Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Relevanta dokument
Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Vad ekologer behöver veta om ekonomi

Ansökan om medlemskap i European Coalition of Cities against Racism (ECCAR)

Kommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.

Betänkandet SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Motion till riksdagen 2015/16:2690. Stärkt koppling mellan skola och näringsliv. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering.

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL

Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utlåtande 2009: RII (Dnr /2008)

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Motion om gratis parkering för miljöbilar

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden bifaller förslaget.

Medborgarförslag om fri parkering för miljöbilar

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Gör Stockholm till en freetrade-stad Motion (2015:81) av Joar Forssell (L)

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Sammanfattning på lättläst svenska

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Verksamhetsplan 2014

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Den etiska plattformen i behov av renovering? Prioriteringscentrum, Linköpings universitet

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet

En gemensam bild av verkligheten

Lathund, procent med bråk, åk 8

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Systematiskt kvalitetsarbete

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Naturvårdsverkets uppdrag

Skolplan för Svedala kommun

Beslut för grundsärskola

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Remiss - KS 2014/0234 Boende utanför det egna hemmet, placeringsformer för barn och unga

FREDA-farlighetsbedömning

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Nya lån ska amorteras ner till hälften av bostadens värde

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bastuholmen 14

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

FINLAND I EUROPA 2008

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Riktlinjer för medborgardialog

Investera i förskolan

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

Integration och tillväxt

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Systematiskt kvalitetsarbete

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

- riskkapitalet bjuds upp till dans

Framkomlighetsstrategi sammanfattning

Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Test Virkesmarknad och Lagerteori

Införande av demokrati- och retorikkurs inom gymnasieprogram Motion av Patricio Rodriguez (v) (2002:2)

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

Promemoria Miljö- och energidepartementet. Ny svensk miljöpolitik för Arktis

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för gymnasieskola

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Transkript:

Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2352 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier. I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas 2015-10-06 09:19

någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra. Tabell 1 Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (SD) 1:1 Naturvårdsverket 433 435 1:2 Miljöövervakning m.m. 333 214 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 002 535 203 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 815 018 +35 000 1:5 Miljöforskning 80 831 1:6 Kemikalieinspektionen 229 623 1:7 Avgifter till Internationella organisationer 141 131 1:8 Supermiljöbilspremie 309 000 309 000 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 221 781 1:10 Klimatanpassning 119 000 60 000 1:11 Inspire 20 000 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 751 565 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar 205 000 1:14 Internationellt miljösamarbete 33 900 1:15 Hållbara städer 2 500 2 500 1:16 Skydd av värdefull natur 1 343 500 944 000 1:17 Havs- och vattenmyndigheten 225 266 1:18 Klimatinvesteringar 600 000 500 000 1:19 Elbusspremie 50 000 50 000 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och 56 189 +6 000 samhällsbyggande: Förvaltningskostnader 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och 688 268 +70 000 samhällsbyggande: Forskning Nya anslag 3:1 Åtgärder för Östersjön +250 000 Summa 7 661 756 1 707 500 Sammanfattning Konsensus råder om att ett antal institutioner med nyckelfunktioner inom miljö- och naturvård, såsom Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, måste fungera väl och även måste finansieras vederbörligen. Därmed ställer sig Sverigedemokraterna bakom flertalet av de budgetposter som regeringen föreslår. Sverigedemokraterna har emellertid en avvaktande hållning gentemot regeringens lokala klimatinvesteringar. Sverige ligger i ett internationellt perspektiv väl till vad gäller koldioxidutsläpp, både om man ser till utsläpp i absoluta tal och den relativa minskningen sedan 1990. Dessutom absorberar våra växande skogar avsevärda mängder koldioxid. Därför avvisar Sverigedemokraterna huvuddelen av regeringens så kallade klimatinvesteringar, vars nytta i slutändan är svår att mäta. 2

Vi i Sverigedemokraterna ser vidare med oro på regeringens målsättning att undanta enorma arealer produktiv skogsmark från skogsbruk, upp till en och en halv miljon hektar. Den slutgiltiga kostnaden för detta låter sig inte beräknas eftersom markpriserna varierar, men det kan närma sig i storleksordningen hundra miljarder. Dessutom uppstår en indirekt kostnad när produktiv skogsmark tas ur bruk, vilket i slutändan blir en förlust för hela samhället. Sverigedemokraterna vill därför tydligt reducera nya inköp och prioritera mer kostnadseffektiva sätt att undanta skyddsvärd skog från avverkning. Minskningen av anslag till utgiftsområde 20 ska ses mot bakgrund av att den nuvarande regeringen kraftigt höjer anslagen för detta område med ca 2 500 mkr jämfört med tidigare budgetar. Sverigedemokraterna har generellt sett inte lägre ambitioner på miljöområdet än något annat parti, men gemensamma medel måste användas klokt varför vi avvisar vissa satsningar. 1:3 Åtgärder för värdefull natur Förvaltning av skyddad natur är i viss mån ett eftersatt område. Arealerna av skyddade områden har expanderat kraftigt, men skötseln av dessa har inte prioriterats i tillräcklig grad. Många av naturreservaten sköts inte idag i enlighet med sina skötselplaner och det finns dessutom en risk att problem med skadedjur kan sprida sig till intilliggande skogsfastigheter. Relativt tidigare år föreslår därför Sverigedemokraterna en ökning av denna budgetpost, dock inte lika mycket som regeringen. Detta ska också ses i ljuset av att vi förordar mindre inköp av skyddad skog, vilket i slutändan innebär mindre skötsel. Mot bakgrund av detta vill Sverigedemokraterna reducera anslaget Åtgärder för värdefull natur för 2015 med 203 miljoner. 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Sanering av förorenade områden är ett mycket eftersatt område. Sverige har omkring 80 000 förorenade områden i behov av sanering. Sanering av förorenade områden är ett miljömål som anses svårt att uppnå i tid samtidigt som det är ett miljömål som vi har mycket goda möjligheter att påverka. Sverigedemokraterna föreslår därför en ytterligare förstärkning av regeringens anslag med 35 miljoner. 3

1:8 Supermiljöbilspremie Vi i Sverigedemokraterna är skeptiska till konceptet att vissa fordon upphöjs till supermiljöbilar och därmed berättigar till statliga subventioner. Ur ett rent koldioxidperspektiv är detta ett ineffektivt sätt att arbeta, och dessutom kan den totala koldoxidbelastningen vara extremt svår att uppskatta. Användning av biobränslen kan berättiga till premien, men produktion av biobränslen kan vara en miljömässig belastning och dessutom vara rent kontraproduktivt om målsättningen är att reducera koldioxidutsläpp. Mot bakgrund av detta vill Sverigedemokraterna reducera regeringens satsning för 2015 med 309 miljoner, det vill säga slopa denna satsning. 1:10 Klimatanpassning Oavsett vilken klimatpolitik som förs globalt kommer Sverige även fortsättningsvis att drabbas av till exempel översvämningar och skogsbränder. Sverigedemokraterna tillstyrker att arbetet med upplysning och andra förebyggande åtgärder fortskrider på detta område, men vill varna för en politisering av kunskapshöjande insatser i statens regi. Vidare är det tveksamt hur sårbart Sverige egentligen är just för klimatförändringar och i vilken utsträckning till exempel översvämningar kan härledas till detta. Därför finns det anledning att reducera denna kostnadspost och prioritera åtgärder kring oförutsedda problem relaterade till väderhändelser, oavsett orsak. Sverigedemokraterna föreslår därför en sänkning av budgeten för Klimatanpassning på 60 miljoner relativt regeringens budgetproposition. 1:15 Hållbara städer Sverigedemokraterna anser att projektet Hållbara städer är ett politiskt symbolprojekt med diskutabel nytta för samhället. Projektet är under utfasning och finansieringen symbolisk. Nyttan med att fortsätta finansiera detta projekt är bristfälligt motiverad i regeringens budget. Mot bakgrund av detta vill Sverigedemokraterna slopa regeringens satsning för 2015 på 3 miljoner. 4

1:16 Skydd av värdefull natur Regeringen avsätter den hittills oöverträffade summan 1 344 miljoner för Skydd av värdefull natur. Inräknat olika former av skydd (inklusive frivilligt undantagna arealer) och så kallade impediment (improduktiv skogsmark) undantas enligt Skogsstyrelsen 31 procent av skogen från aktivt skogsbruk. Vi vill istället utforma en, relativt regeringen, mer kostnadseffektiv strategi för att skydda skog med särskild betydelse för kulturarv och biologisk mångfald. Därför ifrågasätter Sverigedemokraterna omfattningen av denna satsning och föreslår en reduktion på 944 miljoner. 1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner Denna budgetpost har tidigare använts till installation av laddstolpar, en nödvändig infrastruktur för elfordon. Ingen vet med säkerhet att just elfordon är svaret på morgondagens utmaningar vad gäller transportsektorn, men elfordonskonceptet har vissa fördelar gentemot andra alternativa lösningar. Därför tillstyrker Sverigedemokraterna en satsning på 100 miljoner på detta, däremot avvisar vi regeringens föreslagna höjning. Att i slutändan mäta hur regeringens utgifter påverkar klimatet låter sig inte göras, varför vi är kritiska till denna typ av kostnadsökningar. Mot bakgrund av detta vill Sverigedemokraterna reducera regeringens satsning för 2015 med 500 miljoner. 1:19 Elbusspremie Sverigedemokraterna är inte negativt inställda till eltrafik, tvärtom finns fördelar med att använda elmotorer i vissa stadsmiljöer. Vi ifrågasätter emellertid att tekniken är mogen för att någorlunda kostnadseffektivt ta elbussar i reguljär trafik. Tekniken bör tillåtas utveckla sig, och olika projekt i både Sverige och andra länder bör utvärderas bättre innan vi tar detta steg. Mot bakgrund av ovanstående vill Sverigedemokraterna slopa regeringens satsning på 50 miljoner. 5

2:1 Formas (förvaltning) Forskningsrådet FORMAS uppdrag är att främja och stödja grundläggande och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Sverigedemokraterna vill stärka Formas forskningsanslag och skjuter därför till ytterligare 6 miljoner kr för att täcka administrativa kostnadsökningar. 2:2 FORMAS (forskning) Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskapsoch forskningsnation i områden knuta till miljö och areella näringar och skjuter därför till 70 miljoner kr utöver de medel som regeringen anslagit. 2:3 Åtgärder för Östersjön Östersjön associeras sedan tidigare med ett antal miljöproblem, där övergödning intar en framträdande roll. Detta innanhav är särskilt känsligt i egenskap av sin begränsade vattenmängd och begränsat utbyte av vatten med intilliggande hav. Dessutom är Östersjön avrinningsområde i en region med 90 miljoner invånare. Sverige intar geografiskt en framträdande roll bland länderna kring Östersjön och kan förväntas ligga långt framme vad gäller miljöarbetet. Nationellt vill Sverigedemokraterna fortsätta ansträngningarna med att minimera näringsläckaget av fosfor från orenade avlopp och näringsläckage från jordbruk. Detta ska genom till exempel finansiering av pilotprojekt i medelstor skala, som Greppa näringen (lantbruksnäringens eget rådgivningsprogram) och strukturkalkning. Just strukturkalkning är en intressant åtgärd som kan förbättra upptaget av näringsämnen och därmed minska eventuellt näringsläckage, åtminstone i vissa områden. Dock återstår fortfarande en hel del forskning innan strukturkalkning kan anses vara en intressant och kostnadseffektiv lösning. Det finns även intressanta projekt kring fosforn i Östersjön och hur man skulle kunna antingen avlägsna och återvinna fosforn eller till exempel syresätta de döda havsbottnarna eller helt enkelt föra bort biomassa vars nedbrytning konsumerar syre. I slutändan bör vidare forskning på området avgöra vilka åtgärder som är bäst. 6

I ett regionalt perspektiv har länderna i det forna östblocket Ryssland, Polen och de Baltiska länderna, som bidrar med stora utsläpp svåra ekonomiska prioriteringar att göra, varför regionalt samarbete framstår som naturligt. Bland annat genom Helcom är Sverigedemokraterna beredda att arbeta för att ytterligare bredda och fördjupa regionalt samarbete på detta område. Sverigedemokraterna föreslår därför ett anslag för Åtgärder för Östersjön med 250 miljoner kronor. Anders Forsberg (SD) Martin Kinnunen (SD) Runar Filper (SD) 7