Modellområde BARN och UNGA främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa Sveriges kommuner och landsting, SKL (uppdrag från Socialdepartementet) 14 modellområden i Sverige Nationellt projektkansli Ing-Marie Wieselgren Projekttid 2009-2011 2010 barn och ungdomar 1,92 miljoner i Sverige 116 000 föddes 12% ej behöriga till gymnasiet 18% når ej basnivån i läsförståelse 20% behöver extra stöd i skolan 1,4 % i särskola (grund) ca 13 000 632 barn som berördes av vräkning Anmälda brott mot barn: 19 000 misshandel 2500 våldtäkter 1
2009 barn o ungdomar 18 000 placerade i heltidsvård 24 000 öppenvårdsinsats 1500 skolfrånvaro 1 mån eller mer 1000 placerade på SiS hem 85 dömda till sluten ungdomsvård 25% ungdomsarbetslöshet Skolresultat Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Social rapport 2010 2
Skolresultat Svåra barndomsförhållanden med exempelvis bristfällig omsorg eller övergrepp ökar risken för dåliga skolprestationer. Samtidigt är just goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan ett starkt skydd för utsatta barn eftersom det minskar sannolikheten för ogynnsam utveckling på lång sikt. Social rapport 2010 Skolresultat Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Social rapport 2010 3
Skolresultat På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på Arbetsmarknaden. Social rapport 2010 Vilka verksamheter ingår i arbetet i Jönköping Socialtjänstens barn och ungdom och funktionshinder Primärvården, ungdomsmottagningen, tandvård Skolan Landstingets specialistenheter (BUP, BUH, BUM, logoped) Fritid Kultur Barn och ungdomsenheten (barnhälsovård, barnmott.) Privata aktörer ideella aktörer Vuxenpsykiatrin 4
Vad har vi gjort i Jönköping? Styrgrupp Referensgrupper Politisk återkoppling Kartläggning av alla verksamheter Identifierat flaskhalsar (bl. a dialogkonferenser) Fördjupningsarbete (särskilt komplexa områden) Nationella uppdrag SKL Sammanställt förbättringsområden Mål och samverkansdokument Fördjupningsdokument Förebygga farhågor med projekt 5
Arbete med och för alla barn och unga (generella linjen) Stödinsatser (första linjen) Vård och behandling (första linjen och specialistlinjen) Föräldramedverkan Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, naturoch kulturupplevelser Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier 6
Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner, Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredn ingen Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser 7
Vad behöver vi förbättra? Mer samordnat hälsofrämjande arbete nära barnen mödra- och barnhälsovård, förskola, skola, fritid, kultur Upprätta rutiner för tidig upptäckt på varje arbetsplats Kunskapsutveckling om tidiga insatser Bättre kunskap om hur vi ska få kontakt för att kunna stödja och hjälpa barn och unga som behöver det mest, i ett tidigt skede!!! Oro och/eller risk att skrämma bort eller att stigmatisera i onödan. Vad vi behöver förbättra? Samverkan, upprätta överenskommelser eller avtal på övergripande nivå och närmast barnet Synkronisering, åstadkomma samtidighet på övergripande nivå och närmast barnet 8
Socialtjänsten på specialistnivå Barn som far illa eller riskerar att fara illa Socialtjänstens specifika kunskaper Socialtjänstens behandlingsarbete Medverka till att barnet klarar skolan! Gränsdragning mellan verksamheterna ansvar Pedagogik, psykiatri, psykologi, socialt arbete Helhetssyn, psykosocial kompetens Hur ser socialtjänsten på sitt eget arbete och sitt uppdrag? Behandlingsmetoder, behandlingstider Just nu Resursskolor blir områdesenheter Barn- och ungdomsenheten startar en psykosocial enhet tillsammans med socialtjänsten. 6 till 18 år. Lindrig psykiatrisk/psykologisk, psykosocial och/eller psykosomatisk problematik. Fokus på Elevhälsan Barnhälsovård och förskola Specialistenheternas stöd till generella och första linjen 9
För allt vårt arbete gäller Barnkonventionen Lagstiftning Nationella riktlinjer Aktuell forskning och goda exempel Vem/vilka ansvarar för uppföljning och utvärdering av arbetet? Pågår ett arbetet med att tydliggöra hur allt utvecklingsarbete i Mål och samverkansdokumentet ska dokumenteras, implementeras och följas upp. Övriga länet SBU BBU - LSG Barndialogen Regionförbundet Qulturum FoUrum Utvecklingsledare i respektive förvaltning Ledning 10
Utvärdering genom: Hälsokurvan Skolfrånvaro Skolresultat Aktualiseringar inom socialtjänsten Nybesök till Barn och ungdomspsykiatrin Tandhälsa ANT Ung livsstil Nationella undersökningar www.modelljoek.se 11
Gemensam funktion Samordning, Beslut, Uppföljning Projektet är snart slut men er process är i början 12