Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare och utbildningsanordnare i Karlskoga, 2012-11-20
Kontakta oss för mer information Anette Granberg projektledare Tel. 019-602 63 28, 070-344 73 01 anette.granberg@regionorebro.se a g@ eg o eb o Maria Svensson Hallberg utvecklingsledare Tel. 019-602 63 75, 073-040 040 63 75 maria.svensson@regionorebro.se
Rapporter om framtidens kompetensbehov och utmaningar i Örebro län http://www.regionorebro.se/kompetens /k
Karlskoga 20 november Presentation av resultat i rapport (statistik och intervjumaterial) Fokus: samverkan och frågor om matchning Diskussion i bikupor Ram: Fem utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod väst 1) Den åldrande befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling
Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod väst 1) Den åldrande befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling
Branschsektor Antal Rekryterings- Rekryterings- sysselsatta, Andel Medelålder, behov* fram till behovets andel (%) år 2008 kvinnor år 2008 år 2023 av tot. syss. 2008 Industri 6651 24,4% 44 2357 35 Sjukvård, sociala tj 3606 85,7% 43 1212 34 Företagstj, FoU 2939 49,5% 41 883 30 Utb, inkl. förskola 1744 76,9% 46 719 41 Handel 1823 47,5% 40 497 27 Rekreation, pers tj 1000 53,6% 42 371 37 Off förv, försvar mm 802 58,5% 47 367 46 Okänd 506 46,0% 57 342 68 Bygg 1058 7,9% 41 310 29 Jord, skog, fiske 341 27,0% 53 213 62 Transport 413 14,3% 43 150 36 Bank, finans, försäk 195 48,2% 52 123 63 Hotell o rest 627 65,7% 34 101 16 Post o tele 227 38,8% 37 31 14
Kommer arbetskraften räcka till för att möta utmaningarna som följer av den åldrande befolkningen? [O]m fem år tror jag inte att det räcker [kompetens till kommunal omsorg], utan då får vi brist på personal. Vi kanske inte kan hålla kravet vi har idag, att man ska ha gymnasial omvårdnadsutbildning för att få en fast tjänst hos oss. [ ] Det kan vi hålla idag, men jag vet inte hur det kommer att se ut i framtiden.
Källa: Wondmeneh (2001). Rapport Kommunal. s. 6
Fördelning inom vård och omsorg Män; 14,30% Kvinnor; 85,70% Fördelningen i riket: 84% ki kvinnor, 16% män
Marknadsföra vård- och omsorgsyrken Employer branding SKL har dragit igång ett utvecklingsarbete t kring att vara attraktiva arbetsgivare. Där hänger vi på och får tips och idéer om hur vi kan jobba med de här frågorna. Men vi behöver göra det mycket mer systematiskt [ ] Jag tror att vi som arbetsgivare måste börja jobba och tänka lite annorlunda i arbetstidsmodeller kanske, andra arbetsätt och former och sådär.
Samverkan inom vård och omsorg Här har vi ett gott samarbete uppbyggt mot gymnasiet och Komvux, eller Vård- och omsorgscollege som det är idag. Vi försöker se till att det finns tydliga samverkansavtal med dem vi samarbetar med, så att man vet vilka förutsättningar som gäller. Vår upplevelse är att vi har ett gott samarbete med dem vi önskar.
BIKUPOR 1. Hur kan samverkan som krävs för att tillgodose framtida kompetensbehov och möta framtida utmaningar inom sjukvård och omsorg, bli (ännu mer) effektivare? Vilka krav ställer det i så fall på dig och din organisation? 2. Sysselsättningen inom vård och omsorg är kraftigt dominerad av kvinnor. Vad har det för betydelse för framtidens kompetensförsörjning? Hur kan vi locka fler män att arbeta inom sektorn?
Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod väst 1) Den åldrande d befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling
3 215 personer (20-64 år) i nod väst saknade kontrolluppgift för förvärvsarbete år 2008 (55 procent kvinnor). Åldersgrupper Stark förankring Svag förankring Ingen förankring 20-2424 år 70,40% 14,30% 15,30% 25-29 år 78,60% 6,60% 14,90% 30-34 år 83,30% 4,50% 12,20% 35-39 år 86,60% 3,30% 10,10% 40-44 år 86,80% 3,40% 9,70% 45-4949 år 84,40% 40% 3,50% 12,10% 10% 50-54 år 82,40% 3,10% 14,60% 55-59 år 78,10% 5,00% 17,00% 60-64 år 61,00% 10,40% 28,60% Källa: SCB/BeDa
Nattbefolkningen (20-64 år), sysselsättningsstatus fördelad på utbildningsnivå, år 2008. 70 60 50 Stark förankring Ingen förankring 40 30 20 10 0 Låg Medel Hög Ej uppgift Källa: SCB/BeDa
Branschsektor Antal Rekryterings- Rekryterings- sysselsatta, Andel Medelålder, behov* fram till behovets andel (%) år 2008 kvinnor år 2008 år 2023 av tot. syss. 2008 Industri 6 651 24,4% 44 2357 35 Sjukvård, sociala tj 3 606 85,7% 43 1212 34 Företagstj, FoU 2 939 49,5% 41 883 30 Utb, inkl. förskola 1 744 76,9% 46 719 41 Handel 1 823 47,5% 40 497 27 Rekreation, pers tj 1 000 53,6% 42 371 37 Off förv, försvar mm 802 58,5% 47 367 46 Okänd 506 46,0% 57 342 68 Bygg 1 058 7,9% 41 310 29 Jord, skog, fiske 341 27,0% 53 213 62 Transport 413 14,3% 43 150 36 Bank, finans, försäk 195 48,2% 52 123 63 Hotell o rest 627 65,7% 34 101 16 Post o tele 227 38,8% 37 31 14
Vad betyder ökade kunskapskrav inom industrin för skolan? Det [de ökade kunskapskraven] handlar bland annat om att du från förskolan levererar till grundskolan och elever som lyckas bra i gymnasiet och som blir inspirerade att gå vidare till högskola. Ska vi överleva som nation så kräver det att vi har ett högt teknikinnehåll i de produkter vi har [ ] Då krävs det att vi har ett fungerande skolväsende från botten och hela vägen fram.
Vad betyder ökade kunskapskrav inom industrin för skolan? I grunden handlar det väldigt mycket om att skolvärlden behöver ha en ökad kunskap om industrin och våra behov [...] Nu tycker jag att vi börjar få igång ett samarbete med gymnasieskolan för att få lärare och syokonsulenter att komma på studiebesök.
Samverkan inom industrin När det gäller till exempel gymnasieutbildning så har ju näringslivet tillsammans med kommunerna satsat på Teknikcollege i Karlskoga, det så kallade Möckelngymnasiet. Sen satsningen känns helt rätt nu försöker vi följa upp genom att gå in med en ansökan när det gäller YH-utbildning för CNCoperatörer. Vi tar det alltså till nästa nivå.
Samverkan inom industrin Det man skulle vilja lyfta fram är att man ser till att man får en bättre samverkan med universiteten. Då menar jag både med Örebro universitet och med Karlstad universitet. Ska man nu in och söka för civilingenjörsutbildning då vill det till att man samverkar med näringslivet.
Könsfördelning, sysselsatta inom industrin i nod väst Kvinnor; 24% Män; 76% Källa: SCB/BeDa
BIKUPOR 1. Hur kan samverkan som krävs för att tillgodose framtida kompetensbehov och möta framtida utmaningar inom industrin, bli (ännu mer) effektivare? Vilka krav ställer det i så fall på dig och din organisation? 2. Sysselsättningen inom vård och omsorg är kraftigt dominerat av kvinnor. Vad har det för betydelse för framtida kompetensförsörjning? Hur kan fler män kunna lockas att jobba inom sektorn?
Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod väst 1) Den åldrande befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling
De flesta av de intervjuade vill se fler kvinnor/tjejer i verksamheten Jag har erfarenhet av det [mångfald i verksamheten] och det är bara fördelar. Jag har varit aktiv och sagt: det är bra om du får in några tjejer här, då får vi en annan synpunkt. Även olika åldrar kan ha lite olika syn på saker och ting. Vi blir jäkligt fort överens när alla är lika.
Strategiskt och systematisk arbete för ökad kvantitativ jämställdhet saknas ofta Det har vi ingen direkt plan för.
Åldersstruktur utlandsfödda, år 2008, Örebro län
Sysselsättningsstatus t t för olika grupper av utlandsfödda i nod väst (20-64 år), år 2008. Stark Svag Ingen Födelseregion förankring förankring förankring Norden 69% 6% 25% Östra Europa 67% 8% 24% Övriga Asien 58% 10% 31% Västra Asien 39% 16% 45% Västra Europa 61% 8% 31% Källa: SCB/BeDa
Utbildningsnivå för nattbefolkningen (20-64 år) i nod väst, år 2008. Födelseland/region Låg Medel Hög Ej uppgift Sverige 16% 60% 24% 0% Norden 33% 52% 13% 2% Östra Europa 12% 54% 31% 3% Övriga Asien 33% 42% 20% 5% Västra Asien 36% 29% 25% 10% Västra Europa 19% 38% 32% 12% Källa: SCB/BeDa
Vilken betydelse har den könsdelade arbetsmarknaden för kompetensförsörjning? Går mönstret att förändra? Vad krävs i så fall? Vilka effekter skulle en mer jämn fördelning av män och kvinnor inom de stora branschsektorerna i nod väst tänkas få? Vilken betydelse har den etniskt delade d arbetsmarknaden för kompetensförsörjning? Vilka är de största trösklarna på den lokala arbetsmarknaden för utlandsfödda och invandrare? Vad krävs för att underlätta för att ta bort, eller minska, hinder för utlandsfödda att ta sig i på arbetsmarknaden? Ser du behov av samverkan i dessa frågor? Hur kan en sådan samverkan se ut? Vad är din i så fall din roll?
Många intervjuade säger att brister i svenska språket är ett skäl som gör det svårt att anställa utlandsfödda. Om man tittar på våra invandrare så är de riktiga invandrare [?] för de kan i princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse. (företagare, Örebro län)
Interkulturell kompetens och strategiskt mångfaldsarbete saknas ofta. Vi är rädda för att få en skillnad mellan medarbetare. Det är kanske där motståndet ligger. Det finns mycket vi går miste om. Det borde ligga på mig som arbetsgivare att ta reda och prova sig fram för att se vilken nytta och vilka kompetenser vi gå miste om. Man är väl lite bekväm.
Interkulturell kompetens och strategiskt mångfaldsarbete saknas ofta. På Masugnen är vi ständigt och dammsuger för att se om det finns personer som har utbildningar i som rör vår verksamhet. Vi har också egen svenskundervisning på sjukhuset.
Utbildningsnivå Kommun Låg Medel Hög Askersund 19,6% 59,0% 20,8% Degerfors 20,6% 60,6% 18,0% Hallsberg 20,3% 58,5% 20,5% Hällefors 19,3% 59,6% 19,3% Karlskoga 16,5% 57,1% 25,3% Kumla 18,4% 56,9% 24,1% Laxå 20,8% 61,7% 17,1% Lekeberg 18,5% 54,8% 25,8% Lindesberg 18,3% 57,5% 23,1% Ljusnarsberg 20,1% 62,0% 16,1% Nora 15,9% 55,2% 27,7% Örebro 13,9% 46,0% 38,9% Nod väst 17,5% 58,0% 23,5% Örebro län 16,2% 52,0% 30,7% Källa: SCB/BeDa
Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod väst 1) Den åldrande befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling
Röster om matchning i andra länsdelar Nej, utbildningssystemet matchar absolut inte det vi efterfrågar. Vi har större behov än vad högskolor och yrkeshögskolor har kunnat fylla på med. De matchar väldigt dåligt [ ] Problemet är att skolan och industrin inte lyckats få upp statusen på de här jobben. Det är riktigt t allvarligt. li Kompetensnivån hos en operatör är hög. Det krävs väldigt mycket. De är mera av datafolk än vad många som går datautbildningar är. Men man har fortfarande en bild av att det är en verkstadsskola.
En försiktigt formulerad problematik kring samverkan för bättre matchning tas upp i en av intervjuerna Svårt att få en helhetsbild av näringslivets behov: Det är ju många olika nätverk och sådär [ ] ibland sitter man på ett ställe och har synpunkter, men det kanske inte är för hela branschen. De som sitter på just det mötet kanske inte har hela bilden. Svårt att veta vilka behov som ska prioriteras: I kommunerna finns en hierarkisk ordning, men de enskilda företagen pratar ju var för sig. Nödvändigt att det finns samordning lokalt och regionalt kring det systematiska kompetensförsörjningsarbetet: Vi hoppas att vi kan få en bättre samverkan mellan näringslivsavdelningen i kommunen och utbildningen genom det här BRO-projektet. Det hoppas jag kan göra det enklare i kontakterna med alla branscher.
BIKUPA Vilka är de största hindren för en (ännu mer) effektivare samverkan mellan utbildning och arbetsliv för ökad matchning mellan utbildningens innehåll och behov av kompetens inom industri och andra branschsektorer? Vilket ansvar ligger hos dig och din organisation?
Fem utmaningar för kompetensförsörjningen i nod väst 1) Den åldrande d befolkningen 2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 3) Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden 4) Utbildning och matchning 5) Pendling
De fem vanligaste boendekommunerna för inpendlare till nod väst, år 2008 Antal Kristinehamn 941 Örebro 802 Storfors 441 Karlstad 333 Lekeberg 132 Källa: SCB/BeDa