställda kriterier. Fördelen med denna lösning är att man främjar både valfrihet och mångfald, då vårdnadshavare kan välja på olika förskolor i kommunen utifrån familjens behov. Det innebär även att man utökar den ordinarie verksamheten i kommunen, vilket befintliga förskolor gynnas av. Det är möjligt att vissa förskolor inte är intresserade av själva nattverksamheten men kan tänka sig att utöka sitt öppethållande under kväll och helg (dagtid). Här kan föräldrar som arbetar i affär och som enbart har behov av kvällar och helger lämna sina barn. Att ha öppet längre timmar bör innebära en mindre omställning personalmässigt, då behovet kan tänkas täckas in med de timvikarier som finns och som är villiga att arbeta fler timmar. Det innebär ingen stor omställning lokalmässigt, då man inte behöver någon ny utrustning i form av sängar och liknande. Förskolor ska då ansöka om att få tillstånd att bedriva både för kvällis och nattis. Ett annat alternativ är att externa aktörer ges möjlighet att söka tillstånd att bedriva barnomsorg på obekväm arbetstid i Upplands Väsby kommun. Det liggande beslutet behöver då rivas och ett nytt antas av utbildningsnämnden då nuvarande beslut uttryckligen anger att ett tillstånd endast kan beviljas utförare som redan bedriver barnomsorg i kommunen genom ett utökat tillstånd. Enligt beslut som fattades av utbildningsnämnden beviljades Måbra förskolor ett utökat tillstånd att bedriva barnomsorg på obekväm arbetstid i förskolan Råbäckens lokaler på försök till och med sista 4
december 2015. Utföraren har därefter inte velat fortsätta driva verksamheten vidare med hänvisning till ekonomiska aspekter. Slutsats och rekommendationer Utbildningskontoret konstaterar att det finns olika former av omsorg på obekväm tid, varav de som framkommit genom utredningen innebär: omsorg i form av förskola med dygnet-runt verksamhet, fristående eller kommunal, dagbarnvårdare som har dygnet-runt verksamhet, fristående eller kommunal, barnskötare som kommer hem till familjer som har sådant behov, fristående eller kommunal. Kostnaderna för de olika formerna är olika. Några av formerna går att påbörja relativt omgående medan andra former skulle kräva olika insatser innan verksamheten kan påbörjas. För att erbjuda barnskötare i kommunalregi krävs till exempel att det finns sådana att anställa. För att erbjuda nattförskola krävs att lokaler som kan byggas om till detta finns, alternativt att framtida förskolor planeras utifrån sådan verksamhet. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen, efterfrågan, bristen på förskolelokaler, de utmaningar som kan vara förknippade med att hitta lämplig personal, samt tryggheten ur berörda barns och familjers perspektiv är kontorets slutsats och rekommendation att, om nämnden avser att gå vidare med frågan om omsorg om barn på obekväm tid, närmare utreda förutsättningarna för att i första hand höja ersättningen till intresserade verksamheter. Kostnadsberäkning Efter den utvärdering av verksamheten som gjordes i september 2015 kring ekonomi, både ur kommunens och utförarens perspektiv samt uppföljning av behov/efterfrågan har frågan om att förändra ersättningsmodellen aktualiserats. Kontoret föreslår att man även fortsättningsvis har en ersättningsmodell i form av ett månadsbidrag. Fördelen med ett månadsbidrag är att det blir lättare att budgetera för både kommunen och utföraren, då man har en fast månadskostnad respektive ersättning att förhålla sig till. Då Måbra förskolor med hänvisning till ekonomin valde att vid årsskiftet avsluta verksamheten har utbildningskontoret här nedan gjort en kostnadsberäkning på olika ersättningsmodeller som redovisas i text och tabellform. 5
Den tidigare ersättningsmodellen har byggt på en månadsersättning på 10 800 kr per månad och barn. Kostnaden har baserats på att varje barn är inskrivet i verksamheten 31 h per vecka, vilket motsvarar två nätter och tre kvällar. Månadspengen är 10 800 kr per månad och barn som är inskrivet över 15 h per vecka. För att fastställa en rimlig ersättningsnivå i kommunen har hänsyn tagits till timpenning enligt kommunals avtal, OB- ersättning, sociala avgifter (arbetsgivaravgift samt pension och försäkringar), administration och utrustning. Hur många barn skulle behöva vara inskrivna i nattis i dess nuvarande form för att verksamheten skulle gå runt ekonomiskt? Lönekostnad/natt beräknad enligt följande på en månadslön på 22000 kronor och 20 nätter i månaden = 1 100 kronor. Därtill tillkommer en OB-ersättning på cirka 700 kronor samt sociala avgifter om ca 700 kronor vilket ger en totalkostnad per personal och natt på 1 100+700+700=2 500 kronor. För att hålla två personal per natt blir detta 5 000 kronor per natt så som verksamhet har bedrivits under försöksperioden. Om förskolan öppethåller 30 dagar per månad innebär detta en kostnad på 5 000 kronor X 30 dagar = 150 000 kronor per månad. Ersättningen idag som bygger på 10 800 kronor per barn med beviljad nattis och med fem inskrivna barn innebär en ersättning till förskolan med 5 X 10 800 kronor, totalt 54 000 kronor. Resultat med de ingångsvärdena blir: intäkter 54 000 kronor minus personalkostnader 150 000 kronor = -96 000 kronor. För att ovanstående exempel, med 5 barn och 2 personal, skulle gå med nollresultat skulle det behövas ytterligare 96 000 kronor per månad (19 200:-/barn/månad). Omräknat med 5 barn och 1 personal och nollresultat skulle det behövas ytterligare 21 000 kronor per månad (4 200:-/barn/månad). Vad skulle det kosta oss att anlita Nannyakuten? Vid jämförelse mellan kommunens kostnader för omsorgen under försöksperioden, och en beräknad kostnad för om Nannyakuten svarat för omsorgen, blir kostnaden dubbelt så högt. Denna högre kostnad ska dock vägas in mot den högre arbetsinsats som krävs till exempel administrativt samt den högre servicegraden. 6
Som jämförelse anges här en kostnadskalkyl på vad det skulle kosta kommunen att anlita Nannyakuten. Liggande budget för nattis är idag 1 miljon. Med Nannyakuten skulle de fem barn vi har haft inskrivna i verksamheten kosta oss enligt följande: 329 kronor i timmen, räknat på ett snitt på 100 timmar per barn och månad X 12 månader, uppgå till en kostnad av 1 974 000 kronor. Det vill säga en ökning på 974 000 kronor. 7