LÄRARES UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED ELEVER MED GLUTENINTOLERANS

LÄRARES UPPLEVELSER AV ATT ARBETA MED ELEVER MED GLUTENINTOLERANS Teacher s experiences of working with students with celiac disease Ida Lustig Fuentes, Cecilia Ladborn Uppsats med inriktning hem- och konsumentkunskap, 15 hp Vt 2020

Sammanfattning Bakgrund: Barn och ungdomar med glutenintolerans kan uppleva problem på grund av sjukdomen kopplat till mat och ätande, både i skolan och samhället utanför. Särskilt hemoch konsumentkunskap upplevs som ett skolämne där problem kan uppstå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärare arbetade med att tillgodose glutenintoleranta elevers behov och rättigheter samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de upplevde i detta arbete. Metod: I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma hem- och konsumentkunskapslärare som undervisade årskurs 6 9. Intervjuerna genomfördes genom personliga möten alternativt över videolänk. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys genomfördes där den insamlade datan kondenserades, kodades och sedan kategoriserades i en tabell med två kategorier och fyra subkategorier. Resultat: Resultaten i studien visade att kunskap och tidigare erfarenhet av att hantera glutenintolerans var de mest avgörande faktorerna i arbetet med att uppfylla glutenintoleranta elevers behov. Vidare framkom att glutenintolerans inte var något som lärarna hade reflekterat så mycket kring eller lade särskilt mycket vikt vid i sitt arbete och glutenintolerans hade en oklar roll i deras undervisning. Många gånger bestod undervisningen om glutenintolerans av oplanerat och outtalat kamratlärande mellan glutenintoleranta elever och dess klasskamrater i arbetsgruppen. Slutsats: Det är oroväckande att en lärares privata erfarenheter har så stor inverkan på undervisningen. Läroplanen behöver därför tydliggöra vad som gäller angående glutenintolerans och andra allergier och intoleranser för att säkerställa behoven och rättigheterna för dessa elever. Vidare behövs mer forskning om hur huvudmän säkerställer en säker undervisning i hem- och konsumentkunskap.

Abstract Background: Children and adolescents with celiac disease may experience problems linked to food and eating because of the disease, both in school and in the rest of the society. Home economics is especially mentioned as a school subject where problems can occur. Objective: The aim of this study was to explore how teachers in home economics work to fulfill the needs and rights of students with celiac disease and also what prerequisities, opportunities and obstacles the teachers experienced in this work. Method: Qualitative semi-structured interviews were used to perform this study and seven teachers in home economics were interviewed. The interviews consisted both of personal meetings as well as meetings over video link. The interviews were transcripted, condensed, coded and then sorted in a table with two categories and four sub-categories in order to analyze them. Results: The study showed that knowledge and previous experience were the most important factors in the work with fulfilling the needs of students with celiac disease. The study also showed that celiac disease was something the teachers didn t pay much attention or considered to be of much importance and the part celiac disease played during the lessons was unclear. Teachers had a wide variety of approaches when it came to teaching about celiac disease. Some directly taught their students and others relied on peer learning. Conclusion: It s disquieting that teachers private experience of celiac disease is of so much importance for the teachers work. Therefore the syllabus needs to clarify what part celiac disease and other allergies and intolerances has in home economics. There is also a need for more research of how principals ensure safe lessons in home economics.

Innehåll 1. Bakgrund...5 1.1. Glutenintolerans...5 1.2. Barns och ungdomars erfarenhet av att leva med glutenintolerans...5 1.3. Skolmåltiden...5 1.4. Hem- och konsumentkunskap...6 2. Syfte...6 3. Metod...6 3.1. Metodval...6 3.2. Urval och rekrytering...7 3.3. Datainsamling...7 3.4. Databearbetning och analys...7 3.5. Författarnas förförståelse...8 3.6. Etiska aspekter...8 4. Resultat...9 4.1. Oplanerat kamratlärande en viktig del i undervisningen...9 4.2. Planering och tillhandahållning av glutenfria alternativ grundläggande för en jämlik undervisning...11 4.3. Gynnsamma ramfaktorer...12 4.4. Praktisk kunskap och erfarenhet är av stor vikt...12 5. Diskussion...13 5.1. Resultatdiskussion...13 5.2. Metoddiskussion...15 5.3. Samhällsrelevans...16 6. Slutsats...16 7. Författarnas bidrag till arbetet...16 8. Tack...17 Referenser...18 Bilaga 1. Informationsbrev Bilaga 2. Frågeguide Bilaga 3. Kategoritabell

1. Bakgrund 1.1. Glutenintolerans I Sverige beräknas cirka två procent av befolkningen ha glutenintolerans och sjukdomen ökar i flera länder, bland annat i Sverige, Finland och USA (Livsmedelsverket, 2019; Browaldh et al., 2014). Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom och till viss del ärftlig (Green & Cellier, 2007). Vid glutenintolerans orsakar proteinet gliadin en inflammation i främst övre delen av tunntarmen, vid obehandlad glutenintolerans så försvinner tarmluddet vilket gör att näring inte kan tas upp. Exempel på andra symtom som kan förekomma är kräkningar, magvärk och diarréer. I dagsläget är en glutenfri kost den enda behandling som finns för att leva ett symtomfritt liv, vilket innebär ett uteslutande av vete, korn och råg resten av livet. 1.2. Barns och ungdomars erfarenhet av att leva med glutenintolerans Barn och ungdomar med glutenintolerans upplever många gånger behovet av att behöva anpassa sin kost efter sjukdomen som negativt (Rosén et al., 2011). I tidigare studier beskrevs vardagen som kantad av situationer och problem kopplade till mat, ätande och olika måltidssituationer (Olsson, 2008; Olsson, Hörnell, Ivarsson & Sydner, 2008). Exempelvis kände sig glutenintoleranta ungdomar utpekade när de valde glutenfria alternativ när de fikade eller åt mat med sina kamrater och att utbudet på kaféer och restauranger i vissa fall upplevdes som begränsat och som sämre än det som fanns att tillgå för deras kamrater. Detta är något som även Kautto et al. (2016) berör i sin studie av hur pojkar i tonåren diagnostiserade med glutenintolerans upplever att deras sociala liv påverkas av sjukdomen. I den studien beskrivs hur pojkarnas ställning i den social grupp de tillhörde påverkade deras upplevelse av sjukdomen och även hur öppna de ville vara mot sin omgivning om sin sjukdom. I en motsvarande studie med flickor framkom att de i vissa fall upplevde sjukdomen som ett socialt handikapp och att de var rädda för att uppfattas som krävande av omgivningen (Kautto et al., 2017). Sjukdomen framkallade även känslor av skam, skuld och oro hos flickorna och i vissa fall ledde dessa känslor till att flickorna struntade i att anpassa sin kost efter sjukdomen. 1.3. Skolmåltiden Enligt Livsmedelsverket (2020) ska skolan erbjuda en skolmåltid som är säker att äta och ingen ska bli lurad och skollagen (2010:800) ställer krav på att skolmåltiden ska vara näringsriktig och kostnadsfri. Trots detta framkommer det i studier att skolmåltidspersonal kan ha bristande kunskaper kring glutenintolerans och detta skapar en osäkerhet hos eleverna (Olsson, 2008; Marklund, Wilde-Larsson, Ahlstedt & Nordström, 2007; Sverker, Hensing & Hallert, 2005; Berggren et al., 2020). Även Socialstyrelsen (2013) uppger att det finns skolor som brister i anpassningen kring mat och rutiner kring att servera anpassad kost. Detta kan exempelvis leda återkommande till att skolelever serveras mat de inte tål i skolmatsalen och då behöver söka akut sjukvård. Socialstyrelsen uppger även att kunskapen brister hos många lärare. Inför denna uppsats antogs det därför att detta troligtvis är ett problem även i hem- och konsumentkunskapen, då mat, måltider och matlagning är centrala delar i ämnet. 5

1.4. Hem- och konsumentkunskap Ovanstående forskningssammanfattning visar att barn och ungdomar med glutenintolerans kan uppleva sin sjukdom problematisk när det gäller mat och att äta (Olsson, 2008; Kautto et al., 2016). Särskilt lektionerna i hem- och konsumentkunskap nämns av Kautto et al. (2016) som ett skolämne där problem kan uppstå och elever kan uppleva sig stigmatiserade. I samma studie av Kautto et al. framkom att pojkarna i en del fall själva behövde ta med sig glutenfria alternativ till lektionerna, för att de skulle kunna delta i lektionerna fullt ut, vilket inte är i linje med en kostnadsfri skola enligt skollagen (2010:800). Pojkarna beskrev även att det hänt att de fått vara åskådare istället för att vara med och baka vid brist på glutenfria alternativ. I ett annat fall hade skolan köpt in glutenfria alternativ först efter att pojken själv ifrågasatt frånvaron av dessa. I en studie av Olsson, Lyon, Hörnell, Ivarsson och Mattsson Sydner (2009) framkom dessutom att de glutenintoleranta eleverna även kunde känna oro för att glutenintoleransen skulle påverka betygen i ämnet på grund av att lärare upplevdes sakna kunskap om exempelvis glutenfri bakning. Ovanstående tyder på att undervisningen inte alltid lever upp till skolans värdegrund, i vilken det slås fast att alla elever har rätt till en likvärdig undervisning och att skolan är skyldiga att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2011a). Dessutom har Socialstyrelsen (2013) kommit fram till att lärare ofta har bristande kunskaper om allergier och intoleranser, vilket leder till att undervisningen inte anpassas på rätt sätt. Skolverket belyser i kommentarmaterialet till kursplanen i hem- och konsumentkunskap dessutom även matens och måltidens betydelse för den psykosociala hälsan och för sociala relationer och i läroplanen står att den enskildes välbefinnande ska utgöra en central del i skolans verksamhet (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b). Då befintlig forskning tyder på att det finns en skillnad mellan elevernas upplevelser, skolans styrdokument och lagstiftning, anser vi att det är av intresse att undersöka vad lärarna upplever påverkar deras arbete när det gäller att uppfylla dessa elevers behov och även på vilka sätt de arbetar med detta. En ökad kunskap om lärarnas upplevda förutsättningar kan förhoppningsvis leda mer likvärdig undervisning, minskade risker för eleverna att erfara negativa upplevelser kopplad till sin glutenintolerans. En ökad kunskap kan även bidra till att medvetandegöra rektorer om vikten av att ge sina lärare rätt förutsättningar för att kunna fullfölja sitt uppdrag. 2. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap upplever arbetet med elever som har glutenintolerans. Hur arbetar lärarna med att tillgodose dessa elevers behov och rättigheter? Vilka förutsättningar, möjligheter och hinder upplever lärarna när det gäller att arbeta med elever med glutenintolerans? 3. Metod 3.1. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer Som metod gjordes valet att utföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Detta då en kvalitativ studie lämpar sig väl för att undersöka en respondents tankar, upplevelser och känslor (Patel & Davidson, 2019). Det antogs att det skulle vara lättare att 6

komma mer in på djupet i studiens frågeställningar genom att utföra personliga intervjuer jämfört med att be respondenten besvara en enkät. Enligt Trost (2010) är kvalitativa intervjuer användbara för att få en djupare förståelse och få en bättre överblick över ett område inom vilket svaren kan antas ha stor bredd. 3.2. Urval och rekrytering Vi var intresserade av att intervjua verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. Ett annat inklusionskriterie var att lärarna i dagsläget undervisade elever med glutenintolerans. Ett bekvämlighetsurval gjordes baserat på befintliga kontakter. Först skickades en förfrågan ut i form av ett informationsbrev (Bilaga 1) via mejl till åtta kontakter. De potentiella respondenterna ombads att svara via mejl. Vid visat intresse kontaktades respondenterna per telefon för att boka in lämpligt datum och tid för genomförande av intervjun. Resultatet av den förfrågan ledde dock till att endast två av de tillfrågade lärarna tackade ja till att medverka. Detta berodde troligtvis på den då rådande situationen i samhället kopplat till utbrottet av Coronaviruset, då de flesta skolor var i färd med att förbereda inför en eventuell stängning av skolan. Ytterligare förfrågningar, baserade på samma inklusionskriterier, skickades därför via mejl till fem undervisande lärare i ämnet och alla fem valde att delta i studien. Av studiens respondenter är två män och fem kvinnor. Respondenterna hade olika erfarenhet av att undervisa i hem- och konsumentkunskap, från två år upp till fjorton år och de undervisade i årskurs 6 till 9. 3.3. Datainsamling Intervjuerna som utfördes var individuella semistrukturerade intervjuer (Patel & Davidson, 2019). En frågeguide med övergripande teman skapades, för att respondenterna skulle ges stor frihet att utforma svaren utan att styras och för att skapa större möjligheter att ställa följdfrågor. Detta är enligt Patel & Davidson (2019) är ett bra sätt för att komma åt respondenternas tankar och känslor. Studiens frågeguide (Bilaga 2) bestod av åtta grundfrågor och ett antal följdfrågor som ställdes beroende på respondenternas svar på grundfrågorna. Frågorna bestod av bakgrundsfrågor rörande respondenternas antal år i yrket, erfarenhet av glutenintolerans och frågor rörande förutsättningar och upplevelser av undervisning av elever med glutenintolerans. En pilotstudie genomfördes då frågeguiden provades på en verksam hem- och konsumentkunskapslärare. På grund av rådande situation med Coronautbrottet och geografiska avstånd skedde fem av intervjuerna via videolänk på dator och två intervjuer skedde på respondenternas arbetsplatser. En av författarna utförde fyra av intervjuerna och den andra utförde tre. Intervjuerna utfördes under vecka 13 och 14 våren 2020. Intervjuerna spelades in med ljud, både vid de två intervjuer som skedde som fysiskt möte och vid de som skedde över videolänk. Intervjuerna tog mellan 30 och 45 minuter att genomföra. 3.4. Databearbetning och analys Intervjuerna transkriberades, kondenserades, gavs koder och kategoriserades i tabeller, enligt analysmetod beskriven av Graneheim & Lundman (2004). Bearbetningen av datamaterialet utfördes gemensamt, dels för att få möjlighet att diskutera materialet, dels för att inget skulle missas. För att få en god överblick av resultatet av intervjuerna lästes transkriberingarna igenom ett flertal gånger. Därefter kondenserades transkriberingarna genom att meningsbärande enheter bildades, som sedan omvandlades till koder. Dessa sorterades sedan in i olika kategorier i en kategoritabell (Bilaga 3). Kategorier och 7

subkategorier skapades genom att en sammanställning gjordes av koder med ett liknande innehåll. Utifrån detta skrevs sedan resultatet i denna uppsats. Tabell 1. Lärares upplevelser av att undervisa elever med glutenintolerans illustrerade av kategorier och subkategorier. Kategorier Glutenintolerans har inte en given plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap Goda förutsättningar för att tillgodose elever med glutenintolerans, men önskan om Subkategorier Oplanerat kamratlärande en viktig del i undervisningen Planering och tillhandahållning av glutenfria alternativ grundläggande för en jämlik undervisning mer kunskap finns Mestadels gynnsamma ramfaktorer, men öppen planlösning skapar problem Praktisk kunskap och erfarenhet är av stor vikt 3.5. Författarnas förförståelse Båda författarna har förförståelse kopplat till glutenintolerans och att ha livsmedelsintolerans. En av författarna har en familjemedlem som är glutenintolerant, vilket innebär att författaren har stor vana av att laga glutenfri mat och har vana av att implementera denna kunskap i sin egen undervisning i hem- och konsumentkunskap. Den andra författaren har själv en livsmedelsintolerans sedan de sena tonåren, vilket gör att författaren har egna upplevelser av hur en intolerans kan påverka vardagen och sociala sammanhang. För att inte låta detta påverka studien har vi valt att använda oss av öppna frågor vid intervjuerna och vi har varit noga med att inte styra respondenternas svar och inte heller lägga orden i munnen på dem. Då vi har olika förförståelse, har detta bidragit med att vi fått olika infallsvinklar och olika sätt att tyda respondenternas svar. Detta har lett till att vi diskuterat i stor omfattning under analys- och diskussionsprocessen. I och med detta upplever vi att vi kunnat undvika att låsa oss vid en bestämd uppfattning. 3.6. Etiska aspekter Under arbetets gång togs hänsyn till de etiska aspekter som beskrivs i rapporten God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). För att uppfylla informationskravet så informerades potentiella respondenter om studiens syfte. Detta upprepades muntligt innan intervjuerna startade. Samtyckeskravet uppfylldes genom att det i informationsbrevet informerades om att deltagandet i studien var frivilligt och att respondenterna var i sin fulla rätt att avstå från att svara på frågor och att intervjun spelades in. De fick även information om att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst under processens gång och utan motivering. Även detta upprepades muntligt innan intervjuerna startade. Ett muntligt samtycke säkerställdes innan intervjuerna på videolänk tog sin början och ett skriftligt vid de fysiska intervjuerna. För att säkerställa konfidentialitetskravet fanns i informationsbrevet information om att identitet och skola skulle hållas anonyma under hela arbetsprocessen samt i den färdiga uppsatsen, vilket till exempel gjordes genom att lärarna gavs fingerade 8

namn i uppsatsen. Respondenterna fick även information om att allt material från intervjuerna skulle komma att förstöras efter uppsatsens färdigställande. Slutligen fick respondenterna information både genom informationsbrevet och muntligt innan intervjuerna startade om att materialet från intervjuerna endast skulle användas i forskningsändamålssyfte i denna uppsats. 4. Resultat Respondenterna i studien var alla aktiva undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap, bosatta i Sverige. Åldern på lärarna hade ett spann mellan 25 och 50 år och av de totalt sju lärarna var två män och fem kvinnor. De hade olika lång erfarenhet av att arbeta som hemoch konsumentkunskapslärare: Gittan och Carolina hade fyra års erfarenhet, Elisabeth två år, Eva tre år och Matilda fjorton år. Micke hade tre och ett halvt års erfarenhet och Lasse, två och ett halvt år. Alla lärarna hade antingen genomgått lärarutbildningen i sin helhet eller var under utbildning för att få behörighet i ämnet. Skolorna de arbetade på var belägna både i storstad och på landsbygd och alla undervisade i årskurs 6 till 9, några även i särskolan. I dagsläget hade alla glutenintoleranta elever i någon av sina undervisningsgrupper. Ett av resultaten från denna studie var att lärarnas privata erfarenhet av glutenintolerans visade sig ha stor betydelse för hur lärarna upplevde förutsättningarna för att tillgodose behoven för glutenintoleranta elever. Något annat som framkom tydligt var att det faktiska arbetet med att tillgodose behoven skedde under förarbete och planering innan lektionen. Under lektionstid framkom att glutenintolerans inte har en självklar och tydlig roll och många gånger hamnade lärandet om glutenintolerans i kamratlärande mellan glutenintoleranta elever och deras klasskamrater. 4.1. Oplanerat kamratlärande en viktig del i undervisningen I studien framkom att glutenintolerans inte hade någon självklar plats i lärarnas undervisning. De fyra lärare som svarat att de undervisade om glutenintolerans hade med glutenintolerans och andra allergier och intoleranser som en del i undervisningen om näringslära. Resterande tre lärare i studien undevrisade inte om glutenintolerans, utan lät lärandet om glutenintolerans bli en form av kamratlärande. Detta genom att eleverna kom i kontakt med glutenintolerans när de arbetade i grupp med elever som var glutenintoleranta. En lärare svarade på följande vis på frågan om glutenintolerans fanns med i lärarens undervisning: Nej, tyvärr inte. Det kanske är något jag borde göra känner jag. Men många får ta del av det, för är de i samma grupp som någon som är glutenintolerant, så får de komma i kontakt med det, då får hela gruppen göra det och då är det en grupp på två till fyra personer. Grupperna byts ju, så det är ändå ganska många som får komma i kontakt med det, men det är ingen generell undervisning om det. (Micke) Även om lärandet skedde mellan eleverna, så hade dessa lärare fortfarande ett säkerhetstänk kring arbetet med glutenfri mat: Det sker nog mest mellan eleverna, det är mest att jag går igenom lite grejer att vara noggrann med. De som jag har nu är inte jättekänsliga, så att någon form 9

av kontaminering är inte så farligt, utan det är mest i större mängder. (Elisabeth) De glutenintoleranta eleverna sågs även som en tillgång för lärarna själva och lärarna upplevde att de tillförde flera positiva aspekter i undervisningen. Eleverna ansågs duktiga, då det troligtvis fått öva mycket hemma. Dessa elever delade ofta recept och tips om nya ersättningsprodukter och övriga elever ansågs få värdefulla och användbara kunskaper och erfarenheter inför framtiden....men framför allt tänker jag på att de som nu får utsättas för att testa att baka glutenfritt till exempel, kommer ju ha med sig det i framtiden också. De kanske träffar en partner som är glutenintolerant eller kanske får barn som är glutenintoleranta, man vet ju aldrig. (Micke) Även när det gällde bedömning och betygssättning av elever med glutenintolerans så rådde samstämmighet. Ingen av lärarna upplevde att intoleransen påverkade förutsättningarna för likvärdig bedömning och betygssättning. Däremot ansåg en av lärarna att de glutenintoleranta elevernas lärande kunde påverkas negativt till viss del: Ja, det kan det göra, om man tänker på när en deg jäser, så får man ju inte samma glutentrådar som så det kanske de missar lite, men det pratar man ju om och sen får man ju kanske vara lite tydligare att. men du kan ju gå och titta på en deg, bara se hur den ser ut. (Eva) När det kommer till frågan om gruppindelning under lektionerna hade lärarna ett inkluderande syn- och arbetssätt, alla lärarna svarade att de inte gjorde någon skillnad på elever med glutenintolerans. Alla lärarna i studien uppgav att elevernas arbetsgrupper bestod av två till fyra elever i varje kök och var en av eleverna glutenintolerant så lagade eller bakade hela köksgruppen glutenfritt. Generellt tyckte lärarna att arbetat mellan glutenintoleranta elever och övriga elever fungerade friktionsfritt och lärarna upplevde att eleverna var toleranta mot varandra när det gällde intoleransen. En av lärarna var förvånad över graden av tolerans: Jag är ändå ganska förvånad över att många ändå tar det väldigt bra, för de är inte så mogna alltid. (Lasse) I intervjuerna framkom det dock att tre av lärarna emellanåt kunde uppleva ett visst missnöje från andra elever när de hamnade i samma grupp som en glutenintolerant elev, men då har lärarna tagit tillfället i akt att prata om vikten av att klara av att samarbeta med andra. En av lärarna som hade lång erfarenhet av att undervisa i hem- och konsumentkunskap sa: Det kan ju vara så att den man får arbeta med inte vill, men jag känner att det är ju en del utav livet, man får ju inte välja. Jag pratar alltid med grupperna om samarbete och erfarenhet. (Matilda) 10

Det framkom av intervjuerna att fem av lärarna upplevde att arbetet mellan eleverna fungerade bra, men två av lärarna svarade på följande vis på frågan om glutenintoleransen vid något tillfälle har påverkat elevernas gemensamma arbete: Ja, precis, som då hamnar i den gruppen och kan uppvisa någon form av missnöje över det...men det har ju uppstått vid ett fåtal tillfällen och det kan ju ändå kännas jobbigt för den som är glutenintolerant. (Gittan) Jag tror att elever med glutenintolerans kan uppleva det praktiska inom hkk som lite jobbigare än alla andra. Detta på grund av att de andra eleverna oftast inte vill göra glutenfria saker. Ibland så väljer eleven att jobba själv, bara för att andra inte ska behöva anpassa sig. (Carolina) Två av lärarna upplevde ett visst motstånd till att smaka på den glutenfria maten som lagats. Detta gällde framför allt elever utan glutenintolerans: Jag upplever att de är mindre angelägna att smaka på det bak de har jobbat med. (Carolina) Två av lärarna upplevde att en del av de glutenintoleranta eleverna tyckte att ersättningsprodukterna var dåliga och äckliga och därför valde att laga mat och baka med konventionella livsmedel och struntade då istället i att äta. En lärare berättade om en sådan elev:...han tycker att de produkterna är så dåliga, så ibland väljer ju han att. men jag tänker ju ändå inte äta, vi gör vanligt. (Lasse) 4.2. Planering och tillhandahållning av glutenfria alternativ grundläggande för en jämlik undervisning I studien framkom att fyra av lärarna beskrev arbetet med glutenintoleranta elever som svårare när de var nya som lärare. De beskrev brister i deras egen planering vad gällde inköp och recept och genom detta kände de en viss osäkerhet. Här fanns ingen skillnad mellan lärare som hade privat erfarenhet och de utan. En av lärarna som hade en nära vän som var glutenintolerant, beskrev sin första tid som lärare: I början av min bana som hemkunskapslärare, då kanske det blev så där...ja, just det, ja! Alltså du vet, jag glömde Ja, lite så kan det ha varit faktiskt, medan nu letar jag ju faktiskt upp recept och köper grejer, så att de känner sig inkluderade, vilket är viktigt så klart, men det handlar ju också om erfarenhet och att man tänker steget längre. (Eva) Alla lärarna såg även till att anpassa recepten och använda glutenfria ersättningsprodukter. Att byta vanligt mjöl mot glutenfritt mjöl i en jäsdeg ansågs inte alltid ge ett tillfredsställande resultat och anpassningen av recepten upplevdes av en del av lärarna som tidsödande. 11

Ibland byter vi ingredienser rakt av och ibland så fixar jag iordning recept som är anpassade efter det. Så ja, förra terminen satt jag nog mer med att göra iordning lite nya recept till just det. (Elisabeth) Samma lärare försökte att alltid planera recepten för hela klassen så att de skulle vara naturligt glutenfria: Då blir det att jag kanske väljer kolhydrater som inte innehåller gluten i det som ska lagas, såsom potatis. Jag försöker att använda sånt som är naturligt glutenfritt så mycket som möjligt. (Elisabeth) 4.3. Mestadels gynnsamma ramfaktorer, men öppen planlösning skapar problem Lärarna i studien hade goda förutsättningar vad gällande arbetet med att tillgodose elever med glutenintolerans, där olika ramfaktorer, såsom ekonomi och förvaringsmöjligheter, hade en betydande roll. När det gällde förvaringsmöjligheter för att förvara ersättningsprodukterna separerat från övriga livsmedel fanns exempel på egna skåp såväl som på delar av hyllor eller skafferi. Så här sa en av lärarna: Jag har ju en egen glutenhylla som är frånskild från all annan typ av mjöl och det går jag igenom när jag går igenom salen i början av terminen... här har vi våra glutenfria saker, här får ni inte ställa något som har med mjöl att göra. Jag beställer ju grejer genom Martin & Servera och de har ju ett stort utbud av glutenfria grejer. (Matilda) Fem av lärarna i studien upplevde inte ekonomin som ett hinder, de kunde införskaffa de ersättningsprodukter de behövde för sin undervisning. Dock upplevde två av lärarna att ekonomin var en faktor de behövde ta hänsyn till. De upplevde ersättningsprodukterna som dyra i inköp i förhållande till sin budget. Lokalens utformning upplevdes av två av lärarna som ett hinder, då köken hade öppen planlösning och det då saknades möjligheter för att skärma av och på det viset undvika kontaminering av mjöldamm. En av lärarna upplevde att den egna bristen på kunskap och erfarenhet tillsammans med för kort lektionstid ibland ställde till problem....och sen så är det ju, det är sjuttio minuter också, så det är inte så att man kan lägga ner en massa tid...nu är inte jag alls, jag är inte van med bakning, jag har inte bakat mycket alls, så man vet inte så här hur det är med det, om det behöver lite mer tid (Eva) 4.4. Praktisk kunskap och erfarenhet är av stor vikt Det framkom tydligt i studien att den privata erfarenheten grundlade en säkerhet hos lärarna som de hade nytta av i sin undervisning. Sex av de deltagande lärarna hade privat erfarenhet av att hantera glutenintolerans. Erfarenheterna för en del av lärarna bestod av att de hade egna barn eller nära vänner med glutenintolerans, andra hade erfarenhet från att arbeta i restaurangkök där de behövt hantera glutenintolerans. Två av dessa lärare lyfte även fram att de fått relevant kunskap under utbildningen till hem- och konsumentkunskapslärare. 12

En av följdfrågorna i intervjuerna var om de deltagande lärarna önskade ha större kunskap om glutenintolerans kopplat till sin undervisning. Svaren var inte samstämmiga, här upplevde fyra av lärarna att de hade tillräckliga kunskaper för att känna sig trygga i undervisningen av glutenintoleranta elever. Något som dessa lärare hade gemensamt var att alla de här lärarna hade privat erfarenhet av att hantera glutenintolerans. Så här svarade en av lärarna på frågan om de önskade mer kunskap: När det gäller glutenintolerans? Nej, jag tycker att jag är ganska påläst eftersom jag har det hemma liksom. Jag känner att jag kan det. (Lasse) En annan svarade: Nej, men hade jag inte haft den bakgrund som jag har, så hade det nog blivit svårt. Då hade jag behövt läsa på. (Elisabeth) Alla lärarna i studien upplevde att dagens utbud av ersättningsprodukter är bra och flera upplevde det lätt att arbeta med de produkterna under lektionerna. Dock önskade tre lärare mer kunskap och deras önskningar gällde tre områden. Dessa var mer kunskap kring själva sjukdomen glutenintolerans, mer praktisk kunskap om att hantera glutenfria ersättningsprodukter samt avsaknad av glutenfria recept och då främst kopplat till bakning. Alla lärarna upplevde det lättare att laga glutenfri mat än att baka glutenfritt, särskilt när det gällde jäsdegar. Men en av lärarna som önskade mer praktisk kunskap svarade: Jag skulle önska att jag själv skulle vara bättre på att praktiskt använda glutenfria produkter. Jag tror att det i mitt fall handlar om övning, med mer rutin kommer förhoppningsvis kvaliteten på köpet. (Micke) En av lärarna kände sig osäker kring hur allvarlig sjukdomen var för eleverna och svarade på följande vis på frågan om vilken kunskap som var önskvärd: Alltså, det är ju hur känsliga de är. Jag vet att förra läsåret, då var det en i sexan som var glutenallergisk och de hade precis fått veta det, då var det jättekänsligt. Så han kunde inte använda kastruller eller nånting och han kunde inte stå och arbeta eftersom mjölet...mjöldammet och då alltså, man blir ju så här skraj. (Eva) 5. Diskussion 5.1. Resultatdiskussion Lärarna i studien såg de glutenintoleranta eleverna som en tillgång när det gällde att få nya glutenfria recept och tips på ersättningsprodukter, men de sågs även som en tillgång när det gällde undervisningen av övriga elever. I studien framkom att kamratlärande i flera fall var en viktig del av undervisningen. Lindblom (2019) skriver att grupparbete kan vara ett bra sätt för elever att dela med sig av kunskap, men att en lärare inte kan släppa ansvaret för undervisningen till eleverna själva. I denna studie framkom att en del av lärarna lade över ansvaret för att undervisa om gluten på de glutenintoleranta eleverna, i form av att de förde 13

vidare sin egen kunskap till sin arbetsgrupp. Lärarna förutsatte att de glutenintoleranta eleverna upplyste sina gruppkamrater utan att det kommunicerades till den berörda eleven. Frågan är därför vad resultatet av detta kamratlärande egentligen blir, då de glutenintoleranta eleverna själva inte är medvetna om att de förutsätts föra vidare sin kunskap. Även Kautto et al. (2016; 2017) kom i sina studier av flickor och pojkar med glutenintolerans fram till att grupparbeten inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt för dessa elever. Det stämmer dock inte överens med denna studies resultat, där lärarna upplevde att grupparbetena fungerade väl i de flesta fall. Denna studie är liten och frågan är därför om skillnaden beror på att det inte fanns några problem i respondenternas grupper eller om de inte var uppmärksamma nog för att upptäcka eventuella problem. Om det senare är fallet är det problematiskt, då dessa problem behöver uppmärksammas för att lärarna ska ha en möjlighet att fullt ut tillgodose de glutenintoleranta elevernas rätt till en säker, trygg och likvärdig undervisning (Skolverket, 2011a). Ett annat resultat som tydligt framkom i denna studie var att lärarnas arbete med att tillgodose de glutenintoleranta elevernas behovs ägde rum innan lektionen, inte under. Arbetet bestod till stor del av planering och förarbete i form av att köpa hem ersättningsprodukter och att ta fram recept. Det kan ses som problematiskt om lärare anser att anpassningen enbart behöver ske under förarbetet. Troligtvis skulle de glutenintoleranta eleverna uppleva sig mindre utpekade och stigmatiserade på det sätt som Olsson (2008) och Kautto et al. (2016) beskriver, om alla lärare i hem- och konsumentkunskap inkluderade glutenintolerans i sin undervisning på ett strukturerat sätt. Lärarna i studien upplevde sig ha goda förutsättningar gällande ramfaktorer i stort. Det problem som uppkom var lokalens utformning, då lektionssalarna hade öppen planlösning. Det ansågs viktigt att kunna avdela lokalen för att undvika kontaminering av mjöldamm. Detta problem är antagligen svårt att åtgärda på ett enkelt sätt, då en ombyggnad kan vara förknippad med stora kostnader och ansvar för skolans lokaler ligger på kommunnivå (Socialstyrelsen, 2013). I studierna av Olsson (2008) och Kautto et al. (2016) framkom att det var viktigt för elever med glutenintolerans att känna att de var en del av gruppen. Det går därför att ifrågasätta om alla elever med glutenintolerans skulle känna sig bekväma med att arbeta separerat från övriga gruppen, då de möjligtvis skulle kunna uppleva sig utpekade. En annan lösning skulle därför kunna vara att anpassa matlagning och bakning så att recepten är naturligt glutenfria. Ett av studiens tydligaste resultat var att den privata erfarenheten spelade stor roll för huruvida lärarna kände sig säkra i att hantera glutenintoleranta elever och undervisa om glutenintolerans. Flera av lärarna upplevde en brist av praktisk kunskap, vilket överensstämmer med den av Socialstyrelsen (2013) konstaterade kunskapsbristen kring allergier och intoleranser. Detta väcker frågan om det finns brister i utbildningen för hemoch konsumentkunskapslärare. Studierna av Kautto et al. (2016; 2017) visade även att eleverna upplever att denna kunskapsbrist påverkar undervisningen och deras förutsättningar för lärande. Det kan ses som oroväckande att lärarna är beroende av att ha privat erfarenhet för att kunna uppfylla läroplanens krav på att kunna anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar (Skolverket, 2011a). Enligt det centrala innehållet i hem- och konsumentkunskap ska eleverna möta ett innehåll som handlar om bakning och matlagning och olika metoder för detta (Skolverket, 2011a, s.43). 14

Det var tydligt att lärarna i denna studie upplevde glutenfri bakning som väsentligt annorlunda än konventionell bakning, vilket väcker frågan om glutenfri bakning bör ses som en metod för bakning som är relevant att lyfta i undervisningen. Vidare uppger kommentarmaterialet till läroplanen att det måste vara upp till den enskilda lärarens didaktiska övervägande och syften med undervisningen (Skolverket, 2011b. s. 13) att bestämma vad undervisningen ska innehålla. Innebär det att den privata erfarenheten ska få styra huruvida en del elever, så som glutenintoleranta, ska få mindre relevant undervisning som de kan ha praktisk användning av i sitt liv? Svenska Celiakiungdomsförbundet (2018) understryker i sin senaste skolrapport vikten av att glutenintoleranta elever ges möjligheter att få öva och misslyckas med sin bakning för att i slutändan få praktiska kunskaper som de har nytta av i livet. Rapporten visar även att elever har uttryckt önskemål om att allergier och intoleranser bör läggas till som ett kunskapskrav i hem- och konsumentkunskap. Kommentarmaterialet till läroplanen understryker även att hälsa ska vara i fokus i området mat, måltider och hälsa (Skolverket, 2011b). Frågan är därför om det finns ett behov att lägga till glutenintolerans och andra matrelaterade allergier och intoleranser i läroplanen, för att säkerställa att alla elever får kunskaper som ger möjlighet till en god hälsa i livet. 5.2. Metoddiskussion Enligt Patel & Davidson (2019) bör det i en kvalitativ studie eftersträvas en god validitet genom hela arbetsprocessen. Det kan exempelvis handla om att tolka resultatet av en intervju på ett trovärdigt sätt. Under arbetet med att transkriberade intervjuerna i denna studie var noggrannheten stor när det gällde att återge respondenternas svar ordagrant och inga ändringar av ord eller rättning av grammatiska fel förekom. I denna studie lästes de transkriberade intervjuerna upprepade gånger av båda författarna och respondenternas svar diskuterades ur flera synvinklar. Detta för att undvika att förförståelse och förutfattade meningar skulle styra resultatet. Vidare används relevanta forskningsreferenser för att förstärka resultatet, vilket även den detaljerade beskrivningen av genomförandet bidrar till. I en kvalitativ studie blir innebörden av reliabilitet en annan än i en kvantitativ studie (Patel & Davidson, 2019). Detta då en kvalitativ studie strävar efter att fånga det speciella i ett fenomen och därmed blir inte det viktiga att svaren blir desamma varje gång. Ett sätt att förstärka reliabiliteten i en kvalitativ studie är enligt Trost (2010) att som bilaga till studien bifoga intervjuguide med följdfrågor, för att läsaren genom dessa ska kunna skapa sig en egen bedömning av studiens trovärdighet. I denna studie finns både frågeguide (Bilaga 2) och kategoritabell med koder (Bilaga 3) med för att stärka reliabiliteten. För att kunna besvara studiens syfte ansågs kvalitativa intervjuer utgöra den bästa metoden för att ge respondenterna utrymme för att svara med egna ord och för att kunna uttrycka sina egna tankar och känslor. Detta på grund av att kvalitativa intervjuer för det mesta inte har samma grad av strukturering som i exempelvis kvantitativa enkätstudier (Patel & Davidson, 2019). Frågeguiden bestod av öppna frågor med förberedda följdfrågor som kunde användas för att få mer utförliga svar vid behov. I genomförandet i denna studie utfördes två av intervjuerna i form av personliga möten och de övriga fem skedde över videolänk. Möjligtvis kan de sistnämnda respondenternas svar ha påverkats av att de satt framför en webbkamera och eventuellt inte kände sig helt bekväma med den situationen. Vidare kan dessa intervjuer ha påverkats av att kroppsspråket reducerades. Detta då bilden endast visade personerna från brösthöjd och uppåt, vilket kan ha gjort att attityder och 15

känslor inte framkommit lika tydligt som vid de personliga intervjuerna (Patel & Davidson, 2019). Resultaten i denna studie är troligtvis överförbara på lärare även när det gäller andra allergier och intoleranser som kräver en anpassning av kosten. Detta då behoven av kunskap, planering och anpassning bör vara desamma för elever med andra allergier och intoleranser. Det stärks även av att Socialstyrelsen (2013) fann både en kunskapsbrist bland lärare och annan skolpersonal och brister i anpassningen för dessa elever. 5.3. Samhällsrelevans Tidigare studier har visat på att glutenintoleranta ungdomars psykosociala hälsa kan påverkas negativt av sjukdomen i sociala sammanhang både i skolan och utanför (Kautto et al. 2016; 2017). Då barn och ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan, bör det ligga i skolans intresse att säkerställa att skolan är den trygga plats den är ålagd att vara enligt läroplanen (Skolverket, 2011). Ett sätt för skolan att öka tryggheten skulle kunna vara att säkerställa att lärarna har rätt kunskap, i det här fallet gällande glutenintolerans. I den här studien var det tydligt att rätt kunskap var avgörande för att för att lärarna skulle kunna känna sig säkra och därmed förmedla kunskap på ett säkert sätt. Detta skulle troligtvis förbättra den psykosociala hälsan för dessa elever, då många av de orosmoment som framkom i tidigare studier av elever inte skulle förekomma. Detta kan ses som särskilt viktigt då glutenintolerans ökar i samhället (Browaldh et al., 2014). Denna studie kan även ses som relevant för samhället genom att resultatet tyder på att det finns kunskapsluckor hos lärare när det gäller glutenintolerans. Studien skulle därför kunna bidra till att uppmärksamma skolornas rektorer på vikten av att säkerställa att lärarna har rätt kunskap för att fler elever ska få en säker och jämlik utbildning. 6. Slutsats Resultatet av studien visar att glutenintolerans har en oklar roll inom hem- och konsumentkunskap. Detta då det var tydligt att det fanns skillnader i vilken vikt lärarna lade vid glutenintolerans, både i anpassningen för dessa elever, men även i sin undervisning för samtliga elever. Trots att lärarna upplevde att de hade goda förutsättningar i form av ramfaktorer visade sig lärarnas privata erfarenhet vara en av de mest avgörande faktorerna i arbetet med att tillgodose de glutenintoleranta elevernas behov och rättigheter. Detta kan ses som oroväckande. Detta skulle kunna motivera en översyn av läroplanen, där det tydliggörs vilken roll glutenintolerans och andra matrelaterade allergier och intoleranser har i hem- och konsumentkunskap. Det väcker även frågan om hur skolornas rektorer säkerställer en säker och jämlik undervisning för dessa elever. Detta är viktigt att klargöra, då det är rektorerna som har det övergripande ansvaret. Mer forskning inom detta område krävs. 7. Författarnas bidrag till arbetet ILF och CL har tillsammans planerat undersökningen och utformat frågeguiden. ILF och CL har båda genomfört datainsamlingen. ILF och CL har gemensamt bearbetat och analyserat data samt författat uppsatsen. 16

8. Tack Tack till studiens deltagare och till författarnas familjer. Tack även till Bridgette Perez och Johanna Ladborn för korrekturläsning. 17

Referenser Berggren, L., Olsson, C., Talvia, S., Hörnell, A., Rönnlund, M., & Waling, M. (2020). The lived experiences of school lunch: an empathy-based study with children in Sweden. Children s Geographies, 18(3), 339-350. doi:10.1080/14733285.2019.1642447 Browaldh, L., Sandström, O., Agardh, D., Stenhammar, L., & Ivarsson, A. (2014). Celiaki är en vanlig sjukdom som är lätt att missa. Läkartidningen. Hämtad från https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2014/03/celiakiar-en-vanlig-sjukdom-som-ar-latt-att-missa/ Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 2004(24), 105 112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001 Green, P. H.R. & Cellier C. ( 2007). Celiac Disease. The New England Journal of Medicine. 357(17), 1731 1743. doi:10.1056/nejmra071600 Kautto, E., Olsson, C., Ivarsson, A., Lyon, P., Hörnell, A. & Alex, L. (2016). Seeking a new normality: Masculinity, interaction and a gluten free diet. International Journal of Celiac Disease, 4(4), 138 145. doi: 10.12691/ijcd-4-4-7 Kautto, E., Olsson, C., Ivarsson, A., Lyon, P., Hörnell, A. & Alex, L. (2017). Living with celiac disease: Norms of femininity and the complications of everyday life. International Journal of Celiac Disease, 5(3), 115 124. doi: 10.12691/ijcd-5-3-4 Lindblom, C. (2019). Grupparbete i hem- och konsumentkunskap. I K, Hjälmeskog & K, Höijer (Red.), Didaktik för hem- och konsumentkunskap (s. 83 94). Malmö: Gleerup Utbildning AB. Livsmedelsverket. (2019). Celiaki och spannmålsallergi. Hämtad 2020-03-24 från https://web.archive.org/web/20190321194649/https://www.livsmedelsverket.se/matvanor -halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/gluten Livsmedelsverket. (2020). Specialkost och anpassade måltider i vård, skola och omsorg. Hämtad 2020-03-12 från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-ochomsorg/specialkost-och-anpassade-maltider-i-vard-skola-och-omsorg Marklund, B., Wilde-Larsson, B., Ahlstedt, S. & Nordström, G. (2007). Adolescents experiences of being food-hypersensitive: a qualitative study. BMC Nursing, 6(8), doi: 10.1186/1472-6955-6-8 Olsson, C. (2008). Celiac disease in swedish children and adolescent. Variations in incidence and essentials of gluten-free eating with a youth perspective. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). 18

Olsson, C., Hörnell, A., Ivarsson, A. & Sydner, Y.M. (2008). The everyday life of adolescents with coeliac: issues of importance for compliance with the gluten-free diet. Journal of human nutrition and dietetics, 21(4), 359 367. doi:10.1111/j.1365-277x.2008.00867x Olsson, C., Lyon, P., Hörnell, A., Ivarsson, A. & Sydner, Y.M. (2009). Food that makes you different: The stigma experienced by adolescents with celiac disease. Qualitative health research, 19(7), doi: 10.1177/1049732309338722 Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forsknings metodikens grunder. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur AB. Rosén, A., Ivarsson, A., Nordyke, K., Karlsson, E., Carlsson, A., Danielsson, L., Högberg, L. & Emmelin, M. (2011). Balancing health benefits and social sacrifices: A qualitative study of how screening detected celiac disease impact adolescents quality of life. BMC Pediatrics, 11(32), doi: 10.1186/1471-2431-11-32 Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-03-24 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen. (2013). Allergi i skola och förskola (Artikelnummer 2013-4-8). Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4db7092bec8849e6a828eaca6493cb8 8/allergi-i-skola-och-forskola.pdf Svenska Celiakiungdomsförbundet. (2018). Medlemsundersökning Glutenfri skola. Stockholm: Svenska Celiakiförbundet. Sverker, A., Hensing, G. & Hallert, C. (2005). Controlled by food lived experiences of coeliac disease. Journal of human nutrition and dietetics, 18(3), 171 180. doi:10.1111/j.1365-277x.2005.00591 Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/godforskningssed_vr_2017.pdf 19

20

Bilaga 1 (1/1) Informationsbrev Till dig som är hem och konsumentkunskapslärare. Hej! Vi heter Cecilia Ladborn och Ida Lustig Fuentes och är blivande hem och konsumentkunskapslärare. Det har nu blivit dags för oss att skriva vår C- uppsats och i den vill vi undersöka hem- och konsumentkunskapslärares upplevelse av att undervisa elever med glutenintolerans och undrar därför om du är intresserad av att bli intervjuad? Intervjun kommer att ske v. 13 14. Vi vill gärna utföra intervjun hos dig på din arbetsplats och en av oss kommer i så fall att besöka dig. Alternativt kan intervjun genomföras per telefon om det passar dig bättre. Vi beräknar att intervjun kommer ta ca 60 min och för att inte gå miste om information spelas intervjun in, detta gäller både om vi ses personligen och vid telefonintervju. Om du inte vill svara på någon fråga eller avbryta intervjun, är du i din fulla rätt att göra så utan att motivera varför. Din identitet kommer inte att avslöjas i uppsatsen och svaren kommer endast att användas som underlag för vår uppsats och alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister. Deltagandet är frivilligt, men vi blir väldigt tacksamma om du vill ställa upp! Svara på denna mailadress senast torsdag 25/3 om du är intresserad av att delta. Bifoga ett telefonnummer där vi kan nå dig för att bestämma datum och tid för intervju. Hör gärna av dig till oss om du har några frågor. Med vänlig hälsning Cecilia och Ida cecilia.ladborn@gmail.com Cecilia 0760 511566 Ida 0735 301518

Bilaga 2 (1/1) Frågeguide 1, Hur länge har du undervisat i hkk? Vilka årskurser? I vilka årskurser har du elever med glutenintolerans idag? 2, Vilka erfarenheter har du kring ämnet glutenintolerans, både privat och från ditt arbete inom hkk? Är det något område du önskar att du hade mer erfarenhet kring kopplat till din undervisning? 3, Undervisar du alla elever om glutenintolerans? 4, Kan du beskriva hur arbetet med glutenintoleranta elever ser ut under en matlagningslektion? Hur får eleven arbete? Själv? Med andra? Om med andra, lagar alla glutenfritt? Anpassade recept? 5, Hur upplever du förutsättningar för att undervisa dessa elever på samma villkor som alla andra? Inköp av glutenfria livsmedel? Förvaring? Lärande? Bedömning? Betyg? 6, Vilka möjligheter ser du kring att ha elever med glutenintolerans? Berätta om några positiva upplevelser 7, Upplever du att det finns hinder kring undervisningen med elever som har glutenintolerans? Berätta om kritiska moment som uppstått 8, Hur tror du elever med glutenintolerans upplever de praktiska matlagning lektionerna i hkk? Exempel på situationer där intoleransen har påverkat elevernas gemensamma arbete Exempel på hur eleverna pratar sinsemellan under lektionerna?