Systematiskt Kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt Kvalitetsarbete 2012-2013 Rosenhillskolan rektorsområde

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 GRUNDSÄRSKOLAN... 5 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 6 SKOLA... 6 FRITIDSHEM... 6 GRUNDSÄRSKOLA... 6 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 7 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 8 GRUNDSÄRSKOLAN INKL. TRÄNINGSSKOLAN... 9 4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 11 KUNSKAP... 11 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JANUARI)... 11 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2013 (REDOVISAS I JUNI)... 14 UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS)... 24 NORMER OCH VÄRDEN... 25 5. NÖJDA INVÅNARE... 26 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 26 6. GRUNDSÄRSKOLAN... 27 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 27 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 34 NORMER OCH VÄRDEN... 36 NÖJDA INVÅNARE... 36 ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR... 37 7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET... 38 8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013... 39 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2012 BILAGA 1... 40 MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING... 40 ELEVENKÄT 2013 - TIDIGAREDEL BILAGA 2... 43 ELEVENKÄT 2013 - SENAREDEL BILAGA 3... 44 BARNENKÄT 2013 - FRITIDSHEM BILAGA 4... 45 ELEVENKÄT 2013 - GRUNDSÄRSKOLA BILAGA 5... 45

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2013 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2012 (VP 2012). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2012/2013. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2013) och aktuellt läsår (2013/2014). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se. Huddinge den xx xxxx 2013 För XXXXX ro Namnteckning Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Adress: Telefon: E-post: Skolans hemsida: 3

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Läroplanen för grundskolan och läroplanen för grundsärskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan från och med ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att alla som lämnar grundskolan från och med juni 2011 söker till den nya gymnasieskolan utifrån de nya behörighetskraven. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken typ av gymnasieprogram na söker till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

Grundsärskolan I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Grundsärskolan har en egen läroplan. Läroplanen är i huvudsak likalydande med grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Det är bland annat kunskapsmålen som skiljer sig åt. 5

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Fritidshem Grundsärskola 6

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2013) redovisat för alla, dvs. inkluderat i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. et redovisar andel (%). Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk 3 1 Kunskap åk 6 2 -- Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Meritvärde åk 9 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. yrkesprogr. (3+5 ämnen) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 4 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 5 Kunskap åk 9 Minst E i 16 ämnen 6 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen 7 -- Kunskap åk 7 Minst E i 16 ämnen 8 -- -- Kunskap åk 6 Minst E i 16 ämnen 9 -- -- 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik åk 6. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 6 Minst betyget E i minst 16 ämnen, samt minst betyget G i 16 ämnen (vt-11 och vt-12). 7 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12), samt minst betyget G i 16 ämnen (vt-11). 8 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12). 9 Minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-12). 7

Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- Ansvar och inflytande -- -- Folkhälsa -- -- Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- Ansvar och inflytande -- -- Folkhälsa -- -- Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- Ansvar och inflytande -- -- Folkhälsa -- -- Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet -- -- Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda Fritidshem 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn -- -- 8

Grundsärskolan inkl. träningsskolan Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 i alla ämnen med inriktning grundsärskola vårterminen 2013 Ämne Vt-13 åk 1-6 Vt-13 åk 1-6 som uppnår målen Vt-13 åk 1-6 kommun Vt-13 åk 1-6 kommun som uppnår målen Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO Slöjd SO Svenska Svenska som andraspråk Teknik Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 7-9 i alla ämnen med inriktning grundsärskola vårterminen 2013 Ämne Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO Slöjd SO Svenska Svenska som andraspråk Teknik Vt-13 åk 7-9 Vt-13 åk 7-9 som uppnår målen Vt-13 åk 7-9 kommun Vt-13 åk 7-9 kommun som uppnår målen 9

Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 1-6 i alla ämnen med inriktning träningsskola vårterminen 2013. Ämne Vt-13 åk 1-6 Vt-13 åk 1-6 som uppnår målen Vt-13 åk 1-6 kommun Vt-13 åk 1-6 kommun totalt som uppnår målen Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 7-9 i alla ämnen med inriktning träningsskola vårterminen 2013 Ämne Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Vt-13 åk 7-9 Vt-13 åk 7-9 som uppnår målen Vt-13 åk 7-9 kommun totalt Vt-13 åk 7-9 som uppnår målen 10

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2012 - Alla når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Kunskapsresultat höstterminen 2012 (redovisas i januari) Andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Ht-12 Åk 1 5 Ht-12 Åk 2 5 Ht-12 Åk 3 14 Ht-12 Åk 4 4 Ht-12 Åk 5 7 Ämne Bild 0,0% 20,0% 71,4% 100,0% 85,7% Biologi 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 28,6% Engelska 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Fysik 0,0% 0,0% 0,0% 25,0% 28,6% Geografi 0,0% 0,0% 28,6% 25,0% 42,9% Hem- och -- -- -- -- -- konsumentkunskap Historia 0,0% ** 0,0% 0,0% ** Idrott och hälsa 0,0% 80,0% ** ** 57,1% Kemi 0,0% ** 0,0% 0,0% 28,6% Matematik 0,0% 0,0% 0,0% 25,0% 0,0% Musik 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Religionskunskap 0,0% ** 0,0% 0,0% ** Samhällskunskap 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 57,1% Simkunnighet -- 100,0% ** ** 28,6% Slöjd -- 100,0% ** 75,0% ** Svenska 0,0% 0,0% ** 0,0% 28,6% Svenska som andraspråk -- -- -- -- -- Teknik 0,0% 0,0% ** -- ** ** = värde saknas Analys av resultaten vad gäller andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 höstterminen 2012 Kunskapsresultat årskurs 6-9 höstterminen 2012 11

I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. För årskurs 6-8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2012. en inkluderar i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelseoch mottagningsklasser. et redovisar andel (%). Ht-10 Ht-11 Ht-12 Ht-12 Kommun totalt Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 0,0% 0,0% 0,0% 83,5 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 10 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 0,0% 0,0% 0,0% 81,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 11 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 12 Kunskap åk 9 Minst E i 16 ämnen Kunskap åk 8 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst Kunskap åk 7 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst Kunskap åk 6 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst 0,0% 0,0% 0,0% 79,8 0,0% 0,0% 0,0% 78,4 -- 0,0% 0,0% 70,3 -- -- 0,0% 70,5 -- -- 0,0% 78,9 Analys av kunskapsresultat årskurs 6-9 höstterminen 2012 Andel med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av na i årskurs 6-9 som fått minst betyget E i respektive ämne. en inkluderar i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 6-8 betyder att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen 2012 och heller inte betygssatts tidigare. 10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare fem ämnen. 11 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 12 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 12

Ht-12 Åk 6 4 Ht-12 Åk 7 3 Ht-12 Åk 8 2 Ht-12 Åk 9 5 Åk 9 kommun totalt Ämne Bild ** ** -- 100 96,9 Biologi ** ** -- 100 91,6 Engelska ** ** -- ** 89,9 Franska -- -- -- -- 91,7 Fysik ** ** -- 100 91,4 Geografi ** ** -- 100 93,6 Hem- och konsumentkunskap ** -- -- 100 94,5 Historia ** ** -- 100 92,5 Idrott och hälsa ** -- -- 60 92,2 Kemi ** ** -- 100 91,5 Matematik ** ** -- 20 88,7 Musik ** -- -- 100 96,1 Religionskunskap ** ** -- 100 93,4 Samhällskunskap ** ** -- 100 92,9 Simkunnighet 50 67 50 60 97,0 Slöjd ** ** -- 100 95,0 Svenska ** ** -- ** 95,1 Svenska som andraspråk -- -- -- -- 69,0 Teknik ** ** -- 100 93,6 Tyska -- -- -- -- 92,5 Analys av resultaten vad gäller andel med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen höstterminen 2012 Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-9 för höstterminen 2012 Planering vårterminen 2013 för kunskap Utvecklingsområde: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar 13

Kunskapsresultat vårterminen 2013 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla ) över tid, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9 et i tabellen inkluderar alla, dvs. även i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den bedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 utgår resultaten från hur stor andel av na som har fått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. I årskurs 9 utgår resultaten från hur stor andel av na som fått mints betyget E i minst 16 ämnen. et redovisar andel (%). Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans tidigaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap - åk 3 13 Kunskap - åk 6 14 -- Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Kunskap åk 9 15 Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9 vårterminen 2013 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla, dvs. inkluderat i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och för årskurs 6 innefattar samtliga som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända är exempel på sådana särskilda skäl. 13 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i svenska/svenska som andraspråk och i matematik årskurs 3. 14 Andel med minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i engelska och i matematik årskurs 6. 15 Andel med minst betyget E i minst 16 ämnen (vt-13) eller minst betyget G i 16 ämnen (vt-11 och vt-12) 14

Ämnesprov, kunskapskrav och betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 3 F P T F P T Antal i årskurs 3 Antal som genomförde samtliga delprov Andel (%) som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 16 Andel (%) som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 Andel (%) som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 Andel (%) som uppnår kunskapskrav i svenska /svenska som andraspråk och matematik Årskurs 6 F P T F P T Antal i årskurs 6 Antal som genomförde samtliga delprov Andel (%) som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 6 17 Andel (%) som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 Andel (%) som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 Andel (%) med minst betyget E i svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik, NO och SO. Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, i årskurs 3 och i årskurs 6 vårterminen 2013 Andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. 16 Andel som uppnådde kraven för godkänd på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och i matematik i förhållande till antalet som genomförde proven. 17 Andel som uppnådde kraven för minst betyget E på samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk, i engelska och i matematik i förhållande till antalet som genomförde proven. 15

Ämne Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Naturorienterande ämnen (NO) Religionskunskap Samhällskunskap Samhällsorienterande ämnen (SO) Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Vt-13 Åk 1 X Vt-13 Åk 2 X Vt-13 Åk 3 X Vt-13 Åk 4 X Vt-13 Åk 5 X Vt-13 Kommun tot. åk 5 -- -- -- -- -- -- Analys av resultaten vad gäller andel som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-5 vårterninen-13 Andel med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen vårterminen 2013 Tabellen visar hur stor andel av na i årskurs 6-9 som fått minst betyget E i respektive ämne. en inkluderar i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser. 16

Ämne Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentkunskap Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Uppnår simkraven 18 Vt-13 Åk 6 X Vt-13 Åk 7 X Vt-13 Åk 8 X Vt-13 Åk 9 X Vt-13 Åk 9 kommun Analys av resultaten vad gäller andel med minst betyget E (årskurs 6-9) i olika ämnen vårterminen 2013 Kunskapsresultat (alla ) över tid, årskurs 6-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan samt andelen med minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6-9. et redovisar andel (%). Vt-11 Vt-12 Vt-13 Vt-13 Kommun totalt Skolans senaredel 10/11 11/12 12/13 12/13 Meritvärde åk 9 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. yrkesprogr. (3+5 ämnen) 19 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 20 Kunskap åk 9 18 För att uppnå simkraven ska eleven kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Enligt kursplanen för idrott och hälsa ska eleven uppfylla simkraven senast när denne slutar i årskurs 6. 19 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare fem ämnen. 20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 17

Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 21 Kunskap åk 9 Minst betyget E i 16 ämnen Kunskap åk 8 Minst betyget E i 16 ämnen Kunskap åk 7 Minst betyget E i 16 ämnen Kunskap åk 6 Minst betyget E i 16 ämnen -- -- -- -- -- Analys av kunskapsresultat över tid, årskurs 6-9 vårterminen 2013 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 6-8 et för årskurs 6-8 i tabellen nedan innefattar samtliga, dvs. även i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av na i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. en är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är behöriga i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar årskurs 9 nästa år. Betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 6-8 F P T F P T Antal i årskurs 8 Andel (%) som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8 Andel (%) som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i åk 8 Andel (%) som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i åk 8 Andel (%) som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8 Andel (%) som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 7 Andel (%) som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6 21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, i matematik, i engelska och i ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 18

Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 6-8 vårterminen 2013 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9 vårterminen-2013 et för årskurs 9 innefattar samtliga, dvs. även i särskilda undervisningsgrupper och i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända är exempel på särskilda skäl. Ämnesprov och betyg vt-13 Egna skolan Huddinges grundskolor Årskurs 9 F P T F P T Antal i årskurs 9 Meritvärdet i årskurs 9 Andel (%) som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9 Andel (%) som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inklusive de fyra SO-ämnena) i årskurs 9 Andel (%) som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inklusive.de tre NO-ämnena) i årskurs 9 Andel (%) som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen i årskurs 9 Antal som genomförde samtliga delprov Andel (%) som uppnådde minst provbetyget E på samtliga ämnesprov i sv/sva, en, ma, NO och SO i årskurs 9. Analys av kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar i årskurs 9 vårterminen 2013 19

Kunskapsresultat exklusive i särskilda undervisningsgrupper I Huddinge kommunala grundskolor finns som går i särskilda undervisningsgrupper av olika skäl, exempelvis att man som elev stora stödbehov beroende inlärningssvårigheter, att man är nyanländ till Sverige etc. Alla i årskurs 9 ska bedömas utifrån samma kunskapskrav, även om det exempelvis är svårare för nyanlända att uppnå kunskapskraven i samma utsträckning som som är födda, uppväxta och gått hela grundskolan i Sverige. X-skolan Antal Åk 3 Åk 6 Åk 9 I särskilda undervisningsgrupper Kommentarer: 20

Kunskapsresultat; jämförelse provresultat och bedömning årskurs 3-6 Årskurs 3 Tabellen utgår från andelen som bedömdes uppnå kunskapskraven i kursplanerna respektive de som inte bedömdes uppnå kursplanernas kunskapskrav i ett specifikt ämne i årskurs 3. Nyckeltalen i tabellen visar hur stor andel av de som bedömdes ha uppnått kraven i ett visst ämne som också klarade alla delprov på det nationella provet i samma ämne respektive inte klarade alla delprov. Det är bara de som har genomfört samtliga delprov som räknas in i tabellen. Årskurs 3 Andel med en viss kunskapsbedömning redovisas i % Provresultat årskurs 3 Svenska Svenska som andraspråk Matematik Andel som inte bedöms uppnå kraven i kursplanen Antal Klarade ej alla delprov i ämnet Klarade alla delprov i ämnet Andel som bedöms uppnå kraven i kursplanen Antal Klarade ej alla delprov i ämnet Klarade alla delprov i ämnet Analys av jämförelse av provresultat och uppnående av kunskapskrav i årskurs 3 vårterminen 2013 Årskurs 6 Tabellen utgår från andelen som hade ett visst terminsbetyg och visar hur stor andel av na som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras terminsbetyg. E-kolumnen visar exempelvis hur stor andel av de som hade betyget E i terminsbetyg som hade betyget E eller D som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett provbetyget F, alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än D. Det är bara de som har ett terminsbetyg som räknas in i tabellen. För att en förändring ska räknas som en förändring måste betygsvärdet ha förändrats med minst fem poäng. Tabellen visar andelen som har ett visst slutbetyg i förhållande till deras provbetyg i samma ämne. Andel med ett visst terminsbetyg redovisas i % Terminsbetyg Terminsbetyg Terminsbetyg Terminsbetyg Provbetyg årskurs 6 Svenska Ämnesprov (NP) Sv som andraspråk Ämnesprov (NP) Matematik Ämnesprov (NP) Engelska Ämnesprov (NP) NO:xx Ämnesprov (NP) SO:xx Ämnesprov (NP) Ant. elev A-B Lägr e prov bety g Sam ma prov bety g Ant. elev Lägr e prov bety g C-D Sam ma prov bety g Hög re prov bety g Ant. elev Lägr e prov bety g E Sam ma prov bety g Hög re prov bety g Analys av jämförelse av provbetyg och betyg i årskurs 6 vårterminen 2013 Ant. elev F Sam ma prov bety g Hög re prov bety g 21

Kunskapsresultat; jämförelse slutbetyg och provbetyg i årskurs 9 Årskurs 9 Tabellen utgår från andelen som hade ett visst slutbetyg och visar hur stor andel av na som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras slutbetyg. E-kolumnen visar exempelvis hur stor andel av de som hade betyget E i slutbetyg som hade betyget E eller D som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett provbetyget F, alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än D. Det är bara de som har ett slutbetyg som räknas in i tabellen. För att en förändring ska räknas som en förändring måste betygsvärdet ha förändrats med minst fem poäng. Tabellen visar andelen som har ett visst slutbetyg i förhållande till deras provbetyg i samma ämne. Andel med ett visst slutbetyg redovisas i % Slutbetyg Slutbetyg Slutbetyg Slutbetyg Provbetyg årskurs 6 Svenska Ämnesprov (NP) Sv som andraspråk Ämnesprov (NP) Matematik Ämnesprov (NP) Engelska Ämnesprov (NP) NO:xx Ämnesprov (NP) SO:xx Ämnesprov (NP) Ant. elev A-B Lägr e prov bety g Sam ma prov bety g Ant. elev Lägr e prov bety g C-D Sam ma prov bety g Hög re prov bety g Ant. elev Lägr e prov bety g E Sam ma prov bety g Hög re prov bety g Analys av jämförelse av provbetyg och betyg i årskurs 9 vårterminen 2013 Ant. elev F Sam ma prov bety g Hög re prov bety g Sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-9 för vårterminen 2013 Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara Motivering: se analys under rubriken sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-9 för vårterminen 2013. Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara Motivering: se analys under rubriken sammanfattande analys av kunskapsresultaten i årskurs 1-9 för vårterminen 2013. 22

Planering läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar 23

Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2012: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla och barn i deras utveckling - Alla barn och har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla har en god lärandemiljö - Alla barn och upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 22 23 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- Ansvar och inflytande -- -- Folkhälsa -- -- Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- Ansvar och inflytande -- -- Folkhälsa -- -- Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Lärande -- -- Ansvar och inflytande -- -- Folkhälsa -- -- Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem Skola Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara Motivering: se analys under rubrik Fritidshem i analys av måluppfyllelse. Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i fritidshemmet Utvecklingsområde: 22 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 23 saknas eftersom enkäten gjorts om och därmed blir resultaten bakåt i tiden inte jämförbara med årets resultat 24

Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande i grundskolan Utvecklingsområde: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Normer och värden Mål VP2012: - Alla barn och är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 12/13 12/13 Trygghet Under avsnitten normer och värden redovisas inga planerade åtgärder i dokumentet systematiskt kvalitetsarbete. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans och fritidshemmets planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom normer och värden Fritidshem Skola Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms vara Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubriken fritidshem i avsnittet analys av måluppfyllelse inom normer och värden. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara Motivering: se analys av måluppfyllelse under rubriken skola i avsnittet analys av måluppfyllelse inom normer och värden. 25

5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda 24 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda Skolans senaredel (elevenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda Fritidshem (barnenkät) 10/11 11/12 12/13 12/13 Nöjda barn - - Kommentarer: 24 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola, samt Jag är nöjd med mitt fritidshem. 26

6. GRUNDSÄRSKOLAN Hållbar samhällsutveckling Kunskap Mål VP 2012 - Alla når de nationella kunskapsmålen. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 Kunskapsresultat höstterminen 2012 Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen höstterminen 2012 Inriktning Ht-12 åk 1-6 Ht-12 åk 1-6 som uppnår målen Ht-12 åk 7-9 Ht-12 åk 7-9 som uppnår målen Grundsär 5 4 3 2 Träning 8 8 6 6 Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Ht-12 åk 1-6 Ht-12 åk 1-6 som uppnår målen Bild 5 5 Engelska 5 5 Hem- och konsumentkunskap 5 5 Idrott och hälsa 5 5 Matematik 5 4 Musik 5 5 NO 5 4 Slöjd 5 5 SO 5 4 Svenska 5 5 Svenska som andraspråk Teknik 5 5 Ht-12 åk 1-6 kommun Ht-12 åk 1-6 kommun som uppnår målen 27

Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 7-9 med inriktning grundsärskola höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Ht-12 åk 7-9 Ht-12 åk 7-9 som uppnår målen Bild 3 3 Engelska 3 3 Hem- och konsumentkunskap 3 3 Idrott och hälsa 3 3 Matematik 3 2 Musik 3 3 NO 3 3 Slöjd 3 3 SO 3 3 Svenska 3 2 Svenska som andraspråk Teknik 3 2 Ht-12 åk 7-9 kommun Ht-12 åk 7-9 kommun som uppnår målen Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 1-6 med inriktning träningsskola höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Ht-12 åk 1-6 Ht-12 åk 1-6 som uppnår målen Ht-12 åk 1-6 kommun Ht-12 åk 1-6 kommun totalt som uppnår målen Estetisk verksamhet 8 8 Kommunikation 8 8 Motorik 8 8 Vardagsaktiviteter 8 8 Verklighetsuppfattning 8 8 28

Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 7-9 med inriktning träningsskola höstterminen 2012 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Ht-12 åk 7-9 Ht-12 k 7-9 som uppnår målen Estetisk verksamhet 6 6 Kommunikation 6 6 Motorik 6 6 Vardagsaktiviteter 6 6 Verklighetsuppfattning 6 6 Ht-12 åk7-9 kommun totalt Ht-12 k 7-9 som uppnår målen Analys av resultaten för höstterminen 2012 Inriktning grundsärskola: Inriktning träningsskola: Planering vårterminen 2013 för kunskap Utvecklingsområde: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Kommentarer: 29

Kunskapsresultat vårterminen 2013 Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen vårterminen 2013 Inriktning Grundsär Träning Vt-13 åk 1-6 Vt-13 åk 1-6 som uppnår målen Vt-13 åk 7-9 Vt-13 åk 7-9 som uppnår målen Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 1-6 med inriktning grundsärskola vårterminen 2013 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns i läroplanen och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de kunskapskrav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO Slöjd SO Svenska Svenska som andraspråk Teknik Vt-13 åk 1-6 Vt-13 k 1-6 som uppnår målen Vt-13 k1-6 kommun Vt-13 åk1-6 kommun som uppnår målen 30

Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 7-9 med inriktning grundsärskola vårterminen 2013 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik NO Slöjd SO Svenska Svenska som andraspråk Teknik Vt-13 åk 7-9 Vt-13 åk 7-9 som uppnår målen Vt-13 åk 7-9 kommun Vt-13 åk 7-9 kommun som uppnår målen 31

Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 1-6 med inriktning träningsskola vårterminen 2013 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Vt-13 åk 1-6 Vt-13 åk 1-6 som uppnår målen Vt-13 åk 1-6 kommun Vt-13 åk 1-6 kommun totalt som uppnår målen Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Antal som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 7-9 med inriktning träningsskola vårterminen 2013 Av tabellen framgår hur stor andel av na i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Vt-13 åk 7-9 Vt-13 k 7-9 som uppnår målen Vt-13 åk7-9 kommun totalt Vt-13 k 7-9 som uppnår målen 32

Analys av resultaten för vårterminen 2013 Inriktning grundsärskola: Inriktning träningsskola: Analys uppdelat på flickor och pojkar Kommentarer: Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande årkurs 1-6 bedöms vara Motivering: Måluppfyllelsen gällande årkurs 7-9 bedöms vara Motivering: Planering läsåret 2013/2014 för kunskap Utvecklingsområde: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar 33

Utveckling och lärande Mål VP 2012: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla och barn i deras utveckling - Alla barn och har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla har en god lärandemiljö - Alla barn och upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag får vara med och påverka vad vi gör i skolan Jag gör färdigt mina arbetsuppgifter Jag lär mig bra saker i skolan Jag pratar med mina lärare om vad jag ska arbeta med i skolan Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan (IUP) Jag kan arbeta självständigt Jag kan arbeta tillsammans med mina klasskamrater I skolan pratar vi om vad jag kan arbeta med när jag blir vuxen Det jag lär mig i skolan är för lätt Det jag lär mig i skolan är för svårt I skolan får jag lära mig vad jag ska äta för att må bra I skolan får vi röra oss mycket Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter Jag får arbetsro på mina lektioner Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät träningsskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Skolans personal stimulerar mitt barn till lärande Mitt barn får det stöd han/hon behöver i skolan De kunskaper mitt barn får i skolan kommer hon/han att ha nytta av längre fram i livet Skolan lär mitt barn vad det ska äta för att må bra Skolan arbetar för att mitt barn ska få röra på sig Det är arbetsro på mitt barns lektioner Mitt barn får den tid han/hon behöver för att göra sina uppgifter i skolan 34

et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 I skolans undervisning får jag lära mig vad som påverkar miljön Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara Motivering: Planering läsåret 2013/2014 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar 35

Normer och värden Mål VP2012: - Alla barn och är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtaganden från förra årets SK-dokument 2011/2012 et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag trivs med mina kamrater i skolan De vuxna i skolan bryr sig om mig Jag vågar säga vad jag tycker till mina kamrater Jag känner mig trygg i skolan Min skola arbetar för att inte blir mobbade Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/hel t Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät träningsskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Mitt barn känner sig tryggt i skolan Personalen är lyhörd för mitt barns förutsättningar och behov Mitt barns skola arbetar för att förhindra att blir mobbade Nöjda invånare God kommunal verksamhet Nöjda /föräldrar Mål VP2012: - Elever är nöjda med sin skola - Föräldrar är nöjda med sitt barns skola et redovisas i (%). Ja Ja Ja Antal obesv. Elevenkät grundsärskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag är nöjd med min skola et redovisas i (%). Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Föräldraenkät träningsskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns skola Kommentarer: Antal obesv. 36

Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar I föräldraenkäten 2012 låg resultatet inom området delaktiga föräldrar lägre än inom andra områden. Det är därför viktigt att fortsätta följa upp detta resultat. I läroplanen för grundsärskolan under 2.4 Skola och hem finns dessa riktlinjer: Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med nas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Instämmer ganska mycket/helt Antal obesv. et redovisas i (%). Föräldraenkät grundsärskola (XX svarande) 10/11 11/12 12/13 12/13 Jag har fått information om mitt barns kunskapsmål Jag kan följa mitt barns utveckling genom den dokumentation som upprättas (t.ex. individuell utvecklingsplan, skriftligt omdöme, portfolio eller målplanering) Utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare belyser: - mitt barns kunskapsutveckling - mitt barns sociala utveckling Jag är nöjd med utvecklingssamtalet som förs mellan mig, mitt barn och mitt barns lärare På de föräldramöten som skolan anordnar efterfrågas föräldrarnas synpunkter på skolans verksamhet Samarbetet med skolan fungerar bra Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara Motivering: se analys under rubrik Skola i analys av måluppfyllelse 37

7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal, och.[..] Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.. 25 Personal Elever Föräldrar 25 4 kap. 4 skollagen (SFS 2010:800) 38

8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2012/2013 Månad Vad följs upp Verktyg Ansvar Metod September LUS 26 - uppföljning Rektor Pedagoger November LUS - uppföljning Rektor Pedagoger November Skolans planer mot diskriminering och kränkande Skolinspektionens Rektor behandling och beo s webbverktyg/ (Huddinge kommuns strukturstöd) Januari Kunskapsresultat nas ämneskunskaper i årskurs 1-9 Rektor Januari- Februari Elevernas uppfattning om skolverksamheten Elevenkät Rektor Pedagoger Kvalitetsavdelning Februari LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj LUS - uppföljning Rektor Pedagoger Maj-Juni Utvärdera åtgärdsprogram Stödmaterial: utvärdering av åtgärdsprogram på klass, arbetslag/ämnesoch skolnivå Rektor Juni Jun-aug Elevernas ämneskunskaper i samtliga ämnen i årskurs 1-9 Elevernas ämneskunskaper i behörighetsgivande ämnen i årskurs 9 27 Elevernas ämneskunskaper i minst 16 ämnen och genomsnittliga meritvärde 28 Elevernas resultat på ämnesproven i årskurs 9 (provbetyg) i jämförelse med slutbetyg Skolans dokument för systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 färdigställs. Kunskapsresultat i LIS tillsammans med stödmaterial och SK-dokument Rektor Rektor 26 LUS: Läs- och utvecklingsschema, en mätmetod utarbetad av Bo Sundblad. 27 Här redovisas andel i årskurs 9 som har minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och i fem respektive nio ämnen till. 28 Här mäts andel som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 9. 39

Grundskolenämndens målbild 2012 Bilaga 1 Vision: Profil: Delaktighet Kunskap berikar Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi och Effektiva processer redovisas inte i rektorsområdets dokument för systematiskt kvalitetsarbete. De strategiska målen redovisas i grundskolenämndens delårsrapport 1, delårsrapport 2 samt verksamhetsberättelse. Mätsystem, styrtal och bedömning Mätsystem När det gäller de två övergripande målen Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling har alla resultat, utom kunskap tagits fram genom barn- och utbildningsförvaltningens årligen återkommande enkätundersökning som riktas till samtliga. Kunskapsresultat För höstterminen 2012 redovisas hur stor andel som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne i årskurs 1-5. Redovisning görs för alla ämnen i alla årskurser. I årskurs 6-8 baseras resultaten på hur stor andel som fått minst betyget E i de ämnen som de läst, medan det i årskurs 9 handlar om andelen med minst betyget E i minst 16 ämnen. I övrigt redovisas kunskapsresultat i form av andelen som når de olika kraven för behörighet till gymnasieskolans olika nationella program. När det gäller nämndmålet Kunskap för vårterminen 2013 baseras resultaten på andelen som bedöms uppnå kunskapskraven i varje enskilt i ämne i varje enskild årskurs. Kunskap-årskurs 3, visar hur stor andel av na som uppnått kunskapskraven i 40

kursplanerna för svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Kunskap-årskurs 6, visar hur stor andel av na som uppnått minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 6. Kunskap-behörig nat.progr, anger hur stor andel, som har minst betyget E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt beroende på val av gymnasieprogram ytterligare fem eller nio ämnen till. Kunskap-minst betyget E i 16 ämnen, visar hur stor andel som fått minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 9. Kunskap minst betyget E i de ämnen eleven har läst visar hur stor andel som fått minst betyget E i de ämnen som eleven har läst i årskurs 6-8 (höstterminen). Kunskap minst betyget E i 16 ämnen visar hur stor andel som fått minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 6-8 (vårterminen). Styrtal Ett styrtal är ett resultatmått (kvalitetsindex) med ett värde mellan minst 0 och maximalt 10. Styrtalen grundas på olika data. Vissa styrtal är framtagna utifrån flera sammanvägda resultat. Styrtalen är en form av mått på nas upplevelser av verksamheten. Vår avsikt med att använda styrtal som resultatmått är att dessa ska vara till stöd för såväl analys av måluppfyllelse som förbättrings- och utvecklingsarbete. Störst nytta med styrtalen har man vid jämförelser med tidigare års resultat och på rektorsområdesnivå. Nivån och förändringarna av styrtalsvärdet från ett år till ett annat ger oss värdefulla utgångspunkter till den kvalitativa analysen. Styrtalen ska aldrig användas utan att hänsyn till andra kvalitativa överväganden tas. De riskerar då bli missvisande. Därför kompletteras styrtalen med lokalt gjorda erfarenheter och utvärderingar och analyserna görs av rektor, skolledning, personal, och föräldrar. Påståenden Vi använder oss av påståenden för att få fram styrtal till nämndmål och för att vi ska få hjälp i vår analys av måluppfyllelse. Vår ambition är att ett påstående ska vara tydligt och lätt att förstå, samt att mätning ska kunna genomföras under kontrollerbara former på samma sätt år efter år. För att vi ska kunna nyansera analysen använder vi för det mesta fler påståenden än ett för att illustrera graden av måluppfyllelse per nämndmål. Varje påstående väger lika vid sammanvägningen till ett styrtal för nämndmålet. När det gäller nämndmålet Ansvar och inflytande använder vi exempelvis två påståenden i elevenkäten som indikatorer. Påståendena fokuserar två kompletterande aspekter av inflytande och delaktighet. 1) Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete 2) Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i min skola Styrtal från elevenkät För att en skolenhet ska erhålla styrtal 10 krävs att samtliga som besvarat enkäten instämt helt i alla påståenden. Styrtalet 0 erhålls när samtliga som besvarat enkäten svarat 41

instämmer inte alls. Om samtliga använt svarsalternativ 3 (instämmer ganska mycket) erhåller skolan styrtalet 6,7. Så här räknar vi om en fyrgradig skala till en skala med värden från 0 till 10: Svarsalternativ inte alls (1) lite (2) ganska mycket (3) helt (4) Styrtalsgrundande värde 0 3,3 6,7 10 Tillförlitlighet - 70 procent svar krävs För att styrtal ska räknas fram krävs vid enkätundersökning att svarsfrekvensen uppgått till minst 70 procent, samt att det interna bortfallet (ej besvarade påståenden) understiger 30 procent. Mål där styrtal inte tas fram Det finns nämndmål där inga styrtal tas fram. Detta kan bero på att mätningar för dessa mål ännu inte har utvecklats eller att nämnden valt andra sätt att redovisa än med styrtal. Bedömning av måluppfyllelse Med anledning av den nya skollagen och dess stärkta skrivningar kring måluppfyllelse och bedömningar ska rektorsområdena bedöma vilken måluppfyllelse man nått. För detta ändamål används Huddinge kommuns bedömningskriterier: Mycket god måluppfyllelse God måluppfyllelse Godtagbar måluppfyllelse Ej godtagbar måluppfyllelse Utöver ovanstående finns även möjligheten att ange att bedömning av måluppfyllelsen ej kunnat göras. Som grund till bedömning används resultat från elevenkät och kunskapsresultat (nivå på resultaten, resultaten i förhållande till kommunens resultat, resultatens förändring över tid, spridning mellan skolor och klasser och kön), egna uppföljningar och utvärderingar samt gjorda erfarenheter. 42