5. KLIMATSMARTA RESOR

Från Högskolan i Halmstads utvärdering, delrapport tre i december 2010. Här kan du läsa om åtgärden och hur arbetet går i förhållande till målen. 5. KLIMATSMARTA RESOR Bilden är från Halmstads kommuns hemsida. Konsument Halmstad på Österskans i centrala Halmstad har utökats med ett mobilitetskontor. Mobilitetskontoret ska stimulera Halmstadbor till klimatsmartare resval. Ambitionen är att locka fler till att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka för att skapa ett mer ekologiskt hållbart resande i Halmstads kommun. Trafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp, enligt mobilitetskontorets hemsida. Där ungefär hälften av bilresorna är högst fem kilometer långa. De korta resorna är sämst för miljön - en bil har 50-60 gånger högre utsläpp per kilometer de första tre kilometrarna. Samtidigt är de korta resorna enklast att ersätta med cykel eller gång. Mobilitetskontoret sprider kunskap till kommuninvånarna via bland annat näringsliv och föreningar. Ambitionen är att fler ska nå ökad förståelse av orsakerna bakom klimatförändringarna och göra fler miljövänliga resval. Huvudsakligt mål Att fler Halmstadbor upptäcker det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp. Aktivitetsmål Målen ovan är det aktiviteterna ska leda till - insatsernas effekter. I åtgärden finns också genomförandemål. Exempelvis antal deltagare på aktiviteter. Dessa mål, hämtade från åtgärdsbeskrivningen, är: Hälsotramparna - 20 hälsotrampare ska ha deltagit i projektet - Minst 75 % av hälsotramparna fortsätter med sina resvanor - Hälsotramparna har inspirerat minst 1 % av kommunens befolkning att följa i deras hjulspår 1

Utställningar - Minst 800 personer har tagit aktiv del i utställningarna Arbetsplatser - Minst tio arbetsplatser har fått personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret varje år. Trafikantveckan - Minst 300 personer varje år ska ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan - 25 % av kommunens invånare ska ha nåtts av information om trafikantveckan Vårbiennal - Antalet startande i vårbiennalen har ökat med minst 20 % från första till andra biennalen Höstbiennal - Antalet deltagare i höstbiennalen har ökat med minst 50 % från första till andra biennalen Måluppfyllelse Hälsotramparna Hälsotramparna genomförs under 2008 och 2009 i syfte att inspirera till korta pendelresor med cykel istället för bil och visa på vinster inom miljö, hälsa och ekonomi. Nitton hälsotrampare rekryterades för den första cykelperioden april till oktober 2008. Rekryteringen sker via annonser i Hallandsposten, information på kommunens hemsida, affischering och utskick till arbetsplatser. De utvalda deltagarna, där cirka tre av fyra kommer från kommunala förvaltningar och övriga från företag, har minst tre km till arbetet enkel väg, reser i vanliga fall med bil och motionerar sparsamt. Alla har utrustats med cykelhjälm, cykeldator, regnställ, reflexväst och cykelväskor. Deltagarna skriver på ett kontrakt att cykla till arbetet under perioden och delta på två konditionstester (en gång före, en gång efter). De skriver träningsdagbok som rapporteras in varje månad och tillåter att testresultat används i kommunens utvärdering och marknadsföring. Hälsotramparen bjuds också in till fyra-fem träffar under perioden för peppning, erfarenhetsutbyte och inspirerande föredrag om till exempel kost och motion eller hållbart resande. Ett av målen med hälsotramparna är att minst 15 av dem som deltar i projektet varje år fortsätter att resa till och från jobbet på ett klimatsmart sätt. Ett annat mål är att deltagarna ska ha inspirerat andra i sin omgivning att förändra sitt resande. 2

Kommentar Hälsotramparna 2008 och 2009 är en av åtgärdens större satsningar, under 2010 har andra aktiviteter prioriterats. Projektledaren 1 menar att deltagarna har fått bättre kondition och mår bättre. För en del har det också blivit en varaktig förändring i resemönster och kanske har de inspirerat andra. På kommunens hemsida berättas att under 2008 ställde 18 Halmstadbor bilen och började cykla till jobbet istället. Mellan den 28 april och 31 oktober cyklade den första gruppen sammanlagt 1 752 mil till och från arbetet. Tack vare det, minskades utsläppen av koldioxid med 3 785 kg under cykelperioden. Andra positiva effekter av cyklandet, fortsätter hemsidan, var förbättrad kondition och minskade midjemått (1-10 cm). Dessutom upplevde många att de kände sig piggare och att cyklandet hjälpte dem att hantera sin stress. Flera i gruppen uppgav att de sparat bensinpengar. Den andra gruppen cyklade fram till oktober 09. Förutom en större grupp än den första, 28 personer, ingicks samverkan med Länssjukhuset i Halmstad. Gruppen delades upp vid träffar om till exempel miljö, säkerhet och hälsa samt hälsoundersökningen. Hälsotramparna lyckades med att nå allmänheten via media, där bland annat Hallandsposten skrev flera artiklar. Uppnås målen med hälsotramparna? Det finns ett flertal mål för hälsotramparna. Ett är sammanlagt 20 deltagare, vilket med råge har uppnåtts. I kommunens regi har hittills 40 personer deltagit plus sex personer från Landstinget Halland. Övriga mål; att 75 % ändrar sitt beteende och fortsätter med sina resvanor samt att hälsotramparna har inspirerat en procent av Halmstadborna till att förändra sina resvanor, är oklart. Mer om detta i den avslutande utvärderingsrapporten. Utställningar Poetry bike i maj 2008 I maj 2008 - samma dag som SM-finalen i Poetry slam vid Halmstads teater - arrangerade Mobilitetskontoret Poetry bike i samarbete med cykelfrämjandet. Det erbjöds cykeltur och Emil Jensen - poet, allartist och miljöengagerad - kåserade om sin cykelturné genom Sverige. Mobilitetskontoret informerade och i tält fanns också cykelservice av kommunala Haldahuset 2. Mobilitetskontorets tält hade cirka 150 besökare, där runt 50 var på föredrag med Emil och tolv personer lockades av cykelturen. 1 Under hösten 2010 vikarierar en ny projektledare fram till att den tidigare kommer tillbaka i januari 2011. Detta markeras i rapporten med den nye projektledaren. 2 På halmstad.se berättas att Haldahuset är en kommunal verksamhet och träverkstad som utför arbeten åt kommunala verksamheter som förskolor, fritidsgårdar, bibliotek, mm. Både nytillverkning/renovering och samarbetar med egen slip/lack-verkstad, dekormålning och tapetserarverkstad. De arbetar bl a med möbler, inredningar och leksaker. 3

Andersbergsfestivalen i maj 2008 Mobilitetskontoret och övriga verksamheter på Konsument Halmstad deltog tillsammans med Klimp-samordnaren på Andersbergsfestivalen i maj 2008. Det visades en skärmutställning med roll-ups och ett klimattest för att bedöma klimatsmartness i vardagen. Oklart hur många besökare. Kretsloppet i maj 2009 och 2010 Kretsloppet - en cykelrunda med miljötema i maj 2009 och 2010 - genomfördes tillsammans med ett flertal föreningar och andra kommunala förvaltningar i samband med Andersbergsfestivalen. Mobilitetskontoret samordnade samt visade upp olika typer av informationsmaterial, exempelvis om utsläpp från resor, cykelkartor och allmän information om Klimp-programmet. Loppet 2009 lockade 80 deltagare. Kretsloppet 2010 arrangerades tillsammans med bland andra Cykelfrämjandet, Teknik- och fritidsförvaltningen i Halmstads kommun, scoutförbund, Svenska turistföreningen, HEM AB och världsbutiken REKO. Alla hade station med tipsfråga. I liket med 2009 cyklades runt stadsbondgården till Snöstorps kyrka och tillbaka. Loppet och tipstävlingen lockade 53 personer. Stadens dag i augusti 2008 På stadens dag den 23 aug 2008 informerade mobilitetskontoret med hjälp av roll-ups inne i rådhuset, tillsammans med många andra kommunala verksamheter. Cirka 100 deltagande, bland dem politiker och besökare intresserade av stadsplanering och arkitektur. Komvux i april 09 På Komvux miljövecka i april 09 informerade projektledaren tillsammans med Konsument Halmstads energirådgivare, för totalt cirka 40 pers. Sopoperan i september 2009 På sopoperan den 4-14 september 2009 deltog mobilitetskontoret i den gemensamma utställningen för Klimp-programmet. Sopoperan var en satsning av det kommunala bolaget HEM för att engagera och informera via seminarier, utställning och operan Sopoperan om hur vi kan minska skadliga utsläpp. Det uppskattades till cirka 500 besökare i montern och projektledaren menar att det hölls många bra och längre samtal. Marinfestivalen 2010 Mobilitetskontoret deltog på Marinfestivalen sista helgen i juli 2010. Delade tält med klimpåtgärden information och samordning och tog fram gemensam folder, där mobilitetskontoret ansvarade för avsnitt om cykel. Det delades bland annat ut cykelkartor och flygbild över Halmstad för att visa de korta cykelavstånden. Totalt deltog nära 1000 personer i frågetävling. 4

Kommentar nås målen? Ett mål är att minst 800 personer har tagit aktiv del i utställningar. Uppskattningsvis har många fler, ungefär det dubbla, hittills deltagit på utställningar, ofta på ett aktivt sätt via frågetävlingar eller liknande. Åtgärdsbeskrivningens mål om vårbiennal passar in på Kretsloppet, där en cykelrunda kombineras med miljöinformation. Mål för vårbiennalen är att öka med 20 procent från första till andra tillfället. Detta uppnåddes inte, deltagarantalet sjönk från runt 80 personer 2009 till drygt 50 deltagare 2010. Trafikantveckan I september 2009 och 2010 arrangerade mobilitetskontoret aktiviteter i samband med europeiska trafikantveckan, en internationell kampanj om stads- och trafikmiljö för inspiration och tips om alternativ till bilresor. Mobilitetskontoret samordnade trafikantveckan både 2009 och 2010, med olika arrangemang under en vecka med flera aktörer involverade. Planeringsarbetet påbörjades i mars både 2009 och 2010 och därefter har cirka 40 % av projektledarens arbetstid lagts på trafikantveckan. Snygg, smart och rik - var trafikantveckans rubrik 2009. Med budskapet att du blir snygg, smart och rik av att gå, cykla eller åka kollektivt. Några exempel på innehåll (för mer detaljer, se Mobilitetskontorets uppföljning av Trafikantveckan): Föredrag om mat och transporter av meteorologen Per Holmgren. Lockade cirka 150 personer. Konsument Halmstad informerade tillsammans med Transportstyrelsen och Halmstads bilpool om minskade bilkostnader och miljöpåverkan. Det kom tolv personer. Inspirationsdag med ett flertal olika aktiviteter. Till exempel stängdes Köpmansgatan för att visa upp idéer om kommande gågata. Där fanns bland annat informationstält av Teknik- och fritidsförvaltningen, ansiktsmålning av Halmstads City, BVC vid Hertig Knut ställde ut bilbarnstolar och barnens Mjällby hade kreativ verkstad med transporttema. På stora torg ställde cykelhandlare från Växjö ut roliga cyklar och elever från Sturegymnasiet visade upp pimpade hojar, vilket Hallandsposten uppmärksammade. Haldahuset inredde tre små tittlådor, där den snygge, smarte och rike var gestaltad. Även en utställning om hälsotramparna och en chokladtävling om mer cyklande ger mer möjligheter att äta mer. Under lördagen uppskattar projektledaren antal besökare till 250 personer. Föredrag om hur du kan påverka din stad och trafikmiljö, med kommunstyrelsens ordförande Carl-Fredrik Graf (M), stadsarkitekt Matthis Bjellvi och trafikplanerare Sabina Andersson. Drygt 20 personer deltog. Under trafikantveckan 2010 visades ett flertal alternativ till bilen och informerades om miljöproblem. Några exempel nedan: 5

Johan Tell föreläste om sin bok 100 sätt att rädda världen. På eftermiddagen för kommunanställda och på kvällen för allmänheten. Även information om testresenärer och kommunens reseriktlinjer. Totalt cirka 25 besökare. Program på Köpmansgatan med blandade framträdanden och utställningar. Till exempel den lokala kulturskolan, Kattegattgymnasiets teaterelever om löjliga bilresor, en show med gatuartist, planerad guidad cykeltur fick ställa in på grund av regn och blåst. Konsument Halmstad och Miljö- o hälsoskyddsförvaltningen samsades om ett tält, där 20 personer genomförde ett hur reser du energismart test. Blandad information, som cykelkartor och roll-ups, visades. Andra aktörer som Cykelfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningen, Landstinget Halland och friluftsfrämjandet deltog också. Arriva visade upp en gasbuss. Mer om antalet besökare. Teknik- och fritidsförvaltningen och stadskontoret pratade med cirka 70 personer och delade ut material till ytterligare omkring 50 personer, Landstinget hade uppskattningsvis 50 besök, Arriva/Hallandstrafiken skapade cirka 200-250 kontakter, Scouterna pratade med 50 personer, Halmstad City hade 20 barn som var med i teckningstävlingen, Komtek, HEM, SNF och Cykelfrämjandet hade uppskattningsvis 50 besökare tillsammans. Samråd hölls där medborgare kunde påverka stads- och trafikmiljö, främst om nya resecentret. Cirka 30 personer deltog. Kommentar nås målen? Målet att minst 300 personer varje år ska ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan uppnåddes med råge året 2009, där uppskattningsvis 400-500 personer deltog. Dock något färre deltagare 2010. Mycket beroende på regn och blåst, dessutom var det sista veckan före valet - många andra aktiviteter hölls runt om i kommunen. Målet att 25 % av kommunens invånare ska ha nåtts av information om trafikantveckan, är mera osäkert. Men med tanke på bevakning i både press och radio är det rimligt att tänka sig att målet uppnåddes 2009, men mer osäkert 2010. Ingen höstbiennal Ett mål är att antalet deltagare i en s.k. höstbiennal ökar med minst 50 % från första till andra biennalen. Enligt åtgärdsbeskrivningen skulle biennalen vara en tipspromenad bland bemannade miljöstationer i ett bostadsområde med tre till fyra tusen hushåll. Åtgärden har valt att inte uppmärksamma denna aktivitet, utan istället insatser som exempelvis trafikantveckan och testresenärsprojekt. Arbetsplatser, hållbar konsument och testresenärer Projektledaren har informerat om trafikfrågor i skilda sammanhang, exempelvis komvux, kulturnämnden och en friskvårdskväll för kommunanställda - med eget bord och informationsmaterial. Cirka 100 personer deltog denna kväll. Företag har besökts, främst träffar med miljöchefer samt hälso- och miljösamordnare. Företag var även representerade vid föredrag på Teknik och kompetenscentrum (TEK). Målet om att minst tio arbetsplatser varje år får ett personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret har hittills uppnåtts. Några år mer än tio besök, några år med mindre än tio. 6

Hållbar konsument under 2009 Projektledaren har även arbetat för Konsument Halmstad under hela 2009. Projektet Hållbar konsument vänder sig till villahushåll i Halmstads kommun som vill minska sin miljöbelastning. Sex familjer får information om miljö och klimat, råd om hur förbrukning av hushållsel kan minska, tips på hur energikostnaden för värme och varmvatten kan minska samt information om hur smartare resvanor kan minska miljöbelastningen. Projektledaren har ansvarat för flera informationstillfällen om trafikfrågor. I samband med energismartkampanjens slutfas deltog projektet med konsument Halmstad på utställning i mars 2010. Uppskattat antal monterbesökare var 100-200 personer. Testresenärsprojekt i oktober 2009 och november 2010 Ett s.k. testresenärsprojekt genomförs 2009 i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad, Hallandstrafiken, Vägverket och Landstinget Halland - där totalt 46 personer deltar (varav 13 i kommunens regi). En testresenär utrustas med ett busskort för 30 dagar. Under perioden ska bussen ersätta 70 % av bilresorna till och från arbetet. Vid utdelning av busskort skrivs ett kontrakt där resenären åtar sig att åka buss till 70 %. Resenären förbinder sig också att svara på tre enkäter och fylla i en resedagbok för utvärdering och uppföljning. Syftet med testresenärerna är att få inbitna bilister att prova kollektivt resande. Kostnaden för busskorten (525 kr) delas av kommunen, Hallandstrafiken och Trafikverket, där kommunen står för sociala avgifter. Busskorten förmånsbeskattas, och 170 kr läggs på lönen för den kommunanställde. En praktikant på stadskontoret har varit till praktisk hjälp, och har huvudsakligen skött både planering och genomförande. I november 2010 genomförs testresenärsprojektet med i stort sett samma uppläggning som 2009. Denna gång med drygt 130 testresenärer, varav 80 från landstinget och 50 från kommunen, där samma enkäter används och resultat jämförs. Det lockas inom kommunen med deltagande via nyhetsbrev, kommunens interna tidning insidan och mail till alla anställda. Totalt inkom inom kommunen 85 intresseanmälningar.. Kommentar nås målen? Resultat från resedagbok och enkät ger en uppfattning i vilken omfattning testresenärerna förändrar sina resevanor, mer om detta i den avslutande utvärderingsrapporten. Effekter Aktiviteterna har uppmärksammat besökare och deltagare på alternativa resesätt. I vilken omfattning aktiviteterna ger effekter och målen uppnås är en tolkningsfråga. Ny projektledare skattar att de nås vid programmets slut, och därmed cirka 80 % vid tiden för denna uppföljning. 7

Uppskattad måluppfyllelse till oktober 2010 = 80 % Sammanfattningsvis om resultaten Mobilitetskontoret har främst arbetat med hälsotramparna, trafikantveckan, kretsloppet och hållbar konsument, deltagit i arbete om kommande handlingsprogram för hållbara transporter och haft diverse interna möten på Konsument Halmstad. Aktiviteter för förändrade resvanor har genomförts. Frågan är om förändring har skett? Det går att följa enstaka deltagare i enskilda mer djupgående satsningar om testresenärer och hälsotrampare, men i vilken grad andra aktiviteter har gett effekt finns lite kunskap om. För bedömning av förändrade resemönster på kommunnivå, till exempel om fler bilpooler har tillkommit, om fler busskort sålts eller om antalet i cykelräkningar ökar, behövs en resvaneundersökning. Undersökningar skulle dock kunna ha genomförts inom ramen för Mobilitetskontoret? Viss förändring kan uppskattas bland testresenärer och hälsotrampare, i den avslutande utvärderingsrapporten återkommer vi till dessa resultat. Hur ska resurserna fördelas?? Den nya projektledaren bedömer att antalet besökare och deltagare vid kretsloppet och trafikantveckan var lägre än förväntat. Men att marinfestivalen och testresenärsprojekten varit över förväntan, och att dessa kanske väger upp varandra. Det finns begränsat med tid och resurser, vilket gör att prioriteringar måste göras. Dessa prioriteringar görs i huvuddrag i åtgärdsbeskrivningen, frågan är om prioriteringarna är rätt? Några insatser, som kretsloppet och trafikantveckan, har genomförts flera gånger och erfarenheter vunnits från dessa arrangemang. Genomgående har det dock upplevts som mycket arbete och varit oklart om vinsten - hur mycket påverkar det egentligen resemönster? Utomhusarrangemangen är även förknippade med stora risker då de är beroende av väder och andra arrangemang aktuell dag. Något som är svårt att veta i planeringsfasen. 8

Kanske skulle vi inte göra trafikantveckan eller kretsloppet, istället satsa mer på hälsotramparna och testresenärsprojekt, då kan vi på ett annat sätt nå ut och ändra beteende. Från bara information till mer beteendeförändring. Vi borde fundera mer på var vi ska lägga pengar och tid. (ur intervju med ny projektledare) Kanske har dessa aktiviteter ändå sin plats? Det är dock svårt att veta vad de ger. Men mobilitetskontoret har samlat på sig värdefulla erfarenheter om informationsinsatser inför kommande aktiviteter. Samtidigt är det bra att visa upp sig, men det borde räcka när andra gör grovjobbet? Som marinfestivalen. Att rodda själv som i trafikantveckan är mycket tid och resurskrävande, tar mycket kraft mot vad man kan få ut, med mycket förarbete. Trafikantveckan är ett bra arrangemang/koncept som det kanske ändå skulle vara dumt att inte jobba med, däremot bör man fundera på utsträckningen på deltagandet/aktiviteterna Svårt göra något åt projektets mål? Svårt veta vad som funkar eller inte funkar, måste göra erfarenheterna. Alla projekten har gjorts två gånger, vilket är bra. Får erfarenheter att kunna förändra dem och det finns färdigt material. (ur intervju med ny projektledare) Orsaker till måluppfyllelse? En orsak till att måluppfyllelse verkar på väg, är bra samarbete med till exempel förvaltningar, föreningar, Trafikverket och Konsument Halmstad. En annan orsak är intresserade politiker och chefer. Det verkar finnas en vilja inom kommunen att utveckla arbetet med trafikfrågor. Det har, uppger projektledaren, ibland varit svårt att hinna med på 80 % tjänst. Men avlastning genom praktikant (för Klimp-samordnaren) har betytt mycket. Exempelvis för att sammanställa enkäter, skriva protokoll, göra kursinbjudningar och ordna fika till möten. Även praktiska förberedelser inför Kretsloppet och testresenärsprojekt. En annan viktig framgångsorsak är sannolikt projektledarens eget engagemang - jobbet upplevs som roligt och givande. 9

Kan något uppmärksammas? Klimp-programmet är på väg mot sitt slut i maj 2011. Erfarenheter kan användas i det fortsatta arbetet med informationsinsatser om trafikfrågor. Det är sannolikt värdefullt att lyfta fram dessa på lämplig arena före programmets slut. Några områden att uppmärksamma, enligt projektledaren: Behov av styrgrupp. Vid vägval inom åtgärden kunde fler diskutera prioriteringar. Till exempel representanter från stadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen. Kunskap kan samlas och användas i fler kommunala verksamheter. Önskvärt med mer personal och resurser till utställningsmaterial. Högt satta mål - till exempel att en procent av Halmstads befolkning ska inspireras av hälsotramparna. Det går inte att möta, menar projektledaren. Det borde ha funnits en föremätning för att kunna bedöma eventuell förändring. Behov av nätverk om mobilitetsfrågor, speciellt regionalt. 10