UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbe Examensarbe 15 hp, Termin 6 Vårterminen 2021 Socialarbaren går online - en kvalitativ studie om socialarbares upplevelser av digitala möten i arb The social worker goes online - A qualitative study of social workers experiences of digital meings at work Handledare: Jens Lindberg Författare: Alvina Kjerrulf
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbe Examensarbe, 15 hp Termin 6, VT -21 Författare: Alvina Kjerrulf Handledare: Jens Lindberg Socialarbaren går online - en kvalitativ studie om socialarbares upplevelser av digitala möten i arb The social worker goes online - A qualitative study of social workers experiences of digital meings at work Sammanfattning Syft med min uppsats är att undersöka socialarbares upplevelser av digital teknik i kontakt med klienter och samverkanspartners, för att se vilka förändringar som uppstått när samtalen genomförs digitalt och vilka möjligher och utmaningar d medför. Dta eftersom jag ville undersöka om socialarbare upplever att den sociala närvaron förändras när samtalen sker digitalt. Studien har genomförts med hjälp av sju intervjuer med socialarbare som är verksamma i en mindre kommun. De arbar inom myndighsutövning eller öppenvård på individ- och familjeomsorgen (IFO). Den insamlade datan har analyserats genom en tematisk analys. Resultat visar att samtliga socialarbare föredrar fysiska samtal framför digitala samtal. De upplever dock videosamtal som t bra komplement till fysiska möten, exempelvis med människor som har social fobi eller i möten med andra aktörer som skola och hälso- och sjukvård. Socialarbarna upplever den digitala tekniken som utmanande eftersom de inte har någon stor vana av att använda videosamtal. Intervjupersonerna upplever vinster när d gäller effektivit då den digitala tekniken bland annat underlättar samtal med människor på annan ort. Min slutsats är att socialarbarna som har deltagit i intervjuerna ser t värde i att fortsätta ha fysiska samtal eftersom dessa skapar en närh till klienten som de anser är viktig, vilk de upplever är svårare vid videosamtal. Jag kan även konstatera att digitala moder skapar nya flexibla möjligher och ökar tillgänglighen för socialarbarna att möta individer som inte vill eller kan träffas fysiskt. Sökord Social work, e-health, digital meings, COVID-19, face to face communication, interaction or communication, social presence, socialt arbe och digitalisering. Ett stort tack till min handledare och de socialarbare som ställde upp och deltog i intervjuerna!
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Tidigare forskning... 2 2.1 Kommunikativa aspekter... 2 2.2... 3 2.3 Teoriskt ramverk... 5 3. Mod... 7 3.1 Tillvägagångssätt... 7 3.2 Urval... 8 3.3 Analysförfarande... 8 3.4 Modens tillförlitligh... 9 3.4.1 Studiens validit... 9 3.4.2 Studiens reliabilit... 9 3.5 Överväganden... 9 3.5.1 Modologiska överväganden... 9 3.5.2 Etiska överväganden... 10 4. Resultat... 11 4.1... 11 4.2... 15 5. Diskussion... 19 5.1... 19 5.2... 20 6. Slutsats... 24 Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2
1. Bakgrund Den digitala tekniken har utvecklats och moderniserats myck under de senaste åren. Dta har även påverkat d sociala arbs verksamher. Svensson & Larsson (2017) menar att d är nödvändigt med digital kompens, d vill säga att ha förmåga att använda intern och digital teknik i arb, i professionella organisationer. Den digitala utvecklingen har bidragit till en förändring av kompensbegrepp och inkluderar idag både digital och social kompens. Under lång tid har den primära moden för möt mellan socialarbare och klient genomförts i fysisk form men den moderna tekniken skapar nya möjliga samtalsformer. Svensson & Larsson (2017) menar att d finns kunskapsluckor kring hur digitala möten i socialt arbe fungerar då d finns begränsad forskning på områd. Fokus i min uppsats är att undersöka hur e-hälsa nyttjas inom socialtjänsten i form av användand av digitala arbssätt och hur socialarbarna upplever dta. Socialstyrelsen (2020) har definierat e-hälsa som en mod som används för att utbyta information digitalt för att främja hälsan. Enligt Socialstyrelsen (2018) innefattar digitala vårdtjänster både verktyg som telefon, videolänk, chatt, e-post, text eller bildmeddelanden. I denna uppsats har jag valt att även inkludera digitala arbssätt som används inom socialtjänsten som e-hälsa. Jag vill genom denna undersökning bidra med en ökad förståelse för hur d sociala arb påverkas av att socialarbare genomför samtal digitalt. Mina frågeställningar skulle kunna bidra med relevant kunskap gällande för- och nackdelar med t skifte till fler digitala plattformar. Jag har observerat att personal och klienter i olika verksamher har deltagit i möten via exempelvis Cisco, Zoom, Teams och Skype. Jag har valt att rikta in mig på hur användningen av videosamtal påverkar möjligherna för socialarbare inom individ- och familjeomsorgen (IFO) att genomföra samtal med klienter och samverkanspartners digitalt. Dta är relevant eftersom den digitala utvecklingen till synes bidrar med fler digitala möten och d påverkar praktiskt socialt arbe. Venskapsråd (2017) påtalar att d är viktigt att fundera över vad forskningen kan bidra med för nytta. Jag anser att min studie kan bidra med kunskapsnytta på individ, grupp och samhällsnivå. Den ökar kunskapen om hur användand av digitala resurser fungerar inom IFO när d gäller faktorer som påverkar socialarbarens möjligher att stötta klienter, öka effektiviten och bidra till resursbesparing. D behövs mer kännedom om hur socialtjänsten kan implementera och utveckla d digitala samtal i framtiden. 1.1 Syfte och frågeställningar Syft med min uppsats är att undersöka socialarbares upplevelser av digital teknik i kontakt med klienter och samverkanspartners. De frågeställningar som jag baserar min studie på är vilka förändringar i samtalen som uppstår när möten sker i större digital utsträckning och vilka möjligher och utmaningar d medför i socialt arbe. 1
2. Tidigare forskning Här presenteras tidigare forskning på områd e-hälsa som uppsatsens frågeställningar baseras på. De venskapliga artiklar som jag bedömt är relevanta och som ligger till grund för min uppsats är både nationella och internationella. Svensson & Larsson (2017) menar att d finns en begränsad mängd forskning kring digitalisering och d sociala arb, socialtjänsten och sociala myndigher. Tonvikten ligger på att försöka upptäcka hur d sociala arb kan utvecklas genom användand av ny teknik och vilka utmaningar en digitalisering inom socialt arbe skulle kunna medföra. Jag kommer behandla forskning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom socialtjänsten används och fungerar, men även inom hälso- och sjukvården. Eftersom d finns en begränsad mängd forskning på IKT inom socialtjänsten blir den forskning som behandlar IKT inom hälso- och sjukvården även relevant för min studie då jag undersöker socialarbares erfarenher av digitala verktyg i arb. Tidigare forskning visar på att många klienter och kliniker föredrar fysiska möten framför digitala. Trots d finns d forskare som talar för motsatsen då d framgår att viss personal inom klinisk vård föredrar att använda sig av digitala samtal vilk även forskare som LaMendola (2010) ser som en möjligh. Jag har delat upp den tidigare forskningen i två områden; kommunikativa aspekter och närvaro. Jag resonerar även i viss utsträckning kring de iska dilemman som kan uppstå för socialarbare när digitala samtalsmoder används. 2.1 Kommunikativa aspekter För att undersöka hur användand av digitala verktyg påverkar kommunikationen använder jag mig av artiklar från forskare som studerat dta. Hur interaktionen mellan människor förändras när arb genomförs digitalt har undersökts av Mishna, Bogo, Root & Fantus (2018). Studiens resultat visar att både mängden nätverk och antal användare har ökat och författarna drar slutsatsen att internbaserad kommunikation har blivit en viktig del i d sociala arb. Utövare som hade god erfarenh av IKT ansåg att d var fördelaktigt att använda i sammanhang av administrativa uppgifter eller planering. I studien konstaterades även att IKT kunde bidra till en ökad kontakt och kontinuit i relationen till klienten bland annat genom mailkommunikation. Baker, Warburton, Hodgkin & Pascal (2014) har undersökt hur den kulturella uppfattningen om teknologiska förändringar i Australien har påverkat kommunikationsmönster och digitala verktyg, baserat på Castells teori om Nwork Sociy (2011a). Castells nätverksteori belyser att snabba tekniska utvecklingar och sociala och kulturella förändringar bidrar till nya utmaningar och möjligher. Baker al (2014) menar att den tekniska utveckling vi möter i modern tid kan liknas vid den industriella revolutionen då maskiner började ta över mänskliga arbsuppgifter. Studien visar att socialt arbe därför behöver bemöta och hantera den digitala utvecklingen för att fortsätta vara relevant även i d nätverksbaserade samhäll. D framgår även av studien att socialarbare har spelat en nyckelroll i att hjälpa samhäll och individerna att hantera de utmaningar som medföljer den snabba tekniska utvecklingen. D är därför nödvändigt att socialarbare ser över hur nätverk påverkar arbs praxis och bemöter 2
den tekniska utvecklingen på t sätt som bidrar till att de kan hitta nya och innovativa lösningar på de problem som finns. Borcsa, Pomini & Saint-Mont (2021) belyser Twist & Hertleins, (2016) studie där de fann att asynkrona verktyg, kommunikation som inte utspelar sig samtidigt som till exempel sms, användes mest av terapeuterna. De föredrog dock synkrona samtal, d vill säga samtal som utspelar sig i nutid, genom telefonsamtal eller att möta patienten fysiskt i terapi. En orsak var att de upplevde tekniska svårigher. Trots d kan digitala verktyg ses som användbara vid distanssamtal. I en annan studie på familjerapeuter från Kanada, Mexiko, USA och Spanien visar d sig att kliniker som är mer bekanta med IKT i privatliv kan se fler fördelar med moden även i d kliniska arb, (Bacigalupe al, 2014 refererad i Borcsa al 2021). Røkenes & Hanssen (2016) menar att i vissa samtal kan d behövas särskilda förberedelser, exempelvis när klienten inte talar svenska och tolk därför blir nödvändigt. Samtal med tolk blir svårare när samtalen sker på distans. Hanssen (2016) påtalar att vissa människor inte har de förutsättningar som krävs för att dela upplevelser. Människor med till exempel diagnosen autism kan ha en försämrad förmåga att mentalisera. 2.2 D finns många definitioner av vad social närvaro är. Jag har valt att använda Garrison (2007) som definierar social närvaro enligt följande Social presence is described as the ability to project one s self and establish personal and purposeful relationships. Med d menar han att social närvaro handlar om förmågan att projicera sig själv och upprätta relationer som är personliga och meningsfulla. Garrison anser att d finns en kvalitativ skillnad mellan social närvaro online och när man ses ansikte mot ansikte samt att myck talar för att samtal ansikte mot ansikte lättare kan skapa förutsättningar att kunna ge socioemotionellt stöd till andra människor. Rtie (2005) och LaMendola (2010) visar båda på två olika sidor av samma fenomen där Rtie uppmanar till att använda fysiska möten för att skapa närvaro medan LaMendola anser att samtalen inte behöver begränsas till fysiska möten eftersom relationen är d centrala. Svensson och Larssons (2018) studie berör fenomen närvaro i socialtjänsten, både upplevelsen av närvaro på distans och i d fysiska. Den är relevant för min uppsats eftersom d är socialarbarens upplevelser av närvaron i möt med klienter och samverkanspartners som jag undersöker. Rtie (2005) visar på en bild av social närvaro. Bilden utgår från Goffmans uppfattning av närvaro som begränsas till d fysiska möt. Rtie delar in den sociala närvaron i tre bydelser som har olika närvaronivåer. n innan möt kan uppstå genom exempelvis telefonsamtal där personen gör sin närvaro känd. Den andra användningen av social närvaro handlar om erfarenhen av att vara närvarande i en social interaktion. Den tredje användningen handlar om den psykologiska närvaro som uppstår i t möte när känslor och avsikter delas. Rtie argumenterar för att en social närvaro kan uppstå även vid användand av digitala resurser men att fysiska möten är att föredra. 3
Enligt forskaren LaMendola (2010) finns d många utmaningar inom socialt arbe i t nätverkssamhälle som till exempel frågor kring ik, förtroende, och delaktigh. LaMendola menar att relationer även kan skapas och utvecklas online. En utökning av begrepp närvaro för yrk innebär att kombinera fysiska och digitala möten, då d är den sociala närvaron som lägger grunden för relationen. D innebär att acceptera att social närvaro inte behöver vara fysisk. LaMendola anser att social närvaro är viktig för att människor i en dialog ska känna sig involverade. Holmes & Foster (2012) menar att en stor utmaning som finns inom e-hälsa idag handlar om hur förhålland mellan klienten och terapeuten utvecklas och vilken funktion samtal fyller när d sker via intern. De har undersökt begreppen social närvaro och arbsallians inom d terapeutiska förhållningssätt. Resultat visar att begreppen har olika bydelse inom personlig och onlinebaserad rådgivning. Resultaten visar att båda grupperna som deltog upplevde den sociala närvaron på samma sätt samt att alliansen blev starkare vid onlinebaserad rådgivning. Holmes & Foster hänvisar till Horvath & Bedi, (2002) som menar att arbsalliansen mellan klient och behandlare till stor del handlar om d terapeutiska förhållningssätt och att samarb mellan parterna sker med hjälp av förtroende och ömsesidigh. Resultat indikerar att en interpersonell uppfattning kan utvecklas även digitalt. Digitala samtal kan inte väntas ersätta d fysiska möt fullt ut däremot kan onlinesamtal kan vara t bra komplement till d fysiska möt. LaMendola (2010) menar att en del av socialarbarnas arbe är att hjälpa klienterna att associera, återskapa eller skapa nya sociala relationer. Han hänvisar till LaTour (2005) generellt beskriver hur olika aktörer är en del av t större sammanhang. LaMendola (2010) har sedan valt att applicera denna generella aktörsteori på sammanhang av socialt arbe. Han påtalar att med hjälp av digital teknik ökas socialarbarens möjligh att nå ut till fler och nya nätverk skapas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (2021) påtalar att d ibland är nödvändigt att ha fysiska möten inom socialtjänsten. D gäller framför allt i sammanhang med barn, till exempel vid barnskyddsbedömningar. När d görs en bedömning om samtal ska genomföras fysiskt eller digitalt ska faktorer som möts innehåll, deltagare och individens behov och situation beaktas. Socialstyrelsen (2018) belyser att d är viktigt att skapa en förtroendefull relation med barn för att kunna få till t bra samtal. Barn kan ha lättare att beskriva sina tankar och upplevelser genom att använda bildstöd, känslokort och dockor. D finns delade meningar när d gäller skapand av relation till barn. Vissa upplever att d är viktigt att skapa en konkr relation till barn medan andra menar att d är viktigare att skapa t förtroendefullt möte. Socialstyrelsen anser att digitala verktyg som till exempel mejl, videosamtal och sms kan ses som t alternativ till fysiska möten med vissa barn. D blir därför viktigt att anpassa kommunikationssätt efter barns behov och önskemål. Hägg & Kuoppa (2007) menar att även de icke verbala redskapen spelar en stor roll i samtal. D är viktigt att den professionella har en trygg, närvarande hållning som visar lugn. D är även viktigt att ha ögonkontakt och bekräfta d klienten säger genom nickningar och mimik. Røkenes (2016) menar att d är viktigt att en yrkesutövare i t samtal kan skapa kontakt och upprätta en relation till klienten. 4
Svensson och Larsson (2018) presenterar resultat från en av sina studier Digitalisering av kommunal socialtjänst - En empirisk studie av en organisation och profession i förändring, som de genomfört i samarbe med FoU och socialförvaltningen i Helsingborg. Syft med studien var att bidra med kunskaper om hur effektivit av digitala tjänster inom socialtjänsten kan utvecklas. Studien beskriver bland annat resultat från en undersökning på mottagningsenhen på individoch familjeomsorgen. D fanns en nyfikenh att undersöka den digitala tekniken i arb då grundtanken var att tidig kontakt med socialtjänsten skulle kunna minimera risker och bidra med tidiga insatser. Studien indikerar att de professionella visade på t motstånd mot digitalisering då d fanns en ovana hos dem. Dta antogs även motverka möjlighen att skapa en relation med klienten. Författarna belyser även att effektiviten i arb kunde öka när samtalen genomfördes digitalt eftersom dta skulle frigöra tid. En annan utmaning som Svensson & Larsson (2018) kunde se var att d är viktigt att tekniken anpassas till verksamhens behov. Tidigare forskning kring vissa iska frågor är också relevanta för min studie då en av mina frågeställningar behandlar just utmaningar och möjligher som kan uppstå i d digitala möt. Mattison (2018) menar att användand av digitala resurser medför utmaningar i d sociala arb. De kända risker som identifieras med e-moder inkluderar hot mot sekress och integrit, personalens avsaknad av formell utbildning i textbaserad rådgivning, ojämn tillgång till resurser utifrån socioekonomisk status, misstolkning av skriftliga meddelanden eller verbala och icke verbala ledtrådar. Dta resonemang framgår även i en annan studie. Reamer (2018) påtalar att socialarbare har ökat sin användning av teknik i arb för att erbjuda tjänster och kommunicera med klienter eller kollegor. Enligt Reamer är tekniken utmanande för socialt arbe. Vissa socialarbare känner sig obekväma med att använda tekniken i sitt yrkesutövande då d förminskar vikten av d terapeutiska förhållningssätt. Den äventyrar samtidigt socialarbarnas förmåga att följa de iska värderingar som finns gällande informerande samtycke, sekress, konfidentialit, professionella gränser och kompens. D är därför nödvändigt att socialarbare är medvna om utvecklingen för att kunna försäkra en tillräcklig isk och informativ standard. Dta eftersom kliniska tjänster som har genomförts på distans har fått kritik då de ökar sannolikhen att socialarbare missar viktig information som klienters gråt eller fysiska obehag. Banks al. (2020) presenterar sitt resultat från en internationell kvalitativ studie på de iska utmaningar som uppstår för socialarbare i samband med COVID-19. Banks al har i studien identifierat sex bydelsefulla nyckelteman som kan relateras till socialarbares iska utmaningar varav fyra upplever jag kan ses som relevanta även utanför pandemin. Dessa handlar om att trots pandemin kunna skapa och upprätthålla tillit, ärligh och empatiska relationer, skapa en prioritering i arb, hantera egna känslor samt vilka kunskaper som framkommit för att omarba socialt arbe i framtiden. Sammantag går d att se hur tidigare forskning pekar på hur digital teknik skapar utmaningar och risker för socialarbare i kommunikationen med klienter. Etiska dilemman som uppstår involverar bland annat sekress, kompens och integrit. 2.3 Teoriskt ramverk För att möta studiens syfte använder jag mig av venskapliga teorier om social närvaro, interaktion och digital teknik i sammanhang av socialt arbe. Svensson & Larsson (2017) menar att kommunikationsformat spelar en viktig roll i samhällsförändringarna. De påtalar 5
även att d finns en föreställning om att möten med klienter inom exempelvis socialtjänst bör ske ansikte mot ansikte. Jag har valt att använda mig av Garrisons (2007) definition av social närvaro där han menar att social närvaro innebär förmågan att framställa och upprätta meningsfulla och personliga relationer. Min utgångspunkt är att fysisk närvaro har en direkt påverkan på samtal med klienter och att videosamtal därför skulle kunna bidra till en bydande förändring i kontakten. I kan man få en tydligare uppfattning av den andre. D kan skapa en tryggare relation till socialarbaren vilk kan underlätta samtal. D fysiska samtal har inom socialt arbe använts under lång tid. En övergång till fler digitala samtal skulle, under en övergångsperiod, kunna bidra till stora omställningar i verksamhen. Syft med min uppsats är därför att undersöka socialarbares upplevelser av digital teknik i kontakt med klienter och samverkanspartners, för att se vilka förändringar som uppstått när samtalen genomförs digitalt och vilka möjligher och utmaningar d medför. En grundläggande utgångspunkt i mitt teoriska ramverk beskrivs av LaMendola (2010). Han hävdar att mänsklig närvaro är grundläggande för socialt arbe men inte behöver begränsas till d fysiska möt, utan kan ske genom andra moder då relationen är d centrala. LaMendola redogör för några aspekter på social närvaro som jag har använt mig av i min studie då de är relevanta för d sociala arb. En av aspekterna är att social närvaro ses som grundläggande för att uppnå känslan av att andra människor är involverade i kommunikation och beslutsfattande. En annan aspekt antyder att social närvaro bidrar till att bestämma vilken typ av relation som kommer att upprätthållas. Ytterligare en aspekt visar på att den sociala närvaron ger en formande roll som påverkar framtida kommunikation och subjektiva bedömningar. Den sista aspekten som jag använder mig av är att social nnärvaro är en förutsättning för att forma en gemenskap. Jag baserar även mitt teoriska ramverk på Rtie (2005) som menar att d finns olika nivåer av närvaro. D kan vara genom telefonsamtal, att yttra sig under fysiska eller digitala möten eller att få tillgång till den andra personens känslor och avsikter. Baker al (2014) menar att Castells teori om den tekniska utvecklingen skapar nya utmaningar och möjligher. Baker anser att d blir viktigt för socialarbare att hålla sig uppdaterade för att kunna hänga med i den tekniska utvecklingen. Genom att socialarbarna använder mer digitala verktyg i sitt arbe blir dta resonemang värdefullt även för min studie. 6
3. Mod I min uppsats har jag fokuserat på att undersöka hur den sociala närvaron påverkas när samtal sker på distans till exempel videosamtal via programmen Teams och Zoom. I genomförand av min studie har jag som kvalitativ mod använt mig av semistrukturerade intervjuer. Bryman (2018) menar att semistrukturerade intervjuer kan vara lämpliga att använda sig av när man vill ha t visst mått av struktur eftersom datan delas in i koder, kategorier och teman. Samtidigt ger den semistrukturerade intervjun intervjupersonerna möjligh att prata om områden som de upplever som viktiga. 3.1 Tillvägagångssätt Jag inledde min studie genom att söka efter venskapliga artiklar på områdena fysiska och digitala samtal för att kunna basera min studie på befintlig forskning. Jag har använt mig av sökmotorerna Socindex och Swepub med sökorden social work, e-health, digital meings, COVID-19, face to face communication, interaction or communication, social presence, socialt arbe och digitalisering. Jag började med att utifrån de artiklar jag hade läst utforma t syfte med tillhörande frågeställningar. Efter d valde jag ut min målgrupp som var sju socialarbare varav en deltog i en pilotintervju. Samtliga arbade som socialsekrerare eller behandlare inom IFO i en mindre kommun. Jag utgick från befintlig forskning främst kring social närvaro, då d är där fokus för min studie ligger, eftersom jag ville undersöka hur socialarbarna upplever digital teknik i kontakt med klienter och samverkanspartners och om den sociala närvaron förändras när samtalen sker digitalt. Utifrån mitt syfte och mina frågeställningar utformade jag sedan en intervjuguide med tre teman: upplevelsen av d digitala möt, påverkan på d sociala möt samt brister och möjligher. När jag hade gjort klart t utkast på intervjuguiden genomförde jag en pilotintervju med en socialarbare i min bekantskapskrs via Teams för att testa intervjufrågorna och för att kunna se om frågorna behövde anpassas. Pilotintervjun genomfördes även för att kunna beräkna en ungefärlig längd på samtal. Efter d redigerade jag intervjuguiden och lade till frågor som jag tyckte saknades. Därefter genomfördes de faktiska intervjuerna digitalt med de resterande socialarbarna. Jag spelade in samtliga intervjuer i ljudformat via AudioNote. Efter intervjuerna genomförts transkriberades de. Jag intervjuade sammanlagt sju socialarbare inom områdena öppenvård och myndighsutövning. Socialsekreraren i min pilotintervju arbar med familjerättsliga frågor såsom vårdnadsutredningar och samarbssamtal och träffar främst föräldrar men även barn upp till 18 år. En socialsekrerare arbar med utredning samt beslut och uppföljning av biståndsinsatser riktat mot ungdomar 13 18 år. Hon har kontakt med både ungdomen och föräldrarna. En socialsekrerare arbar med familjerättsliga frågor såsom vårdnadsutredningar och samarbssamtal. Hon träffar främst föräldrar men även barn upp till 18 år. En behandlare arbar med stödinsatser till barn mellan 0 12 år och deras föräldrar. En behandlare arbar med stödinsatser till barn mellan 0 12 år med utländsk härkomst och deras föräldrar. En behandlare arbar med stödinsatser till ungdomar 13 18 år och deras föräldrar. Den fjärde behandlaren arbar med stödinsatser till vuxna som har beroendeproblematik och deras anhöriga. Pilotintervjupersonen bistod mig med telefonnummer och mailadress till 7
övriga intervjupersoner. Jag kontaktade samtliga intervjupersoner för att kontrollera att de fortfarande ville delta i studien och informerade dem om dess syfte och gällande sekress. Jag bjöd in intervjupersonerna till individuella möten på Teams och efter inhämtat samtycke bokade vi in en passande tid för t videosamtal. Jag skickade även ut intervjuguiden i förväg så att intervjupersonerna skulle få möjligh att sätta igång tankeprocesserna i god tid. Efter d genomförde jag intervjuerna. Studien har ing bortfall då alla intervjupersoner som tillfrågades valde att delta i studien. 3.2 Urval Andersson & Ahnlund (2009) menar att d är vanligt förekommande att använda sig av ändamålsenliga eller målinriktade urval i kvalitativa studier. I min undersökning har jag valt att rikta in mig på socialsekrerare och behandlare i en mindre kommun vilk är t ändamålsenligt urval. Jag bedömde att dessa socialarbare kunde förse mig med den information jag sökte. Dessa professioner har erfarenh kring hur d digitala sociala arb i kommunen fungerar, då de har använt sig av videosamtal och telefonsamtal både i klientkontakter, vid arbsplatsträffar och vid flerpartssamtal med andra aktörer. 3.3 Analysförfarande I analysen har jag valt att använda mig av tematisk analys. Jag har använt denna analysmod eftersom jag upplevde att d är t lämpligt analyssätt att använda när jag arbar med en stor mängd text. Fejes & Thornberg (2019) beskriver kategorisering som en mod där man fokuserar på skillnader och likher som sedan struktureras upp i olika kategorier utifrån vad datan har gemensamt. När jag analyserade datan använde jag mig av kategorisering. Dta eftersom kategorisering och tematisering bidrar till en tydligare struktur då d går att sortera upp datan i olika områden. Bryman (2018) menar att den tematiska analysen är t vanligt tillvägagångssätt när d gäller analys av kvalitativa data. I tematisk analys går d att använda sig av generella synsätt på analys av kvalitativa data. Braun & Clarke (2006) uppger att d finns sex faser som är bra att använda sig av vid en tematisk analys vilk jag har använt mig av. Den första fasen består i att läsa igenom material som ska analyseras och bekanta sig med den insamlade datan. Jag inledde min analys genom att läsa igenom mina transkriberade intervjuer för att få en tydlig bild av datan. Jag skapade meningsbärande enher som jag skrev in i t dokument. I den andra fasen genomförs kodningen för att sedan i fas tre kunna utveckla koderna till teman. Efter att jag hade läst texterna kodade jag material genom att skriva in korta ord vad d handlade om och började skapa kategorier som sedan utvecklades till t antal teman. I fas fyra ses de olika temana över och de som inte är nog omfattande väljs bort. Jag minskade ned antalen teman till två: närvaro och tillgängligh. delades sedan in i följande kategorier: känslan i, möjligher och utmaningar. delades in i tid/effektivit, möjligher och utmaningar. I den femte fasen definieras temana för att utifrån dessa la befintliga samband och kopplingar mellan de existerande temana, något som även jag gjorde i min studie. Därefter började jag tolka texten och la förklaringar till olika fenomen. I den sjätte och avslutande fasen produceras rapporten och den slutliga analysen sammanställs. Enligt Braun & Clarke (2006) kan en tematisk analys ha en induktiv eller deduktiv ansats. Den induktiva ansatsen baseras på den data som samlats in medan den deduktiva ansatsen grundar sig i 8
teorier på områd. I min studie har jag främst använt mig av en deduktiv ansats då jag baserade min analys på tidigare forskning och utgick ifrån att digital teknik skulle kunna ha en direkt påverkan på klientsamtal och bidra till en förändring i kontakten. 3.4 Modens tillförlitligh Den semistrukturerade kvalitativa analysen upplevde jag var en relativt tillförlitlig mod då den ger en bred data med stora tolkningsmöjligher. Eftersom jag tydligt har beskrivit hur jag har gått tillväga kan moden ses som tillförlitlig. Jag har använt denna strategi för att undvika feltolkningar som kan uppstå i användand av kvalitativ mod. Feltolkningar kan ske då människor uppfattar och tolkar information på olika sätt och därmed blir den insamlade datan inte alltid tillförlitlig. 3.4.1 Studiens validit Bryman (2018) har delat in begrepp validit i extern och intern validit. Den interna validiten handlar om resultats trovärdigh, att den mäter d som är avst att mätas. Jag upplever att min studie har hög intern validit. Dta då min avsikt med studien var att ta reda på socialarbares erfarenher av digitala samtalsmoder. Jag uppnådde intern validit genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialarbare. Den externa validiten handlar om studiens överförbarh. Fokus ligger främst på den sociala kontexten och verklighen som studeras, vilk skulle innebära att överförbarhen är begränsad då den kan se annorlunda ut i en annan social verkligh och d därmed kan vara svårt att generalisera resultat (Bryman, 2018). Den sociala kontexten är så pass viktig och överförbarhen kan därmed vara svår att genomföra, eftersom den sociala kontexten kan skilja sig i olika sociala sammanhang. Den externa validiten i min studie är därför låg då jag har t begränsat material som inte kan generaliseras på andra socialarbare i Sverige. 3.4.2 Studiens reliabilit Enligt Bryman (2018) handlar den interna reliabiliten om hur medlemmarna i t forskarlag kommer överens om hur de ska tolka material. Den interna reliabiliten beaktas inte då jag i denna uppsats ensam ansvarar för resultat och tolkning. Bryman (2018) menar att studiens externa reliabilit handlar om pålitligh, i vilken utsträckning resultat skulle bli samma ifall någon annan gjorde samma undersökning. Han påtalar att d kan vara svårt att återskapa en kvalitativ studie och få samma resultat. Min studie har låg extern reliabilit då den inte kan garanteras få samma resultat om den skulle genomföras igen eftersom d är en kvalitativ intervju på vissa socialarbares egna upplevelser. Den tolkningsmöjligh som kvalitativa intervjuer ger kan vara en begränsning för reliabiliten eftersom intervjupersonerna tolkar intervjufrågorna efter egen uppfattning och därmed varierar svaren beroende på vem som deltar i intervjun. 3.5 Överväganden När jag har genomfört min studie har jag tagit hänsyn till och övervägt iska och modologiska spörsmål för att kunna samla in relevant data på bästa lämpliga sätt. Här beskrivs studiens modologiska och iska överväganden 3.5.1 Modologiska överväganden När jag planerade hur jag skulle genomföra studien övervägde jag först att göra en kvantitativ enkätundersökning kring hur d sociala arb har förändrats under COVID-19. Jag upplevde att dta skulle vara enklare att genomföra ur en iskt försvarbar aspekt jämfört med 9
kvalitativa intervjuer då d inte skulle vara fullt lika identifierbart ifall jag skulle utformat en anonym enkät. D skulle dessutom inte krävas lika myck personliga insatser av mina intervjupersoner. Dessutom såg jag d som t aktuellt ämne då vi för tillfäll lever under en pandemi. Jag upplevde även att d kunde begränsa studien i rimlig utsträckning. Efter diskussion med min handledare kom vi fram till att d skulle vara mer passande att göra semistrukturerade intervjuer för att lättare få tillgång till socialarbarnas tankar, känslor och upplevelser av online- och telefonbaserade samtal. En annan aspekt var att d skulle kunna vara begränsande att endast undersöka de digitala samtalens påverkan under COVID-19 då d har skt en teknisk utveckling även innan d. Dta medförde att jag iställ fokuserade på d generella användand av olika kommunikationsmedel inom socialtjänsten. Efter att jag hade genomfört intervjuerna övervägde jag val av analysmod. Jag var redan från början inställd på att jag ville genomföra en form av tematisk analys. Bryman (2018) hänvisar till en studie från 1994, som han genomförde med Burgess, där de påpekar att kriterierna för tema är otydliga då d inte finns någon direkt struktur. Bryman menar att ju oftare en föreelse förekommer desto lättare är d att identifiera t tema. Trots modens nackdelar bedömer jag att kvalitativ analys har varit den lämpligaste moden att använda för den data jag vill analysera eftersom den baseras på socialarbarnas egna upplevelser. 3.5.2 Etiska överväganden Venskapsråd (2017) menar att forskningsiken är en viktig del i venskaplig forskning och handlar om de iska frågor som kan uppstå i samband med forskning på människor. Jag har under genomförand av mina intervjuer följt Venskapsråds fyra forskningsiska principer som man behöver beakta när man forskar. Dessa är sekress, tystnadsplikt, anonymisering och konfidentialit. Informanten ska informeras om forskningens syfte, vilken roll informanten har samt de villkor som gäller. Samtliga uppgifter som berör informanten ska behandlas konfidentiellt. Jag redogjorde för dessa punkter vid min första kontakt med intervjupersonerna samt lämnade skriftlig information i form av t informationsbrev med medföljande intervjuguide. När jag genomförde intervjuerna valde jag att spela in dem i ljudformat via Audio Note iställ för via filmformat i videotjänsten Teams. Jag gjorde dta eftersom d vid inspelning av video skulle krävas större personlig prestation från intervjupersonerna och alla kanske inte känner sig bekväma med att bli filmade. D skulle kunna uppstå en isk konflikt vid videoinspelning eftersom d skulle bli svårare att bevara anonymiten om tredje part hade fått tillgång till filmerna. Jag har förvarat transkriberade filer och ljudfiler på lösenordskyddad dator och telefon. Ett annat iskt övervägande som jag stötte på var hur jag skulle göra för att förtydliga resultat från intervjuerna och samtidigt bevara anonymiten. Jag löste problem genom att märka upp de uttalanden vid intervjuerna som var relevanta för studien. Jag skapade förkortningar för de olika intervjupersonerna, P för citaten från pilotintervjupersonen och IP 1 6 för de övriga intervjupersonerna. Dta för att kunna hålla intervjuerna åtskilda och ändå bevara anonymiten. 10
4. Resultat Den tematiska analysen av mitt insamlade material resulterade i två övergripande teman som sammanfattas nedanför. Dessa är i sin tur uppdelade i underkategorier. D första temat beskriver upplevelsen kring hur social närvaro i samtal mellan socialarbare och klienter eller samverkanspartners förändras när d genomförs digitalt. D andra temat behandlar hur socialarbaren upplever att tillgänglighen förändras när möten kan genomföras digitalt. 4.1 Ett centralt tema i intervjuerna var hur den sociala närvaron förändrats genom användand av digital mötesteknik. Jag har delat in temat i de tre underkategorierna känslan i, möjligher och utmaningar. Flera av de socialarbare som har deltagit i intervjun uttrycker att d hör till socialt arbe att fysiskt möta sina klienter i eftersom d blir mer personligt. IP 2 till exempel säger att: Socialarbarens roll är ju möt med klienten. På liknande sätt menar de övriga deltagarna i min studie att socialarbarens huvudsakliga roll är, att i d fysiska möt med klienten, utreda och behandla. Intervjupersonerna pratade ofta om känslan i. De socialsekrerare och behandlare som deltog i intervjuerna träffar alltid de barn som de har kontakt med i fysiska möten. IP 4 säger till exempel att: Även d här med barnsamtal, d känns inte heller som att prata i telefon med t barn, man måste ju någonstans bygga en relation till dem. Socialarbarna upplever att man måste bygga en relation med barn och att d är svårt att göra d via digitala verktyg. D skapas en distans och d kan vara svårare att va hur barn upplever situationen när de inte kan läsa av kroppsspråk på samma sätt Flera av intervjupersonerna uppger att den första kontakten med ungdomar och vuxna vill de genomföra med t fysiskt samtal. Dta gäller även om man inte har träffats på t tag. IP 2 säger till exempel att: När vi startar upp en ny kontakt vill jag gärna ses fysiskt. Socialarbarna upplever att d skapas en närh vid fysiska samtal som gör d lättare att nå klienterna än om de har samtal som genomförs på distans. IP 3 förtydligar dta genom att säga: Sedan kan jag ju tycka att första möt vid en ny insats då vill jag i alla fall, och jag upplever att de flesta klienterna också vill, mötas på riktigt i t rum och inte via någon digital lösning och jag tänker att se varandra, läsa av kroppsspråk, d blir som på t annat sätt. D framgår även av studien att socialarbarna tycker att d är viktigt med en inarbad relation för att digitala möten ska fungera. De menar att d blir en annan känsla när man sitter i samma rum. En människa i kris känner sig mer lyssnad till om de har träffat socialarbaren och fått t faktiskt bemötande. Man får större förtroende om man har t personligt möte. En del klienter vill komma och möta dem personligen eftersom d blir lättare att få kontakt och få den hjälp man behöver om man ses fysiskt. IP 1 säger exempelvis: Jag har en del klienter som säger att jag vill komma, jag tycker inte om att sitta och prata i telefon. Jag vill komma och möta dig personligen. 11
Av intervjuerna framgår d att d vid digitala samtal är svårare att läsa av och uppfatta signaler när man till exempel inte kan se kroppsspråk, ha ögonkontakt lika bra eller avläsa ansiktsuttryck/mimik. P säger att: Jo, jag är ju van att möta människorna, har alltid gjort d och tycker att d hör till socialt arbe att möta varandra. Så att jo, jag tycker att d är jätteviktigt just d där, d blir ju mer personligt att mötas än att ta d via en dataskärm eller telefon. Flera av intervjupersonerna uttrycker dessutom att d är lättare att fånga upp klienternas känslor när man befinner sig i och kan få en helhsbild. D är en vinst att se varandra vid samtal. P säger att: Jag tror att man lättare fångar upp klienters känslor om man är i. D kan till exempel vara svårt att trösta på distans om en klient är ledsen. IP 2 ger t exempel: Om någon blir ledsen så kan man inte ge den där näsduken som man kanske annars ger som en gest. Så d blir de här små sakerna som man kanske gör för att man visar omsorg, de uteblir ju. I vissa ärenden när d inte ska göras en bedömning upplever några av socialarbarna att d kan vara mindre viktigt att träffa personerna fysiskt. IP 4 säger att: Jag upplever att där vi har absolut mest digitala möten d är när vi har samarbssamtal som är på service för i de samtalen ska inte vi göra en bedömning och då känns d som att d är av mindre vikt att se personerna och möta dem i. Flera av socialarbarna upplever att yngre personer har lättare för teknik och att d därmed blir lättare att genomföra videosamtal. IP 6 säger bland annat: De yngre tror jag fixar d där snabbare. Samtalen blir naturligare och den sociala närvaron - känslan i - i möt blir bättre än vid samtalen med personer som inte är van vid videosamtal. IP 4 uttrycker att hon tror att ungdomar och unga vuxna är mer vana med digitala samtal: Sen v jag ju om d här med ålder, att yngre människor är mer benägna av att ha kontakt via telefon och digitala möten än äldre. D finns dock fortfarande en risk att man missar information när man inte träffas fysiskt. Sammantag går d att se hur intervjupersonerna upplever att den digitala formen för möten förändrar närvaron mellan dem och de som de möter, d som flera kallar för känslan i. Samtliga intervjuer visar på att intervjupersonerna tycker att d är svårare med distanssamtal eftersom d är lätt att missa känslor och kroppsspråk, speciellt om de inte känner till personen sedan tidigare. Socialarbarna upplever inte att d blir samma känsla i när samtal sker på distans. Flera av intervjupersonerna föredrar därför att ha t fysiskt möte första gången innan man ses på distans, då de tycker att d är viktigt att ha en inarbad relation till klienten. Trots d upplever de att d fungerar att ha digitala samtal när d inte ska göras en bedömning. Möjligher En annan underkategori som framträdde under intervjuerna var möjligherna med digitala möten. På grund av att den sociala närvaron förändras vid digitala möten upplever intervjupersonerna att d skapas nya möjligher vid samtal med klienter och samverkanspartners. 12
En möjligh som framkommit gällande digitala samtal är att några av socialarbarna har upplevt att d för föräldrar i konflikt kan d vara lättare att ha trepartssamtal via telefon då de inte behöver se varandra. P beskriver exempelvis att: Vi har ju också märkt att i vissa samarbssamtal när man träffar två föräldrar som är i konflikt så har d ibland fungerat bättre att de inte behöver se varandra utan de bara möts via telefon. En annan erfarenh är att klienter som har svårigher att socialt möta andra människor har d lättare att mötas via Teams då de kan se varandra men samtidigt känna trygghen i hemm. IP 3 beskriver att: Jag träffar ju klienter som kan ha svårigher att socialt möta andra människor. D är lättare för dem att mötas digitalt och helst via Teams för att kunna se varandra och känna trygghen hemma. Några socialarbare ansåg att en del unga kan tycka att d är jobbigt att mötas och då kan digitala samtal möjliggöra kontakt med socialtjänsten. IP 6 beskriver: Med föräldrar kan d vara ganska myck samma ändå liksom, men just kring ungdomar så tycker jag att d är, man kan missa så myck om man har via videolänk, men d kan möjliggöra för de som kanske inte vill komma och besöka. Ytterligare en möjligh är att d är lättare att ha kontakt med de personer som av olika anledningar har svårigher att komma till socialförvaltningen och som har t motstånd att socialarbaren kommer hem till klienten. IP 5 säger till exempel: D jag absolut ser som en fördel, d är just att d blir lättare att ha kontakt med dem som av någon anledning har svårigher eller upplever sig ha svårigher att komma till oss och har t motstånd mot att vi kommer till dem. D framgår även att socialarbarna upplever att möjlighen för klienterna att själva bestämma på vilk sätt man ska mötas ökar. IP 5 säger till exempel: Men att jag har erbjudit de här sakerna och förklarat hur d går till har gt klienten stort mandat att välja. I större utsträckning baserat på individens önskemål och behov. Sammantag går d att se hur intervjupersonerna trots att känslan i förändras, upplever att den digitala formen för möten bidrar till att d blir lättare att ha vissa möten, till exempel trepartssamtal med föräldrar som är i konflikt. D blir även lättare att ha möten med klienter som har svårt att komma dit utifrån sociala svårigher eller har andra typer av motstånd. Även möjligherna för klienterna att välja samtalsform ökar. En tredje underkategori som framkom under intervjuerna var de utmaningar som uppstår när man genomför digitala möten. På grund av att den sociala närvaron förändras vid digitala möten skapas nya utmaningar vid samtal med klienter och samverkanspartners. En central utmaning som identifieras under intervjuerna är att socialarbarna inte tycker att d blir samma utbyte och kommunikation som vid fysiska samtal. P beskriver dta med orden: na, jamen d är ju d här, jag tycker att d inte riktigt blir samma utbyte eller kommunikation som vid fysiska samtal. 13
Några av intervjupersonerna upplever d vara svårare att lära känna kollegor när man inte träffas fysiskt. IP 5 tror att: träffas man fysiskt är d lättare att lära känna varandra på t annat sätt och man kanske knyter kontakter och även vänskapsband. När kontakten med kollegor främst sker digitalt har den sociala närvaron och stöd från arbskamrater också förändrats. Samhörigh och grupptillhörigh är viktiga aspekter för arbsglädjen och förutsättningar för dta minskar när kontakten sker digitalt. Samtidigt kan d leda till att arbsgruppen har fokus på de punkter som behöver behandlas på möt och därmed höjer kvalitén på d kollegiala stöd som erbjuds. IP 5 menar även att d blir svårare att skapa nära kontakt däremot så kanske diskussionerna om själva kärnfrågan får större kvalité därför att d blir fokus på d. En annan utmaning med digitala möten är att d blir svårare att se samspel mellan barn och föräldrar i hemmiljö. IP 3 beskriver d med orden Just att kunna se kanske samspel mellan förälder och barn i hemmiljö den delen kanske jag har tappat en del, men d är ju bara i vissa uppdrag jag har d. De flesta ser en utmaning i att få information endast genom telefonsamtal eftersom man i telefonsamtal kan missa att uppfatta ansiktsuttryck och känslor. IP 4 menar att: man tappar så myck genom att inte möta dem i. Om man bara har de på telefon har de ju full möjligh att börja som himla med ögonen eller ja man ser inte att d blir en reaktion i ansikt, ilska eller liksom, ja, så att där missar man så myck. IP 5 upplever att klientens kognitiva förmåga påverkar förutsättningarna för digitala möten. Hon menar att: Vilken kognitiv förmåga klienten har tror jag spelar in för d ställer lite andra krav att sitta såhär, t telefonsamtal är ju ännu längre bort när man inte ser varandra och på en skärm är d distans men man ser varandra i ansikt och kan följa minspel. D finns ju en del klienter där den kognitiva förmågan inte räcker till ens för d utan man behöver verkligen kunna sitta i samma rum för att liksom kunna studera och verkligen kunna observera som jag säger klientens kroppsspråk, för d kan ha ganska stor bydelse. Ytterligare en utmaning är att ha digitala samtal med människor som inte behärskar d svenska språk. Flera av intervjupersonerna anser att samtal med tolk blir svårare när samtalen sker på distans. IP 6 upplever exempelvis att: D är ju mer på distans, d känns ju att man inte riktigt sitter i samma rum, med tolk blir d också svårare såklart. Sammantag går d att se att intervjupersonerna upplever t antal utmaningar i samtal när d sker på distans som har med närvaro att göra. Bland annat får de inte samma utbyte i d digitala samtal som i d fysiska då d blir svårare att lära känna klienter och kollegor. D blir lätt att missa ansiktsuttryck och känslor och d kan även vara svårt att se samspel mellan barn och förälder. Några av socialarbarna upplever att samtal kan försvåras ytterligare ifall klienten har en försämrad kognitiv förmåga eller inte behärskar d svenska språk. Avslutningsvis försämras även arbsglädjen då socialarbarna inte upplever att man får samma stöd från kollegor som tidigare men däremot kan d vid digitala samtal bli mer fokus på kärnfrågorna. 14
4.2 Ett centralt tema som deltagarna belyste var tillgängligh. De menade att tillgänglighen med digital teknik kunde ses som en möjligh för praktiskt socialt arbe men att d även rymde utmaningar. Jag har delat in temat tillgängligh i de tre underkategorierna tid/effektivit, möjligher och utmaningar. Tid/effektivit Flera av de socialarbare som har deltagit i intervjuerna uttrycker att tiden förändras i d digitala möt med klienten och att de digitala mötena blir mer tillgängliga. Flera av intervjupersonerna uppger att de upplever att d finns t motstånd hos dem själva mot digitala resurser men ändå kan se att d effektiviserar möt att genomföra d digitalt. Samtliga socialarbare upplever att de digitala mötena blir kortare, att man pratar om d man ska och att d på så sätt blir mer tidseffektivt. IP 1 ger som exempel När man sitter flera instanser och har möten med en klient så kan jag tycka att t Teamsmöte är mer effektivt och d blir mer fokus på problematiken. Jag upplever d mer fokuserat och effektivt. Dta yttrar sig bland annat i samverkan med skolan, psykiatrin och hälsocentralerna vilk flera socialarbare påtalade. Flera socialarbare tycker att d är praktiskt med digitala möten då både de och klienterna sparar tid på att slippa resa. De socialarbare som arbar med placerade barn upplever d som positivt att inte behöva lägga arbstid och pengar på att resa när de ibland kan ha digitala samtal med placerade barn runt om i Sverige. P uttrycker att: D kan bli lättare att få ihop tider för klienterna behöver inte resa. P menar även att: D finns ju många andra områden där man ser stora vinster, färre resor till familjehem i södra Sverige utan d kan man ta via Teams. IP 1 menar att digitala samtal möjliggör en ekonomisk aspekt och en miljöaspekt då de inte behöver resa spara miljö, pengar och tid. D kan även bli lättare att få ihop tider mellan berörda med kort varsel. IP 4 uppger att: Möjligherna är d här ändå, vi kan ju bedriva vårt jobb och d går fort att få till möten och man kan nästan boka in snabbare möten och få mer flow på kalendern. en begränsas vid barnsamtal. Några av socialarbarna möter oftare vuxna digitalt medan man träffar barnen fysiskt eftersom d är svårare att prata med barn och man behöver ses på plats vid de samtal där barnen är i fokus. IP 3 säger till exempel att D är en stor avgörande faktor. D är ju åldern där, vuxna möter jag ju, kan jag ju möta digitalt men barn gör jag inte d utan de möter jag som vanligt då. IP 6 uttrycker att Många äldre eller föräldrar kanske undviker d för att de inte v hur man gör. I sammanhang av samverkan uppger socialarbarna att kvalitén på samtalen kan bli bättre vid digitala samtal. De blir mer strukturerade och fokuserar på kärnfrågan. IP 1 menar att: I möten med klienter tror jag att d blir mer fysiska möten men sen i grupper och från olika instanser är jag lite frågande, att jag inte är så säker på d. När man ska möta upp psykiatrin, hälsocentraler, klienter och vi då från socialtjänsten, då kan jag nog myck väl tänka mig att d fortsätter med de här digitala mötena för att d förenklar ju allt, hela logistiken och allt tänker jag. 15