Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg



Relevanta dokument
Riktlinjer för social dokumentation

Socialstyrelsens författningssamling

Social dokumentation. för personal inom äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade. Senast uppdaterad:

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

ÅTKOMST TILL VERKSAMHETSSYSTEM RIKTLINJE GÄLLANDE BEHÖRIGHET

Enhetens namn: HSB Omsorg AB? Södermalm. Uppföljande nämnd: Södermalm. Enhetens adress: Företag: Hemsida: Verksamhetschef: Telefon: E-post:

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Riktlinje för hantering av avvikelser inom den sociala verksamheten

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Svarsjournal. Publikationsnamn

Rutin för missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap 3 SoL och 24 b LSS (Lex Sarah)

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Manual Individuell genomförandeplan Social dokumentation Omsorgspersonal

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Hemtjänstenhet: Omsorgshuset i Stockholm AB - City. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Norrmalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND

Manual till Genomförandeplan

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Hemtjänstenhet: A & M Omsorg AB. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Södermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Telefon:

Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende. - vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

RUTIN LEX SARAH HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: AVDELNINGSCHEF UPPDRAGSAVD. ANTAGEN: 27 APRIL 2015

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Äldrenämndens riktlinjer för Lex Sarah

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Namn på enheten:enklare Vardag Sverige AB. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef: Adress: Telefon:

Särskilt stöd i grundskolan

Manual IBIC Genomförandeplan Social dokumentation Omsorgspersonal

Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad

ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

Statens skolverks författningssamling

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Manual ÄBO Genomförandeplan IBIC Social dokumentation Omsorgspersonal

Syftet med en personlig handlingsplan

Hemtjänstenhet: Farsta kommunala Hemtjänst Centrum. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Farsta. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Hemtjänstenhet: Famntaget Omsorg AB. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress: Telefon:

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Likabehandlingsplan för läsåret

Riktlinjer för medborgardialog

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Hälso- och sjukvårdslagen

Vet du vilka rättigheter du har?

Repetitivt arbete ska minska

Vårdgivare av boende SoL/LSS inom Nämnden för vuxna med funktionshinders ansvarsområde

Hemtjänstenhet: NSS Hemtjänst o Assistans AB. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Östermalm. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Beslut för grundsärskola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Uppföljning av socialpsykiatri

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Rutin överklagan av beslut

Rutin för hantering av privata medel inom vård och omsorg

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Tränarguide del 1. Mattelek.

Bakgrund. Psykiatrireformen Försöksverksamhet Beslut om statsbidrag 2000

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Beslut för grundsärskola

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Yttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Hemtjänstenhet: First Class FCC Hemtjänst. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Adress:

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

En skola fri från mobbning och kränkningar

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

Informationssäkerhet

Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade Framställan från socialtjänstnämnden

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vårdkedjan utvecklingsgrupp psykiatri

Adeocare AB - Hemtjänst Östermalm 2015

Hemtjänst. Information från omsorgsförvaltningen, Alvesta kommun

Transkript:

Styrdokument, riktlinjer Kundvalskontoret 2014-01-08 Katarina Blomstrand 08-590 973 93 Dnr katarina.blomstrand@upplandsvasby.se SÄN/2014:17 Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Social- och äldrenämnden den 26 februari Reviderad: Giltig t.o.m: Den 28 februari 2016 Ansvarig ägare: Sakkunnig

2/5 Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg 1. Inledning Kundvalskontorets riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg reglerar hur genomförandet ska dokumenteras i Upplands Väsby kommun. Både lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) innehåller bestämmelser kring social dokumentation. Den sociala dokumentationen ska säkerställa ett den enskilde får den hjälp den är beviljad enligt gällande lagstiftning. Den enskilde har rätt till att veta på vilket sätt hjälpen ska utformas samt hur och när hjälpen ska ges. Den sociala dokumentationen är också ett viktigt arbetsverktyg för personalen och ska säkerställa den individuella planeringen samt uppföljningen av genomförandet. Genom dokumentationen kan personalen även påvisa att insatsen utförts, på vilket sätt och med vilket resultat för den enskilde. Den sociala dokumentation har också betydelse i andra sammanhang, bl.a. som underlag för kvalitetssäkring. 2. Verksamhetssystem Samtliga personalkategorier ska dokumentera i det gemensamma webbaserade verksamhetssystemet Pulsen combine. I detta system ska utföraren ta emot beställning, skriva genomförandeplan och skriva i den sociala journalen. 3. Lagar som omfattar dokumentationsskyldigheten Alla som arbetar inom socialtjänsten har dokumentationsskyldighet och är skyldiga att känna till gällande lagstiftningar och förskrifter. Dokumentationsskyldigheten regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 21 a och b samt i (SoL) 11 kap 5 och 6 Socialtjänstlagen. 4. Ansvar Enhetschef ansvarar för att all personal har kunskaper kring social dokumentation och ges förutsättningar för att skriva den löpande sociala dokumentationen. Vidare har enhetschefen det övergripande ansvaret för att en genomförandeplan upprättas och följs upp enligt gällande lagstiftning. Enhetschefen är ansvarig för att upprätta en rutin om nätverket ligger nere. Kontaktmannen har huvudansvaret i personalgruppen för att en genomförandeplan upprättas och följs upp utifrån uppsatta mål. 5. Genomförandeplan Den individuella planeringen ska skrivas i genomförandeplanen tillsammans med den enskilde/ställföreträdare. Vill den enskilde inte delta i upprättandet av genomförandeplanen ska det dokumenteras i den sociala journalen. Syftet med genomförandeplanen är att garantera att den enskilde blir delaktig i planeringen av sin vardag, samt vet när och hur insatserna ska utföras. Genomförandeplanen är också ett

3/5 arbetsredskap för personalen för att veta vad, när och hur insatserna ska utföras och vilket mål den enskilde har. 5.1 Vad ska en genomförandeplan innehålla? Vilka/vilken insats som ingår Vilka mål/delmål som gäller för insatsen När och hur insatserna eller delar av den ska genomföras På vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen Vilket datum genomförandeplanen upprättades När och hur genomförandeplanen ska följas upp Vilka personer som deltagit i planeringen Mål eller delmål ska vara individuellt utformade. Målen ska ha en koppling till den enskildes vardag och ange vad man vill uppnå med insatsen. Här nedan följer exempel på konkreta målformuleringar: Att upprätta förmågan. Att delta i.. Att åter kunna Genomförandeplanen ska skrivas av kontaktmannen tillsammans med den enskilde/ställföreträdare senast 30 dagar inom omsorg om funktionsnedsatta och 14 dagar inom äldreomsorgen efter att utföraren påbörjat uppdraget. Genomförandeplanen ska skrivas under av kontaktmannen och den enskilde/ställföreträdare. Den enskilde ska ha ett eget exemplar av genomförandeplanen. Genomförandeplanen ska alltid följas upp var sjätte månad och oftare om behov finns. Med den enskildes/ställföreträdare samtycke kan en kopia på genomförandeplanen förvaras i en pärm i den enskildes lägenhet. 6. Social journal Den sociala journalen ska innehålla tillräcklig, väsentlig och korrekt information. Tillräcklig dokumentation innebär att nyanställd personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med stöd av det som finns dokumenterat. Väsentlig dokumentation innebär att det inte ska vara onödigt detaljerat t.ex. inte innehålla dagliga rutiner utan det som avviker utifrån genomförandeplanen. Korrekt dokumentation innebär krav på den enskildes rätt till integritet, det ska vara sakligt och inte innehålla ovidkommande omdömen av allmänt nedsatt och kränkande karaktär. Det ska framgå: var uppgifterna kommer ifrån vad som är egna bedömningar vad som är faktiska omständigheter vem som har dokumenterat och när det gjordes

4/5 Behovet av hur mycket som ska dokumenteras kan variera beroende av insatsen karaktär och vilken person det gäller. Dokumentationen kan behöva vara mer detaljerad när den enskildes kommunikationsförmåga är begränsad. I de fall insatserna är kortvariga och intensiva med ett tydligt mål om förändringar kan dokumentationen behöva vara mera detaljerad och frekventa än om insatsen är livslång och av omvårdnadskaraktär. Vid dokumentationen är det viktigt att ha respekt för den enskildes integritet. Det är viktigt att dokumentationen ger en bild av både positiva och negativa förhållande och inte bara lyfter fram den enskildes problem och svårigheter. Dokumentationen ska vara objektiv, saklig, kortfattad och undvika egna omdömen. Använd inte förkortningar och slanguttryck. 6.1 Vad ska skrivas i den sociala journalen? När en insats eller delar av insatsen har påbörjats När genomförandeplanen har upprättats På vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över det praktiska genomförandet av insatsen Händelser av betydelse för den enskilde Om det inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte kunnat genomföras som planerat När genomförandeplanen har följts upp och reviderats När insats har avslutas och varför Dokumentationen enligt LSS och SoL ska hållas åtskilt från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) då det är ett annat lagrum. 7. Löpande arbetsanteckningar Löpande arbetsanteckningar är ett arbetsmaterial, som ska sammanfattas av chefen och föras in i den sociala journalen och därefter förstöras. Det finns olika sätt att dokumentera, skriva löpande arbetsanteckningar först för att därefter föra in den i sociala journalen eller skriva direkt i den sociala journalen. Enligt social- och äldrenämndens riktlinjer ska personalen dokumentera direkt i den sociala journalen och inte använda sig av arbetsanteckningar. 8. Rapportböcker En rapportbok är till för att personalen ska kunna informera varandra om dagliga händelser. Det kan t.ex. gälla påminnelser om ett inbokat besök läkarbesök eller en födelsedagsuppvaktning. Rapportböckerna får inte innehålla några personuppgifter och integritetskränkande uppgifter om den enskilde. Rapportböckerna ska inte sparas när de är slut utan förstöras. 9. Kontaktböcker Kontaktböcker är vanligt förekommande inom omsorg för funktionsnedsatta. Syftet med dessa är att förmedla information mellan personal och anhöriga när den enskilde inte själv kan framföra nödvändig information. Den enskilde eller dennes företrädare måste samtycka till detta informationsutbyte. Kontaktböcker kan ses som ett kommunikationsstöd. Kontaktböcker är den enskildes egendom och ska sparas hos honom eller henne. Om kontaktböckerna ska förstöras är upp till den enskilde. Eftersom kontaktböcker är lättillgängliga för obehörigas insyn är det viktigt att man tänker på som personal att inte skriva integritetskränkande uppgifter.

10. Förvaring Den enskildes personakt ska hållas åtskilda åt i en pärm eller mapp. Dokumentationen ska förvaras på ett betryggande sätt, dvs. inlåst i ett brandskyddat dokumentskåp. 5/5 I akten ska finnas: Beställning Genomförandeplan Social journal Signeringslista över personalens signaturer 11. Avslut När den enskilde flyttar eller avlider ska akten skickas till handläggaren på utredningsenheten, som är ansvarig för huvudakten. Hela sociala journalen från Pulsen combine måste skrivas ut och läggas i akten. Referenser Socialstyrelsen (2010) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (3 upplagan). Stockholm: Socialstyrelsen Carlsson T & Nilsson, A (2011) Social dokumentation i praktiken. Stockholm: Gothia förlag